Lappar - Samer - i Västmanland

[Jouni Tervalampi]

Söker uppgifter Lappar i Västmanland.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.  
 
Känner till detta:
 
Dingtuna socken: Dopboken
 
Jacob Lars Pålssons lappebarn. Faddrar: Påvel Pålsson lapp, Abram Persson lapp, Malin Nilsdotter i Ytterhälla, Ingrid i Ytterhälla.
 
Möklinta socken: Vigda 1718
 
  2 nov Lappdrängen Anders Hindersson och Lappqiannan Märta Pålsdotter
 
Romfartuna socken: Dödboken
 
År 1738 icke namngiven Lapp
År 1739 icke namngiven Lapp
 
 Är det någon som känner till släktleden till dessa?
 
Är det någon som har stött på andra Lappar i kyrkböckerna?

[Jouni Tervalampi]

Söker uppgifter om Lappar som ska finnas i dessa kyrkböcker:
Jag håller på gå igenom dessa rullor under sommaren. Är det någon som redan har sett dessa Lappar?
 
Västerfärnebo KyA C4  Födda 1759-1810
Karbenning KyA  C:2    Födda 1736-1773  Vigda 1736-1771  Döda 1736-1764
Norberg  KyA  C:5  Födda 1759-1781  Vigda 1759-1781
Söderbärke KyA  Födda 1761-87
Grangärde KyA  Födda 1773-1794

[Maria Lundmark]

Hej Jouni!
Jag letade bland Fläckebos kyrkböcker som finns på internet (http://www.datadux.se/forskn/flackebo/)
Utan att ha letat efter lappar så hiuttade jag följande:
1711-19 Måns Andersson Lapp, född i Ovansjö (X), drunknade i Fläck(ebo)sjön 13 maj, b. 18 ej, dess ålder är okunnig
Kanske kan det vara ett tips till dig att söka vidare på sidan i jakt på fler lappar.
 
Med vänlig hälsning
Maria Lundmark, Västerås

[Göran Fredriksson]

Hej Jouni!
 
I Ljusnarsberg sn. fanns det en torpare i Ställberg som hette Eskil Persson Lapp 1616-98. Han hade kommit ifrån Finland och troligtvis hetat Lappalainen. De finska namnen var svåra att uttala, därför förkortades de, för att till sist försvinna helt.
 
Mvh
Göran Fredriksson

[Jouni Tervalampi]

Tack Marie och Göran!
Jag har de närmaste timmarna gått igenom hela databasen och inte funnit några fler Lappar.
Ett enormt bra arbete och jag fick flera spännade ideer till artiklar för framtiden. Får tacka för den spännade uppgiften Måns Andersson. Det blir ett spännade levnadsöde att skriva om. Vad gjorde här? Vem visste vad han hette?
 
Det var intressant uppgift jag fick av dej Göran. Lappalainen betyder lappen på finska. En finsk lapp som följde svedjefinnarna till Sverige. Spännande! Jag försökte att söka om honom på den finska databasen men famm inga uppgifter om honom. Troligtvist är han född för tidigt, gentemot vad de har lagt in i databasen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Hedemora som var Dalarnas äldsta stad hade två marknader; höstmarknaden den 29 september och den stora vintermarknaden den 25 januari. Västerås hade också två stora marknader; sommarmarknaden den 1 juli och höstmarknaden - Mormässomarknaden - den 1 september. Sala hade sin höstmarknad den 4:e lördagen i september. För skogssamer, och senare sockelappar, från norra Västmanland, Dalarna och Gästrikland var dessa marknader betydelsefulla för deras försörjning. De vandrade efter landsvägen som till stor del följde Badelundaåsen ned till Västerås. När skogssamerna vandrade var de några personer, två-tre familjer där renarna användes som bärdjur och bar tält, föremål till försäljning, husgeråd  m.m.  
   Under färdvägen till och från Västerås marknad dog och föddes samer. På väg till Västerås sommarmarknad den 1 juli dör den gamle Jon Månsson en försommardag i maj 1739. Han begravdes vid Romfartuna kyrkogård. På väg till Västerås höstmarknad Mårmässo-marknaden 1739, som hölls den 1 september, får sameparet Pährsdotter-Schiulsson från Torsåker i Gästrikland tillökning.  Det är deras dotter Ciciella som föds och dopet sker den 20 augusti 1739 i Västerfernebo kyrka.  
 
 När samerna besökte Hedemora så bodde de på andra sidan sjön Hovran. Här finns   namnen Lappberget och Rensberget. Här samlades olika samefamiljer. När samerna besökte Västerås marknad så bodde de också utanför staden. De slog läger vid Lappmarken vid Vångsta i Dingtuna socken. Den äldsta kända nedteckningen där vi vet att samer besökte Västerås marknad är en uppgift från Dingtuna dopbok från den 8 september 1643: Jacob. Lars Pålssons lappebarn. Faddrar: Påvel Pålsson lapp, Abram Persson lapp, Malin Nilsdotter i Ytterhälla, Ingrid i Ytterhälla.  
  De vandrade ned någonstans från  norra Västmanland-Dalarna-Gästrikland. Lars Pålssons gravida fru födde barnet strax efter ankomsten till Västerås marknad. Det är mycket ovanligt att man finner kristna samer vid den här tidpunkten.        
Frågorna är dessa: Är det någon som är hemma i Dingtuna socken , Tortuna socken, Västerås stadsförsamling och Sala stadsförsamlings kyrkoböcker och har stött på lappar? Finns det något lapp-ortnamn vid Sala? Norr om Tortuna kyrka finns ortnamnet Lappslätten. Är det någon som känner till bakgrunden till ortnamnet?
Hälsningar Jouni Tervalampi    E-post: tervalampi@hotmail.com

[Solveig Qvarnström]

Utanför Norberg i Västmanland ligger Lapphyttan. Där har man funnit Sveriges äldsta masugn från 1300-talet. Då hette platsen antagligen inte Lapphyttan, utan det namnet kom senare då en sockenlapp bodde där. Vem det var vet man dock inte. Norberg hörde till Dalarna till slutet på 1600-talet och i vilken kyrkbok man ska leta vet jag inte, men det vore intressant att få vet om någon hittar denna lapp.

[Jouni Tervalampi]

Hej Solveig
 
Det är inte en familj som har bott vid Lapphyttan. Från Södra och Norra Barken sträcker Lapp-ortnamn i östlig-västlig riktning.  Lapphyttan och Lappdammen vid Norberg [Karbennings socken], Lappmarken, strax nordväst om sjön Vansjön, i Folkärna socken och Brovallen i samma socken och Lappabacken, mitt emellan Långheden och Storsjön, i Möklinta socken och vidare bortom sjön Hallaren vid Nora och Huddunge socknar.  Här vandrade olika små skogssamiska familjer mellan dessa Lapp-läger. De få spåren efter dessa skogsamefamiljer finner vi i Kyrkoböckerna när de dog eller födde sina barn när de besökte lapplägret Lapphyttan. Det finns ingen uppgift att Karbenning eller Norberg skulle ha haft en sockenlapp. Jag har funnit två Lapp-namn  i Kyrkoböckerna från Karbenning och Norberg.    
Karbennings socken 6 oktober 1750  Lappman Mårten Jons son Mårten,------ 6 veckor o 5 dagar [gammal].
Norbergs socken 26 mars 1772  Ingne. Lappmannen Thomas Nilsson med Sigrid Mårtendr. Föddes af 26 marti, och döptes. Lappm. Maths Mathson med --------- Anna Mårtensdr. Lappm. Jonas Jönsson och pigan Sigrid Nilsdotter.
Jag har en liten kort levnadsbeskrivning av Mårten Jonsson och hans hustru Lena Larsdotter om du vill ha den!
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Åke Pettersson]

Hej Touini. Jag letar efter far och mor till Anders och Gustaf Mårtensson.  Kan det inte vara någon av dina Lappar?  
MVH Åke Pettersson
Ättlingar
 
Mårten.
 
 Barn:
 1 Anders Mårtensson. Född omkring 1747. Död Källmyra, Östervåla (UP).
 2 Gustaf Mårtensson. Född omkring 1750.
 
 
Generation 1
 
 
1 Anders Mårtensson. Torpare. Född omkring 1747. Gift med Kierstin Larsdotter 1769-12-28 Källmyra, Östervåla (UP). Död Källmyra, Östervåla (UP).
 
 Barn med Kierstin Larsdotter:
 1.1 Anna Andersdotter. Född 1770-10-25 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1772-08-19 Källmyra, Östervåla (UP).
 1.2 Maja Andersdotter. Född 1773-07-22 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1842-04-13 Källmyra, Östervåla (UP).
 1.3 Lars Andersson. Född 1776-10-11 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1778-02-08 Källmyra, Östervåla (UP).
 1.4 Erik Andersson. Född 1779-07-30 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1834-02-02 Källmyra, Östervåla (UP).
 1.5 Lars Andersson. Född 1784-06-06 Källmyra, Östervåla (UP).
 
2 Gustaf Mårtensson. Torpare. Född omkring 1750. Bosatt 1781-06-09 Källmyra, Östervåla (UP). Gift med Magdalena Olsdotter. Död.
 
 Barn med Magdalena Olsdotter:
 2.1 Johan Gustavsson. Född 1781-06-09 Källmyra, Östervåla (UP).
 
 
Generation 2
 
 
1.1 Anna Andersdotter. Född 1770-10-25 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1770-10-28 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1772-08-19 Källmyra, Östervåla (UP).
 
1.2 Maja Andersdotter. Född 1773-07-22 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1773-07-25 Källmyra, Östervåla (UP). Gift med Per Persson 1795-10-11 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1842-04-13 Källmyra, Östervåla (UP).
 
 Barn med Per Persson:
 1.2.1 Per Persson. Född 1795-11-09 Jutbo, Östervåla (UP).
 1.2.2 Christina Persdotter. Född 1798-06-25 Jutbo, Östervåla (UP).
 1.2.3 Anders Persson. Född 1801-07-27 Jutbo, Östervåla (UP).
 1.2.4 Brita Persdotter. Född 1804-04-10 Jutbo, Östervåla (UP).
 1.2.5 Eric Persson. Född 1811-07-11 Jutbo, Östervåla (UP).
 
1.3 Lars Andersson. Född 1776-10-11 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1776-10-13 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1778-02-08 Källmyra, Östervåla (UP).
 
1.4 Erik Andersson. Född 1779-07-30 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1779-08-01 Källmyra, Östervåla (UP). Död 1834-02-02 Källmyra, Östervåla (UP).
 
1.5 Lars Andersson. Född 1784-06-06 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1784-06-07 Källmyra, Östervåla (UP). Gift med Anna Ersdotter 1802-06-06 Källmyra, Östervåla (UP). Död.
 
2.1 Johan Gustavsson. Född 1781-06-09 Källmyra, Östervåla (UP). Döpt 1781-06-10 Källmyra, Östervåla (UP). Död.

[Jouni Tervalampi]

Hej Solveig!
Det kan finnas fler lapp-namn i Kyrkoböckerna. Jag har bara gått igenom dessa:
Karbenning C:2 Födda 1736-72. Vigda 1736-71 Döda 1736-64:
Norberg C:5  Födda 1759-1772 Vigda 1759-81.
 
Hej Åke!
Jag har inte funnit att någon Mårten i Västmanland, Dalarna, Gästrikland eller Hälsingland har fött någon barn vid namnen Anders eller Gustaf vid den här tidpunkten. Med reservation har jag många socknar kvar att gå igenom framför allt i Dalarna och Hälsingland.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Åke Pettersson]

Hej Jouni! Jag får tacka för att du tittiade åt mig. Jag får väl undersöka kyrk böckerna en gång till om jag missat något, så återkommer jag och talar om hur det gick.Jag får be om ursäkt för att jag stavade ditt namn fel förra gången.
MVH Åke Pettersson

[Solveig Qvarnström]

Hej Jouni! Tack för klargörandet. Det är från guiderna på Nya Lapphyttan (en rekonstruktion vid Hembygdsgården i Norberg) som jag fått uppgiften om sockenlapp. Jag hade aldrig hört uttrycket förut, men har nu stött på det i olika dalasocknar. Det låter ju ganska troligt och spännande med en lägerplats vid den övergivna hyttan. Jag tycker i och för sig att den ligger lite långt från allfarsvägarna, men den ligger ju nära Svartåns källa så de kanske tog sällskap med den. Men vilka långa vandringar det måste bli!

[Johnny Riert]

I mitt släktletande i Huddunge eller Nora fsm. drar jag mig till minnes att prästen uppe i en kolumn i födelseboken skrivt om en födsel där modern är lappflickan något. jag tyckte det verkade konstigt då men med det som framkommit ovan har jag en förklaring.
mvh Johnny Riert

[Solveig Qvarnström]

Hej Jouni! Nu har jag visat dina rön för en av guiderna på Nya Lapphyttan som blev mycket intresserad. man har nämligen hittat härdar från 1700-talet som inte alls stämmer med resten av fynden. Karbennings kyrka ligger efter vägen till Västerås om man kommer från Lapphyttan, men det är väl inte säkert att de gick exakt samma väg varje gång de gick till Västerås. Det kan ju vara bra att förnya handelsrutten ibland. Otroligt intressant i alla fall. Tack för att jag har fått lära mig om detta.

[Jouni Tervalampi]

Hej Solveig!
Nu blev jag mycket intresserad. Så vitt jag känner till så har man inte skrivit någon arkeologisk rapport om Lapphyttan. Känner du till mer om detta. Framför allt om härdfynden från 1700-talet om det finns något karta över utgrävningsområdet där dessa härdar finns utplacerade. Eller, om du vet vem jag ska ringa och prata med. Detta skulle inbära de första arkeologiska fynden som bekräftar om samernas närvaro i Västmanland.
Hälsningar Jouni.
P.S. I Huddunge har det funnits en sockelapp. I Nora har det både funnits vandrande skogssamer och sockenlappar. Sockenlapparna installerades i socknarna kring Dalälven först i slutet av 1780-talet. Det var en händelse i Dalarna på 1780-talet som tvingade skogsamer och sockenlapparna i Dalarna att de överhuvudtaget inte fick äga några renar och tvingades att bli bofasta.

[Jouni Tervalampi]

I tiskriften Finnmuren förr och nu Nr 1 1994 finns en uppgift om en Lappe Tomas som nämns från en längd från 1620 boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken. Är det någon som känner till om Lappe-Thomas, eller mer om denna uppgift och var den är hämtat ifrån.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Hej!
 
Söker uppgifter om Lappnamn (samer) ur kyrkoböker och domböcker i landskapet Närke och Örebro län.
 
De vandrade ned till Vättern och och Vänern genom landskapet och länet, t.ex. finns spåren efter deras läger ortnamn, som Lappheden öster om sjön Norr-älgen i Hällefors socken och i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala finns en nedteckning från Finneröjda (ULMA 3393:2 s. 49 Finneröjda.) Lappen blev, på prästens inrådan, begravd där ute i skogen.  
 
Är tacksam för alla uppgifter.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Roger Fallberg]

Hej Jouni!
Jag undrar om du har namnet på lappen och året på  
som han blev begravd ute i skogen i Finnerödja? Forskar mycket på min släkt i Finnerödja ända ned till 1570 -talet. Jag har även vistas många sommardagar i den lilla torpstugan med ett rum och kök i Lapphea vid Lappheden i Hällefors. Tacksam för alla uppgifter.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Hej Roger!
 
Nej, tyvärr står det ingen uppgift från ULMA, varken årtal eller århundraden. Jag gissar på att det är 1700-talet, eller möjligtvist 1600-talet. Efter 1770-talet har jag inte funnit några vandrade skoggsamer i Västmanland.
 
Det var ju intressant att du har ett torp vid Lapphea. När du är där, ta en titt efter om du ser någon övertorvad stenar från någon eldstad. De kan vara avlånga (som den jag fann vid Lappmarken utanför Västerås: Se  http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerLappmarken.html ) eller runda. Det var vid Lappheden som ett sameläger låg innan de vandrade vidare. Finner du något som liknar en övertorvad eldstad, så får du gärna höra av dig.
 
P.S. Du kan även få teckningar på eldstäder på samiska eldstäder via e-post.Kan inte lägga ut dem på min hemsida, eftersom jag inte har upphovsrättigheterna till dem.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Dan Söderman]

Hej Jouni
 
Jag har i min ägo dödböckerna avskriven för Finnerödja, Bodarna, Viby, Snavlunda och Tångeråsa från slutet av 1600 talet och framåt. Jag har kollat av dessa men inte kunnat finna någon lapp som dött där..Har du någon id? vad dom hette då så kan jag kanske kolla en gång till om någon stämmer in.
 
Hälsningar
 
Dan

[Jouni Tervalampi]

Hej Dan och alla andra intresserade!
 
Från Hörkensjöarna gick en vandringsled sydväst mot sjöarna Sävsjön,, Silken, Norrälgen och Sandsjön i Hällefors socken. Därefter kunde man vandra vidare mot Filipstad och Värmland eller mot Nora stad eller mot Skinnskatteberg.  
 
1620 i Grytthyttan socken, Närke
 
 Grythyttan, Närke. I tidskriften Finnmuren förr och nu Nr 1 1994 finns en uppgift om en Lappe  
....Tomas som nämns från en längd från 1620 boende i Sicketorpet (Sirsjön) i Grythytte socken.  
 
1632 Axbergs socken, Örebro län och härad
(Ur Ilmar Arens Lappmagi i folkuppfattning och inför domstol)
 
Den vandrande lappen Anders Nilsson anklades för att han:
 
. . .med diefwulskonst och Kycklerij skall hafwa henne, Pigan Kerstin Pedersdotter,
S. Lystre [Axbergs socken] kommit dertill, att han hafwer haft henne uth på Marcken
några Resor och lagt rötter i hennes knä, patrat öfwer henne Fader wåhr några  
gånghor, item hafwer hängdt bräder i hennes kläder och så länge de hengde der
kunde hon intet annat uthan lät honom giöre, huodh han wille...
 
Bråterna kommo dädan, fick hon ett sådant Samweth för det hon gjordt hafwer att hon  
måtte sägia sina föräldrar.
 
Anders Nilsson blev dömd till döden:
 
...effter Gudz Lagh Lev: 20 [3. Mosebok: 20] ifrån Lifwet dömbd.
 
om Kerstin Persdotter skrev domstolen
 
...effter hon wethlöös och fånigh warit hafwer sedan effter hon säger hon med truldom war der till drifuen skötz och vp till wijdare ransakning och betenckiandhe.
 
Dom i Närke 1650 Askers härad  
 
Lappen Bengt Nilsson hade blivit huggen av en ortsbo, enligt Ingvar Svanberg ur boken Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. .Johan Nordlander-sällskapet. Skrifter 21. Umeå 1999. Har någon avskriften på domen så vore jag tacksam om jag kunde få den.
 
En av de äldsta skriftliga källorna att skogssamerna vandrade i trakterna är när Lars Larssons hustru i Sandsjön mötte skogssamerna 1668, enligt en uppgift i Grythytte tingsrätts dombok den 2 mars 1676: Trolldom med lappesporre:
 
S d gaaf Lars Larsson Skytt i Sandsiön tillkiänna, det han funnit een lappespåre hoos sin hustro, huadh hon giordt medh dehn må hon veeta. Hustrun tillstoodh sigh hafft samma lappespåre och dhen fått af lappefolck, som reeste kringh om landet för 8:a åhr sedan, sägiandes sigh förr fått stoor skada på sin boskap af vilddiur och der före måst frågat vandringsfolk, effter boot, då hon fick samma spåra och sedan intet hafft någon skada på sin boskap, och mehra vet hon intet något ondt medh den, hvilken var giordh af koppar, medh någer mässingskiäder uthi.  
 
Det finns en tradition om berättelser om lappar i Finneröjda och från Tiveden som tyder på att skogsamer har vandrat i området:  
 
Johan J. Törner (i Samling af Widskeppelser, utg av K. Rob. V. Wikman 1946, sid 107) ska ha gjort denna uppteckning från Tiveden den 14 december 1743: Här på skogen äro nu nog kiädrar. Ordsaken skal wara at Michelsmäsznatten så kiusa lappar och Norrländningar foglen til sig, men i år kunde de intet, ty det war sunnanwäder.  
 
I  ULMA 3393:2 Finneröjda (Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala) står det Lappen blev, på prästens inrådan, begravd där ute i skogen.
 
Det är ganska enkelt att se om de är samer - lappar - för det står alltid Lapp i kyrkoböckerna eller domböckerna, det är enda sättet att bevisligen bekräfta att de var samer. Exempel från Skinnskattebergs socken:
 
29 oktober 1711 Dödboken (not 26) Hindric. En lapp påjke som länge legat sjuk wid Hedhammar i en koja. begrafs den 29 oct.
 
26 augusti 1713 Födelseboken Jacob, Lappens Olof Anderssons och hustru Margeta Bengtsdotters barn, född den 26 augusti .............. faddrar: pastor Johannes Petrus ..... Margareta ......och Jungf. Anna Petr?n.  
 
19 september 1744 Dödboken (Not 37). Anna, Lappman. Gustaf Hindersson Jorns barn. född 1 Jan. 1742. döpt, död i kopporna hos grufdrängen Anders Ersson .......... Riddarhyttan. 2 åhr, 8 mån, 9 dgr , 16 sept. begr. 19 sept.  
 
 
Det är vad jag har. Har någon andra uppgifter eller gått igenom olika socknar eller domböcker fram till cirka 1780 och ej funnit några lappar i dessa socknar, så meddelade det så att jag inte beställer en massa mikrokort och går igenom dem i onödan. Som Dan här ovan. Det innebär troligen att inga kristna lappar har dött i socknarna. Eftersom samerna vandrade över så stora områden från Hälsingland ned till Värmland är det ganska vanligt att man endast finner en-två lappuppgifter i en socken.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Dan Söderman]

Hej Jouni
 
Jag gick för några år sedan igenom Dr Neanders Finnerödja material som han skänkt till Carolina i Uppsala. Nästan allt av det digra material han hade gjort la jag in i en databas. Bl a alla domar som skedde i Häradsrätten från i början av 1620 talet till ca 1799. Av databasen kan jag inte finna något om en lapp som begravdes i Finnerödja.
 
En uppgift du kommer med är dock intressant. Jag har en ana Tomas Påvelsson som i slutet av 1620 talet fick tillåtelse att bruka Trehörningen i Finnerödja. Detta kontrakt finns bevarat. Enligt en dom i Finnerödja på 1630 talet är Tomas son till Påvel Påvelsson som bodde i Tångeråsa Närke. Påvel skall enligt en skrift vara ifrån Finland men var i Finland vet jag inte. Möjligen kanske ifrån norra Finland?
 
Hälsningar
 
Dan

[Jouni Tervalampi]

Hej Dan!
 
Det kan ju vara så att händelsen inträffade före 1686, då lagen kom att man skulle föra in alla uppgifter, även om personerna inte var kristna. Samerna blev ju inte kristna först en bit på 1700-talet. Självmördare och hedningar - som samerna sågs som - begravdes i stillhet då solen hade gått ned och självmördare begravdes nedgrävda i skogen. Det finns flera exempel på det ur kyrkoböckerna:
 
I Romfartuna socken i Västmanland blev en samekvinna i tysthet begraven 1739.  
”En gammal lapphustru dödde på Siöbo ägor och öfrigt en afton begravdes.”
 
En uppgift från Nora socken begravdes en same norr om kyrkogården.
 
Från Hedesunda begravdes den icke kristna troende  Eric Rask 1812: ”Eric Rask . Avdankad artillerist. Begravdes i tysthet efter att under flera år aldrig brukat nattvarden.”
 
En som tog självmord begravdes i skogen 1821 i Hedesunda i Gästrikland: Jonas Jonsson. Bonde i Ålbo nr 8, gift, Självmördat av intaget gift och av skarprättaren i skog begraven.
 
Det kan vara så att den anonyma icke kristna lappen begravdes i skogen utan att det fördes in i dödboken, då möjligen före 1686.

[Monica Andersson]

Har en Johan August Andersson f 18660831 o hh Emma som troligen är av samesläkt. Varför jag tror detta beror på att det finns ett foto på dessa med samedräkt på. De gifte sig troligen i Skinnskatteberg och fick dottern Jenny Mathilda f 19021106 (min fm m)i Skinnskatteberg. De flyttade senare till Hjärtum i Älvsb.län där de fick ytterligare 3 döttrar. Undrar nu om någon känner till J A o Emma.(föräldrar, syskon, var de är födda o dyl.) Mycket tacksam för svar då jag sitter uppe i Norrland o forskar, vilket inte alltid är så lätt. Många varma hälsn. Monica.

[Gunne Ramberg]

Hej Monica.
 
Arbetaren Johan August Andersson är född 31 aug 1866 i Västanfors (U). Hustrun Emma Matilda Blomqvist är född 8 jun 1878 i Grytnäs.
Det finns ett Grytnäs i Norrbottens län (BD). så det kanske är där ifrån samedräkten kommer. Ett annat Grytnäs ligger i Dalarnas län (W).
 
Johan och Emma gifter sig 24 feb 1901.
 
Johan har varit gift tidigare och i familjen finns Alma Charlotta född 8 jun 1888 i Västanfors (U). Hon är den avlidna hustruns dotter före äktenskapet.  
 
I första äktenskapet har Johan döttrarna Emma Kristina född 29 jul 1893 i Karbenning (U) och Lilly Viktoria född 25 feb 1900 i Skinnskatteberg (U).
 
Gemensamma barn är Jenny Matilda född 6 nov 1902 i Skinnskatteberg (U) och Betty Linnea född 26 sep 1905 i Skinnskatteberg (U).
 
Familjen flyttar 14 dec 1906 från Skinnskatteberg till Ödsmål (O).
 
Uppgifterna är hämtade i husförhörslängderna AI:19d 5 sid 1078 och AII:4 6 sid 1207 för Skinnskatteberg.
 
Mvh
Gunne Ramberg

[Jouni Tervalampi]

Hej Monica!
 
Jag har heller inte kunnat stöda att åtminstone Johan August Andersson förfäder skulle vara samer.
 
Födelseboken, Västanfors socken 1866.
 
”Nr 46. född aug 13, döpt sept. 9. Johan August, Arbetaren Anders Andersson. Hu. Anna Brita Persdotter, Skeppmora. p. 179”
 
Husförslängder AI:17 1861-69, Västanfors socken, (Vsm) Skeppmora 179, Asbenning Rote.
 
Arbetskarlen Anders Andersson, född 1815 5/7, Aspbening. Äktenskap 1844. Flyttad L.L. p. 13 1863 (Från Åvestbo till Skeppmora).
Hustru Anna Brita Persdotter, född 1828 3/3 V (äster) Fernebo (Vsm).
Son Anders Gustaf, född 1849 22/9, Åvestbo, Flyttad till p. 222 (Från Skeppmora till Sunndbo) 1868.
Son Per, född 1854 19/3, ibm
Dr. Carolina, född 1856 18/10 ibm
Dr. Johanna, född 1858 28/3 ibm
Son Johan August, född 1866 31/8, Skeppmora.”
 
Ur Västerfernebo CD:n födda 1822
 
”Nr 14. född mars 2, Anna Brita, föräldrar: Per Hansson. Hu. Hansdotter, 27 år, Stora Mattsbo.”
 
Västanfors, födda C:3, 1815
 
”Nr 43. Anders, född juli 5, döpt juli 6, Fadren Dagkarlen Anders Andersson vid Fagersta, hu. Catrina Andersdotter, 21 år.”
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Hej Monica!
 
Jag har heller inte kunnat stöda att åtminstone Johan August Andersson förfäder skulle vara samer.
 
Födelseboken, Västanfors socken 1866.
 
”Nr 46. född aug 13, döpt sept. 9. Johan August, Arbetaren Anders Andersson. Hu. Anna Brita Persdotter, Skeppmora. p. 179”
 
Husförslängder AI:17 1861-69, Västanfors socken, (Vsm) Skeppmora 179, Asbenning Rote.
 
Arbetskarlen Anders Andersson, född 1815 5/7, Aspbening. Äktenskap 1844. Flyttad L.L. p. 13 1863 (Från Åvestbo till Skeppmora).
Hustru Anna Brita Persdotter, född 1828 3/3 V (äster) Fernebo (Vsm).
Son Anders Gustaf, född 1849 22/9, Åvestbo, Flyttad till p. 222 (Från Skeppmora till Sunndbo) 1868.
Son Per, född 1854 19/3, ibm
Dr. Carolina, född 1856 18/10 ibm
Dr. Johanna, född 1858 28/3 ibm
Son Johan August, född 1866 31/8, Skeppmora.”
 
Ur Västerfernebo CD:n födda 1822
 
”Nr 14. född mars 2, Anna Brita, föräldrar: Per Hansson. Hu. Brita Hansdotter, 27 år, Stora Mattsbo.”
 
Västanfors, födda C:3, 1815
 
”Nr 43. Anders, född juli 5, döpt juli 6, Fadren Dagkarlen Anders Andersson vid Fagersta, hu. Catrina Andersdotter, 21 år.”
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Monica Andersson]

Hjärtligt tack, Gunne och Jouni! Nu blev jag jätteglad. Även om de inte är samesläkt, så fick jag veta så otroligt mycket som jag inte hade en aning om. Och det är ju alltid kul när man varit fast ett tag. J A fick även döttrarna Dagny Margareta f.29/5 1914 d.22/4 1994 och Sanny Viola f.15/8 1915 d.2/3 1984, båda födda i Hjärtums förs. De hade även en fosterdotter: Siri Johansson. Så än en gång, ett STORT TACK! Med många kramar/Monica

[Gunilla Didriksson]

Hej Jouni Tervalampi  
Hittade dessa i födelseboken för Lindesbergs förs.i Västmanland. Vet inte om dessa är lappar, men de kommer från Lappland.
 
JOHANNES född och döpt den 13 Jul 1689      
föräldrar; Enock Bengtsson och Ingeborg Markusdotter, från Lappland  
 
INGRID född 24 Apr 1725 och döpt den 26 Apr   Föräldrar;Michel Johansson och Margareta Mårtensdotter fr.Lappland.  
 
Gunilla D.

[Jouni Tervalampi]

Hej Gunnila!
 
Tack för tipset. Det var intressanta uppgifter.Fast det är som du säger, det går inte avgöra direkt om de är lappar. Fast jag får leta vidare efter namnen hos andra källor för att kunna avgöra om de är samer.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Om samer i Västmanland kan du läsa i Kersti Bergolds artikel Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61

[Jouni Tervalampi]

I Tidningen Okvistats decembernummer 2006 har jag skrivit om Sökande efter samiska lämningar från Västmanland under historisk tid
http://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jouni Tervalampi]

Västmanland - sameland?
 
FÖRELÄSNING  
Lördagen den 5 maj 2007.
 
Jouni Tervalampi berättar om sin forskning kring spåren av samisk kultur i våra trakter.
Plats: Caf? Anund, Anundshög, Västerås. Tid; mellan klockan 11 och 12.
Arranggör: Badelunda hembygdsförening
Läsa mer: http://www.badelunda.se/?id=22&p_id=97
Caf? Anund har öppet Onsdag-söndag 11.00-18.00: http://www.cafeanund.se/