ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2011  (läst 3838 gånger)

2010-01-13, 01:06
läst 3838 gånger

Utloggad Anita Björkroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1258
  • Senast inloggad: 2023-11-02, 23:46
    • Visa profil
Hej Essie !
 
Per August Merkell f. 1859 21/12 Nyfors, Malingsbo (W)
far smeden Anders Merkell mor Anna Lisa Wiweg.
Malingsbo C:3 1841-1867 bild 25 Arkiv Digital.
 
Per August Merkell Smed dräng på Karmansbo bruk,Hed (U) gifter sig  
i Hed 1883 15/12 med Kristina Charlotta Larsson f. 1863 15/7
från N.Tulinge,Hed. Det är bådas första gifte.
Hed EI:6 1881-1893 bild 13 AD
 
Familjen finns på Karmansbo bruk
Hed Hfl AI:16c 1884-1893 sid 446
 
Sv.folkräkning 1900 bor familjen kvar på Karmansbo
Det föds många barn 1884 -85 -87 -90 -91 -93 -95 -96 -99 -1900
 
Mvh Anita

2010-04-15, 21:02
Svar #1

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
--------------------------------------------------------------------------------
Hej  
 
undrar om någon skull kunna hjälpa mig med denna damen  
Andersson, Anna Teresia 1871 i Lerbäck Mor
 
Undrar hur många barn hon fick tror nämligen hon fick fler en dom jag har skrivit här under.. skulle också vara spännande och veta lite om hennes familjehem och om hon varit gift mer en en gång..och slutligen när hon avled
 
 
ps.Någon som vet vad denna förkortning står för?? hennes . äkt.f d.  
ds.(inget med anna teresia att göra)
 
 
 
 
 
 
 
 
Andersson, Anna Teresia 1871 i Lerbäck Mor  
(Barn), Emma Sofia 1892 i Malingsbo Barn  
(Barn), Anna Linnéa 1896 i Ramsberg Barn  
(Barn), Gustaf Albin 1898 i Ramsberg Barn  
----------  
Persson, Karol 1825 i Ramsberg. Ensam, moder och änka i familjen.

2010-06-06, 20:35
Svar #2

Utloggad Jakob Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2016-12-04, 14:25
    • Visa profil
Hej,  
Jag söker nagon som kan hjälpa mig och hitta föräldrarna till en avlägsen släkting fran Malingsbo i Söderbärke. Hans namn var Eric Carlsson (eller Erik Karlsson), född 1692 i Källan, Malingsbo i Söderbärke församling. Han var gift med Margareta Jonsdotter, född 1696 i Sörbro. Dom hade en son vars namn var Erik Eriksson, född 1734 i Källan, Malingsbo. Jag antar att Eric Carlsson var smed iom att hans son arbetade som smed.  
Finns det nagon som vet mer om Eric Carlsson med familj?  
Bästa hälsningar,  
Jakob

2010-06-13, 09:41
Svar #3

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej undrar om någon skulle kunna hjälpa mig att hitta lite info kring denna man??
Anders Gustaf Nilsson f 1861-01-01 Norra Bisen, Malingsbo s:n
Det jag skulle vilja veta är om han fick några barn samt vilken/vilka han var gift med samt när han avled??
 
Jag vet att han ska ha varit gift en kort tid med Anna Teresia 1871

2010-06-13, 14:26
Svar #4

Utloggad Annalena Lidenskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2625
  • Senast inloggad: 2019-06-13, 14:08
    • Visa profil
Hej Andreas!
Fr SB 1900
Nilsson, Anders Gustaf 1861 Malingsbo
Norström, Johanna Sofia 1864 Hed, Västmanland
Karl Teodor 1895 Hed  hennes oäkta son
Gustav Adolf 1897 Malingsbo  bådas son
Artur Herbert 1898 Malingsbo   bådas son
Adr. Malingsbo (Kopparbergs län, Dalarna)
Å församlingen skrifne
...
Kopparberg, Malingsbo A1:13 1881-1890 s. 223
Nils Ersson 1823 Fellingsbro  död 1889
Stina Larsdotter 1816 13/4 Skbg
son Anders Gustaf 1861 1/1 Bisen
Mvh Annalena

2010-06-13, 14:30
Svar #5

Utloggad Monika Wilander

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2640
  • Senast inloggad: 2023-11-26, 16:39
  • Ha inte så bråttom bakåt! Nära forskning ger mer.
    • Visa profil
Hej Andreas!  
Anders Gustaf bodde hemma hos föräldrarna i Norra Bisen fram till han gifte sig 16/5 1896. Hans far Nils Ersson hade dött 1889. Hustrun var Johanna Sofia Norström född 5/10 1864 i Hed. Hon hade en oä son med i boet - Karl Teodor född i Hed 1895 3/2. Ingen fader angiven där. De gemensamma barnen är Gustaf Adolf född 12/2 1897 i Malingsbo och Artur Herbert född 16/3 1898. Har inte letat efter flera barn just nu. Det var problem i äktenskapet. I laga ordning varnade inför pastor för oenighet i äktenskapet 8/5 1897. Varnad i laga ordning inför kyrkorådet 8/8 1897 för oenighet i äktenskapet.  Källa Malingsbo husf.A1:14 (1891-1900) sid 227.
 
Hälsn Monika W

2010-06-13, 15:03
Svar #6

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej Monika
 
och tack så mycket för hjälpen. Jag undrar om man kan få fram något på Anna teresia andersson f.1871 27/4 i lerbäck men 1892 bor Anna Teresia hos föräldrarna i Sången Malingsbo. Sen verkar hon flytta till 1894 till Bisen Malingsbo .
 
Jag vet att hon föder en flicka vid namn Emma Sofia 1892 troligtvis hemma hos föräldrarna. Anna teresia ska enligt scb ha gift sig med Anders Gustaf Nilsson något vigseldatum finns ej men en anteckning om att skiljebrev utfärdats af Domkapitlet 22/5 1895.
Efter det verkar det som att hon gifter om sig igen.
Anna T flyttar till Ramsberg 1895 20/10 och gifter sig 1895 16/12  
med per larsson kårberg 1
 
Ingen av dessa herrar verkar vara Emma sofias fader och vart Anna Teresia Andersson fått sitt efternamn ifrån verkar också vara en gåta enligt följande borde hon vara gift nilsson och Persson och vad jag förstår född Ersson

2010-06-13, 17:32
Svar #7

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej Anna-Lena och tack glömde säga det!

2010-06-13, 20:26
Svar #8

Utloggad Monika Wilander

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2640
  • Senast inloggad: 2023-11-26, 16:39
  • Ha inte så bråttom bakåt! Nära forskning ger mer.
    • Visa profil
Andreas, hej igen!
Anna Teresia Hjerta född 27/4 1871 i Lerbäck. Dotter till Rättaren Anders Ersson och hustrun Lovisa Jansdotter Hjerta. Anna Teresia föder Emma Sofia 1892 i Sången hos föräldrarna, precis som Du anger. Ingen fader angiven i dopboken. Hon flyttar till Norra Bisen, där hon står som piga. Hon tar ut lysning för äktenskap med Anders Gustaf Nilsson 1895. Men någon vigsel blir inte av. Och Du har ju uppgift på skiljebrevet från Domkapitlet. Anna Teresia flyttar till Ramsberg direkt efter detta 20/10 1895.
 
Anders Gustav Nilsson gifter ju sig med Johanna Sofia Norström 16/5 1896. Frågan är om han är fader till båda kvinnornas oäkta barn???? Något trubbel har det ju varit. Anna Teresia gifte sig i alla fall fort och lätt i Ramsberg dec. 1895. De får en dotter 2/5 1896 Anna Linnéa.
Källa Malingsbo A1:14 (1891-1900 sid 162 o 227 Arkiv Digital. Genlines SCB-utdrag 1895 Malingsbo.
 
Hälsningar Monika W

2010-06-14, 19:55
Svar #9

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej Monika och tack för all hjälp...ja det är lite luddigt vem som kan vara fader till Emma sofia?? När jag läser i sv befolkning 1900 står det följande:
 
Emma Sofia f.Malingsbo (kopparbergs län Dalarna)
 
hennes f.äkta d.
 
Flicka, barn i familjen
 
Kårberg 1 Ramsberg (Örebro län, Västmanland)
 
Födelseort i källan: Malingsbo
 
Det jag undrar är om f.äkta d. Kan betyda att hennes äkta far är död???

2010-06-14, 20:38
Svar #10

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej igen...
 
Undrar om man kan få fram när Anna Teresia avled, boende ort osv..???

2010-06-29, 19:14
Svar #11

Utloggad Andreas Ohlson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2022-07-15, 19:50
    • Visa profil
Hej undrar om någon vet när denna kvinna avled???
 
 
 
Anna teresia andersson f.1871 27/4 Lerbäck

2010-07-04, 11:33
Svar #12

Utloggad Arne Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2023-11-09, 15:46
    • Visa profil
Hej Jacob!
Erik Eriksson var som du uppger född i Källan 1734. Föräldrarna var Erik Larsson och Margareta Ersdotter. Erik Larsson var född i Källan 1692, men vilka hans riktiga föräldrar var framgår inte. Möjligen kan hans far varit Lars Eriksson som avlider 1693, 36 år gammal. Erik Larsson är i vilket fall i hfl 103 Källan, Söderbärke AI:4 upptagen som styvson till Henrik Göransson, Källan. Han gifter sig i september 1725 med Margareta Ersdotter från Sörbo, Söderbärke och avlider 10 maj 1738 (db Söderbärke F:1 42/1738). I dödboken finns inga noteringar om yrke. Hustrun Margareta var född i Sörbo, Söderbärke 1696 och i hfl 170 Sörbo, Söderbärke AI:3 finner du uppgifter om såväl hennes föräldrar som morföräldrar. Margareta avlider 1743 (db Söderbärke F:1 26/1742)
 
(Meddelandet ändrat av arer 2010-07-04 11:50)

2010-07-05, 07:51
Svar #13

Utloggad Jakob Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2016-12-04, 14:25
    • Visa profil
Hej Arne,
Tack så hemskt mycket för hjälpen. Jag hade nästan gett upp hoppet att hitta någon mer information.
Bästa hälsningar,
Jakob

2010-10-24, 13:17
Svar #14

Utloggad Anna Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 14:58
    • Visa profil
Hej
Jag söker anfäderna till Sara Lotta Hagberg född 1810 30/9 i Malingsbo. (Hon gifte sig senare med Jan petter Enström (sockenskräddare) och bodde då i Kärrbo, Skinnskatteberg.) I födsloboken får jag fram att Sara Lotta Hagbergs föräldrar hette Anders Hagberg (skogsväktare) och Lisa Ersdotter i Hagen. Sedan kommer jag inte vidare. Jag vet inte om de var födda i Hagen och om Hagen ens tillhörde Malingsbo socken. Någon som kan hjälpa mig...?
 
Mvh Anna Eriksson

2010-10-24, 13:54
Svar #15

Utloggad Maritha Berglund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1339
  • Senast inloggad: 2018-03-21, 17:21
    • Visa profil
Anders Hagberg. Född 1776-12-31 i Hagen,Malingsbro, Kopparbergs län. [1] Skogsvaktmästare.  
Lisa Ersdotter. Född 1768-09-11 i Grangärde, Kopparbergs län.  
Gift 1796-11-08 i Malingsbro, Kopparbergs

2010-10-24, 18:37
Svar #16

Utloggad Anna Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 14:58
    • Visa profil
Tack så mycket Maritha. Nu kan jag forska vidare
 
Mvh Anna Eriksson

2010-11-08, 10:06
Svar #17

Utloggad Jakob Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2016-12-04, 14:25
    • Visa profil
Hej Arne och andra läsare,
Jag har sökt vidare på Erik Larsson och Margareta Ersdotter och funnit följande information.
 
Erik Larssons föräldrar var (som du tidigare korrekt antydde) Lars Ersson född 1657 i Källan, Söderbärke och död 1693. Han var gift med Kerstin Olofsdotter född 1660 i Källan, Söderbärke och dog 1736 i Källan. Dom fick tillsammans sonen Erik Larsson.
 
Margareta Ersdotter heter korrekt Erichsdotter. Hon var född den 21/3 1696 i Sörbo, Söderbärke och dog den 27/2 1743. Hon gifte sig med Erik Larsson den 26/9 1725 i Söderbärke.
 
Margaretas föräldrar var Erich Hansson född 1663 i Sörbo, Söderbärke och dog den 26/12 1739 i Sörbo. Han var gift med Karin Hansdotter född 1661 i Sörbo och dog den 6/1 1741 i Sörbo.
 
Karins föräldrar var Hans Larsson född ca. 1640 i Söderbärke och Brita Göransdotter född ca. 1640-1645.
 
Har du möjlighet att hjälpa mig och hitta Lars Erssons föräldrar?
Har du möjligtvis mer information om de andra personerna som jag har nämnt ovan? Släktingar, föräldrar etc?
 
Jag uppskattar all hjälp.
Mvh,
Jakob

2010-12-13, 18:29
Svar #18

Utloggad Arne Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2023-11-09, 15:46
    • Visa profil
Hej Jakob!
Har inte lyckats komma så mycket längre beträffande Lars Eriksson. Möjligen kan du få någon ledtråd av följande dombokstext från febr. 1685: Lars Erichsson på Olof Ols Torp i Jersjökälla tilltalade sin morbroder Påhl Michelsson i Källtorpet under samma by om en liten dehl i sin salig moders arf i torpet, bestod arfsrätten i 4 broders och 3 systerdehlar. Texten i kombination med uppgifter i mantalslängder tyder på att Lars hustru Kerstin är dotter till i dombokstexten nämnde Olof Olofsson. I hfl 456 Källan AI:3 (45000)finns en del uppgifter om Lars morbror Påhl Mickelsson.
 
Hälsningar
Arne

2010-12-15, 22:25
Svar #19

Utloggad Jakob Jonsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2016-12-04, 14:25
    • Visa profil
Hej Arne,
Tack igen för ditt arbete.
Bästa jul hälsningar från Tyskland.
Jakob

2011-01-08, 22:52
Svar #20

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Stefan Öst skriver den 30/8 2009 om Olof Göransson i Källan: Olof Göransson och Kajsa Persdotter, har för mig att Olof på raka fädernet härstammar från den första namngivna svedjefinnen i trakten. Verduinen ska han ha hetat enligt boken Långvattnets land som handlar om området kring Malingsbo-Kloten.
 
Vid Ljusnaren var i början av 1600-talet Henrik Nilsson Verduinen en av de första nybyggarna i trakten som senare blev Ljusnarsberg. Nu har jag också en Malin Göransdotter som dog 1700-3-13 i Källan, gift med Olof Olofsson och med sonen Göran Olofsson (f 1666 i Källan, d 1739 i Källan). Enligt dödboken föddes Malin i Ljusnarsberg.  
 
Vet någon om det finns en koppling mellan Stefans Olof Göransson och Malin Göransdotters familj?
 
Mvh
Samuel

2011-01-10, 19:57
Svar #21

Utloggad Arne Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2023-11-09, 15:46
    • Visa profil
Hej Samuel!
Den Olof Göransson som Stefan Öst skriver om i sitt inlägg, avser så vitt jag kan se Olof Göransson f. 1777 i Källan och gift med Cajsa Persdotter. Om så är fallet finns en koppling till den Malin Göransdotter du hänvisar till. Malin avlider som du antyder i Källan år 1700, den 13/5 i en ålder av 88 år, gift i 24 år, änka i 24 år. Hon skulle alltså varit född omkring 1612 och uppges i hfl 458 Källan AI:3 vara moder till Göran Olsson f. 1666. Hon uppges vidare enligt dödboken vara född i Kopparberget, oklart om det gäller Kopparberget (Falun) eller det som normalt benämns Nya Kopparberget (Ljusnarsberg). Hennes make Olof Olsson dyker upp i mantalslängderna för Källan omkring 1670 och han verkar avlida omkring 1676. Malin var efter vad jag fått fram farfars farmor till den av Öst omnämnde Olof Göransson. Malins son Göran Olsson var som nämnts född 1666 och hans son Olof Göransson 1702 i Källan. Olof Göranssons son Göran Olsson i sin tur föds 1738 i Källan och han blir sedan fader till Olof Göransson f. 1777.  
Den koppling till svedjefinnarna i Källan som Öst antyder har jag däremot inte funnit. Enligt ett dokument upprättat 13 okt. 1629 ”rannsakar” en bruksherre vid namn Anders Lookman finnarna på uppdrag av landshövding Axel Banér i syfte att skattlägga dem. I Källan finns två finnar upptagna, Hindric Werre och Mårten Pålsson. Helmer Linderholm har egenhändigt omtolkat Werre till Verduinen. Något som styrker att detta namn skulle vara det ursprungliga finns såvitt känt inte. Hindric Werre finns med i mantalslängderna för Källan fram till omkring 1640. Är det samme Werre som senare finns i Vintermossen, Ljusnarsberg eller fanns det två Hindric Werre?

2011-01-11, 18:33
Svar #22

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Hej Arne!
Hjärtligt tack för uppgifterna.
Enligt Odelstiernas bergsjordbok, och den använde nog Karl Hult också som källa, var det sju bröder Werre som kom till Sverige i slutet av 1500-talet, varav en, Hindrik Werre, slog sig ner i Vintermossen. Vart de andra sex tog vägen tror jag ingen vet, åtminstone har jag inte hittat några uppgifter om dem. Men namnet Werre förekommer också i Ljusnarsbergs grannsocknar, utom Söderbärke t.e.x. Ramsberg och Skinnskatteberg, så det handlar förmodligen om samma släkt.  
 
Hindrik Werre i Vintermossen dog 1672 i Rällen, Ljusnarsberg, där han är inhyst hos sonsonen Henrik Persson. I mtl 1670 skrivs han som Hindrik Hindriksson. Denne Hindrik Werre hade också en son Hindrik, som tillsammans med sin son dog i Vintermossen 1651 (rödsot). I ÄL 1616-18 står Henrik Hindersson Werre skriven i Vintermossen och även i mtl 1637-40. 1639 nämns sonen Henrik. I en senare hfl står en notis om honom som boende där 1629. 1638 föds en Anders till Henrik Werre i Vintermossen - jag förmodar att det handlar om Hindrik Werre d.y.
 
Det finns en Lisbet Hindriksdotter som 1712 dog vid ungefär 80 års ålder i Tackbyn, Skinnskatteberg, g.m. Erik Andersson som också kallats Finne. Hon borde alltså vara född i början av 1630-talet. Enligt hennes dödbok föddes hon i Järsjökälla och då är fadern kanske den Hindric Werre, som du nämner. Att det skulle kunna vara Henrik Werre d.ä. från Vintermossen strider mot uppgiften att han nämns som boende där 1629. Det skulle kunna handla om hans son Henrik, men också om en medlem av någon av de andra Werrefamiljerna.  
 
Jag har sett en notis om Henrik Nilssons (Verduinen) efterlevande hustru Karin 1629. Sonen Nils dog som bergsman och länsman i Björkbro, Ljusnarsberg 1666. Sonen Lars nämns i Ljusnarn fr.o.m. 1629 och utgår ur mtl 1644. Enligt Arne Östman hade Henrik eventuellt också sönerna Simon och Mårten men jag vet inget om dem. Det är ju inte helt otroligt att namnet Werre skulle kunna vara en försvenskning av Verduinen, men jag har inte heller sett något belägg för det. Men Henrik Nilsson Verduinen kan i varje fall inte vara den Hindric Werre som bor i Källan 1629.
 
Mvh
Samuel
 
(Meddelandet ändrat av SamuelS 2011-01-11 18:35)

2011-01-12, 12:36
Svar #23

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Arne och Simon! Roligt att flera forskar i släkten Werre!
 
Jag har också gjort det och kan bara bekräfta Simons antagande: Werre i Malingsbo/Söderbärke är inte samma släkt som Werre från Vintermossen, Ljusnarsberg. Frågan är sedan om det inte handlar om t r e släkter Werre?
 
Jag redovisar här några källor som rör Werre:
 
-   I en ”Handlingslengd” för Söderbärke, Norrbärke, Grangärde och Skinnskatteberg 1618 skattar Hendrich Werre vid Jersiöbo:
 


 
Källa: RA, Västmanlands handlingar, 1621:13.
 
-   I en ”Boskapslängd Skinnskatteberg” 1623 skrivs Hendrich Wärre i Kärrgeten [RA, Boskapslängder, Västmanlands län, 1623, vol. 3:2, s 205].
-   Samme(?) Henrich Wärre förekommer sedan i ett domboksprotokoll 1626-08-26, där han beskylls av Halvard Andersson för att ha stulit en silversked [RA, Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv; Häradsrätten renov. domböcker, Västmanlands län, vol 1d, 1593-1632, s 876r].
-   I en rulla på ”Mantall uppå Captein Jacob Crafitz Compagni”  som mönstrade i Stockholm 21 maj 1626, noteras Henrich Wärre i Jersiökälla som ”dödh”. [KrA, Rullor, 1626, vol. 11, s 109r].
-   Henrich Henrichsson Werres (i Vintermossen) hustru och son dör av ”rödsoten” 1651, bg 9/11 [ULA, Ljusnarbergs kyA, Död- o begr. bok, C 1, 1635-1655].
 
Så det rör tveklöst åtminstone TVÅ släkter Werre. Henrik Werre i Vintermossen, Ljusnarsberg ska sedan vara en av bröderna till Henrik Nilsson vid Ljusnarn. Henrik Nilsson förekommer första gången i landskapshandlingarna 1606 då han förestår en av fyra ”Nybyggen wid Saleboda” som då har upprättats. Han skrivs tillsammans med hustru och en son. Övriga nybyggare är Ander Pålsson, Mats Göransson och Henrik Jakobsson. Men han skrivs inte som Verduinen, i alla fall inte i denna längd:
 


 
Källa: RA, Västmanlands handlingar, 1606:10, häfte 1.
 
I ett domboksprotokoll från 1631-1632, där några finnar anklagas för att ha överfallit befallningsmannen Kristoffer Geijer ”med hugg och slag”, förekommer åtminstone fyra(4) av bröderna:
 
> Därefter anklagade befallningsmannen välaktad Kristoffer Geijer några finnar för det de har överfallit honom med hugg och slag, när han där uppå överhetens bästa och gjorde sitt kall och ämbete; nämligen när han en gång efter ståthållarens välb. Karl Bondes givna befallning och fullmakt, hade dragit dit upp i finnbygden, att där rannsaka vad för folk de denna och annat vad fullmakten tydde på. Då kom han bl a ihop med Erik i Kloten och frågade varför han icke har gjort utlagor sedan hans torp har blivit skattlagt. Och vad eljest han hade tilltalat honom, började Erik straxt bruka stora ord och spåtskmun, att han inte kunde bli av med honom förrän han slog honom i järnen. Och när Kristoffer Geijer gick ifrån honom in i stugan har en finne, Peder Henriksson, tagit Erik utur järnet och bett honom löpa sin kos. Och när fogdens tjänare skulle ta honom igen, började finnarna parlamente emot och försvara Erik, vilka voro Pål Henriksson, Peder Henriksson, Anders Henriksson och Henrik Henriksson. Då kom fogden ut och skulle ställa parlamente, så slog de honom tillika, med yxor de hade att han själv inte rätt finns? Varför efter de som tillstädes voro icke kunde neka, blev de efter K. Karls Gårdsrätt artikel 36, 39 … 29 dömda ifrån livet. Därmed sköts saken till den höglovliga Konungsliga hovrätts resolution och förklaring.(1631-03-31)
 
> Eftersom den Konungslige hovrätt har befallit vidare rannsaka om några finnar har slagit befallningsmannen Kristoffer Geijer, tog de för och befanns som uti domen förmäles. Allenast berättades om Erik i Kloten att han inte kände Kristoffer lejd att uppbära pengar av honom utan överheten, och hänger med honom tillhopa sålunda att han har skaffat sig Konungens brev att bygga torp, vilket han har byggt och bott där i sex år. Och när han skulle börja göra skatt, ville han ingen tunga draga. Sålde så bort torpet för nittio dl vitt mynt, vilket Kristoffer kungjorde ståthållaren. Bad för den skull ståthållaren Kristoffer ta penningar och sätta dem tillrätta, vilket Kristoffer skulle göra. Då frågade Erik vilken fullmakt den andre Ståthållaren hade. Sedan han hade uppläst den för honom, sade Erik ”jag aktar honom inte, ej eller känner honom god därtill utan Konungen själv allena”, som Peder, Nils och Henrik Henrikssöner bekände samt Pål och Anders Henrikssöner. Därutav blev Kristoffer ämnat? och slog honom i järnet. Och när Kristoffer är inne, slog Per Erik utur järnet, vilket sedan det blev brutet, sprang först Kristoffers tjänare ut att ta igen den andre, sedan Kristoffer. Sedan blev berättat att skulle slå ihjäl hans tjänare, och fick en yxa av en karl. När han kom, aktade Peder skjuta Kristoffers tjänare. I det förhindrade Kristoffer honom med ett slag på axeln med yxan, att han inte kom tillväga. Bekände Peder de andra inte voro i råd med honom att slå Erik utur järnet, utan gjorde av sitt eget råd. De fyra är alla bröder. Kristoffer Geijer gav sin sak efter och skulle bedja för dem.(Extra ting, 1632-01-12).
Källa: RA, Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv; Häradsrätten renoverade domböcker, Örebro län, vol 2, 1631-1632, s 102 resp. 106.
 
Den som dessutom försvaras – Erik Henriksson i Kloten – är möjligen också en bror. Man måste annars fråga sig varför de försvarar honom så hårt? Dessutom uppges i protokollet att fyra är bröder, men det är fem som uppräknas. Någon av dessa Henriksson skulle då inte vara bror till övriga? Eller om protokollföraren har missat någon släktförbindelse i röran?  
 
När det gäller Henrik Werre i Malingsbo/Söderbärke så kan man konstatera att den Henrik som förekommer där under 1630-/1640-talet, inte kan vara den som dör 1626. Jag skulle istället kunna tänka mig att han är son till den Henrik Werre den äldre som skattar 1618 och som senare förekommer i mtl där. Som husbonde togs han inte ut i militärtjänstgöring utan vidare. Det gjorde däremot ”överflödiga” söner i familjen.  
Huruvida Henrik Werre som bor i Kärrgeten, Skinnskatteberg och tvistar med Halvard 1626, är identisk med Henrik Werre d.ä. i Gärdsjökälla, är dock ovisst. Eller om det är en helt annan släkt Werre?  
 
Mvh
Leif

2011-01-12, 20:09
Svar #24

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Tack Leif!  
Det här är utomordentligt intressant. Jag får studera det litet närmare och kanske skriva om min antavla litet grand. Jag skrev in en del fel i mitt inlägg ovan - hade slarvat med avskrivningen av C:1 1651!  
 
Både Henrik Werre genom sonen Pål och Henrik Nilsson i Ljusnarn (som Arne Östman kallar Verduinen) genom sonen Nils finns bland anorna.  
 
Att Henrik Werre i Vintermossen och Henrik Nilsson i Ljusnarn skulle vara bröder är nytt för mig. Finns det ett belägg för det? Enligt anteckningar som jag gjorde för några år sedan skattade en Henrik Henriksson Werre i Vintermossen för ÄL 1616-1618. Skulle han vara son till den förste Henrik Werre eller är han densamme, dvs hade de två bröderna i det sista fallet olika fadersnamn och var kanske halvbröder? Visst förekommer det att två syskon får samma namn, men ändå är det ganska ovanligt om inte den äldre dött före den yngres födelse.  
 
Mvh
Samuel

2011-01-12, 20:25
Svar #25

Utloggad Arne Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2023-11-09, 15:46
    • Visa profil
Hej Leif!
 
Tack för dina uppgifter som styrker mina osäkra noteringarna om Hindric Werre, verksam i Källan/Söderbärke.  
Att det skulle vara samme Werre som förekommer i handlingar från Skinnskatteberg förefaller inte helt orimligt, då jag noterat att hans hustru Marit skulle varit född i Skinnskatteberg omkr. 1605. Hans dotter Elisabeth gifte och bosatte sig som Samuel nämnde i Tackbyn som ligger i norra delen av Skinnskatteberg på gränsen till Malingsbo, så kopplingar finns.  
 
Hindric Werre var min mmfffmfmmf om jag inte gått vilse på vägen och den lilla skogsfastighet jag i dag äger i Källan betecknas i äldre handlingar som 1/8-del av 1/4-del uti Werres hemman, därför är jag tacksam för allt underlag om honom och hans leverne.
 
Hälsningar
Arne
 
(Meddelandet ändrat av arer 2011-01-12 20:30)

2011-01-12, 20:57
Svar #26

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Det blev fel där Simon! Jag menar naturligtvis att Henrik Werre i Vintermossen bör vara en av sönerna till Henrik Nilsson i Ljusnarn.
 
Och det är naturligtvis trevligt om du har nytta av uppgifterna, Arne! Särskilt som du har en fastighet på en av platserna. Och ökad klarhet i forskningen är ju alltid tillfredsställande.
 
Vänlig hälsning,
Leif

2011-01-12, 21:27
Svar #27

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Arne!
 
Jag har några fler funderingar om Källan, t.ex.:
- Mats Pålsson, död efter 1686 i Källan, står i mtl fr.o.m 1655. Tidigare står flera andra Pålssöner: Mårten, Henrik och Per. Och dessutom Per, Jöns och Christopher Knutsson. Mats fick en dotter Margareta född 1670 i Källan, som gifte sig med Jakob Mårtensson från Lumsen. Mårten Pålsson är kanske den som du anger som nämnd redan 1629? I mtl 1642 står han som enda personen i Källan, så vitt jag kunde se och tycks utgå någon gång efter 1670.
- Soldaten Clas Svensson ohh Anna Matsdotter f 1674, som 1699 fick dottern Margareta i Källan. Margareta gifter sig först med hammarsmeden Anders Larsson (f 1695 Malingsbo, d 1735 Haraldstorp) och sedan med smeden Anders Andersson Gevert (f 1682 Västanfors, d. 1758 Jersjöbo).  
 
Finns det någon koppling mellan dess personer, t.ex. mellan Anna Matsdotter och Mats Pålsson?
 
Hälsningar
Samuel

2011-01-13, 12:42
Svar #28

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
SVAR erbjuder ju numera, för dem som tecknat abonnemang, direkt åtkomst till bl a Rullor 1620-1723. Förträffligt!
 
Jag har kollat materialet och fann då tidigare uppgifter på Henrik Werre i Jersiöökälla (Gärdsjökälla) bland Nyutskrivna knektar 1623:
 
 
 
Här står han som Unge Hendrick Werre. Det styrker mitt antagande att han inte kan vara densamme som skattar 1618 och senare förekommer i längderna. Han måste då vara Henrik Werre d.ä. Och det är troligt att han även fanns i Skinnskatteberg under några år. Werre förekommer sedan som soldatnamn i Norrbärke. Jag har bl a funnit en Anders Werre som dör 1699, begravs i augusti: gl. soldat Anders Werre i Haggie. Sedan gifter sig en soldat Mats Werre i Norrbärke 1688-10-14 med hu. Malin Nilsdotter i Sjövad. [ULA, Norrbärke kyA, Kyrä, L I a:4, 1696-1742; Ibm, C 2, Lysnings- o vigselbok, 1688-1704, s 95v]. Så det tyder på att det fanns en rote som förde soldatnamnet Werre vidare. Och kanske var det just Hindrik Werre d.y. som bar det första gången? (Kan förvisso också vara Henrik Werre d.ä. men jag känner inte till om man kan hitta militaria för området före 1620).  
 
Jag fann också en notering i 1632-års rulla om Erik Lukasson i Kloten bland de som ”ähr tredkse och hålla sigh motwilligen aff wägen...”:
Ramsbergs S. - Erich Lukasson i Gloten skall Bergzfougden Lars Nilsson skaffa till städes eftter han icke togh löftte för honom, för ähn han släpte honom efter fängelset. Källa: KrA, Rullor 1620-1723, Västmanland & Dalarna, 1632:4, s 40v [1631-11-19; Munsterrulla uppå öv. Johan Lilliehööks reg., överstelöjtn. Honora Werdelets komp.].  
 
Jag tror detta är den Erik i Kloten som de finska bröderna Henriksson (ovan) försvarar, inte Erik Henriksson. De försökte ju lösgöra honom - och lyckades väl också temporärt - sedan han gripits. Konsekvensen blev att han sattes i fängelse (eller kistan, som det också kan benämnas). Erik Henriksson fanns också i Kloten vid tidpunkten - noteras i boskapslängd 1632 - men i det Kloten som låg vid sjön Stora Kloten, Ramsberg. Det Kloten som omnämns i domboksprotokollet syftar med all sannolikhet på Kloten i Ljusnarsberg. Det kallades också Skålen eller Skålängen, låg straxt norr om Bångbro. Och det var där Erik Lukasson, enl. boskaps- och mantalslängder, bodde. Vid den här tiden var gränsen mellan Ljusnarsberg och Ramsberg fortfarande oklar och platser som senare återfinns i Ljusnarsberg kunde också skrivas till Ramsberg, bl a Skålängen och Rällen.
 
Jag har i ö en teori om varför finnarna försvarar Erik så häftigt. Men det får anstå till ett annnat tillfälle. Och framför allt till en annan avdelning på Af, eftersom det rör Ljusnarsberg.
 
/Leif

2011-01-13, 19:49
Svar #29

Utloggad Peter Arnstberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2016-09-18, 12:50
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/arnstberg
Hej
 
Saxat detta från Stefan Helsings hemsida:
http://www.hammarbacken.eu/Stefan%20Helsing/STEFAN%20HELSING.htm
 
Släkten kom hit (Järsjökälla) på 1590-talet troligen från södra Österbotten
eller från södra Tavastland.
I Lapua socken i södra Österbotten år 1571 omnämns Henrik Werri.
I Isokyrö socken i södra Österbotten år 1525 omnämns Henrik Werri.
I Jyväskylä socken i Rautalampi storsocken i Tavastland omnämns
släktnamnet Wärre på 1500-talet.
Släktnamnet Wärreþs ursprungsområde var troligen kring socknarna Virolahti och
Säärkijärvi i södra Tavastland.
I den förstnämnda socken omnämndes Hans Wärre år 1557.
Ortsnamnet Värälä i Elimäki socken i sydöstra Finland
stavades i äldre tider Werrelä.
Släktnamnet Wärre kan troligen har givit upphov till byn
Wärräinen i Mynämäki socken i Åbo län
Källa:www.geocities.com/rosenbahr/werre.html
 
Man hittar nog inga säkra släktband här men om namnet Wärre och liknande fanns i Finland talar det emot att Werre är en försvenskning av Verduinen.
 
Finnarna var ju kända för att vara rörliga så det kan kanske vara möjligt att få ihop några, men nu tycker jag det ser ut som det står unge Henrik Eriksson Werre i rullan. Då tänker man att den äldre hette så också, i varje fall är de inte far och son.
 
Den yngre Henrik Henriksson Werre bode i Rällen 1636-42, efter det hittar jag honom inte i mtl, kanske han kan ha bott i Källan 42-44 om det finns en lucka innan? Vem vet.
 
Peter

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna