Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-16

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Linn!
 
Det ordet hörde jag aldrig min mamma använda.  
 
Jag kommer att tänka på två andra ord. Det första var nåkt, som avsåg att mjölken eller köttet var surt.
 
Det andra var fjask-forer och det blev vi barn benämnda om vi inte tordes göra någonting, som vi blev ombedda att göra t ex gå in i en skrubb, för där kunde ju finnas spindlar.  
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Linn Sundkvist]

Hej igen!
 
Här kommer nog lösningen på uttrycket gå upp på botten. Jag frågade min pappa som är lärare i tyska och han har följande förklaring:
 
der Boden betyder på tyska vind/loft. Auf dem Boden = på vinden. Förmodligen har man lånat in ordet Boden och försvenskat det till botten.  
 
Så, där är förmodligen förklaringen till uttrycket jag ska gå upp på botten i alla fall.
 
/Linn

[Agneta Sandström]

Hej Linn!
 
Det var en lustig användning av pörra. Är också från ångermanland/anundsjö och mina föräldrar använder pörra istället för att durra eller darra. T.ex. att katten pörra istället för att den spinner.

[Hans Hålldin]

Hej Linn!
 
Det jag känner igen från Ångermanland är att pörre eller purre var det samma som sno eller snurra.  
 
 
Mvh
Hans

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Vill gärna tro att pörre är när katten spinner och att purre är när folk väcks på morron. Gå å purr sjusavar?a.
mvh
rune

[Lars Eriksson]

Katta p?rre, åska d?rre (Sollefteå-trakten).

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Min mamma från Anundsjö brukade benämna riktigt små barn med kvanting. T ex hon hade en liten kvanting bakpå cykeln.
 
Nu ser jag att på sotaspråk, knoparmojet, betyder det en pojke.
 
Nog har jag för mig att hon menade både pojke och flicka. Är det någon som känner igen ordet?
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Anita Berglund Eriksson]

Ann-Mari! Jag vet inte om kvanting betyder pojke. Jag har iofs hört ordet, men känner inte riktigt till betydelsen.
 
Däremot minns jag i min barndom (i Ådalsliden), att vissa äldre sa kvadd/kvaddar om barn (både pojkar och flickor). Det är ett dialektalt ord som dock verkar ha försvunnit. Jag har inte hört det på länge.
 
Mvh Anita

[Ann-Mari Bäckman]

Anita!
 
Kvadd/kvaddar har jag inte hört förrut. Det är lustigt med sådana här dialektala ord, som man hört föräldrar använda, plötsligt så börjar man använda dem själv. Jag tänker då på ordet kvanting, som jag kom på mig själv med att säga, ett ord som jag aldrig någonsin förr har uttalat. Det kanske är åldern :-)

[Martin Bergman]

Hej
 
En kvanting träder i salen in
för att fröjda med fjällan sin,
och alla rynkor bli glada i håg,
ty stunsigare kvanting man sällan såg.
 
Ja, så lyder första versen av Kväsarvalsen som Arthur Högstedt satt text och musik till.
 
Kvanting var ett slanguttryck på söder i Stockholm för grabben. Jag skulle tro att det handlar om 1920-1930 tal.
 
Mvh Martin B

[Ann-Mari Bäckman]

Javisst Martin, det är det som gör mig så konfunderad. Menade min mamma en liten pojke (för hon använde det bara till småttingar, inte om direkt några grabbar), när jag uppfattade att hon avsåg ett litet barn av båda könen. Kunde det i så fall vara dialektalt för socknen, undrar jag då.

[Birgit Enberg]

Hej på er!
 
Mina föräldrar i södra Lappland använde ordet kvadd och kvadda (flertal) om småttingar. Det gällde barn av båda könen.
Mvh
Birgit

[Anita Berglund Eriksson]

Birgit!
Lustigt att du påpekar att ordet kvadd/kvaddar användes i södra Lappland. När jag tänker efter så var det en granne från Åsele som mest använde de uttrycket om barn. Det är möjligt att fler använde uttrycket, men det var främst henne jag tänkte på när jag minns ordet kvadd. Så troligtvis är kvadd/kvaddar ett dialektalt uttryck som kommer från södra Lappland och ej från den trakt jag kommer från.
 
Hälsningar Anita

[Barbro Orell]

Hej
Jag är född och uppväxt i nordvästra Ångermanland här i trakterna kring Rossön och Junsele och Ramsele där vi brukade häla på så användes ordet kvadd och kvadda om ett eller flera barn, i ordet kvadda ingår barn av båda könen. Var den äldre som använde kvadd/kvadda  och när man var riktigt arg på barnet/barnen sattes snor- före. Ex.v  Om it Du slut vä ä dänne din förbaskade SNOR-kvadd, skö jä ta via åt dä nästä gang Du ä odögdi. Så kunde det låta !
Purr det kunde man göra om man va ommeni-kring = man var virrig och inte kom sig för att göra någonting =  utan man for o purrä runt

[Lars Eriksson]

Hej!
 
Till alla er som vill veta mer om begreppet kvadda vill jag varmt rekommendera Nicke Sjödins bok Åslappe (CEWE-Förlaget, Bjästa,1983).
Den har en avdelning under titeln Kvadda. Handlar t.ex. om Ecke som gatt iväg åt stan då han var tretton år (du skull k?stes på för du k?nne bå stäva å hadd anne gåver å, sa lärarinna - Huvva, va ampen du vart
Övriga delar i samma bok handlar om Kräka (husdjuren), Reskapen å egendoma, samt Slärvern å ett som anne.

[Rune Edström rune]

Hej
E gött försla, e?n Nicke skriv se man begip va han mena.
rune

[Rune Edström]

Sitter inte vid min egen dator så var inte så ändra inlägget och få dit ett r som fattas.
rune

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, kräka kommer jag ihåg att min mormor sa och även Fuse, som är en förkortning av Fähuset.
 
Nicke Sjödins böcker är trevliga att läsa.

[Lennart Haglund]

Tjenis Amanda och alla ni andra!
Kväsarvalsen är som sagt skriven av Arthur Högstedt, sannolikt i slutet av 1890.  
Min mormor tjänade piga i Karlskrona som 15-åring och hörde en vårdag genom det öppna fönstret en positivhalare veva en sprittande melodi. Hon hörde den för första gången och fick veta att den hette Kväsarvalsen. Året var 1902.
Ungdomarna som flockats var som tokiga, berättade hon, och med hjälp av en hopsamlad enkrona fick de ”spelmannen” att dra låten gång på gång.
Jodå, han hade en apa med, enligt mormor - om den hette Jocko är dock obekant.
Mvh Lennart Haglund, Varberg

[Anita Berglund Eriksson]

Aha, även n?Nicke har skrivit om kvadda! Nicke är född i Röån utanför Junsele; så då är kvadd även ett ångermanländskt uttryck, trots allt...  
 
Anita

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag har tidigare nämnt ordet nåkt om sådan mat som var dålig, men fick inget gensvar på det.
 
Min pappas kusin berättar i ett brev att hennes far sa assadeli om sådant som började bli dåligt.
 
Har någon hört det uttrycket? Jag har det inte. Min farmors bror som det gäller, växte upp i Mo, Mo socken och på Norrbyskär, Västerbotten. Hans föräldrar var från Högsjö sn. Han flyttade som ung till mellersta Sverige. Det är ju möjligt att han snappade upp uttrycket från sin hustru.
 
Ann-Mari B

[Ewa Johnson]

Ann-Mari!
 
Visst känner jag igen ordet nåkt nu när jag ser det,vi använde de om mat som vi inte tyckte var god.
 
mvh ewa

[Birgit Lindgren]

Ann-Mari,  
 
vi använder assadeli där jag växte upp i Nordmalings socken. Assadeli kunde man säga om någon som var gammal och skröpplig, hon gå söm assadelit eller ser assadeli ut, eller att något ser assadelit ut, alltså på väg att rasa ihop ungefär, man sa det om saker eller personer.
 
Nåk eller nåkt användes om någon som ser dålig, klen, ussel ut enligt Pehr Stenbergs Ordbok över Umemålet.  
 
Jag känner igen att vi sa nåk men jag är lite osäker vad man menade, jag tänker mig klen ungefär, mager eller sjuk. Jag har aldrig hört det användas om mat.

[Ewa Johnson]

När maten inte var god var den kanske sjuk dålig skämd eller så.

[Ann-Mari Bäckman]

Tack för era synpunkter på vad orden kan betyda!
 
Det verkar som om man kunde använda samma ord, men med lite olika betydelser.
 
Nåkt verkar, som du säger Ewa, betyda sjuk,dålig, skämd m m.
 
Vad trevligt att få skriva och berätta för pappas kusin om ordet assadeli. Norrbyskär tillhörde ju Nordmaling till och börja med. Så det var kanske där hennes far lärde sig det ordet. Jag trodde att hon menade att ordet användes i samband med mat, men det kanske var om saker.
 
Ann-Mari B

[Ewa Johnson]

pratade med min bror i Kramfors i går och han sa:
Han ser nåk ut (om någon som ser dålig ut).
Den maten var nåkt(det smakade inte bra).
Huvvaligen va jag är trött.
 
mvh ewa

[Ann-Mari Bäckman]

Här kommer ett ord till: Skrömta. Min mamma som kommer från Anundsjö sa det om spöken och sånt. T ex om något oförklarligt hade hänt, så kanske skrömta hade varit framme.
 
Någon fler som känner igen ordet?
 
Ann-Mari

[Birgit Lindgren]

Ann-Mari,  
 
skrömta det sa min farmor om övernaturliga saker som t ex spöken.
 
Det var något man kunde skrämma oss barn med om vi var odögdi hittade på bus alltså. Då sa farmor akta dä se int skrömta ta dä

[Ingrid Månsson Lagergren]

Ann-Mari
Ordet assadeli som du frågar om har jag hört (och min man använder det fortfarande) fast då heter det hasadeligt, vilket ju då betyder att något är lite dåligt, illa fungerande. Man kan även klä sig lite hasadeligt.
Vi bor nästan på gränsen mellan Ångermanland o Medelpad och själv är jag född i Ångermanland (Långsele)
Vänligen
Ingrid ML

[Ann-Mari Bäckman]

Tack för era svar! Trevligt att jag kan meddela pappas kusin att assadeli faktiskt förekommer i Ångermanland.
 
Ann-Mari B