Äldre inlägg (arkiv) till 23 april, 2012

[Sten Hofvenstam]

Hej Patrik,
 
Här går det undan...Hann inte gå in på den anvisade källan. Ser nu i DISBYT att garvareänkan Märta Åberg gift om sig 1815 med Anders (Andreas) Nyström sedan Catharina Margretas far Jac. Holmbeck avlidit 1812.
 
Mvh
 
Sten i Falun

[Maritha Berglund]

mittåt , det kan äver vara sonen 1775 som heter så . Han var också garvare.

[Ulla Thorsell Östlund]

Brita Margareta Pehrsdotter född 20/6 1799 som dotter till nybyggaren Pehr Andersson och Märta Olofsdotter i Stafsjö, Tåsjö. År 1843 gifter hon sig med Maths Elieson (senare Edholm) och de är bosatta i Eds socken. Brita Greta medför en son Pehr Mattsson f. 18/11 1827. Var är sonen född och vem är hans far? I vilken församling gifte sig Brita Greta och Maths? Sonen Pehr Mattsson gifte sig den 3/7 1859 med Catharina Danielsdotter från Junsele. Pehr omkom genom drunkning den 28/11 1859 och deras gemensamma dotter Brita Greta föddes den 4/8 1860.

[Peder Andersson]

Enligt Hammerdals höstting den 24 och 27 november 1682:
 
Dato kärade Per [Peder] Olofsson i Hillsand till ländzman Anders Olofsson Wald för deth han satt märckie på siu st. kiöör och een oxe och sielf nijonde ett dygn hoos sigh warit: anhållandes om lagha correction och refusion för giord kåstnadh. Ländzman förklarade sigh således att han genom Leut: Anders Curi fick befallningsmans ordre att göra sigh om Peder [Nills] Olssons ägendom försächratt, emedan som spargerat war, deth han wille begifwa sigh der ifrå till Norge, och lijkawäll icke suarat för ett älgsdiur som han olagl. fångatt och olåfwandes 1681 ifrå tinget gått, och där till med barnegodz inne hoos sigh hafwer, och för den ordsaken med 4 tolfmän dijt warit och allenast booskapen i alt fall märcht, huilcket befalningsman tilstår och emoth caution dem lämbnat hoos honom, helst emedan som Peder Olsson war på flyttiande foth och satt Jacob Göranson i sitt ställe på tårpet. Peder tilstår sigh welat booföra til Ångermanland och Tåsjön och prætenderer betahlningh för ländzmans honom tilskyndade omkåstnader. Såsom länssman Anders Olsson Wald hafuer effter ordre warit till Peder Olsson i Hillesand som wille ifrå tårpet flyttia till Ångermanland, och allenast tillijka med Ströms nämbdemän märcht och arresterat hans booskap, effter som han wille draga sig uhr landet och undkomma så att swara för älgsdiuretz fångande som barnegodzet; Så kan Rätten icke finna skiäligt att beläggia ländzman med något straff derföre, och mycket mindre obligera honom att re fundera giästningen, uthan Päder som omkåstnaden förordsakatt i ett för alt betahlar 3 dal. Sm:tt. (Georg Hansson, http://www.aalnet.aland.fi/Cloudia/hskogsjo: Jämtlands domsagas domböcker 1681-1682, vol. AI:9, s. 282-287v., Hammerdals tingslags dombok, hösting 1682 24,27/11, 5 §, ÖLA.)

[Hans Söderlund]

Erik Isaksson f.1756 gift med Stina Nilsdotter f.1763 båda boende i Tåsjö.
Här följer del av min forskning.....
Tåsjö AI:1 sid6 SVAR Bildid: C0033784_00011 Gift
Tåsjö AI:2 sid68 SVAR Bildid: C0033785_00081
Tåsjö AI:3 sid29 SVAR Bildid: C0033786_00054
Tåsjö AI:4 sid59 i SVAR Bildid: C0033787_00059
Tåsjö AI:5 sid48 SVAR Bildid: C0033788_00067 Änka1839
Tåsjö AI:6 sid145 SVAR Bildid: C0033789_00156 Död1850
Däremot finner jag inte från vilken ort Stina kommer och finner då inte hennes föräldrar.
Hoppas att någon vet mer om henne.
 
Mvh
Hans.

[Jan Lindh]

Hej,
jag har henne född i Lillegård, Junsele.
Föräldrar Nils Nilsson och Gertrud Andersdotter.
 
Mvh
Janne

[Hans Söderlund]

Strålande!
Vilket snabbt svar.
Tack för hjälpen Janne.
 
Hälsningar
Hans.

[Ulf Hjelmqvist]

Augusta Helena föddes 1905-11-06 i Tåsjö (d. 1984), men vilka är hennes föräldrar?
 
TAck på förhand!
Uld Hj.

[Åke Carlsson]

Ulf,
I SCB-utdraget står hennes förnamn i omvänd ordning.  
Far: Isak Tåkvist, torpare, f 1864-02-14 i Tåsjö (Y), d 1931-05-11 i Tåsjö (Y)
Mor: Helena Amalia Tåkvist (f Norström), f 1869-08-06 i Dorotea (AC), d 1926-05-12 i Tåsjö (Y)

[Bobby Aynsley]

Söker föräldrarna till Astrid Desideria, gift Olofsson, född 1913-12-13 eller 14 i Kyrktåsjö.
All hjälp emottages med stor tacksamhet!

[Solweig Källman]

Bobby
Enl Genline Tåsjö SCB Födda 1898-1920 föds Astrid Desideria uä
Moder är Hulda Katarina Wasenius från Borgsjö/Sillre  
 
Enl Svar Borgsjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010021/C/3 (1862-1880), bildid: A0010759_00247
är Hulda Katarina´s föräldrar
Wasenius Anders f 1853-12-04
Kajsa Maria Flink f 1859-11-15  Båda i Bogsjö

[Bobby Aynsley]

Tack för din hjälp Solwig,jättebra!  
Har AD Online själv och Jämtland är inte riktigt färdigfotat än!

[Ingalena Marthin]

Stegabäck i Tåsjö.  Var finns det?  Har stött på ett par barn födda 1840-talet i Tåsjö.  Föräldrarna uppges finnas i Stegabäck.  Hittar inget Stegabäck i Google.  Finns det ett annat namn för samma plats?

[Jan Lindh]

Hej Ingalena,
 
jag sökte också länge efter Stegaback innan jag hittade det nämnt på en historisk karta.
Det verkar ha varit i Tåsjö östra, på bergskammen, det låg. Jag antar att det var en gård/torp som kallades så och som försvann rätt snabbt.
 
Mvh
Janne

[Ingalena Marthin]

Tack,  Janne
Jag trodde att jag läst fel i födelseboken. Jag känner inte till Tåsjö så bra, men gissade att det var någonstans i närheten av Tåsjö, eftersom de första barnen födda där.  Lite för tidigt för krontorp, men kanske nåt torpställe ändå.
Mvh
Ingalena

[Peder Andersson]

Tillfällighetsfynd:  
 
Peder Larsson, länsman, Rööström, Fjällsjö sn, omnämnd vid ting i Åsele lappmark 1657 7/1, § 10; och 1660 4/1, § 7. (RA, SVAR, Personregister till domböcker i nuvarande Västerbottens län 1635-1736, bildid: A0004738_00206)

[Christer Rosenbahr]

Enligt mitt inlägg den  21 november 2009 finns inget som tyder på enligt min teori att Johan Bengtsson (Häkkinen) i Tåsjö var identisk med förrymda knekten Johan Bengtsson från gården Sandbacka, byn Påras, Kronoby socken i Österbotten. Enligt en ny teori var han av östfinskt härkomst. Detta enligt Fjällsjö sockens tiondelängd, landsboksverifikationer år 1661. Detta år beskattade Johan 1 fjärding rågtionde för sitt utsäde på svedjelandet och det följande år beskattade han ingenting för sin gröda på grund av missväxten. Beskattning av enbart rågtionde tyder på att Johan var av östfinsk härkomst. Dessutom omnämns han som ”finne” i Sollefteås dombok i juni 1659.  
 
Enligt Fjällsjö sockens fattigdomslängd ”husarmsbevis”, landsboksverifikationer för år 1661 och som redogjordes den 24 januari 1662 på ”Ramsele gälls laga ting” omnämns exempelvis Johan Bengtsson som innehade 6 seland kronojord. Enligt kungliga majestäts kungörelse den 5 maj 1662 i Stockholm omnämns att ”. dessa ovanskrivna husarma och utfattiga (som) frihet för årlig ränta, gärde och vinterkörsel som av deras hemman utgå bör för år 1664”. Detta innebär att de fattiga i Fjällsjö socken fick två års skattefrihet på sitt hemman från maj 1662.
 

 
Enligt 1655 års mantalslängd för byn Nyland i Långsele socken omnämns utfattiga gårdsägaren hustrun Karin i hushållet och på gården omnämns ingen ålderstigen person. Nästa år arrenderade Johan Bengtsson gården.  
De följande åren 1656-1659 omnämns omväxlande 3 eller 4 personer och två ålderstigna personer och det sista året 1660 omnämns 5 personer och en ålderstigen person. Det tyder på att åren 1656-1659 ingick förutom husbonden Johan Bengtsson följande hushåll: hustrun, knekthustrun Karin och en piga samt finska föräldrarna Bengt och N.N. vilka var åldriga. De ålderstigna mantalsbefriade föräldrarna år 1656 borde rimligtvis ha varit över 60 år gamla. Johans fader Bengt (född ca 1595) avled sannolikt under sommarens missväxtår 1659 i byn Nyland och modern (född ca 1595) avled mellan åren 1664-1665 på gården Kroknäset i byn Tåsjö. Detta tyder på att Johans föräldrar var betydligt äldre än knekthustrun Karin (född ca 1607) därför att Karin mantalsbeskattades sista året 1670.  
Det är svårt att belägga om Johan var gift eller ogift när hans familj bosatte sig på hustrun Karins gård vid årsskiftet 1655/56. Man kan anta att Johan var gift med sin första hustru då familjen flyttade/rymde hit därför att antalet hushåll på gården ökades dramatiskt från ett till fem (= ett + två + två) under ett år. Det här innebär att antalet hushåll under 60 år var knekthustrun Karin, Johan och hans hustru i första äktenskapet. En teori är att Johan blev änkling och att han gifte om sig i sitt andra äktenskap i slutet av 1650-talet med knekthustrun Karins dotter Margareta. Det andra äktenskapet stämma ganska bra in i tiden med Johans äldsta söners födelsetid.
 
Johan med första hustrun och hans ålderstigna föräldrar kom sannolikt från Östfinland. Enligt en teori kan familjen ha anlänt  som ”flyktingar” från Karelska näset (Viborgs län) omkring 1655.
 
/Christer

[Christer Rosenbahr]

Jag vill komma kontakt med en manlig släktforskare som är rakt nedstigande ättling till finnen Lars Johansson (1706-1775) i Kroknäset, Östra Tåsjö, Tåsjö socken och som har intresse för en Y-DNA profil. Anledningen är att försöka belägga om Lars Johansson var bror till nybyggaren Jöran Johansson (d.1747) i Hälla, Åsele socken. En manlig ättling (Sven-Erik) till Jöran Johansson håller nu på och gör en Y-DNA profil. Han valde amerikanska företaget Family Tree DNA som undersöker hans Y-DNA profil. Det ska bli intressant i sommar 2012 vilken typ av haplogrupp han tillhör! /Christer.

[Peder Andersson]

Christer,
 
Intressanta funderingar du har. Jag har intresse i detta med en DNA-profil, men vet inte om jag är beredd att lägga ut avgiften som följer. Men det hade varit intressant att veta sin egen DNA-profil för Y-kromosomen, onekligen.
Men jag har bara min härstamning från nybyggaren och nämndemannen Lars Johanssons (1706-1775) och hans hustru Kerstin Ingelsdotters (Gavelin) (1709-1776) dotter, Karin Larsdotter, kallad Per Svens Karen (1752-1834), gift med Per Svensson (1743-1805), nybyggare och kyrkovärd i Brattbäcken 1, Tåsjö socken. Lars Johanssons dotter Per Svens Karen är min ff fm fm.
 
Mvh
 
//Peder

[Christer Rosenbahr]

Det har hävdat bland släktforskare att nybyggaren Jöran Johansson (d. 1747) i Hälla, Åsele socken var son till finnen Johan Johansson (d. 1726) i Kroknäset i Östra Tåsjö. Och att han hade varit dräng hos länsmannen Johan Mattsson i Nordanåker år 1715 enligt Ramsele dombok. Men enligt mina arkivstudier kan detta inte stämma enligt min förklaring här nedan.  
Drängen Jöran Johansson i Tåsjö omnämns i 1719 års kyrkoräkenskaper och han omnämns även som dopvittne i Fjällsjö dopböcker i augusti 1717 och i juli 1722. I det sistnämnda året var han bosatt i byn Tåsjö, se bildbeviset här nedan! Nybyggaren Jöran Johansson i Hälla, Åsele socken omnämns i vigselboken i april 1720, och som barnafader i maj 1721 och i april 1725. Dessutom omnämns han i Åsele lappmarks mantalslängder år 1723. Det här tyder på att det fanns två män med samma namn som levde samtidigt i olika byar. Och det tyder på att en del släktforskarförfattare, bland annat Gavelins bok Åseleborna 1674-1920, har misstolkat släktskapet. Enligt Åsele vigselbok i april 1720 omnämns inget om var nybyggaren Jöran Johansson kom ifrån. Jämför det med andra brudpar t.ex. bröderna Pål Johansson och Lars Johansson år 1726 där det omnämns att de var från Kroknäset i Östra Tåsjö. Det här tyda på enligt min teori att Jöran Johansson kom till Hälla omkring 1718-1719 sannolikt från Finland. Jämför honom med Mats Johansson i Bellvik Ormsjöhuvud och som var en finsk flykting före 1726. /Christer.
 

Här ser vi bildbeviset med att dopvittnet Jöran Johansson i Tåsjö fortfarande bor kvar där i alla fall till juli 1722. Se markeringar med rött!  
 
 
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-20 00:30)

[Stig-Lennart Johansson]

Har du följt upp dopvittnena för Görans i Hälla barn ?

[Christer Rosenbahr]

Jag har även följt upp dopvittnen för Jöran (Göran) Johanssons barn men där finns ingen koppling någon släkting till honom.  
 
En teori är att Jöran var bror till finske flyktingen Johan Johansson från Brahestad och han var gift med änkan Carin Jonsdotter i Rusksele, Lycksele socken år 1725. Änkan hade varit gift med skoldrängen Anders Nilsson (d. 1721) år 1719. Varför just finnen Johan Johansson? Jo, detta för att Jöran Johanssons tre söner Anders, Jon och Nils kan ha döpt efter familjens barn t.ex. Jon Andersson (f. 1720) i Rusksele. /Christer.

[Stig-Lennart Johansson]

Är du verkligen säker på att det inte finns någon dopvittnekoppling för Göran Johansson?
 
I den intressanta bilden du anfört ovan finns ju en annan Johansson, nämligen Pål i Kroknäset.
Kan det möjligen vara en bror till Göran i Hälla - för i så fall är det troligen den Pål som är
dopvittne för den möjlige brodern Görans son Jon 1733-03-23 ?
 
Har du funderat på varifrån Göran i Hällas första dotters namn Anna kan komma ifrån?
 
Dop av barn efter sin brors hustrus tidigare make & barn är nog ganska långsökt.

[Christer Rosenbahr]

Jo, jag har sett Pål Johansson från Svanabyn och som var dopvittne till Göran Johanssons barn år 1733 men han är orelevant i detta sammanhang eftersom han var bror till drängen Göran Johansson nämnd i Tåsjö år 1722 enligt ovan nämnda bildbeviset. Dessutom omnämns Lars Johansson från Kroknäset och som var dopvittne till Pål Johanssons barn i Svanabyn i februari 1727. En teori är att Pål Johanssons hustru Anna Mattsdotter kan ha varit bekant med familjen Göran Johansson i Hälla.    
 
Det är en myt att Göran Johansson hade en dotter Anna Göransdotter eftersom hon inte finns med bland barnen i Hälla enligt Åsele födelseböcker. Hon finns på en annan sida i anbytarforum se länken om det:

[Stig-Lennart Johansson]

Det är att göra det lätt för sig, men svårt för andra, att stödja en hypotes med en ny hypotes.
 
Varifrån kommer det att Göran Johansson i Tåsjö skulle vara dräng 1722?
 
Eftersom det bevisligen finns en Anna Göransdotter på Hällan, dopvittne för Pål Johanssons Anders 1739-07-01 [Åsele/C:1,s316],
så har du kanske en hypotes om vem hon kan vara eller inte vara, eller eventuell bekantskap?
 
Eller kanske om Malin Persdotter, dopvittne för samme Påls son Johan 1727-02-24 [Åsele/C:1,s]?

[Christer Rosenbahr]

Varför jag tror att han var dräng eller inhyst är att han inte finns med bland upptagna bönderna i byn Tåsjö enligt mantalslängderna. Och det är svårt att komma åt drängarnas eller inhystas namn i arkivkällorna.  
Förutom detta är Fjällsjö sockens kyrkoböcker under vissa år ofullständiga särskilt i slutet av 1600-talet och i början 1700-talet. Några exempel på det är två söner till Johan Johansson i Kroknäset. Båtsmannen Anders Johansson Mård och drängen Göran Johansson finns inte med i Fjällsjö dopböcker, dock kan fadern ha betalt 16 öre kmt för dopen enligt kyrkoräkenskaperna åren 1693 och 1694.  
 
Min teori om Anna Göransdotter att hon var tillfällig piga i Hälla år 1739 och att hon kan ha varit bekant till Pål Johansson. Hon kan ha varit en syster till en av familjerna i Västra Tåsjö eftersom där förekom namnet Göran.
 
En teori om Malin Persdotter är att hon var bekant med Pål Johanssons hustru Anna Mattsdotter år 1727, eftersom namnet Matts förekom i Hälla i början av 1700-talet.

[Stig-Lennart Johansson]

Vad du än tror, och vilka teorier det kan finnas, må det formas till arbetshypotes och följas upp -  
om du vill bli trodd av skeptiker som mig! (Att upprepa att drängen Göran Johansson är Johan Johanssons son båtar föga)
 
Däremot förslag t.ex. på vem denna nya, hittills oidentifierade piga Anna Göransdotter från Tåsjö bekant i Hälla kan vara?
Men Pål Johanssons dopvittne för sonen Anders 1739 skrivs uttryckligen Anna Jöransdotter på Hällan [Åsele/C:1,s316] -  
inget om piga, från annanstans osv.
 
Malin Persdotter kan ju vara mer än bekant, nämligen om hon är Göran Johanssons i Hälla så benämnda hustru,  
för då skulle hon vara Brorshustru till Pål Johansson, och Anna Göransdotter alltså hennes dotter
som vore inte bara bekant med Pål Johansson utan dennes Brorsdotter ...

[Jan Lindh]

Hej,
intressanta teorier och diskussioner. Jag har ju själv Göran Johansson i Hälla som son från Tåsjö i mitt träd.
Jag kan dock tyvärr inte bidra med några egna fynd, min källa i detta fall är Karl-Erik Ström som dock inte har någon Anna som dotter.
 
Jag måste nog läsa igenom detta och Åseletråden några ggr innan jag bestämmer mig för hur jag bör göra med mitt träd.
Tack för att du Christer lagt fram detta och tack Stig-Lennart för att du prövar teorierna.
 
Inte lätt detta  
 
Mvh
Janne

[Christer Rosenbahr]

Stig-Lennart, har du en teori på vem som är dopvittnet Göran Johansson i Tåsjö år 1722 enligt ovan nämnda dokument.  
Min nuvarande teori om Göran är att han kan ha varit inhyst/husman i Tåsjö vid den här tidpunkten.  
Bland ovan nämnda dopvittnen benämns Pål Johansson i Kroknäset år 1722. Pål kan ha varit bror till inhysta/husmannen Göran Johansson i Tåsjö. Vad har för teori om detta? /Christer.
 
(Meddelandet ändrat av Rosenbahr 2012-04-22 20:04)

[Stig-Lennart Johansson]

Jo, Christer, jag har en arbetshypotes om vem detta dopvittne skulle kunna vara.
I /Väster/Tåsjö finns en Jöran/Göran/ 1711-1742 [SVAR A0005628_00112-A0005659_00201A000]
som skrivs omväxlande Joensson/Jansson/Jonsson - Jon Henrikssons efterträdare.
T.ex. i 1733 åter skriven Jöran Joensson/Jansson [SVAR A0005651_00232] !
 
Hans hustru, Elisabet Matsdotter, är t.ex. dopvittne 1726 [C:1,s26v] för samma Anders Andersson  
i Tåsjö, för vilken du fann Jöran Johansson som dopvittne 1722 i bilden ovan; !  
och dopvittne som Jöran Jonsson i Tåsjö för Lars Johanssons Nils 1737-09-02 [C:1,s40]!
Varefter Lars Johansson 1742-03-28 är dopvittne för Jöran Jonssons Elisabet [C:1,s47v].
 
Största svårigheten är rentav att antingen mannen eller hustrun förs som Testes -
medan jag åtminstone vanligtvis möter båda dopvittnena förda och helst parvis ...
 
Som Erik har förklarat under Åsele, var mantalsskrivaren inte särskilt konsekvent;  
och du har ju själv tidigare påpekat såväl skador som slarvigt förda böcker i Fjällsjö.
 
Så tills vidare och annat kan visas på, är detta alltså min teori:
det finns ingen annan Göran Johansson i Tåsjö än Jöran Jo/e/nsson.
 
Mvh /StigLennart