Hej!
Undrar om det är någon som kanske känner till något om denne man och hans i övrigt rätt okända familjebild?
Anders Tyrisson Kullbom (eller Kullon), adlad Törnefelt till Solberga i Fänneslunda socken, Ås härad, som han fick med sin första hustru, och Lindhult i Holtsljunga socken, båda i Älvsborgs län. Född omk. 1640. Död 1718. Son till Tyris (Tore) N.N. och hans hustru N.N. (se nedan).
Ätten Törnefelts påstådda livländska härkomst torde med skäl kunna betvivlas. Vid Anders Tyrisson (Toresson) Törnefelts död 1718 levde hans brorsbarn, ryttaren Tore Carlsson och änkan Karin Carlsdotter, vars moder hette Brita Larsdotter (not 1, At (L) (EÄ 8 (1934), s. 404, Adliga ätten Törnefelt, nr 1051 ). Anders (Kullbom) Törnefelt noteras som gemen (soldat) vid Kronobergs regemente 1657, underofficer därstädes samma år, fänrik vid Hälsinge regemente 1660 8/11, löjtnant därstädes 1669 16/9, kapten 1675 28/9, adlad 1683 26/5 och överstelöjtnant därstädes 1703 8/5, varvid han noteras slutligen såsom kommendant i Mitau 1703 27/6. Uppges död 1718 (A I. R.). [Karl XII:s Officerare. Biografiska anteckningar, I (1977), Adam Lewenhaupt, s. 718]
Anders Tyrisson (Toresson) Kullbom (eller Kullon), adlad Törnefelt till Solberga, Fänneslunda socken, Ås härad, Älvsborg, som han fick med sin första hustru, och Lindhult i Holtsljunga socken, Älvsborg, född omk. 1640, död 1718 och slöt själv sin ätt. Noteras dessutom som major och underkommendant på Nya Älvsborg 1678 21/5 till 1679. 'Han var först med vid Kö-penhamns belägring och sjöslaget i Sundet på 1650-talet samt sedermera i kriget mot Danmark på 1670-talet, varunder han uppförde sig som en tapper och hurtig soldat, synnerligast vid anfallet på Ny-Älvsborg, för vilket han blev upphöjd i adligt stånd.' Anders Tyrisson adlades 1683 26/5 och introducerades 1686 under nr 1051 Törnefelt på Riddarhuset. [EÄ 8 (1934), s. 404, Adliga ätten Törnefelt, nr 1051, adlad 1683 26/5, introducerad 1686, utdöd 1718]
Vapensköld: Kluven i blått och guld vari en grip i omvända tinkturer hållandes en grön rosstjälk med en röd blomma. Hjälm: Ett griphuvud av guld mellan fyra flaggor, fyrstyckad i svart & guld & guld & grönt respektive guld & grönt & svart & guld. [Adel från Sjuhärad, Jesper Wasling, Sjuhärad i södra Västergötland var gränsland mot Danmark fram till 1658 då Sverige erövrade Skåneland. Det märks på frälset i regionen. Långt in på 1500-talet kom flera av rikets mäktigaste ätter från Sjuhärad, därefter hamnade området i bakvattnet. Ändå finns det här en lång historia av adel. I den här artikeln förekommer de ätter från Sjuhärad som har nått introduktion på Riddarhuset]
Gift 2:o tidigast 1669 med N.N. Lindeberg; 3:o tidigast 1689 och före 1691 14/9 (i hennes 2:o gifte) med Anna (Amundsdotter) Amundsson, död 1716, dot-ter till handlande och rådmannen Anders Amundsson i Göteborg och hans hustru Gertrud N.N.
Anna Amundsson var gift 1:o 1670 23/9 (i hans 2:o gifte) med översten Anders Sinclair, natural. 1680 2/10 och introducerad 1680 under nr 965, Sinc-lair, född 1614 21/11 i Skottland, död före 1689 30/8 och troligen begraven 1689 21/12, son till John Sinclair till Broek och hans hustru Mary Bruis till Onovitz.
Gift 1:o omk. 1663 med Anna Bråkenhusen till Liljeberg, Böda och Rådön (Råö), vilken den senare åtminstone, tillhörde Onsala socken, Fjäre härad i norra Halland. Född 1643. Död 1668 23/11 i Torsåker socken, Gästrikland, Gävleborgs län (X) och begravd 1669, troligen i början av s. å., i Torsåker kyrka, vilket enligt kyrkans räkenskaper år 1669 för Torsåker socken uppges att, Fendrik Anders Tyrisson för sin Fruus lägersta(d) giffuit 20.- och dito giffuit Test. Effter sin Fru 8.-. Anna Bråkenhusen var dotter till regementskvartermästaren vid Älvsborgs regemente, majoren Jost Bråkenhusen, adlad nr 288 Bråkenhusen (d. 1644 6/4) och hans hustru Elin Elena Krabbe, till Råö, Onsala socken, Fjäre härad i norra Halland (d. mellan 3/3 och 2/10 1684).
Troligen genom makens adlande år 1683 [Elgenstierna uppger oriktigt att Anna Bråkenhusen dog 1683, då det i själva verket var maken Anders Tyrisson som adlades detta år] sätts det upp ett epitafium över Anna Bråkenhusen 1643-1668 som pryder Torsåkers kyrka, vilket bär det Törnefeltska vapnet. På detta epitafium skall ha suttit två värjor, varav den ena skall ha inskriptionen Anno 1696 Soli Deo Gloria. Kan möjligen detta år hänföras till sonsonen, fältväbeln Hindrich Jostsson Törnfeldts födelseår, och är då värjorna ditsatta av honom, på sin farmors epitafium? [Katarina Sohlborg]
Anders Tyrisson Törnefelts och Anna Bråkenhusens barn [jfr Riddarhus genealogien, och Lewenhaupt, Karl XII:s Officerare, Biografiska anteckningar, I (1977), s. 718]:
1) Jost Törnefelt/(Törnfeldt?), född omk. 1665, död 1709 28/6. Musketare vid Livgardet 1683 1/5; fältväbel vid Helsinge regemente 1684; fänrik därstädes 1686 19/4; premiärlöjtnant därstädes 1696 6/8; sekundkapten därstädes 1701 8/10; premiärkapten därstädes 1708 5/12; major därstädes 1709; stupade s.å. 28/6 vid Poltava. (A I. R. M.). Gift med [Katarina Sohlborg] Beata N.N.
1) Johan Törnefelt, död 1708 4/7. Stupade vid Holovzin. Premiärlöjtnant. [EÄ] Lewenhaupt noterar att han var, volontär vid Livgardet 1683; förare vid Helsinge regemente 1684 ?/9; sergeant därstädes 1686; fältväbel därstädes 1689; fänrik därstädes 1693 17/2; sekundlöjtnant därstädes 1701 23/3; premiärlöjtnant därstädes samma år i oktober; avsked 1704 25/4 men återinträdde i tjänst; stupade 1708 4/7 i slaget vid Holofzin; ogift. (A I. R. M.).
1) Anders Törnefelt, död efter 1703 19/3, då han bevistade slaget vid Saladen. Stupade i fält. Fänrik [EÄ] Lewenhaupt uppger också att han varit fänrik; levde 1703 19/3 och stupade i fält; ogift. (A I.).
1) Magnus Törnefelt, död under fångenskapen 1709 9/11 i Smolensk [EÄ]. Lewenhaupt uppger, att han var förare vid Helsinge regemente; sergeant därstädes 1700 1/9; fänrik därstädes s.å. 13/11; sekundlöjtnant därstädes 1703 8/5; konfirm. s.å. 27/6; se-kundkapten därstädes 1705 1/9; konfirm. 1707 6/3; fången 1708 29/9 vid Liesna; d. 1709 9/11 i Smolensk; ogift. (A I. R. Krafl.).
--------------------------------------------------
Tyris (Tore) N.N. Endast känd genom sönernas patronymika. - Gift med N.N.
Enligt riddarhus genealogien så torde ätten Törnefelts påstådda livländska härkomst med skäl kunna betvivlas. Vid Anders Tyrisson (Toresson) Törnefelts död 1718 levde hans brorsbarn, ryttaren Tore Carlsson och änkan Karin Carlsdotter, vars moder hette Brita Larsdotter (not 1, At (L).
Barn:
1) Anders Tyrisson (Kullbom eller Kullon) Törnefelt, adlad nr 1051 Törnefelt till Sol-berga, Fänneslunda socken, Ås härad, Älvsborgs län, som han fick med sin första hustru, och Lindhult, Holtsljunga socken, Älvsborgs län, född omk. 1640, död 1718. Överstelöjtnant vid Helsinge regemente och kommendant.
2) Carl Tyrisson (eller Toresson). - Gift med Brita Larsdotter. [jfr Riddarhusets stamtavlor, Adliga ätten Törnefelt] Enlift en uppgift, overifierad och okänd, så skall det ha funnits under 1650-60, möjligen också 1670-talet, vid Helsinge regemente, en major Carl Törnfeldt. Ovisst är om det kan överinstämma med denne Carl Tyrisson, som nämns i och med hans barns, ryttaren Tore Carlssons och änkan Karin Carlsdotters uppräknande i riddarhusgenealogien under ätten Törnefelt, nr 1051, i och med Anders Tyrisson Törnefelts död 1718. Denne Carl Tyrisson skall då enligt denna genealogi ha varit död före 1718, samt även barnens moder, Brita Larsdotter, vilken nämns också i genealogien.
Carl Tyrissons och Brita Larsdotters barn [jfr Riddarhusets stamtavlor, Adliga ätten Törnefelt, nr 1051]:
1) Tore Carlsson. Ryttare, vid sin farbror Anders Tyrisson Törnefelts död 1718.
2) Karin Carlsdotter, levde änka vid sin farbror Anders Tyrisson Törnefelts död 1718. - Gift med N.N., död före 1718.
Med vänliga hälsningar
//Peder Andersson
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy