ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2014  (läst 2720 gånger)

2014-09-09, 13:59
läst 2720 gånger

Utloggad Hasse Hultman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 899
  • Senast inloggad: 2024-01-04, 11:12
    • Visa profil
    • Hasse Hultmans släktforskning
Jag har en avskrift av domboken där man tolkat texten från 1656 så här:
 
Grels Johansson i Högsta blev tilldömd fastebrev på efterskrevne därsammastädes liggande bekomma, nämligen Erik Olofssons i Bursjö, som han igenom sytning för en gammal hustru Givlög Olofsdotter förtjänt haver, köpt fyra seland och tio daler enkelt kopparmynt för selandet givit. Av Nils Andersson i Sel fem seland, som hans styvbarn tillhört haver för lika köp som förmält är. Dessförutan haver Grels med sin hustru 3 1/2 seland uti arv bekommit.
 
Jag har tolkat det så att Grels hade ingen egen arvsrätt i området utan enbart genom sin hustru. Hon borde därmed även varit släkt med Erik Olofsson och med Nils Anderssons styvsöner.
 
I mantalslängden ser det ut så här:
1653 Grels Johansson Bursjö 3,5 seland
1654 Grels Johansson Bursjö 13 seland
1655 Grels Johansson Bursjö 12,5 seland
1656 Grels Johansson Bursjö 12,5 seland
1657 Grels Johansson Högsta 12,5 seland
Från och med 1659 skattas Högsta för 6 seland
 
Eftersom Grels genom sin hustru hade 3,5 seland i arv och han sedan köpte 4 seland av Erik Olofsson och 5 seland av Nils Andersson fick han sammanlagt 12,5 seland.
 
Jag tolkar mantalslängden så att dessa 12,5 seland först tillhörde Bursjö men fick sedermera status som egen by under namnet Högsta. Högsta fanns inte i mantalslängderna före 1657.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av hhultman 2014-09-09 14:22)

2014-09-09, 16:46
Svar #1

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Det står Av vissa uppgifter i födelseboken kan man förmoda, att Grels Johanson kommit från Västertorp och troligen var av finsk härkomst

2014-09-09, 17:08
Svar #2

Utloggad Hasse Hultman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 899
  • Senast inloggad: 2024-01-04, 11:12
    • Visa profil
    • Hasse Hultmans släktforskning
Grels Johansson var av finsk härkomst, vilket framgår av domboken 1650:
 
Per Persson i Vik, en kronones båtsman, och Grels Johansson i Bursjö, en finne, hava slagit varandra en pust. . .
 
Grels Johansson kan mycket väl ha varit född i Finland.

2014-10-17, 17:28
Svar #3

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Jag undrar om Mats Persson  död 1611 var son till Per Olofsson 1540-1595 Helgum?

2014-10-18, 09:44
Svar #4

Utloggad Per Molin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 313
  • Senast inloggad: 2016-09-18, 14:58
    • Visa profil
I Molunds första bok om Helgums socken finns ingen Per Olofsson som stämmer på dessa årtal.

2014-10-18, 11:07
Svar #5

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
På vissa ställen står det 1549-1595 Peder Olufsson, Holmstrand

2014-10-18, 20:06
Svar #6

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Här diskuterar dom personen jag letar efter och som du ser finna han med i Mohlunds bok: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/391461.html?1360155935
 
(Meddelandet ändrat av dasr 2014-10-19 14:36)

2014-10-21, 15:40
Svar #7

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Det här är intressant. Det står så här på en hemsida: Died 1611 in Ytterlännäs och: Bonde 1623 i Forsed, Ytterlännäs. Anteckning : Omtalas i 105:2Invandrad finne.

2014-10-21, 15:42
Svar #8

Carl Szabad

Det visar återigen att man ska forska själv och inte lita på vad som står på diverse uppenbarligen suspekta hemsidor.

2014-10-21, 16:18
Svar #9

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
han är antagligen finne eftersom dom som anger att han är finne också anger källor. Om alla angav källor skulle man slippa forska själv

2014-10-21, 16:27
Svar #10

Carl Szabad

Det var en underlig inställning. slipper forska själv! Det är ju forskandet som är roligt, inte att fiska efter tveksamma uppgifter!
 
Och vem är han som du skriver om? Han som dog 1611 och var bonde 1623?

2014-10-27, 13:44
Svar #11

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Jag försöker få följande info om de första innvånarna i Ytterlännäs att gå ihop med vad jag har hittat tidigare men jag lyckas inget vidare. Även om jag googlar och inte går till originalkällorna så borde jag hitta någon av dessa bröder tycker jag. De andra finnar som nämns längre ner känner jag igen men vilka är bröderna Pål Henrik etc.? http://www.partenon.com/gen/ytterl.htm

2014-10-27, 14:39
Svar #12

Utloggad Michael Östman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2015-12-30, 13:34
    • Visa profil
    • www.abc.se/~m9172/
Med tanke på den exakta datumangivningen låter detta mer som en saga.....
Speciellt med tanke på vilket käll-material som finns tillgängligt.

2014-10-27, 17:20
Svar #13

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Nej det är ingen saga:  Denne Graninge förste nybyggare i den förnyade odlingens tid skrives Anders Finne. Han hade 1589 3 (seland?). (Se utredningen om Ytterlännes första innevånare.)

2014-10-27, 17:53
Svar #14

Carl Szabad

Bara för att det står på nätet behöver det inte vara sant! Det är mycket i den här uppsatsen som helt uppenbart är rena fantasier. Frågan är då, ska man tro på det i den som ger ett trovärdigare intryck?

2014-10-27, 22:02
Svar #15

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Redan 1595 nämnes en Påål finne i saköreslängderna och året därpå uppträda två
husbönder, nämligen Hans finne och Henrik finne, vilka sedan regelbundet återkomma i socknen under
rubrik fiender eller fiellfinder

2014-10-27, 22:12
Svar #16

Carl Szabad

En äldsta notering i en skattelängd 1588 ligger bra långt från (men mycket mer korrekt än) den målande beskrivningen om hur fyra unga bröder hösten 1573 anlände sjövägen till Härnösand och landsteg på 'Körsnäsudden' vid tiden för Korsmässomarknaden .... Sådana fantasier förtar trovärdigheten i resten av artikeln och förstör möjligheterna till en korrekt historieskrivning.

2014-10-28, 06:23
Svar #17

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6941
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:26
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Ja, men kan man inte fråga sig, varifrån kommer dessa uppgifter från? Ingen tvekan om att detta är muntlig tradition som nedtecknats, kanske 200 år senare. Namnen på de som landsteg verkar trovärdiga, åtminstone Påvel och Henrik är namn som är betydligt vanligare bland finnar än svenskar.  
Själv hade jag kontakt med en syo på Bredbynskolan när Anundsjö släkter och gårdar skrevs. Han bodde själv i Mellansel och gav mig de tre första invånarna i denna del av socknen, dvs, Brandkäl, Ytter-, Mellan- och Västersel, varav jag nu kommer ihåg två, Rutte (i) Sel och Håcka (i) Mo. Jag ville att denna muntliga tradition skulle infogas i Anundsjöboken, men fick nej från Anna-Greta Näslund som fnyste åt muntliga traditioner. Syoläraren lever inte längre. I kyrkokören i Gullänget sjunger hans dotter och jag har försökt att efterfråga namnet på den tredje inbyggaren, men det har inte gått att få namnet därifrån. Jag ångrar djupt att jag inte stod på mig mot Anna-Greta och känner mig nu medskyldig till att inte förmedlat traditionen till kommande generationer Anundsjöbor.  
Bra att Hasselberg inte hade samma föraktfulla inställning mot muntlig tradition och skrivit ner historien. Och även bra att Anbytarforum finns så åtminstone namnen på Rutte och Håcka numera finns på nätet.

2014-10-28, 08:55
Svar #18

Carl Szabad

Dessa uppgifter kommer från Bertil Hasselberg som levde på 1900-talet. Något annat vet vi inte. Om han var benägen att brodera ut de tunna fakta som man kan hitta i 1500-talets källmaterial har jag inte kollat, men detaljerna i hans beskrivning tyder starkt på det. Varför skulle han kunna vidarebefordra en muntlig tradering om att några bröder lämnade Savolaks en junimorgon 1585 när han inte ens vet att landskapet heter Savolaks, med s på slutet? Vare sig klockslaget på dagen eller ens årtalet torde ha någon dignitet i en eventuell muntlig tradering från bönder vars fokus för att överleva var mer vilken årstid man själv levde i. Man kan inte försvara påståenden som inte är verifierbara med muntlig tradering och sen tro att man då skrivit sig fri från övrig bevisning. Så fungerar inte historisk forskning. Så fungerar mytbildning.

2014-10-30, 06:28
Svar #19

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6941
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:26
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Det vore en trevlig tanke att vår generation är den första som är riktiga forskare. Våra numera avlidna företrädare kan ha varit benägna att hitta på ett årtal med en datering utifrån korsmässomarknaden, tre bröder som inte funnits, en landstigningsort, och det som slutgiltigt diskvalificerar Bertil Hasselberg som trovärdig är att han tydligen inte vet namnen på de finska landskapen. Själv tror jag det sistnämnda beror på att han haft en skriftlig förlaga som kanske inte visste att landskapet hette Savolax, och att Bertil trogen sin källa helt enkelt skrivit av den. Var e:et ursprungligen kommer från är svårt att veta, men det tycker jag inte har någon betydelse för trovärdigheten av berättelsen. Troligen kan man hitta andra otroliga! berättelser i Bertils digra material, men jag tror snarare att han haft tillgång till numera bortkommet material. Bedömning av Bertil Hasselbergs trovärdighet skulle vara intressant att göra, om han var  en skrupelfri mytbildare som hittat på spektakulära händelser.

2014-10-30, 07:21
Svar #20

Carl Szabad

Att vissa människor är bättre på att berätta bra historier än andra kan knappast förvåna, särskilt som Hasselberg var präst till yrket. Det ingår ju i jobbet att då kunna brodera ihop en bra historia åtminstone en gång i veckan. Det säger dock inget om kvaliten på de minst halvtdussinet berättande länkar som ytterligare skulle behövas tillbaks till den påstådda händelsen, om hypotesen att det handlar om en muntlig tradering skulle gälla. Fascinerande också att en detalj som att man slog läger för natten under en yvig gran vid ett stenblock skulle anses så viktig att den traderats i hundratals år. Lika fascinerande att händelsen morgonen efter På morgonen följande dag, följdes man åt upp på ett berg i närheten för att ta en överblick över trakten gett lika outplånliga spår och vidarebefordrats lika länge.
 
Jag vet inte ens om det ägde rum någon marknad på den platsen vid den tidpunkten, eftersom staden inte ens fanns då. Grundandet av Härnösand 1586 var ett påbud från Johan III eftersom staten behövde få in skattemedel.
 
Det är inte bara Savolax/Savolaks Hasselberg inte är insatt i. Kyrkoherden Peder Östanis namn har han förvanskat till oigenkännlighet, Peder Olstaui. Det har knappast någon muntlig tradering skapat. Det handlar om oförmåga att läsa 1500-talsstil. Kunskapen om rennäring är svag också. Inga samer stannade i kustlandet över sommaren, inte ens på den tiden. Det såg renarna själva till.
 
Men historien är ju bra om man struntar i fakta. Och dessutom är vi långt från rubriken på diskussionen nu.

2014-10-30, 08:52
Svar #21

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Richard Gothe har åberopat Abraham Hülphers manuskriptsamling från 1770-talet om finnkolonisationen: ”Gamla sagan är, att en änkia Ingrid med 2 söner först begifwit sig till denna skogspark och begynt byggia på den plats som kallas Gamle gården”. Gothe förlägger tiden till 1580-90-talen, platsen är Finnestad eller Gammelgården och bland de namn han funnit är Lasse Finne eller Store Lasse och Anders Michelsson. Senare forskare har antagit att Lasse Finne (Michelsson) och Anders Michelsson är änkan Ingrids båda söner. Vidare att nybyggaren Olof Andersson, finne (belagd 1670), är son till Anders Michelsson (Gothe 1945, s 59; dens 1948, s 36; CD-skivan, Viksjö. s 24). Ett möjligt samband från den tidigaste kolonisationen i Gammelgården blir då: Ingrid från Finland - Anders Michelsson (bror till Store Lasse f ca 1545) - Olof Andersson.
 
(Meddelandet ändrat av dasr 2014-10-30 09:02)

2014-10-30, 09:02
Svar #22

Carl Szabad

Återigen hypoteser. Hur skulle Olof Andersson, belagd 1670 och i och med det då ännu skattepliktig, dvs under 60 år, kunna ha en farbror som är född 125 år tidigare? I teorin möjligen, men tämligen otroligt.

2014-10-31, 06:16
Svar #23

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6941
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:26
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Olaus Magnus som besökte Norrland 1518-19 omtalar att marknad hölls på Härnön. (Härnösands stads historia I s 13). Men det kan ju också vara fel, känd för sin patriotiska framställning av Norden där han blandar etnologi, historia och kartografi med skrönor och folklore (Wikipedia). Och så var han präst vilket närmast diskvalificerar honom som forskare (nu var jag ironisk).

2014-10-31, 07:55
Svar #24

Carl Szabad

Skriver han om en samtida marknad har den naturligtvis ägt rum där och då. Det ligger knappast något folklorevärde i att hitta på den typen av händelser.

2014-10-31, 21:02
Svar #25

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Det stycke som David S. citerat ovan (30 oktober) synes snarare bygga på en given ståndpunkt som i efterhand belägges genom att töja på tolkningen av källtexten. Forskaren Richard Gothe (1883-1953) hänvisar naturligtvis till äldre beskrivningar som Hülphers m.fl. när han diskuterar finnkolonisationens ålder. Bl.a. berörs sägnen om finskan Ingrid och hennes två söner och att deras immigration säges ha skett i slutet av 1400-talet. Genom egen forskning blir Gothe emellertid övertygad om att finnkolonisationen inleddes först omkring 100 år senare. Att detta senareläggande från Gothes sida också skulle ha innefattat den mytiska finskan Ingrid kan jag välvilligt endast beteckna som kreativ citatkonst. Att använda Gothe som stöd för hennes existens är alltså båg och bluff på ren svenska.
 
Läs Gothe själv ! (Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland - Stockholm 1948).

2014-11-02, 13:44
Svar #26

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Av Gothe framgår Att finskan Ingrid inte har något att göra med den Lars finne som antas vara hennes ena son. Gothe nämner även den andra sägen som jag länkar till den 27 oktober och vad han anser vara sant där(om inte hela sägen) är att finnarna kom ifrån Ytterlännäs!
 
Vid åkersjötorp hade finnen Grels Johansson 3 eeland, men måste ställa kaution för sig
 
 
(Meddelandet ändrat av dasr 2014-11-02 16:34)

2014-11-03, 07:24
Svar #27

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6941
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:26
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Det sistnämnda kan jag verifiera, hämtat från Ullånger db 1680 vt §1. Han finns i mtl 1691-92 då han efterträddes av sin hustru Brita Ersdr eller Isaksdr. Enligt db 1681 ht §10 skall de tre finnarna Påhl Johansson, Pähr Johansson och Grels Johansson i Åkersjön vara intagna i sochnen för 40 år sedan! Jag vet inte hur det stämmer med Ytterlännäs där Grels Johansson finns i Bussjö 1653-55, och i Högsta 1658-73 där han efterträddes av en hustru Karin och därefter av Lars Grelsson. Det ser onekligen ut som om det är två olika personer. 1711 19/3 dog Grels Johansson änka hustru Sara i Högsta, 101(!?) år gammal, men Lars Grelssons äldsta kända dotter hette Karin.

2014-11-03, 19:32
Svar #28

Utloggad Hasse Hultman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 899
  • Senast inloggad: 2024-01-04, 11:12
    • Visa profil
    • Hasse Hultmans släktforskning
Grels Johansson efterträddes 1679 av hustru Sara (mycket svårläst) och Pigan Sara Larsdotter som dog i Högsta 1720-05-15, 33 år gammal, var troligen dotter till Lars Grelsson.
 
(Meddelandet ändrat av hhultman 2014-11-03 19:59)

2014-11-04, 06:38
Svar #29

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6941
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:26
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jo, när jag försöker läsa 1679 års mtl och med hänsyn till övriga omständigheter så håller jag med om att det står Sara.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna