ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Visan om pojken som gick vilse  (läst 791 gånger)

2005-01-08, 07:04
läst 791 gånger

Linn Sundkvist

Hejsan!
 
När jag var liten brukade min mamma (från Imnäs, Ramsele) berätta om hur den lilla pojken Henrik Olof i oktober 1885 av sin far Hans Olof Näslund (Salsjö, Edsele sn) tvingades ut för att valla familjens kor. Modern tyckte att vädret var för dåligt och att pojken borde få stanna hemma, men Hans Olof var tydligen en sträng man. På kvällen kom dock inte pojken hem och först 3 år senare hittade man liket ute på en myr 8 kilometer från hemmet.
 
Min släkt drogs in i de här händelserna då min mfff Erik Petter Zachrisson Sundkvist, hans bror Nils Olof Zachrisson Sundelin och deras svåger Johan Philipsson deltog i skallgången efter pojken, drog på sin lunginflammation och avled. Sammanlagt 4 människor fick med andra ord sätta livet till.
 
Nu till min fråga. Min mamma brukade i samband med att hon berättade om de här händelserna sjunga en visa, i vilken pojkens skräck ute i skogen försöker skildras. Jag tror mig minnas att en textrad gick aldrig mer jag moder min återser. Finns det någon som kan hela den visan eller vet mer om själva händelsen 1885?  
 
tack på förhand,
Linn

2009-10-16, 22:26
Svar #1

Utloggad monika lindh

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2009-10-16, 22:41
    • Visa profil
Här kommer texten till visan. Den sjöngs i min familj i Karbäcken, Tåsjö socken. Och förmodligen var verklighetens slut så tragiskt att
man diktat ett lyckligt slut. Så här gick texten:
 
I en mörk oändlig skog
svarta moln där åskan drog
gick ett litet barn en gång
dagen lång
Ja, den dagen var så lång
himlen mörk och skogen trång
barnet i sin ensamhet
gick och grät
Grät och tänkte aldrig mer
jag min faders boning ser
här i mörker köld och nöd
blir jag död
Just när allt förtvivlat var
molnen bröts och solen klar
lyste ner och i dess ljus
faderns hus.
 
Monika Lindh

2009-10-18, 18:43
Svar #2

Utloggad Ann-Britt Sjödin Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 923
  • Senast inloggad: 2016-10-31, 16:15
    • Visa profil
Hej Monika. Jättekul att se denna text som även jag är uppvuxen med. Minns fortfarande melodin, sitter här och sjunger på den.
Sedan blir jag nyfiken. Du och jag bor inte så värst långt ifrån varandra och jag undrar nu och vi kanske är släkt dessutom.
Vilka är dina föräldrar resp en generation till?
Mvh
AnnBritt Sjödin med anor från Norråker och Rotnäset.

2009-10-18, 18:46
Svar #3

Utloggad Ann-Britt Sjödin Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 923
  • Senast inloggad: 2016-10-31, 16:15
    • Visa profil
Hej Linn Sundqvist. Hoppas du läser detta då det var länge sedan du skrev hit. Vill du ha melodin av mig nu när du fått texten? Jag kan skriva ned noterna till dig.
Mvh
AnnBritt

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna