Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2014

[David Saros]

Jag undrar om det finna några böcker eller cd-skivor om gårdarna i nordingrå?

[Per Sundin]

Javisst. Vår gamla bok Släkter och gårdar i Nordingrå går nog att låna via bibliotek. Annars kan du titta på vår hemsida www.slakterochgardar.se under Nordingrå.

[David Saros]

Finns det någon info om:
Börje Bryngel Persson 1560-1602 Ön Nordingrå
Bonde från 1585 till 1602 i Ön 2, Nordingrå
Gift med Anna NN. Född omkring 1560.

[Per Sundin]

Inte mer än att i varje fall födelseåret är lika ungefärligt som hustruns och att han inte har något dubbelnamn, utan att Börje och Bryngel är två varianter på samma namn som förekommer i skattelängderna.

[Carl Szabad]

Födelseåren ska bort, eftersom det inte finns något i de fåtaliga källorna som antyder hur gamla de är.

[Per Sundin]

Nja, Carl, det blir nog dig en övermäktig uppgift att radera miljoner cirka-uppgifter på nätet. Tack vare Släkter och gårdar-böcker och extratabeller i Anarkiv så kan man ganska lätt identifiera personer med vanliga namn och i stora byar med hjälp av besittningstid och fastighetsnummer, men oftast behöver man en ungefärligt födelseår för att kunna skilja två sådana personer åt. De flesta före kyrkobokföringen har begåvats med ett ungefärligt födelseår på webben och kanske t.o.m. ett vigselår för att man inte ska famla helt i blindo, särskilt om man dessutom normerar personnamn. För att kunna göra det måste man använda alla till buds stående knep varav det viktigaste är genomsnittlig ålder för att ta över ett hemman (vilket givetvis förutsätter att personen ifråga inte har en förhistoria på en annat ställe). 25 år kan väl anses vara en rimlig gissning om man rör sig i perioden slutet av 1400-talet till mitten av 1800-talet.

[Carl Szabad]

Det är inte jag som hittat på alla dessa miljoner fantasifödslar. Forskning ska bygga på källor och dessa uppgifter finns det inga källor till.
 
Varför en normering av namnen skulle försvåra identifiering förstår jag inte, eftersom varje skrivare skrev namnen som han tyckte. Det var ju inte så att bonden Per meddelade häradsskrivaren att och så stavar jag Per med h.

[Jan-Erik Björk]

Per och Carl
 
Jag kan inte låta bli att lämna några kommentarer till era synpunkter.
 
1) Håller med Carl om att endast använda uppgifter från källor. Jag gör så! Det är tyvärr alltför många som slänger ur sig en massa skit utan källhänvisningar och publicerar på Internet. En seriös forskare presenterar sina resultat så att de kan kontrolleras. Vill man använda ungefärliga uppgifter, när inga källor finns, bör det framgå i källbeteckningen att det är ett antagande, en beräkning etc. Exempelvis Bör vara född någon gång i början av 1610-talet. Och sedan ange resonemanget bakom antagandet.  
 
Ett annat sätt kan vara levde åren 1597-1623 och som källa ange exempelvis tiondelängder. Eller dog mellan 1676 och 1686.
 
2) Jag håller också med Carl om att normering är av godo. Det är lättare att sortera personer i datasystem mm. Den enskilde människan hade nog ingen aning om hur hennes namn var stavat. Det är de fåtaliga skrivkunnigas sätt att skriva som bestämmer stavningen av namnet. Ta som exempel Per här ovan. Hans namn kan stavas Pär av prästen, Pehr av mönsterskrivaren, Per av protokollföraren av domboken, Pähr av mantalskommissarien etc. Vad är rätt? Vad är fel? Om Per var skrivkunnig, hur stavade han? Vi vet inte. Normering är här nödvändigt om man ska få någon vettig ordning i sin forskning. Svenska släktforskarförbundets namnnormeringslista är ganska bra som en hjälp.  
 
Tack för ordet!
hälsar
 
Jan-Erik Björk
Studieledare i cirklar om släktforskning sedan flera år.  
 
PS Deltagarna på mina cirklar har anammat dessa ord och finner dem värdefulla. DS

[Carl Szabad]

Jan-Erik! Tack för stödet! Nu kan det vara så väl att den första som presenterat uppgifterna på nätet kan ha varit noga med att ange ofullkomligheten i uppgifterna, men nästa som kopierar plockar helt enkelt bort alla ca och troligen, eventuellt, etc. Det kan också ha funnits källhänvisningar i de uppgifterna, men sånt tar ju sån tid att kopiera, så det struntar vi i.
 
Alltför många har aldrig ens tittat i en primärkälla utan fiskar bara på nätet eller låter andra reda ut begreppen åt dem. De kommer nästan ofelbart att hamna fel i samlandet för att fylla ut sitt rutnät. Lägger de samlarna sen i sin tur upp reultatet på nätet igen är katastrofen där. Felaktigheterna sprider sig som virus.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-08-11 07:16)

[Per Sundin]

Jan-Erik!
Normering är här nödvändigt om man ska få någon vettig ordning i sin forskning.
Jag har aldrig normerat men vill ändå påstå att det råder ordning i min forskning, och där det finns oordning har jag aldrig kunnat härledda denna oordning till brist på normer av personnamn. Eftersom du tog mitt förnamn som exempel så provade jag att söka efter Pär Sundin Örnsköldsvik på hitta.se och första träffen blev Per Sundin, Krönvägen 26, och det är jag. Råder det oordning i hitta.se?
Och vad tycker du om Härnösands genealogiska förenings valhänta försök till normering av Sigge Sjödins ej normerade Stigsjöbor där Gudmund Olofssons hustru Brita Stina Danielsdotter (Stigsjöbor s 220) blivit  Brita Kerstin Danielsdr?

[Jan-Erik Björk]

Hej igen Per
 
Var och en gör självklart som hen vill.  
 
Normering handlar inte bara om vilket namn som ska anges utan också stavningen? För min egen del har det varit nödvändigt, eftersom jag ofta sorterar på förnamn i mitt program. Och har ett mycket omfattande utbyte av personinformation i olika grupper av forskare. Och publicera mig i olika tidskrifter betr. främst skogsfinnar. Det fungerar inte att vid olika tillfällen skriva Per, Pehr, Pähr, Pär, Pelle etc. Dessutom rensar jag bort h i Thomas, j i Kjerstin, skriver Karl istället för Carl (förlåt mig Carl :-)) osv när det gäller namn äldre än mitten av 1800-talet. Detsamma gäller onödiga bokstäver i patronymikon.  
 
Efter 1850-talet noterar jag Cherstin, Carl etc eftersom skrivkunnigheten är betydligt större och människorna oftare var medvetna om sina namns stavning. Eller hur man ville ha stavningen.  
 
Jag undrar hur du gör Per när du har följande stavningar för en och samma förmoder:
 
1) Catharina Matthsdotter
2) Katarina Matsdotter
3) Carin Mattiasdotter
4) Catharina Mattesdotter  
5) Katrina Mattesdotter
6) Karin Mattsdotter
7) Carin Matsdotter  
etc i ytterligare olika varianter
 
 
hitta.se har väl sökmotorer som klarar sådant. Hur Härnösands genealogiska förening gör är inte mitt ansvar. Men om jag får ha en uppfattning tycker jag att exemplet kan leda fel. I min databas hade hon antecknats endera som Britta Stina Danielsdotter eller Britta Kristina Danielsdotter. Jag hade då kollat namnformen i källorna och använt den form som var mest förekommande, exempelvis i husförhörslängder och övriga kyrkböcker. Eller om det fanns en skrivning av henne själv.  
 
hälsar
Jan-Erik

[Per Sundin]

Britta med två t? Huga! (Förlåt ni som stavar så.) Det hittar du väl inte i någon samtida källa, och alldeles säkert inte om du hittar någon namnteckning.
Jag tycker det känns inkonsekvent att plötsligt bryta normeringen efter 1850-talet (=födda under 1850-talet?).
Vilken namnform jag använder för Catharina Matsdotter? Det spelar för mig ingen som helst roll. Det går bra med alla de uppräknade + några till. Huvudsaken jag inte använder någon som jag själv hittat på utifrån t.ex. normeringsprinciper vilket kan ge ett anakronistiskt utseende, och sådant gillar inte jag. Om namnet Göran stavas med J så förstår jag att det antagligen gäller någon före ungefär 1800 och tvärtom.
Jag håller just på med att skriva om boken Släkter och gårdar i Nordingrå. Skulle jag göra ett namnregister så inser jag problemet med ickenormering (vilket är ungefär det samma som när man ska skriva en telefonkatalog idag). Det är troligt att jag i det läget normerar namnen i registret (men bara där; dock inte med helt orimliga varianter som Brita Kerstin och Britta Stina är nog extremt ovanligt i varje fall i Ångermanland. Jag tittade efter på Ådalen-CD:n på Brita född 1710-19: 0 av 100 hade två t. Vad fick dig att skriva Brita med två t?) och då särskilt redogör för principerna jag använder.
Du borde kunna erkänna att det visst går att hålla ordning i forskningen utan normerna och att du själv inte normerar Brita Stina

[Jan-Erik Björk]

Hej Per
 
Kan konstatera att vi har olika åsikter om det här. Huvudsaken är väl att det verkar fungera för båda två i år forskning. På ditt sista påstående vill jag bara säga att jag visst normerar Brita Stina till Britta Stina. Det är inte fråga om teori.
 
För övrigt hör väl ämnet inte hemma under Nordingrå.  
 
Gläder mig att du normerar i registret, så att forskare kan hitta sina anor. Då kan jag inte förstå varför du har andra namn eller stavningar på personerna i boken i övrigt.  
 
Lycka till med boken!  
 
Tack för mig
hälsar
Jan-Erik

[Per Sundin]

Detta har absolut med Nordingrå att göra. Material från vår forskning används och förvanskas på nätet. Vi har försökt att ge en tidstypisk stavning och jag hävdar upphovsrätt till vårt material men tar normerarna överhanden blir forskningen tråkigare och de som försöker hitta i källorna själva får svårare att känna igen sig.  
Det blir troligen inte något register eftersom huvuddelen av boken stöds av kyrkobokföring och forskare lätt kan komma in i materialet med hjälp av Ådalen-CD:n och kyrkoböckerna själva.  
Att du och andra inte förstår är ett problem som riskerar att bli oss övermäktigt eftersom jag uppfattar att släktforskarförbundet stödjer normeringen (som vad jag vet märkligt nog endast gäller förnamn trots att problematiken är densamma för familjenamn).

[Carl Szabad]

Per torde tillhöra en ytterst liten minoritet av kompetenta forskare som inte följer vedertagna akademiska normer i sin forskning. Jag rekommenderar studier om förnamnens stavning här (dålig konvertering från gamla Rötter), grundat på Roland Otterbjörks bok Svenska förnamn, utgiven av Svenska språknämnden. Om den starke mannen inom svensk namnforskning, läs här.
 
Har man inte lärt sig att namn hade fri stavning i äldre tider lär man knappast kunna läsa handlingar från den tiden heller. Jag tror knappast att någon tycker släktforskning blir tråkigare av att man förstår vem man forskar om, i stället för att en nybörjare naturligtvis blir osäker när han hittar samma person med flera olika stavningar.
 
Jag har inte heller hört någon som hävdat upphovsrätt på hundratals år gammalt folkbokföringsmaterial.
 
Jag förmodar att Per även använder någon av de gamla stavningarna när det gäller orterna ockå. Och att tidstypiska datumagivelser som Dom. 22 p. Trin. ska ersätta de tråkiga dateringarna med månad och dag.
 
Liksom Jan-Erik tycker jag den här frågan inte har med en viss socken att göra, men eftersom Per anser motsatsen svarar jag här ändå.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-08-12 08:18)

[Per Sundin]

Nja, i den mån man verkligen går tillbaka till källorna och återskapar vår släktforskning så må man väl få göra hur man vill med det materialet, men här använder man innehållet i våra böcker, många gånger utan källhänvisning.
Byn är densamma, och då känns det naturligt att använda samma namn på den under den tid den existerat. Personer med samma namn är inte identiska och då tar jag mig friheten att använda de namn som skrivkunniga personer använde för att beteckna dessa personer, alltså inte några hittepånamn.
Mitt släktforskningsprogram tillåter inte det du föreslår när det gäller tidsangivelser, men jag har originaldateringar uppskrivna, aldrig tråkiga dateringar i mina avskrifter, nödvändigt när källorna inte är lika tillgängliga som många, inte alla dock, är idag. Just att försöka tolka namn bokstavligt tycker jag är nödvändigt eftersom många gånger kan det råda tveksamheter vad någon verkligen heter, och då är det bra med ordagranna avskrifter. Det tror jag att även du gör.
Jag noterar att många av mina invändningar mot normeringen lämnas obesvarade.

[Jan-Erik Björk]

Hej Per
 
Konstaterar bara att vi står långt från varandra i uppfattningar. Meningslöst att fortsätta. Jag avslutar nu diskussionen med detta inlägg och önskar dig lycka till i fortsättningen med forskning och register.
 
hälsar
Jan-Erik

[Carl Szabad]

Per! Nej, personer mad samma namn behöver inte vara identiska men det kan personer med olika namn vara. Och då är ju frågan vilken av alla namnformer för den personen som man ska välja. Jag har i ett domprotokoll sett två olika former (Pehr och Pädher), på samma rad till och med, om samma person. Jag misstänker att häradsskrivaren helt enkelt ville göra texten lite mer utbroderad.
 
Enda gången jag gör en diplomatarisk återgivning av en text är när det gäller medeltida handlingar. Där kan varje abbreviatur vara betydelsebärande och måste därför återges på korrekt sätt.
 
Sen vet jag inte vad du menar med att dina invändningar mot namnnormering lämnats obesvarade. Om du menar avsaknad av efternamnsnormering så torde det bero på att när någon tog sig ett efternamn annat än patronymikon var man oftast skrivkunnig själv och då faller ju normeringsprincipen. Innan dess existerade man som Per i Myre. Den andra invändningen, att forskningen skulle bli tråkigare med normering, har jag ju redan besvarat med nej. Och vad menar du med hittepånamn? Per kan förekomma även med den stavningen så tidigt som under 1600-talet. Det är ju inte så att de normerade namnformerna uppfunnits under sen tid, utan har vanligtvis uppstått genom att man skriver som det uttalas.
 
När jag började forska på 1970-talet kände jag stor frustration över att folk skrevs med olika namnformer i olika handlingar och jag lade mer mycket tid på att försöka hitta en lösning, vilket naturligtvis inte gick. Den ena stavningsvarianten var ju inte mer värd än den andra. Sen kom jag helt plötsligt på att allt löste sig om man normerade namnen och jag minns fortfarande den lättnad jag kände när jag insåg att problemet nu var borta.

[Per Pettersson]

Någon som känner till kronobåtsmannen Herman Öman från Ön, Nordingrå? Jag söker hans härkomst, födelse, föräldrar  samt gifte med Lisa Olsdotter [död 18160111 i Säbrå (Y)]! Herman anges död 1788 i sista ref, men kan ej hitta honom i Nordingrå DB!
 
Ref:
Nordingrå AI:1 (1741-1787) Bild 118 / sid 227
Nordingrå AI:1 (1741-1787) Bild 158 / sid 307
Nordingrå AI:1 (1741-1787) Bild 193 / sid 377
Nordingrå AI:1 (1741-1787) Bild 228 / sid 447
Nordingrå AI:2 (1764-1780) Bild 31 / sid 52
Nordingrå AI:4 (1788-1802) Bild 137 / sid 133
 
Med TACK på förhand!

[Hasse Hultman]

Från Olof G Strömbergs båtsmansdatabas:
 
2200958: Wrång, Herman Andersson
Född 1728.
Antagen som fördubblingsbåtsman 1748..
Avsked 1758, (30 år gammal).
Död 1788, (60 år gammal).
 
2201708: Öman, Herman Andersson
Född 1728.
Antagen som ordinarie båtsman 1758, (30 år gammal)..
Död 1788, (60 år gammal).
Gift med Lisa Olsdr. Född 1732.

[Per Pettersson]

Hasse!
 
TACK för Ditt svar!
Jag har ingen erfarenhet av båtsmän i släktforskningshänseende och därför några frågor, som Du eller någon annan kanske kan svara på!
1. Finns det något båtsmanstregister på Internet motsvarande Centrala Soldatregistret?
2. Kan jag utgå ifrån att ovan nämnda personer är identiska?
3. Erhöll båtsmän särskilda namn, i likhet med indelta soldater? Är Wrång resp Öman specifika båtsmansnamn?
 
M v h
Per

[Hasse Hultman]

1. Den databas jag hämtade mina uppgifter från finns här
2. Herman är ett mycket ovanligt namn i Ångermanland. Du kan utgå från att det är samma person.
3. Ja, båtsmän tilldelades namn. Som fördubblingsbåtsman hade Herman namnet Wrång, som ordinarie båtsman fick han namnet Öman
 
Jag kollade i DIS efter en Herman Andersson född 1728 och hittade en född i Odensåker i Skaraborgs län. Om detta är rätt Herman Andersson vet jag inte.
/Hasse

[Per Sundin]

Ja, det stämmer att Herman är ett ovanligt namn i Ångermanland, men hans föräldrar är ändå ångermanlänningar.
ANSEDEL Herman Andersson Öhman
 
Herman Andersson Öhman
* 1728 Nordingrå Mäland f2Holm
? 1788-11
-------------------------------------
F: Anders Joensson  Holm * 1685 Nordingrå
M: Anna Hermansdotter * 1688-12-23 Arnäs
   g: 1710-02-13 Nordingrå
-------------------------------------
  Fam:
 Lisa Olsdotter * 1731-07-16 Fällsvik o18Snäll ? 1816-01-11
  g:
    1 31914 Anders * 1762-08-01 Nordingrå ? 1846-11-25
    2 43037 Kerstin * 1764-09-16 Nordingrå
    3 9787 Olof * 1767 Nordingrå ? 1820
    4 43038 Lisa * 1771-12-31 Nordingrå
    5 43039 Anna * 1769-06-28 Nordingrå
    6 31902 Anna * 1775-11-27 Nordingrå
-------------------------------------
AI:1 26 Järnsta Holms son 1748-50, s 204 51-55, 57
AI:1 227 Ön bå 1758
AI:1 306 Ön bå 1762-67
AI:1 377 Ön bå 1768-75
AI:1 446 Ön bå 1777-85
AI:2 52 Ön bå
AI:4 133 Ön bå 1788 död
-------------------------------------
Båtsman o11 Öhman i Ön 1758-88.
 
Saknas alltså i N-å fb vilket han har gemensamt med alla sina syskon födda efter 1720. Var familjen vistas 1720-35 är okänt.

[Per Pettersson]

Hasse och Per!
 
STORT TACK för era svar! Svaren hjälper mig vidare!
Modern heter ju  Hermansdotter, varför det verkar vara ett släktnamn från morfar.
 
M v h
 
Per
 
(Meddelandet ändrat av pepet 2014-08-14 17:38)

[Per Pettersson]

Per Sundin!
 
Enl Nordingrå C:3 (1731-1749) Bild 8 / sid 3 föds Lisa/Lisbeta Olsdotter 17310716 i Mädan! Du har ovan angett Fällsvik! För en icke ortskännare kanske det är samma plats?
 
Fadern heter Olof Grelsson.
 
M v h
Per

[Per Sundin]

Fel i databasen. Många kockar till den, och jag vet inte vem som gjort just den registreringen. Det är riktigt att Olof Grelsson Snäll (hemort för både Olof ohh Cherstin Christophersdr) trots att han från 1726 tjänstgjorde vid 18:e rotan, där de flesta bönderna var från Fällsvik, bodde i Mädan även 1726.

[Ewa Johnson]

Hej!
 Fam Johan Magnus Karlström i Dal Nordingrå flyttar år 1870 till ? Kan inte läsa vad det står.
 SVAR Husförhörslängd 1868-1878 A1/11a Bild 64/sid59.
 
Tacksam för hjälp!

[Carl Szabad]

Möjligen Njurund[a].

[Ewa Johnson]

Tack! Tyckte även det stod Njurunda. Har letat efter familjen i folkräkningarna tidigare men utan framgång. Men NU finner jag dem i folkräkningen 1880 i Skedlo Njurunda där det står att fadern Johan Magnus vistas i Amerika.I husförslängder i Skedlo hittar jag dem inte och inte någon av familjen i kommande folkräkningar. Hela familjen kanske åkte till USA.

[Ulf Wiklander]

Hej Ewa
Familjen finns på Njurunda AI:9 sid 311 och AI:10b sid 341.