ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22  (läst 638 gånger)

2005-11-16, 21:23
läst 638 gånger

Sven-Erik Johansson

Hejsan Lars
 
Det finns ingen Brita Israelsdotter född i Ängersjö vid denna tid.
Om du går in på www.sikhallan.com hittar du henne född Bastuträsk,Nordmaling.
Det finns ett stort antal grenar ner till 1500-talet
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-17, 15:41
Svar #1

Utloggad larbec

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 140
  • Senast inloggad: 2019-06-04, 20:03
    • Visa profil
Hej Sven-Erik Johansson!
 
Var i sikhallan.com hittar jag henne???
 
mvh/ Lars Beckman

2005-11-17, 19:13
Svar #2

Sören Söderberg

Hej Lars,
 
Den information som finns att hämta på sidan som nämns är Israelsdotter Brita * 30/8 1783 i Nordmaling  Mor Helena Johansdotter.
 
Några mer information utifrån det har jag inte lyckats hitta på angiven sida.
 
Enligt mina noteringar skulle Brita vara gift med Simon Petter Andersson f. 1771-01-09 och hennes far var Israel Olofsson, 1756-1813 i Ängersjö.
Mer och utförlig information finns på Kerstin Farms hemsida  
http://www.farm.se/phpGedView/individual.php?pid=I3113&ged=anorna.ged
 
Hoppas detta är till någon hjälp.
 
Hälsningar
Sören Söderberg

2005-11-17, 19:53
Svar #3

Sven-Erik Johansson

Hejsan Lars
 
Det kanske är svårt att hitta för den oinvigde, men denna Brita Israelsdotter finns på minst 15 ställen på min hemsida.
Det enklaste är kanske under KråkenWeb under bokstaven I.
Sök på Israelsdotter Brita och du hittar lätt den dam som är född 1783 30/8 med angiven moder
Söker du på Brita Israelsdotter kommer du bla att hitta alla hennes 13 barns exakta födelsedata
 
Några grundreglergrundregler gäller för databas Kråken och www.sikhallan.com:
-Alla personer som lämnat avtryck skall vara med för kärnsocknarna Nordmaling, Bjurholm, Grundsunda Gideå och Trehörningsjö. Dessutom stora delar av kringliggande socknar.
-Dessa personer skall också finnas på KråkenWeb.
-Databas Kråken4 och KråkenWeb är korrigerat för alla felaktighter i HFL för alla årgångar av FB som är genomgångna. Se fliken Födelselistor.
Detta kan innebära också att ni kanske inte hittar den person ni söker beroende på att ni har felaktiga data från tex HFL eller ej stavar namnet på det sätt som jag gör.
Jag har en generall stavning för att underlätta sökning.
Bredda då sökningen eller kontakta mig om ni ej hittar personen.
 
Utgå hela tiden från att alla personer finns med på KråkenWeb och i databas Kråken för ovanstående beskrivet område.
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-17, 20:13
Svar #4

Sven-Erik Johansson

Hejsan Sören
 
Är du medveten om att beskrivningen av Israel Olofsson är en direkt kopiering av vad som står i databas Kråken. Dvs nedanstående:
JB 1783:
Bastuträsk,OJ,Israel Olofsson och Jon Jonsson kluvit hemmanet nr 1 enligt resolution 1/2 1779.
 
AGN1765,9/12,?17:
S:D: Beviste Per Olofsson i Ängersiö med en den 28. November 1763 författad och underskrifen köpeskrift sig hava tillhandlat sig börden och besittningen av fäderne hemmanet 6 1/2 seland hus och jord därsammastädes av dess bröder Anders och Erik Olofssöner tillika med förmyndarne för omyndige Olof och Israel Olofssöner, Jon Pärsson i Ängersiö och Erik Andersson i Ledusiö för 15 daler kmts kvitterat avträde till dem vardera, samt att han samma hemmanshandel å tre laga Ting uppbjuda låtit, näml. den 6 December 1763, den 20 Martii och den 4. December 1764, varunder samt till närvarande tid intet klander häremot anmält blivit. Anhållande Pär Olofsson således nu om behörigt faste och skötebrev, varföre Härads Rätten ock, i betraktande av anförde köp, samt oklandrade uppbud med laga stånd, för rättvist och skäligt prövade, att enl. första, 4. och 6. Cap: Jordabl härigenom tilldöma Pär Olofsson börden och besittningen av hemmanet 6 1/2 seland hus och jord i Ängersiö, att för sig och sina arvingar, nu och allt framgent därvid orubbad förbliva.
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-18, 00:33
Svar #5

Utloggad larbec

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 140
  • Senast inloggad: 2019-06-04, 20:03
    • Visa profil
Hej Sven-Erik!
 
Hur söker jag på Brita Israelsdotter??????Och finner alla hennes 13 barn??
Jag finner bara att Sören Söderbergs  uppgifter om Brita Israelsdotter är de enda som finns på din hemsida?? Eller har jag missat något uppenbart?
 
mvh/ Lars Beckman

2005-11-18, 12:15
Svar #6

Sven-Erik Johansson

Hejsan Lars
 
Det finns flera vägar att gå för att hitta dessa 15 Brita Israelsdotter
Beroende på tillvägagångssättet och innovationsförmåga är det mer eller mindre arbete för dem som inte vill gå till orginalkällorna.
Du kan vara 100% säker på att det jag påstår på anbytarforum har full täckning på min hemsida www.sikhallan.com och i databas Kråken.
Det är hela tiden en balans mellan den information som är lättåtkomlig på www.sikhallan.com  och den info man måste vara lite mera kunnig för att komma åt på sikhallan eller där man måste kontakta mig för att komma vidare.
Det är också en balans mellan de som vill utnyttja andra (se tidigare inlägg) eller som vill ha allt serverat på silverfat och de som ser ett visst värde i det många gör i det tysta inklusive då databas Kråken.
Du skall betänka att detta är mellan Norrlands största helt sammanhängande databas på 167.000 personer med ett minimum av dubletter och där www.sikhallan.com bara är ett smakprov.
En av flera möjliga framkomstvägar att hitta Brita Israelsdotter är Googles och sökning på tex www.sikhallan.com Brita Israelsdotter född i Nordmaling  
Det enklaste, minst tidskrävande och säkraste sättet är att kontakta mig på sikhallan@stallhagen.se
Här besvarar jag omgående alla enkla frågor och kan dessutom hjälpa till med lösningar för det som ligger utanför de 5 kärnsocknarna Nodmaling, Grundsunda, Bjurholm, Gideå och Trehörningsjö.
Lycka till med din släktsökning.
 
Jag kommer inom kort att göra all redan befintlig information på www.sikhallan.com lättare att komma åt för den mindre avancerade.
Uppläggningen på Umeå lands är kanske ett smakprov hur jag kommer att göra.
Men ett visst arbete måste den släktsökande trots allt göra själv om han inte vill köpa hela informationen.
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-18, 18:50
Svar #7

Per Jonsson

Hej
Jag vill påminna ni som söker och plocka uppgifter från olika medier typ Kråken och andra CD-skivor eller från anbytarforum är medvetna om att det är ANDRAHANDSKÄLLOR och att man därför ska kolla mot originalkällan om möjligt.
Pelle

2005-11-18, 19:45
Svar #8

Sven-Erik Johansson

Hejsan Per
 
Man skall dessutom vara medveten om att det ej räcker att kolla mot en orginalkälla, eftersom det ofta förekommer att orginalkällorna har olika uppgifter som strider mot varandra.
Man måste koordinera olika orginalkällor med ett avvikelseregister för att få det hela att överenstämma med verkligheten. I annat fall behandlar man imaginära personer utan början och slut. Se på alla födelsereister, dödsregister och vigselregister som finns i marknaden med en mängd personer, som i verkligheten inte finns utom i prästens eller registeravskrivarens fantasi.
Databas Kråken är i vissa avseenden där HFL,VB och FB fullt ut har gåtts igenom säkrare än den enskilda orginalkällan.
I övrigt har databas Kråken väl de vanliga svagheterna.
I databas Kråken finns också ett avvikelseregister som gör att man lätt kan se en beskrivning av skillnaderna mellan de olika orginalkällorna.
Mig veterligt är det den enda offentliga databas som har detta avvikelseregister.
Det är bra om det kommer igång en diskussion om detta eftersom det finns så otrolig mycket fel i kyrkböckerna och detta syns i regel inte förrän man kan behandla materialet i en större databas.
Se också min hemsida där jag tagit några av de tusentals fall jag hittat.
Nya fall hittas dagligen.
Umeå lands är en skräck socken både beträffande orginalkällor och många befintligt framtagna register.
Vid nästa uppdatering presenterar jag ett fall där en hustru helt pötsligt är gift med sin svärfader trots den stora ålderskillnaden och att svärfadern dessutom fortfarande är gift med sin riktiga hustru.
En travestering på en välkänd artis uttalande: tala om orginalkällor.
Många har kanske svårt att sätta sig in i denna problematik eftersom det mesta ser bra ut på ytan.
En slags potemkinkuliss eller varför inte kejsarens nya kläder.
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-18, 20:56
Svar #9

Sören Söderberg

Sven-Erik,
 
Förlåt en stillsam fråga.
Hur i allsin dar kan:
Enligt mina noteringar skulle Brita vara gift med Simon Petter Andersson f. 1771-01-09 och hennes far var Israel Olofsson, 1756-1813 i Ängersjö.
vara en direkt kopiering från din databas?
Nog måste väl vi andra också kunna forska på detta område och lämna tips till dom som söker uppgifter utan att för den skull anklagas för att ta uppgifter från din databas bara för att dessa uppgifter kanske finns även där?
 
Med vänlig hälsning
Sören Söderberg

2005-11-18, 21:29
Svar #10

Sven-Erik Johansson

Hejsan Sören
 
Vänligen läs vad jag skrev.
Vad jag skrev är följande som jag nu repeterar.
Quote:
Är du medveten om att beskrivningen av Israel Olofsson är en direkt kopiering av vad som står i databas Kråken. Dvs nedanstående:  
JB 1783:  
Bastuträsk,OJ,Israel Olofsson och Jon Jonsson kluvit hemmanet nr 1 enligt resolution 1/2 1779.  
 
AGN1765,9/12,?17:  
S:D: Beviste Per Olofsson i Ängersiö med en den 28. November 1763 författad och underskrifen köpeskrift sig hava tillhandlat sig börden och besittningen av fäderne hemmanet 6 1/2 seland hus och jord därsammastädes av dess bröder Anders och Erik Olofssöner tillika med förmyndarne för omyndige Olof och Israel Olofssöner, Jon Pärsson i Ängersiö och Erik Andersson i Ledusiö för 15 daler kmts kvitterat avträde till dem vardera, samt att han samma hemmanshandel å tre laga Ting uppbjuda låtit, näml. den 6 December 1763, den 20 Martii och den 4. December 1764, varunder samt till närvarande tid intet klander häremot anmält blivit. Anhållande Pär Olofsson således nu om behörigt faste och skötebrev, varföre Härads Rätten ock, i betraktande av anförde köp, samt oklandrade uppbud med laga stånd, för rättvist och skäligt prövade, att enl. första, 4. och 6. Cap: Jordabl härigenom tilldöma Pär Olofsson börden och besittningen av hemmanet 6 1/2 seland hus och jord i Ängersiö, att för sig och sina arvingar, nu och allt framgent därvid orubbad förbliva.  
 
MVH  
Sven-Erik Johansson
Unquote
Orginalet till detta finns i databas Kråken med en inbyggd kod.
Ovanstående med denna kod är därför en direkt kopiering från databas Kråken till den av dig rekommenderade hemsidan och den person det var fråga om.
Jag är tacksam för att du gjorde mig uppmärksam på detta.
Utan din rekommendation hade jag inte kollat upp det hela.
Tyvärr är inte detta den enda svartkopieringen som finns på den av dig rekommenderade hemsidan.
Om ägaren till hemsidan frågar mig kommer jag att godkänna denna svartkopiering även i efterhand under förutsättning att källan anges i direkt anslutning.
 
MVH
Sven-Erik Johansson

2005-11-19, 01:43
Svar #11

Utloggad michael

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2015-12-30, 13:34
    • Visa profil
    • www.abc.se/~m9172/
Under källor på ovanstående hemsida så står ju det faktiskt upptaget följande.
 
Hemsida Sven-Erik Johansson / http://www.sikhallan.com
 
Mvh. Michael

2005-11-19, 08:04
Svar #12

Sven-Erik Johansson

Hejsan Michael  
 
Det jag refererar till finns i databas Kråken och ej på www.sikhallan.com.  
Att det är fråga om en svartkopiering från databas Kråken framgår tydligt i mina tidigare inlägg.  
Vid ytterligare genomgång av Sören Söderberg:s rekommenderade hemsidan hittade jag en stor mängd andra svartkopieringa från databas Kråken till nämnda hemsida.
Ägarna till den av Sören Söderberg rekommenderade hemsidan http://www.farm.se har fortfarande möjlighet att agera enligt tidigare förslag från mig som innebär:  
Om ägare av hemsidan frågar mig, kommer jag att i efterhand godkänna svartkopieringen under förutsättning att källan anges i direkt anslutning till svartkopieringarna.  
 
Jag tackar åter Sören Söderberg för att han gjorde oss alla uppmärksamma så att svartkopieringarna uppdagades.  
 
Ägaren av hemsidan lyser fortfarande med sin frånvaro, som i och för sig är talande, men som ej är tillräckligt.
 
MVH  
Sven-Erik Johansson

2005-11-19, 12:05
Svar #13

Olof Sjöberg

Med hänvisning till ovanstående
 
Jag får inte ekvationen att gå ihop: Hur svartkopierar man från egna inköpta databaser eller från utlagt material på internet.
Är det Copywright på materialet.
Varför då publicera/sälja något.
 
Detta gäller oavsett det gäller www.sikhallan.com, kråken.ddb eller andra databaser.
 
I min begreppsvärld så går detta inte ihop.

2005-11-19, 13:43
Svar #14

Utloggad slj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3375
  • Senast inloggad: 2019-06-17, 21:40
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Hejsan Olof
 
I min begreppsvärld vad det gäller forskning, alltså även släktforskning, gäller  
a) alltid (om det inte framgår av sammanhanget) att källan skall anges;  
b) hur detta sker, är dock en annan sak...
 
I min begreppsvärld är det svartkopiering att kopiera någon annans material (som t. ex. domstolsutdrag - eller vad Sören behagar kalla mer och utförlig information) utan att ange  
1) att man kopierat/hämtat det/'lånat' och  
2) var man hämtat det, dvs vilken källan är (oberoende av om materialet är köpt eller inte)
 
Upphovsrätt betyder väl just detta: fritt informationsutbyte men med angivande av källa - försåvitt det inte är oomtvistat, inte längre upphovsrättsbelagt 'allmängods'...  
Upphovsrätt kan nämligen inte köpas - den kan bara 'hyras' !
Inte kan väl Bonniers hävda att de skrivit Strindbergs Påskas även om de köpt rätten att trycka och sprida/sälja den - eller hur ?
 
3. Sedan tillhör det väl vanligt hyfs/folkvett att på något sätt 'tacka' för eventuell hjälp man kan ha haft av någon annans forskarmödor (vare sig de är betalda eller inte) ?
   Och att säga att information - som bevisligen finns på ett visst ställe dit man hänvisats - inte skulle finnas där utan istället hos någon helt annan, det är väl om något (i min begreppsvärld) ett egendomligt sätt att 'tacka' på ?

2005-11-19, 14:12
Svar #15

Utloggad kerstinf

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 475
  • Senast inloggad: 2013-03-17, 20:48
    • Visa profil
    • www.farm.se
Hej  
 
Min sida är visst diskuterad här på Anbytarforum. För vissa av mina publicerade anor har jag kopierat text från Kråken för andra har jag tagit texten från Teo Sundins material direkt, Det är material som Teo gav till mig tidigt i min forskning. Jag har 80000 personer i min databas och har inte sett att dessa uppgifter följt med på hemsidan. Om du vill Sven Erik kan jag ta bort ditt material och istället använda det som jag fått från Teo direkt. Det enklaste är naturligtvis att du kan godkänna att det finns kvar.  
Jag vill naturligtvis inte göra Dig missnöjd. Jag vill ju definitvt ha fortsatt kontakt med Dig.  
 
Hälsningar  
 
Kerstin farm

2005-11-19, 15:16
Svar #16

Sven-Erik Johansson

Hejsan Kerstin  
 
Roligt att höra från dig.  
Jag godkänner naturligtvis att det finns kvar på din hemsida om du ger en riktig källhänvisning vare sig det är från mig eller någon annan.  
Materialet är ju till för alla släktsökares bästa oavsett om det finns på min hemsida eller din så länge som ursprunget är känt och man är överens om publiceringen.  
Kan vi dessutom på något sätt koordinera det hela, desto bättre.  
Det enklaste är väl att göra detta utanför detta media i direkt kontakt för att slippa stångas mot vissa neanderthals mentaliteter och andra mindre trevliga tendenser.
 
Dessutom:
Tack Stig Lennart för att du bemötte det otroligt enfaldiga inlägget från Olof Sjöberg på ett bra sätt. En Olof Sjöberg som enligt tidigare maner inte vågar lämna ut sin e-mail adress.
 
En fortsatt trevlig helg önskar  
Sven-Erik Johansson

2005-11-19, 15:22
Svar #17

Sören Söderberg

Hej Kerstin,
 
Min avsikt med mitt inlägg var bara att svara på Lars fråga: Vem som kunde vara Brita Israelsdotters föräldrar. Om det har orsakat dig obehag ber jag uppriktigt om ursäkt.
Jag hoppas vi fortsatt på Anbytarforum kan utbyta information öppet mellan varandra och dela med oss av den information vi har eller ge tips om var sådan information finns.
 
Med varma hälsningar
Sören Söderberg

2005-11-19, 16:42
Svar #18

Utloggad kerstinf

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 475
  • Senast inloggad: 2013-03-17, 20:48
    • Visa profil
    • www.farm.se
Hej  
 
Min sida är visst diskuterad här på Anbytarforum. För vissa av mina publicerade anor har jag kopierat text från Kråken för andra har jag tagit texten från Teo Sundins material direkt, Det är material som Teo gav till mig tidigt i min forskning. Jag har 80000 personer i min databas och har inte sett att dessa uppgifter följt med på hemsidan. Om du vill Sven Erik kan jag ta bort ditt material och istället använda det som jag fått från Teo direkt. Det enklaste är naturligtvis att du kan godkänna att det finns kvar.  
Jag vill naturligtvis inte göra Dig missnöjd. Jag vill ju definitvt ha fortsatt kontakt med Dig.  
 
Hälsningar  
 
Kerstin farm

2005-11-19, 17:00
Svar #19

Utloggad kerstinf

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 475
  • Senast inloggad: 2013-03-17, 20:48
    • Visa profil
    • www.farm.se
Hej igen
 
Mysko att mitt inlägg kom in 2 gånger. Ej menat så. Jag har inte tagit illa upp men eftersom jag brukar ange källor normalt så är detta en miss. Sven Erik Johansson står som källa många gånger i min databas. Ibland som Kråken eller via mail eller sikhallan.
 
Jag kommer att gå igenom mina Nordmalingsanor och lägga till källangivelser. Finns dock ingen möjlighet att fixa det på en gång.
 
Hälsningar
 
Kerstin

2005-11-20, 06:37
Svar #20

Utloggad per_sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5806
  • Senast inloggad: 2019-06-19, 09:25
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Om rätt ska vara rätt så är det ju min far Teo som skrev av domboken 1765. Sven-Erik har nämnt min far som en viktig källa vid uppbyggnaden av sin databas Kråken. Om man ska ska vara noga och följa Stig-Lennart Johanssons regler skulle alltså detta uppgetts vid varje inkopiering från min fars utskrift av domboken in i databasen.

2005-11-20, 10:02
Svar #21

Sven-Erik Johansson

Hejsan Per
 
Jag är kanske något mera insatt i just denna del än någon annan eftersom din far Teo och jag jobbade så nära med varandra flera år för att skapa något bestående i databas form över Nordmaling och Grundsunda.
I samband med att Teo flyttade till Sundsvall kom Nils Erik Molin in och fortsatte läsningen av domstolsprotokoll och medhjälp till databas Kråken.
Av min hemsida framgår helt klart och tydligt exakt vilka delar som kommer från Teo Sundins avskrift av domböckerna och vilka delar som är Nils Erik Molins avskrift.
Båda har i detta fall gjort ett enormt arbete och skall krediteras för detta, vilket jag också har försökt att tydliggöra.
Och jag tycker att andra också skall göra på liknande sätt med de material de presenterar på webb eller annat sätt.
Teo Sundins avskrifter av domböckerna finns numera utspridda på många olika håll men det som finns i min databas är kodat, varför det är lätt att se när det kommer därifrån.
I Kerstin Farms databas som finns på webben är inte bara domstolsprotokoll utan hela familjer av mig nedskrivna i databas form kopierade tillsammans med domstolsprotokollen och annan beskrivningar om personen till hennes egen databas på webben.
Jag har i går i efterhand godkänt att så kan ske under förutsättning att källan anges.
Eftersom det egentligen inte finns någon återvändo när skadan redan är skedd och när många andra redan har laddat hem detta.
Dessutom verkar det dessutom blivit mer eller mindre en praxis att kopiera andra och det bara är en tidsfråga innan allt finns lätt tillgängligt på webben i stora databaser.
I Kerstin Farms fall kan man då det gäller Nordmaling, Bjurholm, Gideå Grundsunda diskutera hur mycket av det totala antalet personer som kommer från databas Kråken inom respektive socken och vad som eventuell kommer från annat håll. Man kan kanske för att göra det lättare för henne ange en procentsats. Är det 30% eller är det kanske 60% eller är det någon annan procentsats.
Den stora problematiken är snarare att den kopierade källan under tiden mellan kopieringen och nutid har ändrat sin info varför källan enligt nutid kanske är felciterad.
Detta sätter fingret på nutidens problem i förhållande till dåtidens mera statiska tid då enbart böcker fanns.
Jag tycker att det är väldigt bra att denna diskussion kommer upp eftersom det redan sprids en massa info på webben utan att någon vet varifrån den kommer. Och det kommer att bli än mera i framtiden. Vid all sådan spridning bör källan anges i klump eller detaljerat.
I de flesta böcker som utges anges källorna klumpvis i slutet av boken och det är vanligtvis omöjligt att härleda den enskilda informationens direkta källa.
Denna typ av källangivelse ger enbart ett slags alibi för att en viss källa finns någonstans.
I databas Kråken har varje enskild person en direkt källangivelse med ett register och beskrivande förklaring i databasen. Detta exempel bör kanske vara vägledande. Dessutom är Kråken när det gäller källangivelse sannolikt den klart lysande stjärnan på databasernas släktforskare himmelen, men denna källinfo går många gånger förlorat när man omvandlar via ged.com eller utnyttjar databasen på ett felaktigt sätt.
Det är naturligtvis viktigt att gå till original källorna och då inte enbart en utan flera, som jag i tidigare inlägg beskrivet.
I detta inlägg klargör jag också varför en databas under vissa förhållanden är säkrare än den enskilda originalkällan.
 
En trevlig fortsättning på helgen önskar
Sven-Erik Johansson

2005-11-20, 11:31
Svar #22

Utloggad slj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3375
  • Senast inloggad: 2019-06-17, 21:40
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Hejsan Per
 
Det är väl inte mina regler - däremot min tolkning av gängse regler i undervisningssammanhang ...
   
I en akademisk avhandling skulle säkerligen källhänvisning (referens i form av fotnot) krävts även i varje enskilt fall;  
   antingen det eller ett allmänt nämnande som att 'alla domboksutsdrag från Xxxx är lästa och avskrivna av TS om ej annat anges' osv
   
Det jag ser skiljer en avhandling från släktforskning i detta avseende är inte forsknings- utan spridningsbiten: att digitaliserad information inte kräver mödosam avskrivning utan så enkelt kan 'kopieras' och sedan spridas som 'eget' arbete - om källan utelämnas !
 
Men ifall man citerar, så citerar man väl ?
 
Varma förmiddagshälsningar /StigLennart

2005-11-20, 21:07
Svar #23

Utloggad kerstinf

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 475
  • Senast inloggad: 2013-03-17, 20:48
    • Visa profil
    • www.farm.se
Hej igen
 
Ett förtydligande krävs för att jag skall känna mig nöjd med denna diskussion. Jag har själv forskat fram flera grenar i Nordmaling ned till slutet av 1600 talet med hjälp av mikrokort hyrda och ägda.  
 
1998 skickade jag en GEDCOM med mina Nordmalingsanor till SEJ som var snäll och kontrollerade den åt mig. Enligt honom fanns inga fel i minst sju generationer bakåt.  
 
Efter det fick jag hjälp med en gren som jag hade stopp på av SEJ. Det var Maria Margareta Jakobsdotters  f 1790 anor.
 
Jag vill poängtera att jag inte laddat ner några familjer från Kråken. Jag använder Reunion som man kör på Mac vilket inte Anarkiv klarar.  Uppgifter från Kråken som jag kompletterat min forskning med är registrerade och kontrollerade i de allra flesta fall mot Nordmalings mikrokort.  
 
Jag tycker att det är viktigt att poängtera att Nordmaling har många forskare som bidragit till både min databas och andras.
 
Av mina 80 000 personer är endast 2517 bördiga från Nordmaling och 485 av dem ligger på min hemsida.  
 
Mina 80 000 personer från hela Sverige är både registrerade och importerade från en mängd forskare i både Sverige, USA och Finland. Om man trycker på rubrik Källor på min hemsida syns vilka som är använda för de 4000 personer som jag och min man stammar från.  
 
Jag har hjälpt många som sett min hemsida för att jag vill ge tillbaka lite av det andra har gett mig.  
 
Jag vill gärna ha kontakt med forskare som upptäcker felaktiga uppgifter.  Eftersom jag har abonnemang på GENLINE är det ganska lätt att kontrollera mot originalkällor och att hjälpa andra med uppgifter.
 
Hälsningar
 
Kerstin Farm

2005-11-21, 09:43
Svar #24

Utloggad slj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3375
  • Senast inloggad: 2019-06-17, 21:40
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Jomenvisst
 
1a) Det är tidsödande och arbetskrävande med källangivelser - alltså  
b) låter jag då hellre bli det;
 
2a) Det är ännu mera tidsödande och arbetskrävande med själva inskrivningsarbetet och registreringen av rådata - alltså  
b) desto större anledning att låna sånt som redan är gjort;
 
3a) Som kompetent ledare har jag ofta haft anledning att kopiera från någon bok till papper som delats ut till andra - då brukar jag  
b) låta bli att ange källan till originalet eftersom det kräver extraarbete;
 
4a) Om samma kopia dessutom behöver läggas ut på internet - t.ex. i någon av mina cirkelkonferenser eller varför inte på min hemsida - så är det ytterligare  
b) en arbetsbesparing;  
 
5b) Det som finns på min hemsida, och saknar källangivelse, ska förstås uppfattas som mitt arbete och min egendom och  
a) inte någon annans !;  
 
6) På grund av ovanstående - enklast, billigast, minst kostsamt och lönsammast samt rimligast då att ta utväg 1-5 b)  
 
7) Därigenom blir jag självklart medium för vemsomhelst annan, med samma eller bättre attityd till detta förfarande, att ta till sig det icke källangivna materialet -  
så blir vi många och kan stödja varandra ifall det skulle behövas. Och bäst av allt: 'vi behöver inte ha en aaahning om' något annat!  
[Fast hellre uttrycker jag det som att jag har hjälpt många som sett min hemsida för att jag vill ge tillbaka lite av det andra har gett mig.]
 
8) Slutligen: i enlighet med ovanstående punkter är det således rentav omöjligt att piratkopiera något som jag själv inköpt i form av databas eller med eget arbete hittat någonstans på internet där material utlagts.
 
Vilket - i den bästa av alla världar - skulle bevisas. / Med Glödheta hälsningar

2005-11-21, 18:24
Svar #25

Utloggad kerstinf

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 475
  • Senast inloggad: 2013-03-17, 20:48
    • Visa profil
    • www.farm.se
Hej
 
Konstigt inlägg! Vad menar Du egentligen?  
 
Det är väl självklart att man anger källor till det man publicerar. Jag har inte sagt något annat. Att jag sedan missat det på vissa notisfält är väl inte så konstigt. Jag har tittat igenom de anor som finns på min hemsida och i 9 fall av 10 så finns källan angiven. Om det är mikrokort, böcker eller hemsidor spelar väl ingen roll. Huvudsaken är att det anges. De importerade personer som ligger i min databas har jag fått mig tillskickat av forskare som liksom mig tycker att det är roligt dela med sig av sina forskarrön. Och jag kontrollerar även dessa. Och jag anser att det jag publicerar kan tas av andra om man talar om var man fått det ifrån. Annars tycker inte jag att jag skall lägga ut mina anor på nätet.
 
Hälsningar

2005-11-22, 11:44
Svar #26

Utloggad gunnarc

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Intressant diskussion, denna!
 
När skall man uppge andrahandskällor? Jag har t.ex. en nordmalingsfamilj, se http://carlin.cjb.net/anor/14gottfr/ana03668.htm som Kerstin Farm mycket generöst bidragit med data till. Ännu har jag inte haft kraft att kolla alla barnen mm. i kyrkböckerna, men när jag en gång har gjort det, så tror jag att referensen till Kerstin Farm och Tyko Lundkvist kommer att utgå. I och med att det då kommer att finnas en förstahandskälla, så tycker jag att andrahandskällorna har litet värde.  
 
Jag har andra exempel, där Kerstin har tolkat otydliga kyrkböcker, och då är situationen annorlunda - slutsatsen att X är barn till Y är primärt Kerstins och skall tillskrivas henne.  
 
Databas Kråken innehåller rimligen många tusen liknande slutsatser, som visserligen bygger på arkivmaterial, men som därtill krävt tankemöda och kreativitet av SEJ. I så fall är Kråken en förstahandskälla, som måste refereras. Men hur många personer den eller den har hämtat ur Databas Kråken är ganska ointressant, när det gäller rena andrahandsuppgifter som Kråken hämtat ur arkivmaterialet. Och hur skiljer man på dessa båda situationer?
 
Ange källan låter enkelt, men som SEJ påpekar ovan, så är Databas Kråken är ett dynamiskt projekt, som uppdateras ständigt. Mitt eget exemplar är från förra århundradet. Teoretiskt sätt finns det alltså ingen garanti att den referens man ger senare kan kontrolleras av en annan forskare, och det är ju en helt avgörande poäng med referenser. I en akademisk avhandling skulle en sådan referens inte ha stort värde. Därtill krävs att databasen finns tillgänglig på ett granskningsbart sett, för Sveriges del på Kungliga biblioteket, och att versionsnumret är tydligt. (Jag förutsätter nu att alla olika versioner av Kråken inte är inlämnade som pliktexemplar till Kungliga biblioteket, men det vet jag inget om annat än att jag förgäves sökt i deras katalog. Enligt http://www.kb.se/Ple/vem.htm måste utgivare/förlag ... som ger ut elektroniska dokument som cd-rom eller disketter, ... skicka pliktexemplar). Detta är ju inget problem för tryckta böcker och arkivhandlingar. Mina egna webbsidor förändras ständigt och duger lika litet som referenser, om jag igår trodde att X var barn till Y, så kanske jag idag kommit på andra tankar.
 
Anständighetsaspekten är annan. Om man citerar Teo Sundins eller Nils Erik Molins  avskrifter av domböckerna ska man förstås uppge att det är just så man gör, och att man inte citerar originalet. Det är också en Brasklapp, akademiskt sett garderar man sig för att avskriften inte stämmer helt med originalet.  
 
Apropå Brasklapp, så vet jag att jag kastar sten i glashus, jag lever inte som jag lär med mina webbsidor. Men skjut inte in er på det, detta inlägg gäller frågan om när det är viktigt att ange andrahandskällor.

2005-11-22, 16:52
Svar #27

Sven-Erik Johansson

Hejsan Gunnar
 
Roligt att höra en man med sunda ideer.
Den Johan Eriksson du nämner kan jag inte ens hitta. Men det fanns en annan Johan Eriksson från samma område där Kerstin Farm har kopierat exakt vad som fanns i min databas när hon köpte den, nämligen:
Quote
Båtsman 1679, Fjärdingsman 1691, Bonde i Sunnansjö, Nordmaling (AC) 1691-1706, 10 sel
UNDERSÖK:
Vissa anser att Johan Ersson är son till Erik Nilsson på Sunnansjö 1.Detta bör undersökas ytterligare.Varför tog han i såfall ej över faderns hemman nr.1 när fadern dog 1699 och den i såfall förmodade modern flyttade till annan ort och lämnade hemmanet öde. Detta hemman upptogs sedan av Anders Wimpell utan att Johan Blyg Eriksson överhuvudtaget nämns.
Det finns via det innestående arvet till Simon Sandmark indikationer att han kanske är son till Erik Östensson/Margareta Larsdotter i Ängersjö eller varför inte Erik Olofsson i Hyngelsböle.Åldern vid döden 1713 har här en stor betydelse.
 
Johan Ersson var under en tid båtsman med båtsmansnamnet Blyg.Han blev sedan bonde i Sunnansjö och förekom 1691-1706.
Johan Ersson blev 1691 fjärdingsman
 
AGN1692,25/8,§10:  
Emellan Olof Eriksson och Olof Sjulsson i Hyngelsböle och Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Ava likviderades över durschmarsch gärden, då det befanns dem för sin gärd böre njuta - 19 daler 9®ˆ öre och som de av honom inte uppburit i betalning ,utan vill sätta dem i betalning sin disputorliga fodran hos Johan Eriksson Blyg Sunnansjö, så blev av Rätten för skäligt provat att Per Samuelsson betalar Erik Olofsson och Olof Sjulsson benämnte 19 daler 9 1/2 öre och söker sin skuld hos Johan Ersson det bästa han gitter.Över skjutsen skall en särdeles räkning göras.
 
AGN1693,27/3,§12:
Befallningsman Johan Larsson krävde Fjärdingskarlarna i Södra fjärdingen av Nordmalings socken Johan Eriksson i Sunnansjö på 1691 års ränta 15 daler 9 öre kmt som flyter därav att Johan Ersson fått befallningsman Erik Crusells kvittens på 1139 daler 8 öre kmt vara i oktober 1691 levererade och i en pung införseglade, men då penningarna skulle uttagas och avräknas var där intet mer än 1123 daler 31 öre kmt som häradsskrivaren Mattias Hellman och Hans Resell attesterat. Johan Ersson i Sunnansjö påstod sig gjort full leverering till Crusell och som han hade 37 stycken sexdalers plåtar växlade Crusell plåtarna och skulle lägga vitmyntet i stället, vet så intet huru han remmat in dem i pungen. Fortzepenningar gav jag för det han växlat med mig förmenar att få slippa svara denna rest. Befallningsman Johan Larsson sade att sådant sig intet angår, påstod att fjärdingskarlen måtte honom svara resten och söka sin man. I så beskaffat mål prövade Rätten för skäligt att fjärdingskarlen Johan Larsson med sitt kvittens tillika med befallningsman Johan Larsson söker befallningsman Crusell om bristen och så lagar att han får fyllnaden eller måste Johan Ersson själv för bristen stå och den till befallningsman Johan Larsson betala.
 
AGN1693,27/3,§13:
Befallningsman Johan Larsson anklagade fjärdingskarlen Olof Larsson i Brattfors, Per Samuelsson i Aspeå och Johan Eriksson i Sunnansjö för treska att de till den .. april 1692 intet är inkommna till Härnösand att leverera Cronoräntan ifrån sig efter order såsom andra i Landet där igenom han måste hava stort besvär och sädeles leja arbetare för deras ränta.Så ehuruväl dessa fjärdingskarlar ville sig ursäkta med det svåra föret då vara kunde likväl sådan ursäkt skattas för giltig, utan som de alldeles uteblivit och ingen försorg dragit om sin levereing, det liväl fjärdingskarlarna i de andra socknarna i landet gjort, ty dömdes de att betala i arbetslega 2 daler 8 öre kmt och derhos för stämmnings försittande att plikta vardera 3 daler smt efter det 33 Cap.Tingsmåla Balken LL, gör 9 daler smt till treskiftes
 
AGN1693,27/3,§31:.
Befallningsman Westman anklagar i lika måtto fjärdingskarlarna Nordmaling Per Samuelsson i Aspeå, Johan Eriksson i Sunnansjö och Olof Olofsson i Brattfors att de intet öre förekomme till Härnösand förleden höst att leverera Räntan den 29 september.Hur de likväl var stämda till den 14 september påstod att de sig sådant plikta måtte. Fjärdingskarlarna sade att de i god tid inlastad den 4 och 5 september men för motväder skull äro de beliggande under vägen så länge. Befallnings-man mente att det är skett för deras tjära och annat köpmansgods skull och svarade att allmogen måste lända något till penningar att betala sina utlagor med. Befallningsman sade att Per Samuels-son gick i Själa så länge tinget intill den 12 sepatember. Per Samuelsson sade att han måste det göra för sina angelägenheters skull. Länsman frågade om han förmärkt någon försummelse med fjärdingskarlarna. Svarade nej utan då han reste den 6 september till Landstinget, så höllo de på att inlasta godset och sedan hade de ingen i vind. Saken sattes under Nämndens betänkande som sade dem intet kunna fällas till tredska emedan väderleken dem hindrat varför de åtvarnades denna gång.
 
AGN1693,27/3,§32:
Befallningsman Westman anklagar i lika måtto fjärdingskarlarna Nordmaling Per Samuelsson i Aspeå, Johan Eriksson i Sunnansjö och Olof Olofsson i Brattfors att de intet äre förekomme till Härnösand förleden höst att leverera Räntan den 29 september. Hur de likväl var stämda till den 14 september påstod att de sig sådant plikta måtte. Fjärdingskarlarna sade att de i god tid inlastad den 4 och 5 september men för motväder skull äro de be-liggande under vägen så länge. Befallningsman mente att det är skett för deras tjära och annat köpmansgods skull och svarade att allmogen måste lända något till penningar att betala sina utlagor med. Befallningsman sade att Per Samuelsson gick i Själa så länge tinget intill den 12 september. Per Samuelsson sade att han måste det göra för sina angelägenheters skull. Länsman frågade om han förmärkt någon försummelse med fjärdingskarlarna. Svara-de nej utan då han reste den 6 september till Landstinget, så höllo de på att inlasta godset och sedan hade de ingen i vind. Saken sattes under Nämndens betänkande som sade dem intet kunna fällas till tredska emedan vä-derleken dem hindrat varför de åtvarnades denna gång.
 
AGN1693,27/3,§43:
Såsom Kyrkoherden i Nordmaling Herr Peter Arctedius och Länsman Bryngel Eriksson samt Tolvmän och allmogen hos Högvälborne Herr Gouverneuren Otto Wellinge angivit Häradskrivare Ivar Grundell för begånget sabbatsbrott att Hans Exellens remitterat till tinget, alltså blev sådant undersökt och efterfrågat av vad grund sådant kunde vara. Länsman Bryniel Ericksson berättade att innan tinget slöts om lördagsaftonen och avkortningsbevisen varit förfrågades efter om någon, inhyses boskapslängd var upprättad och som Tolvmän intet låtit sockenskrivaren uppteckna sådan boskap tillsades de av Häradshövdingen att de skulle upprätta längderna så riktigt att han kunde verificera och underskriva på samma sätt som de andra längderna och icke Cronans uppbördsman därigenom skulle hindras med räkenskaperna. Om söndagsmorgonen reste Häradshövdingen till Kyrkan och då han bad mig fara väl på gården frågade han mig om jag intet ville följa till kyrkan, till jag svarade jag får intet ty Landsskrivaren har befallt mig vara tillstädes medan han håller på och har göra med allmogen. Därpå Häradshövdingen svarade: säg till Häradsskrivaren att han reser i Kyrkan och intet håller allmogen därifrån det jag berättar Landsskrivaren men han svarade, jag dependerar varken av Häradsskrivaren eller dig, fick så jag inte komma i kyrkan, och medan folk var i kyrkan uppbar Landsskrivaren båtsmännens 10:e penningar och upprättades inhyses boskapslängder samma möron Länsman frågade vilka de var som Häradsskrivaren hade göra med under predikan. Svarade Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Ava, Tolvmän Erik Eriksson i Lögdeå, Jakob Isaksson i Mo, Olof Larsson i Aspeå, Erik Hansson sockenskrivaren, Per Olofsson i Håknäs, Johan Ersson Blyg, Erik Andersson i Ava, Olof Jakobsson i Brattfors, Per Jonsson i Torrböle, vilka var för sig examinerades. Per Samuelsson sade att han begärde lov av Länsman få gå till Kyrkan då det ringde andra gången i Kyrkan men Länsman vägrade till dess Landsskrivaren gjort från sig och jag levererat brandstodspenningarna, alltså gjorde jag min leverering till länsman och kom intet till kyrkan, varken gjorde jag några levereringar till Landsskrivaren eller hindrade han mig från kyrkan, utan som Länsman har borttappat ett kvittens på båtsmanslönernas tiondepenning, så var Länsmans råd med mig att vi skulle följas åt till Landsskrivaren och begära en annan kvittens de vi gjorde men Landsskrivaren ville inte kvttera andra gången utan blev onder och befallde profossen ha ut mig var på han skjöt mig ut genom dörren. Landsskivaren Grundell sade, när han var färdig att resa till kyrkan, kom Erik Ersson i Lögdeå och Jakob Isaksson i Mo med begäran jag ville taga emot betalning för tryckaretunnan, domkyrkotunnan och barnhuskornet, det jag i förstone vägrade och sade efter ni intet gjort eder levering förrän i dessa dagar så få ni resa till Grundsunda och leverera där. Då begynte de bedja att jag skulle göra dem detta till viljes efter de varit hindrade av tinget, så att de intet hunnit göra levereringen, emedan jag nu satt och skrev kvittenserna för dem, så kom Per Samuelsson med Länsman in och begärde jag skulle giva honom ett annat kvittens på 10:e penningen, det jag nekade till, och som de mig intet kunna kvittera tvenne gånger en post och som han var otidig bad jag profossen ha ut honom. Erik Ersson i Lögdeå berät-tade att han av Landsskrivaren blev tillsagd klarera för domkyrkotunnorna om söndagsmorgonen, eljest hade han väl gått i kyrkan. Boskapslängden var fuller upprättad om morgon biitida men signete var inte underslaget förrän efter predikan i prästgården då vi var tillstädes med. Vid tinget påminde Häradshövdingen om längden och befallde att jag skulle upprätta henne så att han med de and-ra längderna kunde bliva klar, som också skedde. Erik Ersson ville intet tillstå att han bad Landsskrivaren få leverera, utan sade att han blev av honom befallen. Jakob Isaksson i Mo berättade att som de blev ansagda om boskapslängdernas förfärdingande emedan sockenskrivaren dagen för sig försummat, så blev han om morgonen upprättad och skriven i nya länsmansgården,, sedan måste vi göra klart till Landsskrivaren för domkyrkotunnorna, barnhuskornet och tryckryckaretunnan varigenom vi blev hindrade ifrån kyrkan. Per Olofsson i Håknäs måste gå på Vallen om morgonen och göra sig underrättad om boskapen som folket där hade, och den tiden gick Prästen i kyrkan, frågade varför sockenskrivaren icke gjort längderna förr färdig? Svarade att han sig försummat och vart han dagen före kallad för Rätten och där om tillfrågad. Då han sig ursäktade där med att han var sjuk, och Häradshövdingen sade honom vara drucken, då han förmanades skaffa längderna färdig. Länsman Bryniel Ersson tillstod att sockenskrivaren var drucken då han blev framkallad och kunde intet göre besked för sig. Per Olofsson frågades om han icke bad Landsskrivaren få gjöra levereringen? Svarade nej, utan blev befallen och måste de ändå låna penningar därtill, därtill Landsskrivaren sade att längderna blev färdiga bittida om morgonen och samme de nu till nog med dem då jag befallte de skulle gå till Häradshövdingen med dem. Strax kommo de tillbaka och säga Häradshövdingen vill intet taga emot dem utan bad oss leverera dem till Häradsskrivaren att de kunna skrivas under tillika med de andra längderna. Olof Larsson i Aspeå är intet tillstädes utan hemma sjuk. Sockenskrivaren Erik Hansson berättade att om lördagsaftonen ............ han längderna, om söndagsmorgonen fick han först underrättelse av Tolvman och sockenprofossen Anders Hermansson som efterfrågat boskapen på Vallen, då han skriver en längd färdig innan folket gick i kyrkan, går så med henne till Landsskrivaren i gamla länsmansgården, sedan en längd var färdig följde jag sockenskrivaren ill Landsskrivaren, då han befallde sockenskrivaren strax skriva färdigt tvenne exemplar till det han gjorde in uti Landsskrivarens stuga. Frågades varför Per Olofsson icke gick i kyrkan strax första längden var färdig. Svarade att han hade säl taxan att klarera och som kyrkovärdarna höll på betala deras kyrkotionde, så dröjdes det och gick tiden ut, så att de inte kommit till kyrkan. Landsskrivaren Grundell sade att intet nödgade han dem till någon leverering utan som de voro tillsagda att komma till Grundsunda, så begynte de bedja jag skulle släppa dem där hemma och låter dem klarera, men jag nu betjänt dem däruti ville de så löna mig. Johan Ersson Blyg inkallades och frågades varföre han icke gick i kyrkan om söndagen efter tinget. Svarade att han hade brandstodspenningar att leverera. Frågades till vem, svarade till Länsman. Frågades varför han icke dröjde till efter gudstjänsten? Svarade att länsman fodrade så. Länsman sade att Landsskrivaren fodrade så strängt på, att han måtte görat. Landsskrivaren sade att Länsman hade fått order tillförende att uppbära och klarera, det han dagarna tilförende kunnat göra. Erik Andersson i Ava frågades varför han icke gick i kyrkan? Svarade att han var i kyrkan, och kom dit rätt som Prästen gick på predikostolen. Per Jonsson i Torrböle och han fölgdes åt. Frågades varför de kommo så sent? Per Jonsson sade att han skulle lämna kyrkovärdarna penningen till sin klarering därför dröjdes för honom sedan boskapslängden var färdig. Olof Jakobsson i Brattfors sade sig kommit i kyrkan strax efter prästen var gången på predikostolen. Frågades varför han kom så sent? Svarade att kyrkovärdarna skulle ha lite penningar av honom att klarera kyrkotionde med till Landsskrivaren. Tolvman Erik Johansson i Baggård sade att han kom i kyrkan när välsingnelsen lästes vid slutet av gudstjänsten. Frågades varför han kom så sent? Svarade att om morgonen hade han att göra med boskapslängden, och sedan blev han befalld av Landsskrivaren taga vara på lösdrivaren. Frågades om han fick några lösdrivare? Svarade att sedan han skaffat dem till Landsskrivaren skötte han intet mera om dem. Profossen Isak sade att det var långt före än folket ginge i kyrkan. Tolvman Abraham Tobiasson i Gräsmyr sade att han kom i kyrkan rätt som Prästen var kommen på predikostolen och dröjde intet i länsmansgården sedan boskapslängden var färdig gjord. Tolvmän frågades huru de äro komne att göra om sådan klagan till Högvälborne Herr Governeuren över Landsskrivaren att han tagit dem till att upprätta boskapslängden under predikan, som dock ingen sanning är utan de nu måste tillstå att längden var färdig innan kyrkotiden var? Svarade att de aldrig givit sitt samtycke till sådan klagan. Visste aldrig av sådant för än Länsman höll på om detta en gång eller två i sockenstugan och Kyrkoherden lyste på av predikstolen att vi skulle komma i sockenstugan då han uppläste dessa klagogrunder, på dem vi oss litade förstå kunde, ger ej hellre vårt samtycke till sådan klagan. Länsman uppviste en annan attest som Tolvmän utgivit, att de samtyckt till klagepunkterna, den de också nekade till. Sade sig av Kyrkoherden och Länsmannen vara förledda. Härpå sattes saken under Nämndens betänkande som stannade i detta slutet, att emedan varken Landsskrivaren Erik Grundell har bort hindra Länsmannen eller de andra ifrån kyrkan ej eller Länsmannen och de andra låta sig hindra av Landsskrivaren skattas de alla efter brottsligheten och fördenskull som Landsskrivaren Ivar Grundell, Länsman Bryniel Ericksson, Erik Ersson i Lögdeå, Per Samuelsson i Aspeå, Jakob Isaksson i Mo, Per Olofsson i Håknäs, sockenskrivaren Erik Hansson, Johan Ersson Blyg och Johan Ersson i Baggård uteblivit ifrån kyrkan om söndagen den 28 februari 1692 och sig andra sysslor företagit, som oanständigt varit under gudstjänsten att förrätta, så dömas de saker till sina 40 daler smt vardera i anledning av 1, 4 och 11 punkten uti Congl.Maj.Stagda om Sabat brott. Per Jonsson i Torrböle, Olof Jakobsson i Brattfors, Abraham Tobiasson i Gräsmyr och Erik Andersson i Ava som intet är för kommein till kyrkan än Prästen var gången på predikstolen plikta med en daler smt var efter den 1 punkten i samma stagda, vilka böter fördelas mellan kyrkan och de fattiga efter 13 punkten. Vad de andra klagepunkterna anbelangar som emot Landsskrivaren är hos Gouverneuren insiunerade lämnas vederbörande dem emot varandra lagligen att utföra.
 
AGN1694,26/2,§7:  
Befallningsman Välbetrodde Olof Westman anklagade följande för treska och ovålighet att inleverera tionde Jon Olofsson i Brassebacka, Mårten Nilsson i Nyåker, Kjell Nilsson i Hörnsjö, Herman Mårtensson iToböle, Olof Jakobsson i Långed, Olof Eriksson i Ängersjö, David Tomasson i Norrbyn, Esbjörn Abrahamsson ib., Lars Johansson i Bredvik, Johan Eriksson i Sunnansjö, alla dessa hava inlevererat ogista, otint säd och mycket slö säd, begärde att de för sådant plikta måtte sig själva och andra till varnagel. Johan ersson i Sunnansjö ville sig så väl som de andra ursäkta, men som kyrkovärdarna intygade dessa funnit felaktiga ty gjordes det saker till vardera sin, 3 daler smt efter 4 punkten i Uppbörds Ordinatien gör 30 daler smt till treskiftes.
 
AGN1694,26/2,§13:
Befallningsman Johan Larsson Hammarberg genom sin utskickade Olof Berg krävde fjärdingskarlen Olof Jakobsson i Brattfors 66 daler 25 öre kmt efter en ingiven räkning. Olof Jakobsson nekade till denna rest, sade sig på egna och socknens vägnar, hava att fodra av Befallningsman Johan Larsson 44 daler efter Landsskrivarens utredning och slut. Och som Befallningsman Johan Larsson, jämväl på förra ting varit för Rätten med denna fjärdingskarl då de blev remitterade med sina räkningar till Lands Cammaren alltså låter Rätten bero vid slut. På lika sätt är det beskaffat med fjärdingskarlen Johan Eriksson Blyg emedan de stridiga är om Cronans Räntors utredande och uppbärande efter jordetalet
 
AGN1696,6/2,§15:
På befallningsmans begäran rannsakades över innestående rest detta tingslag för år 1695 efter en angiven restlängd
-Johan Eriksson i Sunnasjö 3 daler. Intet tillstädes, pliktar 3 daler smt, i pant är satt 2 st getter
 
AGN1700,27/8,§13:
Jonas Mårtensson från Armsiö som söker tillstånd få upptaga efter Öde Olof Mårtenssons(ANM:borde vara Olof Mattsson) hemman i Agnäset Crone. Satte för sig i löfte Påhl Påhlsson i Agnäs, Johan Mårtensson ibm. Johan Ersson i Sunnansjö och Per Svensson i Sörbyn, att han hemmanet med flit skall upphävda och intygade Ländsman Bryniel Ersson att dessa antaget löfte, varför hemmanets beskaffenhet undersöktes och befanns av tillförne hållna ransakningar att det år 1698 och 1699 legat obärgat, jämväl intygades att det även innevarande år 1700 legat Öde. Och ehuru väl detta hemman varit brukat de föregående åren är det likväl illa förestått och vanbrukat, varför husen nu är alldeles förfallna, åkern skoggången, ängen ävenså, gärdsgårdarna förfallna. Under Byn är god fångskog, gott mulbete, men inga andra lägenheter. I vilken beskaffenhet Härads Rätten prövade detta hemman intet kunna upprättas ifrån Ödesmålet under 3 års frihet.
I lika måtto söker Olof Tobiasson från Gräsmyre ( Gräsmyr ) få upptaga Anders Mattssons hemman i Hörnsiö ( Hörnsjö ) som Crone är, sättandes för sig i löfte fadern Tobias Jonsson i Gräsmyre och Jöran ( Göran ) Simonsson ibm. vilka efter Olof Olofssons i Brattfors bevittnande försäkra att han bemälda hemman med flit skall upparbeta ifrån Ödesmålet, varför hemmanets beskaffenhet undersöktes och det befanns av förra årens ransakningar att detta hemman legat Öde åren 1697 -99, jämväl intygades att det även innevarande år 1700 legat Öde, varigenom husen till större delen är förfallna, åker och äng skog-gångna, gärdesgårdarna förfallna, som Ländsman och Tolvmän synat och betygar. Under Byn är god fångskog, ringa fiskevatten, gott mulbete, ett litet kvarnställe. Alltså synes detta hemman intet kunna upprättas under tre års frihet.
 
AGN1701,23/2,§12:
Johan Mårtensson (ANM:borde vara Jonas Mårtensson) från Armsjön som söker tillstånd att upptaga ifrån Öde Olof Mattssons hemman i Agnäs Crone. Sätter för sig i löfte Pål Pålsson i Agnäs, Johan Mårtensson ibm., Johan Mårtensson (ANM:borde vara Johan Ersson) i Sunnansjö och Per Svensson i Sörbyn, att han hemmanet med flit skall upphävda, och intygade Ländsman Bryngel Eriksson att dessa antaget löfte, varför hemmanets beskaffenhet undersöktes och befanns att det gammalt Crone är som tvenne bröder Olof Mattsson och Johan Mattsson var efter annan bebott, men i den svåra missväxttiden övergivet för fattigdomens skull. Då en benämnd Nils Johansson det emottaget men strax gått därifrån, som skedde år 1698 då det åter blev Öde och sedan Öde legat år 1699 och 1700. Husen är alldeles förfallna, Åkern skoggången, Ängen ävenså, Gärdesgårdarna förfallna. Under Byn är god fångskog, gott mulbete, men inga andra lägenheter. I vilken beskaffenhet Härads Rätten prövade detta hemman intet kunna upprättas under 3 års frihet.
 
AGN1702,1/3,§12:
I saken mellan Per Mattsson i Nyåker kärande och Johan Eriksson i Sunnansjö svarande, angående betalning för gjord tjänst hos Morfadern Mårten Nilsson som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Mårthen Nilsson i Nyåker har uppfött sin dotterson Pehr Mattsson och har sedan Morfadern tjänat intill år 1695, då Mårthen Nilsson skiftar bo ifrån sig mellan barnen, varefter Pehr Mattsson tog emot hemmanet jämte det gamla folket att förestå, blivandes honom lagt i betalning för sin gjorda tjänst 30 dr. kmt. av Husen och en Ko för 10 daler kmt. Nu föregiver han Kon vara störtad och hemmanet Crone, vill alltså njuta sin vedergällning av någon annan sin Morfaders Mårthen Nilssons egendom, som svågern Johan Ersson hos sig har. Men medan Pehr Mattsson på det sättet är kommen till hemmanet att han det gamla folket skulle förestå, då han också boskapen emottagit, och det intet efterkommit, utan de måst bege sig till Mågen Johan Ersson med sin lilla övriga egendom, som i det knappaste kan förslå till deras uppehälle, så kan Rätten intet pålägga Johan Ersson att göra till Pehr Mattsson någon annan betalning än den han en gång vederkom.
 
AGN1703,9/3,§21:
Olof Larsson och Jacob Larsson i Örsbäck som nästföregående Ting den 21 Augusti 1702 blev pålagda att vid detta Ting uppvisa en så fullkomlig lista på den Olof Mikaelssons egendom som de vid hans död i hans Bo funnit, att de samma lista med Ed kunna bestyrka intet något med deras vetenskap vara undandolt, kommo nu för Rätten och en lista på bemälda egendom inlade, den de på berörda sätt vill besvärja. Men härvid påmindes av Per Larsson i Långed såväl som av Per Mikaelsson i Brattfors att Olof Michelssons oäkta dotter Karin som varit hos Fadern, lär ha något att berätta varför hon inkallades, som intygade att när Fadern ligger sjuk säger han till henne var han gömt sina penningar, nämligen under stor Karet i kammaren, vilka penningar han bad mig att ta till mig och för ingen annan uppenbara än för Jacob Larsson Öhrsbäck, han lär inte vara så samvetslös att han icke giver dig halvparten med sig, eljest lära de intet stort unna dig ärva. Så snart Far var avliden en morgon Annan dag Jul, söker jag efter penningar dem jag finner i golvet under Karet i tvenne pungar och gömmer i Dyngkasan, som ..... Jacob Larsson där var stadder och han fått av mig en rulla Tobak och 2 klimpar Smör, frågar han mig om jag intet hade något mera i synnerhet penningar, då bekänner jag att jag hade penningar. Vilket var om Tredjedags morgon. Går så efter den ena pungen i Dyngkasan, som var igenbunden med rött band och (han) får honom, den han gick i sin bod med och lade i kistan. I detsamma ringde det tredje gången i Kyrkan. Pungen var så stor som en mans knytnäve.  
Den andra pungen hade jag aftonen före burit till Klåckaren Mårthen Pehrsson att gömmas. Men klagar att som hon på ingetdera hade vittnen, så vill de intet tillstå sådant, i synnerhet över Jacob Larsson att han på Kyrkovallen förliden Söndags henne överfallet och dragit, viljandes ha henne in i Prästgården. Jacob Larsson i Öhrsbäck svarade härtill att Karin berättar på honom en stor osanning. Tobaken tillstod han sig bekommit i betalning av Karin för 6 mk. kmt. som Karin var honom skyldig och Smöret togs till begravningen. Karin nekade sig någonsin fått av Jacob Larsson några sex mk. penningar, var han gjorde av Smör-styckena vet hon intet, emedan hon strax sjuknade. Jacob Larsson frågades vad han ville med Karin i Prästgården, efter han drog henne så på Vallen och ville ha henne där in. Svarade att som Prästmor sagt med henne intet vara rätt beskaffat, så ville han ha henne in i Prästgården att Mor skulle få tala med henne. Pehr Larsson begärde att det skulle ad notam tagas att Jacob Larsson och Olof Larsson undandolt 40 Caroliner, som de bland Olof Michelssons egendom själva funnet och sig emellan uppdelat, men de andra arvingarna bortdolt. Olof Larsson måste tillstå att han hittat på dessa 40 Caroliner i en säng ibland skinnen och annat skräp, som Jacob Larsson och han uppdelat sins emellan, det Jacob Larsson och måste tillstå, men ville skjuta skulden på Olof Larsson att det intet blev sagt för de andra arvingarna.  
Pehr Larsson påstod och begärde att som han för sina barn är dömd betala i Olof Michelssons gäld till Umeå Borgaren 35 daler kmt. och intet något av egendomen uppburet, och Olof Larsson med Jacob Larsson så egenvilligt handlat med egendomen, de också måtte bli ålagda till dessa 35 daler kmt. svara och hans barn slippa den gravation. Nu uppvisade Pher Larsson en Tingsdom av den 30 Augusti 1679 på sex Rdr. som Olof Larsson är dömd till Olof Michelsson betala för 3 bortdolda Rdr. pungar, tillhopa med Svärmodern och Svärfadern i Öhrsbäck, förmenandes ännu samma Rdr. vara obetalda. Men Olof Larsson sade dem för längesen betalda, varpå Pehr Larsson fordrade bevis, som Olof Larsson sade sig nu intet ha vid handen. Pehr Michelsson i Brattfors uppgav sig i Socknen uppburit på Olof Michelssons gäld hos Lars Svensson i Levar 9 daler kmt., Håkan i Djupsjö 15 daler kmt., Johan Blyg 6 daler., av Olof Larsson i Bergsjö 4 daler kmt., Nils Persson i Öre 3 daler 16 öre kmt., av Samuel Hermansson i (Sunnansjö) 3 daler kmt. som gör tillsammans 40 daler 16 öre kmt.
 
AGN1703,9/3,§31:
I saken mellan Simon Sandmarck kärande och Johan Eriksson i Sunnansjö svarande, angående skuldfordran som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det fordrar Simon Sandmarch av Johan Ersson 14 daler 12 öre kmt., flytande av innestående arv med expenser. Så alldenstund Johan Ersson intet kunde undfalla skulden, utan måste tillstå, så dömdes Johan Ersson dessa 14 daler 12 öre kmt. att betala, med 2 daler 8 öre kmt. i expenser.
 
AGN1707,18/3,§6:
Nils Eriksson i Sunnansjö - Östen Eriksson (ANM borde vara Johan Eriksson) ibm. ang. betalning för 13 lass brukning. Nils Ersson har våren 1706 övertaget Cronohemmanet av Nils Andersson.
 
AGN1707,21/10,§24 sammandrag:
Bef.man Olof Westman angav sig försport några Älgedjur vara fällda på Hummelholms skogen om Vintern år 1706. Hummelholms borna nekade. Isak Mattsson från Mjösjön framkallades och vittnade på Lars Olofsson från Armsjön, Johan Mårtensson från Agnäset, Pål Pålsson ibm. Mårten Jonsson ibm. Erik Eriksson i Hummelholm berättade ? Anders och Per Persson i Hummelholm vittna? Johan Olofsson i Hörnsjö och Johan Mårtensson i Agnäs. Lars Olofsson i Örträsk, Håkan Eriksson ibm. Johan Mattsson i Bastuträsk, Nils Johansson i Bjärten, Olof Larsson i Bergsjön, Mats Hendriksson i Brattsbacka. Per Ersson Bjurs Hustru, Johan Eriksson i Sunnansjö, Johan Johansson i Orrböle. Anders Mårtensson i Nyåker angavs. Per Mattsson i Nyåker och Israel Mattsson i Mjösjön.
RESOLUTION: Alldenstund Johan Mårthensson i Angnäset, Jon Mattsson ibm. genom sin Son Påhl Påhlsson ibm, Johan Olofsson i Hörnsjön, Johan Olofsson i Orrböle, Johan Johansson i Orrböle, så vida äro övertygade genom Lars Erichssons, Anders Pehrssons och Pehr Pehrssons i Hummelholm Edliga bevittnande att de måste tillhållas ha fällt fyra stycken Älgdjur kring Mattsmäss-tiden år 1706 på Humelholms skogen, i viken beställning Johan Erichsson i Sunnansjö, Matts Mattsson i Mjösjö och Isak Mattsson från Mjösjö så vida sig inlåtit att de jämväl uppburit sin lott och andel i Kött och hudar, allt efter övertygan. Fördenskull som sådant Älgdjurs fällande med Bössa och skidor jämväl på denna orten är förbjudet av överheten år 1681, alltså dömmes dessa bönder att plikta för vartdera Älgdjuret 50 daler smt. som gör för fyra 200 smt. efter den 9 § i Kungl. Majts. Stadga om Jakter och Djurfång år 1664. Och var de ville ha flera lagare (deltagare) sig till lindring, kan de själva söka (dessa).
 
AGN1709,5/3,§35:
Samma dag inlade Lands skrivaren välbemälde Ifwar Grundell ( Ivar Grundel ) en Restläng på Allmogen av Arnäs och Nordmalings Pastorater från 1695 till 1705? nu ?, varpå fanns uppförd Boskap och annan Pant, som nu vederbörande till inlösen blev uppbjuden, eftersom på längderna skrivs och bliva följande dömda att plikta för stämning för fullgörande? vid denna ??? förliknings, Nämligen
-Johan Ersson  
 
DB1699: Lät Johan Ersson Sunnansjö meddela att svärfadern Mårten Nilsson med sin hustru testamenterat honom all sin egendom,emot skötsel och underhåll.
 
Med alla stavfel och koder.
Ingen källa anges.
För alla som har min databas är det bara att gå in och kolla och ni ser allt till minsta punkt.
 
Det finns massvis med sådana kopieringar på Kerstin Farms hemsida utan att databas Kråken har angivits som källa en enda gång. I detta fallet är databas Kråken en orginal källa för hela denna samlade information och som ursprungligen fanns samlat enbart i Databas Kråken.
 
Jag återkommer senare med ett mera teoretisk resonemang på ett övergripande plan.
 
En trevlig tänkande dag önskar
Sven-Erik Johansson

2005-11-22, 18:10
Svar #28

Utloggad slj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3375
  • Senast inloggad: 2019-06-17, 21:40
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Vad jag menar, Kerstin, med mitt konstiga inlägg?
 
Jag hör att du sagt det är självklart man anger källor -  men ser att du gjort tvärsemot
 inte bara i 'vissa fält' utan konkret 'i 9 fall av 10' !
 
Israel Olofsson född 20/8 1756 Flik Anteckningar: ? sida Jordbok+Dombok inkopierade utan källangivelse. Far Olof  Pärsson: ? sida Dombok kopierad. Morfar Anders Ersson: 6? sida Dödsruna + Domböcker - ingen källangivelse.  
Framåt då? Fortlevande gossebarnen Per och Israel: Jord- och Domböcker. Pers barn osv  
I 100 % av fallen saknas källhänvisning.  
 
Jag kan alltså kopiera dessa och anger i bästa fall Dig som upphovs'man' - annars ståtar jag själv med verket. Och sprider det maximalt - eftersom det är roligt dela med sig av sina forskarrön och jag anser att det jag publicerar kan tas av andra om man talar om var man fått det ifrån !
 
Tillåt mig att avsluta med ett begrundansvärt citat från Folkbildningsnätet om Upphovsrätten ”Grundregeln är enkel:  du får aldrig, utan uttryckligt tillstånd, mångfaldiga och sprida andras upphovsrättsligt skyddade alster. Och utgå alltid från att texter m.m. är upphovsrättsligt skyddade om du inte säkert fått veta att så inte är fallet.
Observera att detta också gäller alla slags elektroniska dokument.
P.S. Eftersom detta med upphovsrätt är viktigt och för många okänt, får du gärna kopiera och sprida just denna text ! ”  
 
     Varma Hälsningar /StigLennart
 
PS: titta gärna på din egen hemsida och begrunda betydelsen av denna sorts 'hänvisning':
”Domar i Nordmalings socken Typ Bok Författare Teo Sundin  
Titel Domar i Nordmalings socken Poster som länkar till denna källa:   Inga resultat funna.
 
Skulle man vilja vara elak (vilket jag inte är), påstode man att detta blott är ett billigt alibi för att fritt kunna piratkopiera någon annans inmatning av denna bok. Vilket närmar sig ett dubbelt upphovsrättsbrott - dels mot bokförfattaren, dels mot de/n/ som omvandlat denna information till digitalt medium...
 
Såväl Michael Östmans inlägg (vars internettade anor är föredömligt källnoterade) som påståendet om källan Sikhällan, framstår i all sin tragikomiska dager bland just dina 'källor': ”Web Site; Sven-Erik Johansson Typ Web Site Författare Sven-Erik Johansson Web URL http://www.sikhallan.com/ Titel Web Site; Sven-Erik Johansson
Poster som länkar till denna källa:   Inga resultat funna.
 
Om det är detta som menas med '9 av 10' fall, dvs = inga resultat alls - ja , då förstår jag (äntligen) logiken. Och kvalitetskravet spårbarhet betyder då noll koll ! DS

2005-11-22, 19:04
Svar #29

Utloggad larbec

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 140
  • Senast inloggad: 2019-06-04, 20:03
    • Visa profil
Hej alla som kan!
 
Nu kör vi lite konkreta frågor:
 
Anna Christina Persdotter föds 1785- 05-12 i Nordmalings församling ,är dessa föräldrarna:
 
Per Olofsson 1729-10- 15 i Orrböle, Nm
 
Magdalena Pålsdotter .......?
 
När är Magdalena född?
 
mvh/ Lars Beckman

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna