ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Abraham Schleicher, Skultuna Messingsbruk, Ramnäs Bruk, 1600-tal  (läst 1283 gånger)

2002-02-24, 10:18
läst 1283 gånger

Per-Åke Svensson

Det har tidigare i anbytarforum förekommit uppgifter om och frågor om Abraham Schleicher, invandrad från Tyskland, bruksinspektor på Skultuna mässingsbruk och Ramnäs bruk, i mitten på 1600-talet.  
 
Jag har haft anledning att se närmare på denna person (min hustru har honom som ana) och bland annat hittat en mängd information om släkten Schleicher på tyska web-siter på Internet. Det visar sig vara en mycket välutredd ”mässingsfamilj” som ägnat sig åt mässingstillverkning och -bearbetning i minst åtta generationer. Vissa antrådar går bakåt till 1200-talet.
 
Materialet ger dock också upphov till flera frågor när det gäller att matcha tyska och svenska uppgifter. Här kommer först en översiktlig beskrivning. På slutet finns källhänvisningar och mera konkreta frågor.
 
Abraham Schleicher föddes  i Stolberg, i sydvästra Tyskland, nära gränserna till nuvarande Belgien och Nederländerna, centrum för mässingshanteringen i Europa från slutet av 1500-talet fram till mitten av 1800-talet.  
Fadern, som också hette Abraham, var mässingsmästare där [Kupfermeister - mässing kallades normalt gelbes Kupfer: gul koppar].  
 
Farfadern, Leonard Schleicher, var den förste mässingsmästaren som slog sig ner i Stolberg och därigenom grundande mässingsindustrin där. Under hans och sönernas ledning startades ett antal mässingsverk: Alter Hof, Alter Markt, Bernhardshammer, Schart. Senare - under 1700-talet - fick mässingsindustrin i Stolberg en monopolartad ställning i Europa. I ett mässingsverk både tillverkade man mässingen och bearbetade den.
 
Abrahams syskon och deras efterkommande fortsatte mässingshanteringen under hela denna period. Det har funnits mässingsmästare i släkten i minst åtta generationer i Stolberg- och Aachenområdet. Schleichers är en av omkring dussinet familjedynastier i Stolberg som ägnade sig åt mässing från 1500-talet fram till 1800-talets mitt. Då dog mässingshanteringen ut där på grund av man funnit metoder för att renframställa zink, den näst kopparn viktigaste beståndsdelen i mässing. Därmed försvann den konkurrensfördel som orterna runt Altenberg [Vieille Montagne] kunnat utnyttja ända  sedan romartiden, nämligen tillgången till galmeja (zinkspat).
 
Abraham Schleichers farfar hade utvandrat från Aachen till Stolberg (knappt 10 km öster om Aachen) av religiösa skäl (Aachen var katolskt - Schleicher var evangeliskt reformert) och - en spekulation - kanske också skatteskäl: galmeja tycks ha varit belagd med konsumtionsskatt [Galmeiaksize]  i Aachen, i vart fall hade den varit det tidigare. (Man hade faktiskt dessutom redan hunnit uppfinna såväl vin- som ölskatt [Weinaksize und Bieraksize]).  
 
I Aachen hade också farfarsfar verkat som mässingsmästare. Hans far i sin tur rubriceras som borgare och köpman. Dennes far i sin tur är den förste Schleicher, som det finns uppgifter om. Han var också borgare i Aachen och uppges vara född omkring 1430.  
 
Han bör alltså ha varit omkring 35 år den 25 augusti 1466, då staden Dinant (ca 70 km fågelvägen sydväst om Aachen, också den nära Altenberg) belägen söder om Namur vid floden Meuse, brändes och ödelades. Det skedde på order av Filip den Gode, hertig av Burgund [Philippe le Bon, duc de Bourgogne], och verkställdes av dennes son Karl den Djärve och Hårdföre [Charles le T?m?raire - det brukar översättas med den Djärve enbart, men det täcker inte riktigt innebörden i det franska ordet]. Den senare övervakade bland annat personligen dränkningen av 800 parvis sammanbundna manliga stadsinvånare i floden Meuse. (Detta våldsamma beteende påstås ha utlösts av att stadsinnevånarna i samband med belägringen uttalat sig och på annat sätt betett sig ärekränkande gentemot hans mor.)
   
Det var Dinant som hade varit mässingscentrum tidigare: från 900-talet fram till detta datum. Dinant var en mycket framgångsrik och självmedveten stad i skydd bakom sina murar, ofta i konflikt på grund av sitt läge mellan olika länder. Staden hade försäljnings- och utställningsställen för mässingsarbeten i Aachen, Köln och London (!) och var medlem av Hansan. Den var känd för arbeten i driven mässing utförda av kopparslagare [Kupferschlager] eller som de kallades i denna franskspråkiga del av landet batteurs.
 
De batteurs som överlevde ödeläggelsen skingrades åt olika håll, men många uppges ha givit sig av just till die freie Reichsstadt Aachen, och fått fart på mässingshanteringen där. Det är inte osannolikt, kanske rent av troligt,  att anfadern kan ha varit en av dessa flyktingar från Dinant.
 
Abraham Schleichers mor, Barbara Hoesch, kom från Aachen där hennes far Lenart Hoesch var köpman. Farfadern hade varit godsägare i Liberm? och Kettenis (ca 15 km sydväst om Aachen) och betecknas som en av de rikaste i den östra delen av dåvarande Limburg. Dennes förfäder hade också varit godsägare där.  Lenart förlorade dock av religiösa skäl de ärvda godsen. Han fördrevs från Aachen och levde i Frankenthal en tid, men kunde återvända till Aachen före sin död.
 
En broder till Barbara, Jeremias I köpte in sig i ett mässingsverk, Alte Krautladen. Hans son i sin tur, Jeremias II  köpte så småningom också in Junkershammer, en stångjärnshammare, och därigenom grundades en familjedynasti inom järn och stål.  Hoesch är en av de mest kända familjedynastierna av järnmästare [Reitmeister] av samma slag som Schleichers var för mässingen. Hoesch är ett namn inom den tyska järn- och stålhanteringen fortfarande.
 
På Barbara Hoeschs moderssida finns två antrådar tillbaka till mitten av 1200-talet (10 generationer med Barbara som proband).
 
Abraham Schleichers far Abraham betecknas i en notering som ”kontrahent” till Jeremias I. Vad detta exakt innebär är oklart.  Man borde ha stått i någon slags motsättning till varandra, kanske kan de blivit motparter om någon anläggning eller kanske om träkol. (Såvida det inte har något med  borgensåtagande att göra.)
Järnet och mässingen konkurrerade om den begränsade träkolstillgången, en kamp som mässingen oftast vann eftersom det bara behövdes en mindre mängd som reduktionsmedel i mässingsprocessen, medan kolet i järnframställningen också användes för smältning av malmen. Träkolets förädlingsvärde var alltså större i mässingsprocessen.
 
Beskrivningarna av Abraham Schleichers liv från tyskt och svenskt håll är ofullständiga och dessvärre också delvis motstridiga:
 
1- På tysk sida finns inte vare sig födelse- eller dödsdatum, däremot anges att han dog i Västerås ”Er starb in Westeraststadt Schweden”, vilket väl får anses vara tillräckligt precist på det avståndet.
 
2 - Där anges också att Abraham Schleicher gifte sig första gången med en Katharina. Efternamnet är okänt liksom tidpunkt när äktenskapet skulle ha skett. Inga barn omnämns.
 
3 - Han gifte sig sedan andra gången med Maria Momma, dotter till Balthasar Momma och Elizabeth Mondenschein (annan form: Mondtschein). Momma var en av de andra mässingsfamiljerna i Stolberg.
 
4 - I detta äktenskap som påstås ha ingåtts 1653 i Stolberg skall han ha haft en dotter Katharina, som så småningom gifte sig med Johan Peltzer (Peltzer var ännu en mässingsfamilj). Maria påstås ha levat i fram till efter 1692. Bara ett barn, just denna Katharina, finns omnämnt.
Ovanstående information är hämtad på Internet, se länkar nedan. Jag vet inte vilka primärkällorna är.
 
5 - På svensk sida anger Hülphers att Abraham invandrat från Tyskland och att han var bruksinspektor vid Skultuna Messingsbruk, att han föddes 1618, men anger inte när han dog. I Örnbergs ättartal uppges att han föddes 1618 och dog 1689.
 
6 - Hülphers uppger vidare att han varit gift tre gånger: första gången med en kvinna med okänt namn.
 
7 - Han gifte sig andra gången med en Maria Elizabeth von Vören från Rostock. Enligt Hülphers resulterade detta äktenskap i en dotter, Engel, född 1645 i Stockholm. Maria Elizabeth dog 1653. I Örnbergs ättartal XII sid 157 antyds att detta äktenskap också resulterade i en son, Abraham (d.y.) Dottern Engel gifte sig med en rådman i Västerås, Jacob Lorens Westman 1666.
 
8 - Det tredje giftet ingicks med Christina Christiernin, dotter till Christier Månsson, grundare till vad som skulle bli Ramnäs Bruk. Detta äktenskap resulterade i sju överlevande barn: sex döttrar och en son.  En av dessa, Catharina, var gift med en annan rådman i Västerås Henrik Arosell.
 
9 - I Örnbergs ättartal XI sid 281 talas också om Abraham Schleicher. Där anges att en dotter till Maria Nortman och Georg (J?rgen) Mundt, Gertrud, född 1655, gifte sig med Abraham Schleicher 1671. Han beskrivs där som bokhållare och inspektor vid Wellinge (mässingsbruk, som drevs av Arnold T?ppengiesser, som också en tid drev Skultuna) och att han var änkling efter Maria Elizabeth von Vören och Christina Christiernin. Detta skulle alltså vara hans fjärde gifte, enligt svenska data. Man kan dock ställa sig tveksam till om det är samma Abraham Schleicher. Om födelsedata stämmer borde han då ha varit 53 år och makan 16.
 
10 - I boken ”Ramnäs bruk” beskrivs Abraham Schleichers relation till Christina Christiernin och Ramnäs bruk på sid 36: ”. Dottern Christinas man, Abraham Schleicher, tycks däremot ha haft vissa förutsättningar för att kunna sköt en stångjärnshammare. Enligt Hülphers genealogi (IV:1) hade han invandrat från Tyskland och haft anställning som inspektor vid Skultuna Messigsbruk. Då Christina Christersdotter blev hans maka i hans tredje gifte, flyttade han till Ramnäs, men övertog då Västra hammaren i stället för Kronohammaren. Efter Schleichers död fortsatte änkan bruksdriften, som dock ej torde ha gått vidare bra. .”
 
11 - Familjen tycks ha bott på Hummelsta gård i Haraker. Hummelsta ligger lämpligt till som bostadsort både i förhållande till Skultuna (ca 8 km fågelvägen) som till Ramnäs (ca 15 km). Christina Christiernins mor uppges ha varit född i Haraker. Det kan möjligen varit på just denna gård. Efter Abraham Schleichers död, levde Christina där som änka, och där bodde också sonen Isaac (den äldre), som också han blev bruksinspektor vid Ramnäs.
 
12 - I Harakers kyrka hänger en ljuskrona (den i mitten), donerad av Abraham Schleicher. Stämmer uppgiften om dödsdatum (1686) måste den ha testamenterats:  
I långhuset hänger tre stora ljuskronor av mässing. En krona, krönt av en kvinnofigur med palmkvist skänktes 1705 av häradshövding Lars Hvasser, Kättsta. Fru Fortuna kröner en annan ljuskrona, en gåva 1688 av bokhållaren Abraham Sleisher, Hummelsta. En krona för 16 ljus skänktes 1645 av fältsekreteraren Lars Örnstierna, Kättsta. (Ur B. Flodin: Harakers Kyrka)
 
De svenska uppgifterna är alltså inte inbördes konsistenta. Redan i Örnbergs ättartal spekuleras om en son till Abraham som också skulle hetat Abraham (för att göra det fjärde giftet troligare åldersmässigt).
 
13 - Det är dock inte enda möjligheten: Tittar man närmare på de Schleichers som levde kavar i Tyskland, upptäcker man att det fanns inte mindre än fyra Abraham Schleicher ytterligare under 1600-talet. Den förste av dessa är ett kusinbarn född efter 1623, inga ytterligare data finns. Han bör alltså ha varit ungefär samtida med den som vi utgått ifrån. Nästa är ett kusinbarnbarn född 1667 (inga ytterligare data). Han ligger för sent i tid. De sista två förekommer i samma syskonskara, den förste född 1638 (bör ha dött ung), och den andre 1646. Det är alltså två av dessa som kan ha rest till Sverige inom den intressanta tidrymden, och stökat till data.
 
Försöker man matcha tyska och svenska data dyker det också upp frågor: Refererar man till samma första gifte (1 och 6 ovan)? Det allra första (1) giftet behöver ju inte ha blivit känt i Sverige.
Det andra giftet (7) med Maria Elizabeth von Vören kan möjligen vara med samma person som från tysk sida kallas Maria Momma (3). För detta talar det gemensamma namnet Maria, och att Elizabeth var Maria Mommas mors namn. (Namnen brukade ofta återanvändas i nästa led.) Vidare råkar ett område som ligger väster om Aachen (ca 12 - 15 km rakt västerut, det omfattar idag 6 byar) heta just Vören, nära den nuvarande holländska gränsen. Släkten Momma uppges ha band till Aachen och J?hlich, så hon kan ju mycket väl också ha varit från Vören även om det inte går att få det direkt bekräftat. Det fanns andra ”Mommor” som hade kontakt med Sverige vid denna tid, exempelvis bröderna Abraham och Jakob Momma från Aachen, verksamma bland annat i Kengis bruk, Pajala och i Svappavaara i Kiruna. Abraham ägde Färna bruk i Västmanland en tid. Jag har dock inte lyckats påvisa att dessa bröder och Maria skulle vara nära närmare släkt.  
Jag har inte hittat von Vören som släktnamn på Internet eller i någon databas, inte heller har jag lyckats knyta det till Rostock på något sätt. Man kan ju också göra den reflexionen att när man reste från Tyskland till Sverige vid denna tid, så gick resan med viss sannolikhet via Rostock. ”Från Rostock” betyder kanske egentligen inte mer än så.
 
Ett problem är de två barnen Katharina (2) och Catharina (8). Är det verkligen troligt att två samtidigt levande barn skulle få samma namn?  
Ytterligare ett problem är naturligtvis att dottern Katarina som påstås ha gift sig i Stolberg. (Förväxling med en annan Katharina? Det fanns sådana också.) Vidare bör man lägga märke till att födelsedatum för den Catharina som finns i Sverige visserligen anges till 1663 i Örnbergs ättartal, men faktiskt är odaterad enligt Hülphers. Kanske hörde hon egentligen till det tidigare giftet?
 
Vem levde egentligen längst Abraham Schelicher (9) eller Christina Christernin (10, 11och 12)?
 
Om hypotesen om att två Abraham Schleicher från Tyskland skulle ha kommit till Sverige skulle vara riktig så uppstår ju också problemet vem av dom som gjorde vad.
   
Mina frågor är slutligen om någon som har sett närmare på Abraham Schleichers levnadsöde har haft tillgång till primärkällor som kan bestyrka något eller några av de data som refereras ovan från Hülphers och Örnbergs ättartal, eller som på annat sätt kan bringa klarhet.
 
Ger hypotesen om att det fanns två Abraham Schleicher öppningar för omtolkning av vissa uppgifter?
 
Källhänvisningar:
 
- Hülphers genealogier
 
- Örnbergs ättartal
 
- Ahnenforschung der Familie  Auf 'm Kampe, http://home.t-online.de/home/Regina.AufmKampe/
 
- Ahnenliste von Sibilla Schleicher, http://www.math.tu-berlin.de/~mehl/genealogie/genealogie.html ,  Christian Mehl, Niederm?hlenkamp 16, 33604 Bielefeld
 
- Nachkommen von Godart Schlicher, http://pgdieckmann.bei.t-online.de/web/nachslicher/pafg01.htm
 
- Stolberg - Alphabet der Heimatkunde, http://www.stolberg-abc.de . Denna web-site är en utmärkt källa till kunskap om mässings- och järnframställningen i allmänhet och när det gäller Stolberg i synnerhet, från romartiden och fram till i dag: hur det gick till, vilka familjer som ägnade sig åt det, vad anläggningarna hette och var de låg, liksom omgivande geografi och geologiska förutsättningar för alla aktiviteter i området.
 
- En bok om Ramnäs Bruk, E. Alfred Jansson, Esselte 1951

2002-02-25, 00:39
Svar #1

Utloggad hultgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2017-11-09, 23:36
    • Visa profil
    • www.stationsradet.se
Per-Åke! Det var mycket intressanta uppgifter du funnit på tysk sida om Abraham Schleicher och hans liv före inflyttningen till Sverige, liksom familjens tidigare historia. Jag har tidigare redovisat vad jag kommit fram till om Abraham Schleicher och hans familj i Skultuna  här på Anbytarforum, eller snarare på Rötters frågespalt innan Anbytarforum fanns. Han bodde på Hummelsta när han var verksam i Skultuna. Hummelsta ligger ju i grannsocknen, men det är nära till Skultuna. De svenska källorna har jag konsulterat, plus Skultuna bruks historia, däremot har jag ännu inte gett mig i kast med de tyska. Abraham är en av mina förfäder.  
 
Jag vill gärna diskutera mera om detta med dig. Jag har också,  när jag arbetade i Bryssel en period, besökt staden Dinant, som fortfarande är känt för sina dinanderier, mässingstallrikar med hamrade bilder och mönster.

2002-02-25, 01:17
Svar #2

Utloggad hultgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2017-11-09, 23:36
    • Visa profil
    • www.stationsradet.se
Sven-Åke! Den uppgift som du citerar i punkten 9 angående Abraham Schleicher på Vällinge är felaktig. Örnberg har blandat ihop far och son Abraham Schleicher. Abraham på Vällinge var son till Abraham i Skultuna, om jag minns rätt. Jag har bland annat studerat bouppteckningar för att reda ut detta. Den äldre Abraham dog i sitt tredje äktenskap./Kurt

2008-11-25, 12:18
Svar #3

Björn Eriksson

Hej!
Christier Månsson ingick sitt tredje gifte med Christina Christiernin.
Christier var grundare till vad som skulle bli Ramnäs Bruk.  
Detta äktenskap resulterade i sju överlevande barn: sex döttrar och en son. En av dessa, Catharina, var gift med en annan rådman i Västerås Henrik Arosell.  
Vilka var de sex övriga?
Mvh
Björn Eriksson

2008-11-25, 23:01
Svar #4

Utloggad samuels

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Björn,
 
om du menar Christiern Månsson (1595-1659) så blev han anfader till släkten Christiernin och var enligt Hülphers gift med Catharina Ersdotter på Humelsta - enligt SBL gifta 6/11 1625. Andra äktenskap känner jag inte till. Jag har namnen på 7 barn men enligt SBL fick han 12:
- Margaretha Christiernin f. 1626
- Måns Christiersson f. 1628
- Johannes Christiernin f. 1631
- Christiern Christiersson f 1640
- Peter Christiernin f 1642
- Christina Christiernin f 1643
- Eric Christiersson f 1645
 
Ramnäs bruk grundades redan 1590 och Christiern Månsson blev arrendator där 1636.  
 
Mvh
Samuel

2008-11-25, 23:18
Svar #5

Utloggad samuels

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Björn,
 
ett tillägg: Inspektorn på Skultuna Mässingsbruk Abraham Schleicher var förmodligen gift tre gånger - som du kan läsa i Per-Åke Svenssons inlägg ovan, sista gången med Christina Christiernin f 1643. Deras dotter Catharina f 1663 gifte sig med rådmannen i Västerås Henrik Arosell.  
 
Samuel

2008-11-28, 23:40
Svar #6

Björn Eriksson


2008-12-09, 22:44
Svar #7

Björn Eriksson

Hej!
När gifte sig Rådmannen i Västerås Henrik Arosell med Christina Schleicher och var bosatte sig paret? Fick dom några barn?
Björn

2010-01-03, 16:49
Svar #8

Eva-Marie.

Jag har en fundering ang Abraham Schleicher som kom till Sverige från Stolberg. Enligt Linné och några andra källor var han född 1618. Den person som Per-Åke Svensson anger som far till Abraham anges i tyska källor vara född 1566 och hans hustru Barbara Hoesch 1565. Det gör att far och mor då skulle vara 52år resp 53år vid Abrahams födelse... Kan det ha funnits någon annan emellan och att Abraham i Sverige är ett barnbarn i stället?

2010-01-03, 17:03
Svar #9

Björn Eriksson

Hej Eva-Marie!
Abraham var gift mer än en gång.
Han fick en dotter Catarina född 1663 med Christina Christiernin född 1643. När och var avled Abraham?
Mvh
Björn

2010-01-03, 18:36
Svar #10

Eva-Marie..

Abraham dog 1686, enl tidigare inlägg på forumet. Christina bodde kvar på Hummelsta gård efter hans död.
Någon idé om Abrahams förfäder?
 
Mvh,
Eva-Marie

2010-08-29, 19:35
Svar #11

Utloggad jeppe33

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2010-08-29, 19:35
    • Visa profil
Hej Eva-Marie,
 
Får man tro uppgifter och antavlor från nätet, så sträcker sig Abraham Schleichers kända anor långt längre tillbaka än till 1200-talet som nämns ovan och de uppgår till flera tusentals individer. Frågan är bara hur tillförlitliga de är? Går man tillbaka finner man t ex mängder av kungar och kejsare - Vilhelm Erövraren, Olov Skötkonung, Karl den Store, kejsar Augustus, kejsar Konstantin den Store och kinesiska kejsare, en masse. Här är en av flera linjer till Vilhelm Erövraren. Hur väl kan dylikt vederläggas?
 
Abraham Schleicher
Barbara Hoesch
Johanna Bertolf
Barbara Pail
Anna Bormanns
Peter Bormanns
Reiner Bormann
Caecilia von Hoensbroeck
Daniel von Hoensbroeck
Hermann von Hoensbroeck
Johann von Hoensbroeck
Aleida van Haren
Ogier van Haren
Adam van Haren
Ogier van Haren
Adam van Haren
Heinrich van Limburg
Henrik van Limburg
Lauretta d'Alsace
Sybille d'Anjou
Ermengarde van Maine
Robert Curthose
Vilhelm Erövraren

2010-12-30, 11:56
Svar #12

Eva-Marie..

Hej Jeppe
 
Det var spännande uppgifter! Var har du hittat detta? Vilka är källorna?
Jag får ändå inte ihop det riktigt med Abraham Schleicher i Sverige f 1618 och vem som var hans far. Släktskapet finns säkert där men hur?
 
Mvh,
Eva-Marie

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna