Aggarö säteri i Kärrbo socken - vem har ägt det?

[Christian Juliusson]

Hej,
 
En av mina anor, Erik Holstenius (1588-1640), gifte sig år 1615 med Brita Christoffersdotter, dotter till kyrkoherden i Vika socken, Christoffer Magni Ihrestadius (död 1621).
 
Genom detta äktenskap fick Holstenius ett vackert arv men en elak svärmoder (enligt Munktells herdaminne). Bl a blev han arvtagare till två tredjedelar av Aggarö säteri i Kärrbo socken.
 
Finns det någon som känner till detta säteri och dess ägareförhållande i början av 1600-talet, och som skulle kunna förklara kopplingen till kyrkoherden Ihrestadius?
 
Enligt samma herdaminne var han gift med en Brita Mattsdotter (död 1613, mor till Holstenius hustru Brita).  
 
Var det kanske hon som förde Aggarö säteri i boet? Fanns det månne bland ägarna av säteriet någon vid namn Mats?
 
Alla tips, råd och upplysningar om Aggarö säteri och dessa personer tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Christina Norén-Svensson]

Christian!
 
Eriks svärfar kh Ihrestadius, också kallad Bellinus, föddes i Apalla by i Irsta (U). Hans far hette Måns Grelsson.  Munktell skriver: ”Han (Ihrestadius) ärvde nämnda hemman efter sin fader och det tillföll sedan mågen Rector Holstenius i Västerås”. Om Ihrestadius? efterlevande 2:a hustru Karin Ericsdotter heter det att ”hon efterlevde i mycket välstånd”.  Ihrestadius? far  var bonde och bror till biskopen i Västerås Stift Olaus Stefani Bellinus. Denne var biskop åren 1589- 1618. Det finns mycket skrivet om honom. Han lär ha haft ”flere bröder både i Upland och Westmanland bosatte”. Gunnar Wetterberg skriver i den härom året utkomna boken Levande 1600-tal att Rudbeckius 1618 skickades till Västerås för att ta itu med egendomliga sekter, som börjat frodas i stiftet för biskop Bellinus var gammal och trött (fast inte 103 år, som Munktell skriver och en skröna länge ville ha det till, utan snarare ett par och sjuttio år).  
 
Holstenius fick i arv, utöver 2/3 Aggarö säteri i Kärrbo, också svärfaderns barndomshem, hemmanet Apalla. Irsta ligger liksom Kärrbo någon/några mil öster om Västerås.  
 
På vilka vägar Aggarö Säteri kommit i släkten Bellini/Ihrestadii ägo känner jag inte till.
Vem ärvde den återstående tredjedelen i Aggarö Säteri? Din fråga intresserar mig. Erik Holstenius/Brita Christoffersdotter är också mina anor (genom dottern Catharina).  
 
Förhoppningsvis har någon annan kännedom om ägarförhållandena på Aggarö säteri under 1600-talet och som kan förklara arvet.
 
Källor:
Munktells Herdaminne I: 24- 26, II: 428- 429, II: 531- 532
 
Mvh Christina

[Christian Juliusson]

Hej Christina,
 
Och ett stort tack för ditt inlägg. Kul att vi är släkt (jag härstammar från Catharinas bror, Petter Holstenius, född 1637).
 
Jag kan tillägga att Torsten Berglund i ett inlägg på Anbytarforum den 20/8 2000 (där han f ö ifrågasätter kopplingen till biskop Bellinus) uppger att Christopher Magni Ihrestadiensis hade två söner och två döttrar.
 
Jag vet inte hur arvsrätten såg ut i början på 1600-talet, men nog måste det vara ett tämligen stort arv som han lämnade efter sig om en av döttrarna fick två tredjedelar av Aggarö säteri?
 
Det ligger kanske närmare till hands att tro att det var Christoperhus mor, Brita Matsdttter, snarare än hans far, bonden Måns Grelsson i Apalla, som förde Aggarö i boet? Frågan är dock vilken släkt som hon härstammat ifrån. Om hon avled år 1613 och fick barn omkring år 1597 (dottern Brita) så borde hon kanske ha varit född ca 1570? Undrar om det finns jordböcker bevarade - eller mantalslängder - som kan hjälpa oss att finna en lämplig Mats i Aggarö? Kanske Älvsborgs lösen år 1571 (eller 1613)?
 
Jag har googlat Aggarö säteri, och funnit följande utdrag ur Wilhelm Thams beskrivning över Västmanlands län (1849): Aggarö, på ön af samma namn, vid norra segelleden till Westerås, 1 m. frälse säteri, med 2 2/32 tillhörande frälse; gammal gård, som tillhört slägterna Fleming, Cronstedt omkring 1750 och ännu 1825, men eges nu av gr. Lewenhaupt..
 
På ett annat ställe på internet står att läsa att Carl Cronstedt år 1746 gjorde Geddeholm (Irsta socken) jämte Aggarö till fideikommiss till sin släkt. Gården Geddeholm sägs där ha tillhört medlemmar av släkten Sture, Bielke, Oxenstierna, Posse, Fleming och Fägersköld. Har denna gård även tidigare haft ett ägarsamband med Aggarö, tro?
 
Är det i sådant fall i någon av dessa släkter som man ska söka Brita Matsdotters ursprung?
 
Jag hoppas, liksom du, att någon kan hjälpa oss att reda ut Aggarös tidigare ägarlängd.
 
MVH,
 
Christian

[Christina Norén-Svensson]

Christian!
 
En hastig kommentar i sena timman. När jag idag konsulerade Gunnar Ekströms Herdaminne, som är av senare datum än Munktells blev också jag tveksam till Munktells uppgifter att Ihrestadiensis skulle vara brorson till Bellini. Hann inte leta rätt på biskopens far i Bälinge förs. Ska titta närmare på detta.
 
Beträffande Geddeholms gods och Aggarön, så har Västerås Stad häromåret köpt egendomen och just i dagarna har stadsarkitektkontoret olika förslag till bebyggelse liggande ute för Västeråsarna att tycka till om. Det rör sig i första etappen om ca 5.000 bostäder. Detta apropå Aggarön och Geddeholms egendom.
 
På återhörande!
Mvh Christina

[Torsten Berglund]

Hej Christian!
 
Av Gunnar Ekström, Västerås stifts herdaminne,  
del II:1 1600-talet (1971), s. 186-187, framgår att det skall ha funnits ett nu förkommet epitafium i Vika k:a som uppger att Christopherus Magni Ihrestadiensis med sin första hustru Brita Matsdotter hade 2 söner och 2 döttrar. Men av dessa levde vid hans död 16 feb 1621 endast dottern Brita (g. m. Ericus Holstenius).  
 
Brita torde alltså ha varit ensam arvinge efter fadern. Inget tyder på att de övriga 3 barnen skulle ha uppnått vuxen ålder och efterlämnat arvingar.  
 
Beträffande Aggarön i Kärrbo sn, Siende härad, skriver Ekström, a a, s. 254 att Ericus Holstenius inlöste och utvidgade sin hustrus farsarv i Apalla och Aggarön samt försvarade dessa ägor gentemot Jesper Nilsson Cruus på Frösåker, en process som han med seghet fullföljde vid Svea hovrätt och vann 1628 7/11.
 
Processhandlingarna om Apalla och Aggarön i Svea hovrätts arkiv, RA, borde ge klarhet i hur Christopherus Magni Ihrestadiensis arvsrätt till dessa egendomar ser ut.
 
I Gunnar Ekström, Västerås stifts herdaminne del I:2 Medeltiden och reformationstiden (1949), s. 578-581, framgår att Christopherus Magni var son till Måns Grelsson i Apalla, Irsta sn, i ettdera av dennes äktenskap. Christopherus hade två halvsystrar med vilka han delade hemmanet Apalla enligt gällande arvsregler så att han fick halva hemmanet och halvsystrarna varsin fjärdedel. Halvsystrarna hette Marita, g m Jöns i Apalla, och Ingrid i Skysta, g m Olof Larsson i Arboga (se Västmanlands läns renoverade domböcker, vol 1 a, fol 120, 124, Svea hovrätts arkiv, RA).
 
Olof Grau, Beskrifning öfwer Wästmanland med sina städer, härader och socknar (1754, faksimiltryck 1904), s. 187, skriver om Aggarön att den har sedan urminnes tider varit en sätesgård. I bihangets fotnot 147 anmärks att Landshövding G. Cruus tillbytte sig 1/4 Norrtorp d. 10/5 1663 och lade under Sätesgården. Den tiden hörde både Aggarön och Frösåker till Cruus familjen.  
 
Av Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 2 (1926), s. 128-132 (adliga ätten Cruus af Edeby, nr 69) framgår att Jesper [Nilsson] Cruus (d 1651) skrev sig till Frösåker och Aggarön. Han fick 'testamente' efter sin fars kusiner Margareta Nilsdotter (Hästhufvud) i Holm, St Tuna sn, och Ursila Nilsdotter (Häthufvud) i Rebro, Tillberga sn, som dog 1626. Jespers far, Nils Larsson Cruus (var d 1625), skrev sig bara till Frösåker som han bytt till sig av kronan 1571.  
 
Kanske kan en arvedel i Aggarön ha ingått i de båda Nilsdöttrarnas egendomar som de testamenterade till Jesper Nilsson Cruus. Dessa två kvinnor hade båda gjort oadliga giften. Jesper Nilssons farfar Lasse Jespersson (Cruus, d efter 1587) var gift med Nilsdöttrarnas faster Karin Ottesdotter, dotter till den adlade häradshövdingen i Siende o Norrbo härader Otte Nilsson (Hästhufvud) till Holm, St Tuna sn (d 1540). Aggarön står också uppräknad bland de egendomar som Lasse Jesperssons (Cruus) son riksrådet Mats Larsson Cruus (d 1606) ägde enligt Elgenstierna.
 
Noterbart är dock att Aggarön inte finns med i den förteckning över fälsegodsen i Västmanland 1562 som Jan Eric Almquist publicerade i Släkt och Hävd 1972:1 (Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562). Almquists arbete bygger bl a på 1562 års frälselängd för Västmanland och hade Aggarö då varit frälsejord, borde egendomen ha upptagits här. Men Aggarön finns varken med bland Lasse Jespersson (Cruus) frälseegendomar eller bland hans brors Nils Jesperssons (Cruus) frälseegendomar.  
 
Inte heller redovisas Aggarön i Jan Eric Almquists arbete Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960). Aggarön har således inte blivit sätesgård förrän senare på 1600-talet (Graus uppgift om att egendomen varit sätesgård sedan urminnes tider är således överdriven...) Vi får emellertid veta (s. 31) att Frösåker från början varit två kronohemman som 1570 12/9 förlänats till Nils Larsson (Cruus) och som något senare erhållit frälsenatur genom byte. 1572 hade Nils Larsson gjort Frösåker till sin sätesgård.  
 
Min gissning är att det kan förhålla sig på liknande sätt med Aggarön, men som redan nämnts borde Holstenius process med Jesper Nilsson Cruus om rätten till Aggarön ge klara besked om bakgrund till varför en del av Aggarön ägdes av Cruus och en annan del av Christopherus Magni.    
 
Om Häshufvud-ätten har senast Elisabet Hemström skrivit i Tunarötter nr 4, 1997 (Holm i Tuna - frälsegård och officersboställe), med flera väsentliga bidrag till denna släkts historia, som bristfälligt och med felaktigheter finns redovisad i Schlegel & Klingspors 1800-talsarbete över den ointroducerade adeln.

[Christian Juliusson]

Hej Torsten,
 
Och jättetack för - ett som alltid - fantastiskt uttömmande och klargörande svar.
 
Jag ska med detsamma försöka få tillgång till dessa processhandlingar.
 
Med överväldigade och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Christian Juliusson]

Hej igen,
 
Jag har nu kontaktat Riksarkivet angående processhandlingarna. Väntar på svar.
 
Jag har även kontaktat Elisabet Hemström som blixtsnabbt skickade mig sin spännande artikel. Där står mycket spännande att läsa, bl a att Ursilia Nilsdotter var gift med ryttaren Jöran Michelsson på Rebro i Tillberga sn, Västmanland, blev änka senast 1605 och dog 1626 hos sin kusinson Jesper Nilsson (Cruus af Edeby) på Frösåker i Kärrbo sn. Systern Margareta uppges ha bott på Holm och varit gift med endera en ryttare vid namn Nils Olofsson eller en man vid namn Nils Hansson.  
 
Ursilas dödsår (1626) passar kanske bra med en jordprocess som avslutas i hovrätten år 1628 (även om systrarnas gemensamma gravsten i Tillberga kyrka är daterad 1633)? Men än så länge har ingen koppling framkomit mellan Aggarön och dem eller deras makar (eller släkten Hästhufvud, som tycks vara rotad i Dalarna).
 
I väntan på domen är det kanske ingen anledning att spekulera, men jag tänkte ändå - i denna sena timme - kasta fram en tanke/teori: I inlägget ovan nämns ju att Mats Larsson Cruus (död 1606, farbror till Jesper Nilsson Cruus) skrev sig till Aggarön.
 
Vore det orimligt att tänka sig att denne Mats Larsson var far till Brita Matsdotter (död 1613)? Namnet, gårdsinnehavet och kronologin tycks väl tala till teorins fördel, eller?
 
Säger månne Elgenstierna något om eventuella barn till denne Mats?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Torsten Berglund]

Hej Christian!
 
Jo då, riksrådet Mats Larsson Cruus hade en dotter Brita, men hon var gift med den år 1576 adlade ryttmästaren vid finska adelsfanan Christer Hansson till Brinkkala (död 1615). Brita Matsdotter (Cruus af Edeby) begravdes 1618 9/9 i Åbo domkyrka där hon ligger tillsammans med maken. Hennes bror var för övrigt riksrådet, fältmarskalken och riksskattemästaren Jesper Matsson Cruus (1577-1622).  
 
Något släktskap föreligger nog inte mellan ätten Cruus och prästen Christopherus Magni eller hans hustru - dessa medlemmar av ätten Cruus spelar helt enkelt i en annan division än herr Christopher. Finns släktskap så skulle det möjligen kunna gå via Hästhufvudsläkten. Jag gissar att Lasse Jespersson (Cruus) eller hans svärfar Otte Nilsson (Hästhufvud), som var häradshövding i Siende härad som Aggarön ligger i, kan ha fått ett hemman på Aggarön i förläning av kronan och senare (efter 1562), precis som fallet är med det närbelägna säteriet Frösåker, har man gjort ett jordbyte så att förläningen fått frälsenatur.  
 
Landshövdingen Gustaf Cruus (af Edeby) (1621-1665), en sonsons son till Lasse Jespersson, skrev sig förövrigt också till bland annat Aggarö, liksom han son kaptenen Jesper Cruus (1664-1702).    
 
Av intresse i sammanhanget kan möjligen vara att Lasse Jespersson (Cruus) hade en utomäktenskaplig dotter Brita Larsdotter (1565-1641), som var gift med komministern Martinus Olai Helsingus i Vika, sedan kyrkoherde i Floda. Britas mor Ingrid levde 1598 i Vika och var gift med en Jakob Persson. Se vidare Stefan Jernbergs antavla Anor från Orsa, Svenska Antavlor nr 238 (6/1997), s. 278-279 och där meddelade källhänvisningar.

[Christian Juliusson]

Hej Torsten,
 
Och stort tack igen.  
 
Då finns det väl bara en omständighet under vilken Mats Larsson skulle haft ytterligare en dotter vid namn Brita som nådde vuxen ålder: att han var gift tidigare.
 
Något belägg för ett sådant äktenskap finns knappast och, som du säger, släkten Cruus spelade i en annan division. Så min lilla teori/lösa tanke får nog anses avfärdad.
 
Däremot var det spännande att läsa att Aggarön ligger i Siende härad! Det hade jag ingen aning om. Likaledes var det spännande att läsa om Brita Larsdotter (skulle en dotter till en Martinus kunna kallas Matsdotter, månne?)!
 
Men, det leder ingen vart att förlora sig i gissningar. Jag får snällt vänta på domen... :-)
 
Återkommer förstås så snart jag fått del av processhandlingarna.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

[Christian Juliusson]

Hej,
 
Jag har nu fått kopia av hovrättsdomarna från den 7 och den 28 november 1628. Hovrätten ger Holstenius rätt p g a ”de skäl som i akten finnes”. Själva domsluten i sig gav således ingen ledning, men Riksarkivet håller som bäst på att gå igenom den närmare 500 sidor (!) tjocka akten. Återkommer om detta.
 
Jag har däremot redan fått en kopia av en skrivelse från Holstenius till kungen rörande tvisten om Aggarön. Jag förmodar att det rör sig om den första handlingen ur hovrättsakten. Skrivelsen är odaterad men måste härröra från tiden 1623-1627 eftersom Holstenius undertecknar den som rektor vid Västerås gymnasium. I skrivelsen hävdar Holstenius att Jesper Nilsson på Frösåker emot ägarens vetskap och vilja byggt sig en sätesgård på Aggarön som ”är, och alltid har varit, skattejord” och som är hans hustrus fädernesarv. Holstenius säger sig ha personligen övertygat Jesper Nilsson om detta på häradstinget ”genom sanna jordebrev och Kungl. Maj:tt jordebok, därtill med urminnes hävd”, men att denne ”söker endast tid och uppskov” och vägrar att lämna Aggarön åt honom.
 
Jag är inte riktigt säker på hur detta ska förstås.
 
Ett brev av den 23 mars 1625 från Holstenius till Västmanlands lagman, Abraham Brahe (vilket jag fått ifrån Linköpings stiftsbibliotek), ger dock ytterligare värdefull information. Där redogör nämligen Holstenius för tvisten mellan honom och Jesper Nilsson till Frösåker om den halva ön Aggarn ”som han emot lag och rätt med våld besitter, den han min hustrus fader och hans syskon avhänt haver och sig tillvällat”. Han hänvisar också till att lagmannen enligt ”den höglovliga rätten” i ”sist givna sentens den 27 oktober näst förledne” ska ta upp målet till rannsakning på lagmanstinget, och ber därför Brahe att antingen själv komma, eller att skicka sin underlagman, för detta ändamål.
 
Holstenius ber således Brahe ”för Gus skull” att denne skall dit skicka ”till Philippi Jacobi ärlig och förståndig Carl Olofsson, så framt Ers nåd inte vill, eller på grund av rikets höga  ärenden inte kan, själv komma”.
 
Jag har försökt att klippa in dessa dokument här i mitt inlägg, men misslyckats. Jag skickar dem gärna per mail om någon av er, Christina, Torsten , eller någon annan skulle vara intresserad. Jag har lyckats utläsa mycket, men inte allt, ur dessa handlingar.  
 
Det tycks dock som att Aggarön tillfallit Holstenius genom Ihrestadiensii far, Måns Grelsson i Apalla, och inte genom hans hustru, Brita Matsdotter. Jakten på en lämplig ”Mats” kan därför avbrytas, som jag ser det.
 
Men vad menar Holstenius med ”jordebrev” och ”urminnes hävd”? Och vilken är den ”jordebok” som han hänvisar till?
 
Finns Älvsborgs lösen 1571 och 1613 i avskrift för Kärrbo och Irsta socknar? Kanske kan de ge någon ledning?
 
Och vad vet man egentligen om Måns Grelsson. Torsten nämnde i ett av sina inlägg ovan att han var gift flera gånger och att Christophorus Magni hade två halvsystrar. Är namnen på Måns fruar kända? Kan syskonskarans namn – Kristoffer, Marita och Ingrid – ge någon ledning? Var t ex Kristoffer ett vanligt namn i bygden?  
 
Och kan Västmanlands läns renoverade domböcker, vol 1 a, fol 120, 124, Svea hovrätts arkiv, RA möjligen ge ytterligare information om familjens ursprung?.  
 
Som sagt, hovrättsakten gås igenom i skrivande stund, och förhoppningsvis kommer bilden att klarna inom kort. Men kanske kan man redan av ovanstående dra några slutsatser?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Christian Juliusson]

Hej igen,
 
Av ovanstående framgår ju att det är via Måns Grelsson som Aggarö tillfallit Holstenius hustru.
 
I väntan på ytterligare handlingar i målet så tänkte jag därför testa en liten teori om denne: Vore det möligt att uppgiften hos Munktell att Måns Grelsson var bror till biskop Olaus Stefani Bellinus (vilken faller på sin egen orimlighet eftersom de har olika patronymikon) ändå ska tolkas som att en tradition funnits om ett släktsamband dem emellan?
 
Munktell anger ingen källa till sitt påstående, men kanske har Ihrestadiensis i något brev kallats för biskopens syskonbarn? Jag har förstått, genom en artikel av Olof Cronberg i Släktforskarnas Årsbok 1996 (s 325), att detta begrepp förr betydde kusin.
 
Kan således Måns Grelsson och biskop Bellinus ha varit kusiner?
 
Det fanns ju, intressant nog, en kyrkoherde i Irsta socken vid namn Christoperus Stephani Bellinus (död 1608), gift med en Brita Larsdotter. Han ska ha varit son till kyrkoherden i Bälinge, Stephanus Andreae, och var väl då rimligen bror till biskop Bellinus, om jag inte missförstått saken.  
   
Där dyker ju namnen Christoffer, Irsta och Bellinus upp i ett sammanhang. Vore det möjligt att tänka sig att Måns Grelsson var gift med en dotter till denne Christopherus, och att Christopherus Magni Ihrestadiensis således fått namn efter sin morfar?
 
Fast då blir de väl inte kusiner, Måns och biskopen?  
 
Hmm...kanske är det så att Munktell i sitt herdaminne helt enkelt blandade ihop de båda Christopherus?
 
Jag är inte heller säker på om teorin håller rent kronologiskt, men vore varmt tacksam för alla synpunkter på ovanstående.
 
MVH,
 
Christian J

[Christina Norén-Svensson]

Hej Christian!  Intressanta handlingar Du ”gräver” fram. Jag tackar för Ditt erbjudande och tar gärna emot dokumenten per mail. Min mailadress är: christina.noren@home.se .
 
Du ställer frågor om begreppen ”jordebok”, ”jordebrev” och ”urminnes hävd” och Du funderar kring hypotetiska släktrelationer mellan Ihrestadiensis och Bellinus. Jag vill kommentera detta. Jag delar upp mitt svar i 2 inlägg. Juridiska begreppen för sig och släktskapsfrågorna för sig. Här följer begreppen:
 
”Jordeboken” anger vem, som är ägare till jord och fastigheter på landsbygden. Bonniers lexikon säger:
Jordebok: register över jordegendomar på landsbygden. Man kan genom dem utforska egendomsfördelning, skatteförhållanden etc. Den äldsta bevarade svenska jordeboken är ett fragment av Eriks av Pommern jordebok från början av 1400-t. Fullständiga jordeböcker för hela Sverige är bevarade sedan Gustav Vasas tid. Den hos Kammarkollegiet förda jordeboken som bl.a. tillkom för att registrera grundskatterna upphörde att föras 1936 (med visst mindre undantag) och ersattes av ett jordregister över samtliga fastigheter på landsbygden. Motsvarar fastighetsregister i stadsliknande samhällen.  
”Ordbok för släktforskare” ger följande kompletterande info:  
Jordebok (1541-1908) Förteckning över fögderiets alla krono-, frälse- och skattehemman. Jordeboken upptecknades av häradsskrivaren i 3 exemplar av vilka kammarkollegium, länsstyrelsen och häradsskrivaren erhöll var sitt ex. Jordeboken är en skattelängd med uppgifter om jordnatur, grundräntan (knuten till jorden), rustning och rotering. Frälse- och kungsgårdar samt ett stort antal mindre gårdar tas inte upp i jordeboken. Den sista fullständiga jordeboken var klar 1885.
 
”Jordebrev” eller ”jordabrev” kallades också fastebrev och var äldre tiders motsvarighet till lagfartsbevis på fast egendom. Fastebrev utfärdades före 1800 ett år efter 3:dje uppbudet. Under åren 1800-75 utfärdades fastebrev på 3:dje tinget efter 3:dje uppbudet. Ett uppbud var ett offentligt erbjudande om köp eller lösen av jordegendom och det skulle göras på 3 efter varandra följande ting. Uppbudsförfarandet upphörde 1875 och ersattes med lagfart.
 
”Urminnes hävd” är en juridisk term och handlar om hur man i bygden föreställt sig brukar- och ägarförhållandena. ”Ordbok för släktforskare” säger att urminnes hävd föreligger enl. 1734 års lag ”när fast egendom eller rättighet i så lång tid oqwald besuttits, nyttjats, att ingen minns eller vet hur dess förfäder därtill kom”. Bonniers lex. fortsätter .”kan gälla bl.a. till ett mindre jordområde t.ex. en holme eller utjord, pga att nuvarande och föregående ägare till annan fastighet än den till vilket området eg. skolat höra så långt tillbaka som man kan fastställa utan invändningar uppträtt som ägare till området.”  
”Urminnes hävd”, som ej fordrade lagfart reglerades i den gamla jordabalkens 15 Kap. ”Urminnes hävd” har numera ringa betydelse.
 
Mvh Christina
 
 
Källor:
”Ordbok för släktforskare” av K. Andersson/H. Anderö, ICA-förlaget (1999)
och Bonniers lexikon.

[Christina Norén-Svensson]

Christian!  Så till Dina reflektioner kring släktskapsförhållandena. Kan Måns Grelsson i Apalla by, Irsta (U) vara kusin till Västeråsbiskopen Bellinus? De är förvisso samtida, men inte riktigt i samma generation. Om de vore kusiner så skulle Måns Grelsson vara kusin också till Irstaherden Kristofer Staffansson och till Måns Staffansson, som också bodde i Apalla (se nedan). Omöjligt är det inte. Ett är dock säkert Grelsson kan inte ha varit gift med en dotter till Irstaherden för denne var ungefär jämnårig med Måns Grelssons son, kh i Vika Kristofer Månsson. Om de är släkt - HUR skulle de vara släkt? Kan Måns Grelsson och kh i Bälinge Staffan Andersson ha varit svågrar och Måns Grelsson en ingift farbror eller en morbror till biskopen och hans bröder?  
 
Visst kan Munktell ha blandat ihop prästerna, som hette Kristofer och som båda hade anknytning  till Irsta och Apalla by. Det kanske rent av är troligast?
 
Vad vi vet är att biskop Bellinus (Olof Staffansson) var född omkr. 1545 och bör ha varit en ca 10 år äldre bror till kh i Irsta Kristofer Staffansson [bördig från Bälinge (C)]. Kyrkoherdarna i Irsta och Vika är ungefär jämnåriga. Vikaherden Kristofer Månsson [bördig från Irsta] är möjligen något år yngre - han blev kaplan 3 år efter Kristofer Staffansson och även kh 3 år efter denne.
 
Prästernas hustrur (undantagandes Staffan Andersson i Bälinge) har vi namnen på, men kvinnornas namn är inte kända från Måns Grelssons 2 giften och inte heller Bälinge-brodern Måns Staffanssons i Irsta ev. gifte.
 
Om bröderna Bellinus? (Staffansson) härkomst vet jag inte mera än det Gunnar Ekström skriver (s.47) om kh i Irsta Kristofer Staffansson: ”Herr Kristofer var son till kh Stephanus Andreae i Bälinge i ärkestiftet och således broder till biskop Olaus Stephani Bellinus”  (Här hänvisar Ekström till Johannes Rudbeckius? ”Memoriale publicum”. Rudbeckius efterträdde Bellinus på biskopsstolen i Västerås. Min anmärkn.) ”Måns Staffansson i Apalla uppgives vara hans broder” (hänvisning till Munktells Herdaminne I:148).
 
Fant- Låstbom i ärkestiftets herdaminnen ger föga ledtrådar i släktförhållandena kring kh i Bälinge (C). Där står endast ”Stephanus  Andreae (1543-1552), ContractsProst öfver Ulleråkers och Waxala Härader. Lefde ännu 1556”. Inga hänvisningar.
 
Vad vi hitintills vet är alltså att släkterna Ihrestadiensis [bördig från Irsta] och Bellinus [bördig från Bälinge], båda har starka kopplingar till Apalla by i Irsta (U). Apalla är idag en gård ca 2 km sydost om Irsta samhålle. Byn kan inte ha varit särskilt stor ens för 400 år sen.
 
Ihrestadiensis, kh i Vika (1589-1621), Kristofer Månsson var ”son till Måns Grelsson i Apalla by i ettdera av dennes äktenskap” (s.578). Han hade 2 ”halvsystrar Marita (Marijete) gm Jöns i Apalla och Ingrid i Skysta gm Olof Larsson i Arboga”. Torsten Berglund citerade Gunnar Ekström i inlägget ovan 8/2 kl.23.26.
 
Bellinus, kh i Irsta (1586-1608), Kristofer Staffansson hade en bror Måns Staffansson boende i Apalla förutom brodern Västeråsbiskopen (Olof Staffansson), som bodde halvannan mil västerut från Irsta räknat. Biskop Bellinus var biskop under perioden 1589-1618.
 
Att dessa personer kände varandra torde vara ställt utom allt tvivel. Båda kyrkoherdarna med tillnamnet Kristofer verkade inom Västerås stift och släktingar hade de i Apalla by. Biskop Bellinus verkade under en viktig omdaningsperiod i Sverige och dokumenterat är hans många visitationsresor i stiftet, särskilt i början av hans verksamhetsperiod (s.362-402). Han besökte således ”sina” kyrkoherdar.
 
Den som söker finner. vi får fortsätta leta/gräva.  
 
Mvh Christina
 
Mina källor:
Fant-Låstbom: Uppsala Ärkestifts Herdaminne, del 1, Bälinge sid.212
Gunnar Ekström: Västerås Stifts Herdaminne, del 1:1; Medeltiden och Reformationstiden,  
(1939), sidan 362-402.
Gunnar Ekström: Västerås Stifts Herdaminne, del 1:2; Medeltiden och Reformationstiden,  
(1949), sidan 47-48, 578-581.

[Christian Juliusson]

Hej Christina,
 
Och stort tack för dina inlägg och för att du reder ut begreppen!
 
Jag hoppas att jorde-/fastebreven finns i avskrift i hovrättens akt.
 
Och detta med ”urminnes hävd” är ju jättespännande! Om Ihrestadiensis rätt till Aggarön i så lång tid oqwald besuttits, nyttjats, att ingen minns eller vet hur dess förfäder därtill kom” så borde väl åtminstone den som var Aggaröns ägare vid Älvsborgs lösen 1571 vara en förfader till honom?  
 
Undrar om Holstenius inför hovrätten uppvisat någon slags släktavla för att styrka sina krav?
 
Detta med Bellinus och Ihrestadiensis var ju bara ett hugskott och, som du skriver, det troligaste är väl att Munktell helt enkelt rört till det.
 
Men visst är kopplingen till Apalla tankeväckande...
 
Återkommer så snart jag fått hovrättshandlingarna och mailar de dokument som jag har så snart jag är åter vid rätt dator.
 
MVH,
 
Christian

[Christian Juliusson]

Hej igen Christina,
 
Jag såg att du fått mitt mail. Toppen! För diskussionens fromma tänkte jag dock föra tankarna vidare även här på Anbytarforum.
 
Vid en närmare läsning av Holstenius odaterade skrivelse till kungen så har jag nämligen funnit att den nog kan tidsbestämmas till sommaren 1627. Detta eftersom Holstenius i skrivelsen beskriver hur Jesper Nilsson då ville skänka bort Aggarön som morgongåva, och Nilsson gifte (om) sig i juli 1627 enligt Elgenstierna.
 
Vad tror du - eller Torsten - om det? Det borde väl stämma, rent tidsmässigt, att Holstenius först (1625) skriver till lagmannen och sedan, när detta inte lett någon vart, vänder sig till kungen?
 
En annan sak som jag fann var att Holstenius åberopar fem jordebrev till stöd för sin rätt till halva Aggarön! Hur ska detta förstås? Skrevs sådana jordebrev vid varje överlåtelse, alltså även vid arv, eller enbart vid köp/lösen?
 
Kan med andra ord dessa jordebrev, och deras antal, säga något om hur länge Aggarön funnits i släkten?
 
MVH,
 
Christian

[Yrsa Catharina Eddebo]

Hej Christan och Christian!
Trevlig läsning om släkten. Aggarön ägdes helt eller delvis av Johan Israelsson Malmling på 1700-talet.(Det finns tre bouppteckningar i Västerås efter honom.) Då han blev ruinerad 33 år gammal, månader innan deras son föddes, flyttade hans änka hem till Hedemora. Hon hette Elisabeth Hedengren, Lisa kallad och var född på Emaus. Georg Hollsten tillhör denna släkt också. Bellinus dotter gifte sig med Boethius. Emerentia Rudbeckius, dotter till Olof, är också ingift i släkten, liksom Axel Oxenstiernas dotter. År 2005-2006 är första gången sedan 1700-talet som Aggarön och marken kring Geddeholm  är till salu har jag sett på internet dvs att när Johan Malmling ruinerades köpte Lewenhaupt det. Det var alltså inget frälsegods tidigare. För att återgå till Bellinus så har jag sett uppgifter på att han föddes på Krigsta gård i Lundby, numera ett hus som Västerås kommun äger. Det verkar helt troligt, eftersom krig på latin betyder bell. Jag kan inte tänka mig att han skulle ta ett namn där hans far var kyrkoherde på gamla dagar. Man kan också kontrollera åldern med universitet i Rostock i Tyskland där han läste. Dock finns det en oljemålning i Västerås med årtalet 1515. Bellinus var ingift morbror till Abraham Abrahamsson Hülphers, därav fick han köpa Bellinus grav som ligger mitt i Västerås domkyrka. Mvh, Yrsa

[Tommy Myrsell]

Hejsan,
 
eftersom jag också är en ättling till Erik Holstenius genom sonen Per (Petter) så har jag med intresse tagit del av diskussionen här angående Aggarön.  
 
Det har ju nu gått en tid sedan inlägget om att information skulle hämtas från rättegångsprotokollen, så en försiktig (och mycket intresserad) undran är om den framkommit, och om den i så fall kommer att delges här. Även jag skulle för övrigt gärna taga del av den info som ej framkommit här i texten.
 
Någonting som är livsfarligt för alla släktforskare är information vartill källorna ej är angivna, - och nu kommer jag ändå med en förfrågan just i ett sådant ärende - eftersom ämnet delvis varit behandlat i denna artikel.  
 
Angående Christopherus Magni Ihrestadius första hustru Brita Matsdotters ursprung.  
 
Jag har en uppgift (till vilken jag således ej antecknat källan, och därför får den tagas för vad den är) att Brita Matsdotter föddes 1542 i Bergsgården, Kopparberget, Dalarna, och avled 1613 i Vika prästgård, tillika i Dalarna.
 
Finns det någon annan som känner till denna informationen, och kan belägga den med en källa.
 
Tommy Myrsell

[Christian Juliusson]

Hej Yrsa och Tommy,
 
Och stort tack för era inlägg vilka jag (oförklarligt nog) fått syn på först nu.
 
Det var spännande att läsa om de senare ägarna till Aggarön, och om kopplingen till Georg Hollsten (som väl tillhör samma släkt som Holstenius, och jag inte minns fel?).
 
Det var också mycket spännande att läsa om Britta Matsdotters förmodade koppling till Bergsgården, Kopparberget. Det är ett spår som är väl värt att följa upp.
 
Jag har själv börjat att granska Christopherus Magni jordainnehav, för att se om några egendomar kan ha kommit i hans ägo genom första hustrun. Ska ta en särskild titt efter Bergsgården...
 
Vet du månne mer om detta nu, Tommy?
 
Beträffande rättegångsprotokollen, så har de bidragit med den hel del nya uppgifter om Måns Grelsson och hans släkt, vilka bl a korrigerar herdaminnena till viss del.
 
Jag håller på, tillsammans med Leif Olofsson i Säter, att skriva ihop en artikel om fallet som vi hoppas ska kunna publiceras. Jag skickar också gärna en kopia direkt till er när den är färdig, om ni är intresserade.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

[Tommy Myrsell]

Hejsan Christian,
 
Med största nöje vill jag ta del av vad du kommer att skriva i din kommande artikel.  
 
Rörande Britta Matsdotter och Bergsgården så har jag någon gång i början av min släktforskning tecknad ned uppgiften, men, ovan och dum som jag var så nedtecknade jag aldrig källan.
 
Jag fick då en hel del uppgifter från ett par släktforskande släktingar i Stora Skedvi, och det är möjligt att uppgiften kommer från dem - men - tyvär är de sedan flera år avlidna båda två.
 
Så - uppgiften är alltså inte säker på något sätt, men det kanske kan vara en väg att gå vidare.
 
mvh
 
Tommy Myrsell

[Rickard Grusell]

Hej Christian,
 
Ref ditt inlägg i dec-06. Något nytt att tillföra? Hur går det med er påtänkta artikel?
 
Mvh /Ricke