Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2014

[Britt-Marie Nordin]

Hej!
Jag hr hittat henne tidigast i Ulricehamn AI:5, 1846-1859, sid 516, 708, 722 och 874 samt AI:6, 1854-1870, sid 257.
Hittade detta när jag sökte en fosterson, som bodde hos henne i Borås, enl fråga under Halland, Ås, den 13 dec 2012.
Hälsningar
Britt-Marie

[Marianne Elfström]

Tack Britt-Marie!
 
Vi håller på att försöka bena ut familjeförhållandena för hennes döttrar och deras eventuella barn  
under rubriken Källor - Vad säger en bouppteckning om oäkta son.
 
Mvh
Marianne
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2012-12-14 16:07)

[Lena Fransson]

Hej !!!
 
Jag söker föräldrar till Birgitta Anne-Marie f 1938-11-25 i Ulricehamn
 
MVH  Lena

[Håkan Pettersson]

Hej Lena!
 
Född UÄ
 
1938-11-25
 
Lilja, Birgitta Anne-Marie
 
Plåtslag.v 3A
222 30  Lund
 
Kyrkobokförd i Sankt Peters kloster (Lunds kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 67461. Mantalsskriven på samma ort.
 
Född 25/11 1938 i Ulricehamn (Älvsborgs län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971
 
Moder Anna Maria Bengtsson, Hässleholmsvägen 2 a , V skrävlinge, Malmö enl. SVAR
 
Adress 1970 enl Sv bef 1970 skickas i privat mail.
 
Mvh
Håkan

[Marianne Elfström]

Notarien wid Kongelige Spannemåls Commiteen, Wälädle Högaktade Fredric Erenst Besecke och
Dygdädla Jungfrun Maria Charlotta Sommar på Högared, gifte sig 1795-12-03 i Ljungby (N).
 
Paret återfinns i Ulricehamn AI:1, 1818-32, sid 9;
Notarien Ernst Fredrik Besecke, född 1756-06-23 i Leipzig,  
och hans hustru Maria Charlotta Sommar, född 1775-07-25 i Malmö.
Fosterson: Carl Fredric Kr?ger, född 1807-08-24 i Brund?
 
Jag vet inte när de inflyttade till Ulricehamn.
 
Notarien dog 1821-08-24 i Ulricehamn, 65 år gammal (ingen bou hittad).
Hustrun dog 1843-11-10 i Ulricehamn, 69 år 4 mån gammal (bou 1844:127 - inga bröstarvingar).
 
 
Det finns ytterligare två personer som  vid flera tillfällen kallas Besecke (m fl stavningar) i Ulricehamn  
och medlemmar ur den enes familj senare i Borås;
Carl Johan / Janne Pettersson Baeseke, född 1816-07-11 i Ulricehamn, arbetare.  
Föräldrar: Mjölnaren Petter Andersson och Sara Andersdotter, 26 år,
och
Johannes Svensson, född 1794-04-16 i Vist (Timmele), död 1845-09-02 i Ulricehamn, arbetskarl, väktare.
Föräldrar: Sven Jonsson och Ellicka Larsdotter, 26 år?, i Krabbagården, Härstorp, Vist.
 
Johannes kallas Beseke (m fl stavningar) vid två tillfällen;
när dottern Emeli föds 1828-04-05 och
när dottern Christina Charlotta dör 1829-10-06.
 
Hustrun/Änkan  
Cajsa Pehrsdotter / Peterdotter, född 1797-01-15 i Timmele, kallas även Paeseke Cajsa enl hfl Ulricehamn AI:5, 1846-59, sid 875.
Efter att änkan flyttat till Borås 1870 bär hon släktnamnet Besecke. Hon dog 1876-04-24 i Borås.
Döttrarna  
Christina Charlotta Johansdotter, född 1830-08-08, kallas även Beseke när hon flyttar från Ulricehamn 1849 till Borås  
(hon gifte sig Andersson 1858),
Wilhelmina Johansdotter, född 1833-04-08, kallas Besecke efter att hon återkommit till Borås 1868 från Göteborg och  
Johanna Sofia Johansdotter, född 1836-03-26/-04-10, kallas Besecke efter att hon flyttat till Borås.  
 
 
I hfl Ulricehamn AI:1, 1818-32, sid 9, står
Notarie Ernst Fr: Besecke och hans hustru Maria Charlotta Sommar överst på sidan
medan Arbetskarlen Johannes Svensson med familj finns längre ner på samma sida.
(Jag vill minnas att de står på samma sida även i AI:2, 1824-32, sid 34.)
Notarie Besecke dog 1821, Johannes och Cajsa gifte sig 1824, så de bör ha blivit inskrivna senare i hfl.
Men detta är det enda samband jag hittat.
 
Man kan ju undra om Notarie Besecke hade något samband med Janne Baeseke och Johannes Beseke.
Har någon möjligen forskat lite djupare om denne notarie?
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2012-12-25 23:02)

[Stig Svensson]

Hej igen Marianne!
 
Jag är ganska säker på att Notarien Besecke, eller rättare sagt hans änka, Fru Besecke, och kanske framförallt platsen Fru Besecke bodde på, som är orsaken till att Johannes och hans familj fick tillnamnet Besecke.
 
Cajsa var ju piga på ett antal gårdar i Timmele och Dalum 1815-22. 1822 var Johannes och Cajsa dräng resp piga hos Änkan Molin på Skansen i U-hamn (AI:1s13). Vid giftermålet 1824 var hon piga i Prästgården, Timmele, där även vigseln ägde rum.
 
Johannes var dräng i Klockaregården, Timmele fram till 1815 dä han flyttade till Härstorp, Vist (antagligen till Krabbagården, som hans äldre bror Lars brukade).
1817, när Vists husförhörslängd börjar finns han inte kvar i Vist, men året efter när U-hamns dito bok börjar är han noterad som dräng hos Handelsman Sven Brunander (AI:1s29), och något år senare är han dräng hos Bernhard Ekman, Nr 7 i U-hamn. 1828 är han skriven som arbetskarl i Nr 75, U-hamn och han och Cajsa bör ha bott och arbetat hos Änkan Besecke i ca 4 år.
 
I folkmun hette det säkerligen inte att familjen Svensson bodde hos Fru Beseke utan att de bodde te Besecke´s, och blev följaktligen kallade Besecke-Johan och Beseckes Cajsa.
 
Efternamnen användes oftast inte utan om en person inte hade ett namn som gjorde honom lätt att skilja från andra, så begåvades han med ett tillnamn, beroende på utseende, yrke, plats han bodde osv.
 
Ett tydligt exempel på att efternamnen inte var så väl kända, inte ens för prästen, som förde kyrkoboken har vi ju i födelse- och dödboken i U-hamn. Vid sina döttrars födsel (och död) begåvades Johannes med fyra olika efternamn, Svensson, Andersson, Arvidsson och Besecke,  
 
Som Änka, minst 20 år senare, skrev prästen Cajsa Pettersdotter, Päseckes Cajsa kallad. Denne präst hade nog inte sett namnet Besecke skrivet utan hans skrev som han hörde det.
 
Jag har ett bra exempel från Timmele hur den beskrivna tillnamnsgivningen fungerar: Sodlatsonen Oskar Andersson, Fadern hette Ehn, var dräng på ett antal gårdar i  Timmele, bl a i Horshagaryd (uttal Horsared) på gränsen mellan  
Timmele, Dalum och Böne. Han gifte sig med dottern i gården och brukade den något år.  
1889 reste han till Amerika, ensam. Efter 4-5 år kom han tillbaka och bosatte sig på ett torp i Knöttla, så långt från Horshagaryd han kunde komma i Timmele.
Där blev han välkänd som Horsen, en mycket flyhänt grovarbetare som försörjde sig med att gräva diken och bygga gärdesgårdar åt traktens bönder.
Efter drygt 20 år dog hans fru och Oskar gifte om sig med Lina, som hade försörjt sig och sina barn som mjölkerska på bygdens storgårdar. I fortsättningen fick hon bara heta Horsa-Lina och överlevde sin man med minst 25 år, fortsatt som Horsa-Lina.  
 
Det finns en gammal historia som belyser det här, säkert urgamla sättet att namnge folk: Den handlar om åldringen som satt tillsammans med sina barnbarn och filosoferade om livet. Det lät ungefär så här:
Dä ä lätt å få sek ett sketord (läs öknamn). Far min, han stal en stut en gång i sin ongdom, å sen feck han heta Stuta-Pelle i hela sett liv. Efter en liten tankepaus, så kom tillägget  å ja, min stackars skråe (läs den helt oskyldige) ja feck heta Stuta-Pelles pajk
 
MVH
 
Stig

[Marianne Elfström]

Hej igen Stig!
 
Oj vilket arbete du lagt ner på detta!
 
Jo jag är mycket väl förtrogen med denna typ av namn sedan min barndom - Swänse Kålle, Barons Elsa, Tupp-Alma,  
Smens Fina, Päars Martin etc. Min mor kallades för Lindströms Inger eftersom gården kallades så efter hennes mormors far.  
Att bli kallad efter sin arbetsgivare (i staden) är inte förvånande - som Paeseke Cajsa - men att ta namnet som släktnamn.  
Det är just det som jag aldrig tidigare stött på.
Att man tog sig släktnamn i slutet av 1800-talet är ju inte ovanligt, men då är det oftast typ Elfström ed.
 
Din förklaring verkar dock vara den enda rimliga.
 
Möjligen hade det varit annorlunda om Notarie Besecke hade haft några ättlingar som förde namnet vidare?
 
TACK för ditt engagemang!
Jag önskar dig ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
 
Mvh
Marianne
 
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2012-12-31 19:07)

[Inger Lindberg]

Hej.
Återkommer med grenadjären Johannes Hed. Efterforskningar visar att hans efternamn innan han blev grenadjär var Lindberg.
Han kom 1820 till Svenska Maden nr 38 i Jönköping Kristina förs. som gesäll till synålsmakaren Petter Wetterbrant. Han kom utan attest och uppgav födelsedata 9/7 1795, ingen födelseort.
Jkpg Kristina A1:17 (1813-1827) sid 370.
A1:19  sid 279 Jkpg Krist. är hans födelsedata 9/6 1795, Ulricehamn.
Kan inte hitta någon Johannes på denna datum i Ulricehamns föd.bok.  
Kan hans far vara knalle, skriven i Ulricehamn med familj skriven i någon annan  socken?
Tacksam för svar
Mvh
Inger

[Anders Källén]

I AD Ulricehamn C:3 Bild 140/s 271 längst uppe till vänster vigs Anders Werndahl med Lena Ljungberg. I tredje kolonnen står något jag tolkar som Giöndal och jag undrar vad där står och vad det är för någon plats (för jag antar det är en plats). Samma ord dyker upp i Bild 183/s 357 i anslutning till parets 14 årige son Carls dö den 28/9. Nu i 5:te kolonnen, och här står något mer.
 
Mitt problem är att gördelmakare Werndahl och h h försvinner på något sätt. I mantalslängden 1780 är de skrivna som ortens inhyses och 6 år senare är de borta helt. För att förbli försvunna; några dödsnotiser kan jag inte hitta. Så har de flyttat till denna ort vars namn jag inte kan läsa? Men äldsta dotterns vigsel 1801 och de två barnens död noteras i Ulricehamn.
 
-anders

[Anneli Isaksson]

Hej Anders!
 
Det står Giördelmakare i Ulricehamn C:3 bild 140 och på bild 183 Giördelmakarebarn. Alltså ingen plats utan faderns yrke, som du redan hade.
 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

[Moderator Västergötland]

Några inlägg är flyttade till Gällstad; .
 
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Anbytarvärd / moderator Västergötland

[Anton Sjöö]

Hej!
 
Det verkar finnas en del information om en Anders Hjortman f. 1790. Jag tänkte kolla om någon känner till denna historia och kan hjälpa mig komma vidare.
 
Min farfars farmor hette Jenny (??oäktingen Jansson/Jansdotter 1858-1921??) och enligt en släktberättelse så flyttande hon som 19-årig från Hössna socken till Jönköping och kom att arbeta som piga.  Hennes föräldrar skall enligt berättelsen ha varit Anders Hjortman och Aristine.
 
Jag hittar ingen information om någon Aristine, varken i samband med Anders Hjortman eller någon annanstans. Min farfars tvillingbror skriver att Aristine var gift med Anders i ett andra äktenskap. De skall ha varit välkända i västgötasocknarna för sin förmåga att läka kreatur - veterinärer utan examen. farfars tvilling skriver också att hans farbror berättat när han och veterinären satt och trillade arsenikpiller tillsammans som skulle bota hästar och kor. De skall ha flyttat runt en del och dessutom sålt pappersblommor bland gårdarna. De skall så småningom också varit bosatta i Falköping och Bottnaryd. Jenny skall vara född 1859 eller 1858 - vilket gör den kände Anders Hjortman f. 1790 till en eventuellt ganska så gammal pappa/morfar. Och min släktning som ska ha besökt Anders och Aristine ska ha varit tre år när Anders Hjortman dog - något stämmer inte, fanns det fler Anders Hjortman i Ulricehamnstrakten?
 
Är det någon som vet något om denne Anders Hjortman och en Aristine som ska ha fått en dotter vid namn Jenny runt Ulricehamnstrakten?
 
Jag har hittat en del  släktforskning som antyder att en Kristina/Christina Johansdotter Hjortman var gift med Anders Hjortman och att de hade ett barn som hette Jenny - men detta stämmer inte med släktberättelsen
ex: http://www.gencircles.com/users/ringborg/1/data/6229
 
Jenny ska i sin tur haft fyra barn: Edvin Nordh (han som berättat historien), Elsa Antonia Nordh, Dagmar Viktoria Nordh och Knut Alfred Jenner Nordh f. i jkpg (och Hjalmar som dog vid fem års ålder). Jenny skall fått ihop det med en av sina arbetsgivare: Ernst Vilhelm Knut Grefberg, men berättelsen säger att hon blev övergiven och sedan gifte sig med Per (August?) Alfred Johansson Nord - vilket låter rimligt då namnet Nordh används för barnen.  
 
Blev mycket funderingar nu - men någon kanske vet något om Anders Hjortman och Aristine med sin dotter Jenny?
 
Mvh

[Lisbeth Zachs]

Släktberättelser skall man ofta ta med en nypa salt. Du måste börja i någon ända där du har en uppgift du är säker på och sedan arbetade dig bakåt genom källor som Sv Bef 1880, 1890 o 1900 och bekräfta uppgifterna du hittar där genom att slå i aktuell födelsebok och husförhörslängder.
Jag är nu rätt säker på att din Jenny hade en mor som hette Christina (kanske har man läst ett krångligt Ch som ett A och fått det till Aristina). Christinas far hette Johannes Hjortman och både Christina och hennes mor Gustava Nilsdotter använde efternamnet Hjortman från 1880 fram till sina resp dödsfall.
 
Om du vill fortsätta forska bakåt så kan du utgå från  
Ulricehamn AI:5 (1846-1859) Bild 308 / sid 603 (AID: v44653.b308.s603, NAD: SE/GLA/13600) där Jenny finns med sin mor och morföräldrar.  
Johannes Hjortman född 1798 har kommit från Gåsebacken till Ulricehamn 1854.  
 
Dottern Christina f 1838 i Ulricehamn skall enligt husförhörslängden Ulricehamn AI:5 (1846-1859) Bild 192 / sid 371 (AID: v44653.b192.s371, NAD: SE/GLA/13600) varit iväg till Espered (Äspered) 28 okt 1853. Det är troligen där hon råkat i olycka första gången. Hittar inget i inflyttningsboken för Äspered, som finns som del i Rångedala inflyttningslängd. Rångedala B:3 (1850-1858) Bild 55 (AID: v44352.b55, NAD: SE/GLA/13441). Om ingen annan har bättre syn än mig så får man bläddra i hela Äspereds husförshörslängd för att hitta var hon eventuellt bodde när hon blev gravid.
 
Jenny född 30 aug 1858 i Ulricehamn får tre syskon födda i Ulricehamn medan modern förblir ogift. Fritz Hjalmar 1861, Karl August 1866 och Gilius Leonard 1877. Om du forskar i Ulricehamns födelseböcker för dessa år så kan du se om det finns uppgiven fader. Kristina Hjortman ser ut att ha haft ett tufft liv skriven på Fattighuset tillsammans med modern Gustava änka och 3 av barnen. Sv bef 1880 Post 1880-15-235-1164
 
Jenny har flyttat hemifrån och finns enl Källa: Sv befolkn 1880 Post 1880-15-143-669 Daltorps prästgård
 
Sv bef 1890 Post 1006112 Jenny gifter sig med Per Alfred Johannesson f 1854 och får 4 barn födda i Jönköping.  Lars Edvin 1882, Dagmar Viktoria 1884, Carl Hjalmar Algot   1885 och  Elsa Antonia 1888.
 
Sv bef 1900 Post 4595090 hushållets far heter nu Per Alfred Johansson _Nord_ och två barn har tillkommit Sigrid Isabella 1893 och Knut Alfred Jenner 1896. Du får forska på om Per Alfred blev soldat Nord eller om namntillägget har något annat skäl.
 
Det du kan göra nu om du blivit lite inspirerad att forska ordentligt är att följa Jennys morfar Johannes Hjortman bakåt för att se om det finns ett släktskap med Anders eller om Hjortman var ett soldatnamn, som näste rotesoldat övertog från den föregående vid hans avsked eller död.
 
Som sagt släkthistorier skall bara vara grund för att leta efter sanningen. Ofta ville man förbättra något som inte passade i dåtidens normer.
Lycka till med resten av din forskning.

[Anton Sjöö]

Hej!
 
Tack så jättemycket Lisbeth, jag är ny på den här med släktforskning och tar till mig dina tips och tackar för all information!
 
Aristine är nog som du säger, ett skriftligt missförstånd för Christina. Jag ska försöka få tag information kring Anders och om Per Alfred.
 
EDIT: Nu ska jag verkligen visa vilken nybörjare jag är: Jag är medlem i ancestry och söker där i husförhör Ulricehamn AI:5 (1846-1859) Bild 192 / sid 371 (AID: v44653.b192.s371, NAD: SE/GLA/13600 Jag hittar rätt AI:5 (1846-1859) Ulricehamn men får det till att boken bara är 162 sidor lång, är det något jag missar här? Använder ancestry något eget system eller är det jag som gör fel.. att bara söka på bildnr verkar inte ge rätt bild.
 
Mvh
 
(Meddelandet ändrat av norton 2013-10-03 21:38)

[Lisbeth Zachs]

Hoppas du bara har ett kort abonnemang på Ancestry/Genline. De har så vitt jag förstår ett eget system, som låser fast användaren genom att det är svårt att konvertera till kyrkbok och sida. Det går visserligen enligt uppgift att i söksystemet på Ancestry få angivet kyrkbok och sida, men ditt problem nu är ju att gå andra vägen.  
 
Mitt enda tips till dig är att du använder Ancestrys normala sökfunktionen med de personuppgifter, som du ser i mitt förra svar. När du då hittar personen med ett Genline nummer (Ancestry är uppköpt av Genline) GIDxx, så kan du använda detta nummer i den avancerade sökfunktionen och bekräfta att du hittat samma kyrkbok och sida som jag angivit.  
 
Kanske någon som har Ancestry kan ge dig mer tips om hur du ursprungligen söker i den produkten. Byt sedan till ArkivDigital, Riksarkivets Svar eller gå till biblioteket/landsarkivet och släktforska.

[Börje Hillfelt]

Anton,
 
Ulricehamn AI:5 innehåller fler än 162 sidor, eftersom pagineringen börjar om ett flertal gånger.
Lisbeths sidohänvisning kanske förbryllar, eftersom den hänvisar till en sida, där inte pagineringen börjar om.
På Genline skulle Du kunna använda Dig av GID 1960.16.37300
eller sid 40 (i den andra ompagineringen)
 
Börje H

[Kristina Gunnarsdotter]

Pagineringen som Lisbeth hänvisar till är den korrekta och den som bör användas. Den som Ancestry/Genline har gäller inte sedan många år. Deras GID-nummer är heller ingen källhänvisning utan bara ett bildnummer i deras system. (Och det är Ancestry som köpt upp Genline, inte tvärtom.)
För forskning i svenskt material är väl inte Ancestry/Genline det bästa alternativet numera, inte ens det näst bästa.

[Anita Svensson]

Jag lyckats inte få fram Adolf Venström född 1827-09-19. Fick besked från Riksarkivet Göteborg att han föddes i Ulricehamn enligt Göteborgs Domkyrkoförsamling inflyttningsattest Vol HIIa:33 uppslag 11448 föddes Adolf i Ulricehamn. Jag letade i Arkiv digital men nää. Lyckats inte få fram hans föräldrar. NÅn kanske har uppgifter om honom i Ulricehamn. Med vänlig hälsning Anita

[Marianne Landh]

Hej Anita !
 
Adolf är född i Alingsås. Här kan Du följa honom/familjen.
 
Alingsås stadsförsamling C:4 (1810-1849) Bild 55 / sid 101
Alingsås stadsförsamling AI:8 (1824-1830) Bild 33 / sid 61
Alingsås stadsförsamling BI:1 (1815-1849) Bild 48 / sid 87, rad 113.  
 
Ulricehamn AI:1 (1818-1832) Bild 171 / sid 333
Ulricehamn AI:2 (1824-1832) Bild 59 / sid 109
 
Borås BI:3 (1839-1850) Bild 18 / sid 29, rad 68
Borås AI:16 (1845-1850) Bild 88 / sid 145
Borås AI:17 (1845-1850) Bild 48 / sid 73
Borås AI:19 (1850-1860) Bild 91 / sid 169 - flyttar till Göteborg 1851
 
Med vänlig hälsning
Marianne

[Inger Lindberg]

Återkommer till synålsmakargesällen Johan -nes Lindberg, född i Ulricehamn den 9 juni 1795 enligt egen uppgift. Upptäckte att Johannes dotter Maria Christina, född den 1/4 1834 i Kristina församling, Jönköping, hade ett dopvittne vid namn jungfrun Maria Lindberg. Sonen Frans August, född den 31 januari 1845 i samma förs.hade ett dopvittne, pigan Johanna Lindberg. Inte mycket till nya rön. Men ett halmstrå att komma vidare med.  Kanske dessa tre, Johannes, Maria och Johanna är syskon från Ulricehamn?  Namnen Maria och Johanna förekommer senare i släkten.
Mvh
Inger

[Lisbeth Zachs]

Inger,
Du kan kanske titta på barnen till soldat Anders Lindberg. där verkar finnas både, Maria, Johanna och Johannes i barnaskaran. Du kan kanske starta från dessa och se om du kan hitta rätt.
Släktnamnsregister Västgötadelen av Älvsborgs län SlReg:5 (0-1800) Bild 153 / sid 977 (AID: v187551.b153.s977, NAD: SE/GLA/75005)

[Inger Lindberg]

Tittade på soldaten Anders Lindberg, Eggvena men tror inte att hans son Johannes är min mans ana.
Lindberg tycks vara ett ganska vanligt namn i Västergötland. Tack för hjälp.
Mvh
Inger

[Stig Svensson]

Hej Anton Sjöö!
 
Namnet Hjortman är ett ganska vanligt soldatnamn. Jag har många uppgifter om minst 4 släkter i området Ulricehamn-Borås som utgår från olika soldater med namnet Hjortman. Ättlingar av minst 2 av dessa Hjortmanssläkter levde i området Timmele-Vist-Ulricehamn-Marbäck.
 
Din ana Jenny Hjortmans morfars far, Erik Hjortman (Johansson), var från 1789 soldat i Hjortryd, Toarp (nära Borås). Han var född 1768-12-25 i Södra Ving. 1801 var hans soldattjänst slut och han var tillbaka i födelsesocknen. 10 år senare fanns han i grannsocknen Timmele där han dog som torpare under Klockaregården.  
 
Erik Hjortmans hustru, Greta Hansdotter, född 1766-10-05 i Brunn och död 1855-06-30 i Fattigstugan i Timmele, var dotter till soldaten Hans Rosenbom, 1721-78.
 
Erik och Greta hade 7 barn, födda åren 1795-1815 i Toarp, Södra Ving, Murum och Timmele. Fyra av de yngsta barnen dog före 10-års älder och son nr 5, Andreas, född 1807 Murum dog ogift, 41 år gammal, som Lösdrivare i Fattigstugan, Timmele 1849. Son nr 1, Anders Hjortman, född 1795-10-09 i Toarp var bonde och torpare i Timmele, där han dog 1856-11-02.
 
Eriks son nr 2, (Jennys morfar) Johannes Hjortman, född 1798-04-24, var från 1832 mjölnare och torpare på olika ställen under Fredriksberg, Ulricehamn. Han dog 1873-03-23 på Fattighuset, Ulricehamn.
 
Johannes Hjortman gifte sig 1831-06-24 i Vist med Gustafva Nilsdotter, född 1802-04-09 i Södra Ving. Hon dog 1894-09-04 på Fattighuset i Ulricehamn.
 
Gustafvas föräldrar var Nils Österberg, 1788-1810, och Anna Beata Moberg (Samuelsdotter), 1784-1854. Anna Beatas far, Samuel Moberg var Huddragare (Pele) i Dannike och båda hennes makar, Nils Österberg och Carl Magnus Östergren, 1788-1853, hade samma yrke i Timmele och Vist.
 
Johannes och Gustafva hade fyra barn varav Jennys mor Christina Hjortman (Johansdotter) var yngst, hon var född 1838-05-16 i Gåsebacken under Fredriksberg i Ulricehamn. Christina blev aldrig gift utan bodde oftast hos sina föräldrar eller på Fattighuset i Ulricehamn. Hon hade 7 barn födda åren 1858-77 varav Jenny var äldst. Christina dog 1910-11-05 på Fattighuset i Ulricehamn.
 
Det du skriver om släktingen som var veterinär utan examen stämmer väl in på
yrket huddragare (Pele).  
 
Som du förstår av ovanstående så kommer efternamnet Hjortman från moderns förfäder.
Den ev maken med namnet Anders Hjortman, som du hänvisar till, är säkerligen en typisk gissning i ett amerikanskt släktforskarprogram.
 
Uppgifterna om din släkt har jag hämtat från kyrkböckerna, dvs födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder. Jag kan förse dig både med mer utförliga uppgifter och exakta uppgifter om var de är hämtade och kan kontrolleras.
 
MVH
 
Stig

[Lena Fransson]

Hej!!
 
Jag har en person som är född 1938 i sjukstugan i Ulricehamn, modern var kyrkoskriven och arbetade i Malmö. Var det vanligt på den tiden att man åkte så långt för att föda sitt barn ? Fick man det gratis ?? Moden uppger inte barnets fader. Var i Ulricehamn låg sjukstugan ??
 
MVH Lena

[Lisbeth Zachs]

Lena,
Om man ville vara diskret, så hände det nog att man reste i den mån man kunde. Jag har en farmors syster som i början av 1900 for från Sverige till Skottland, för att barnafaderns föräldrar hade möjlighet att dölja sonens äventyr med torpardottern.
 
Oftare är det nog så att man åker hem till föräldrahemmet om man råkat i olycka i den stora staden Så jag tror att du skall undersöka om modern var född någonstans i Ulricehamn eller åtminstone hade morföräldrar där.

[Lena Fransson]

Tack Lisbeth
 
Modern var inte född i Ulricehamn, hennes släktingar kom ifrån Köinge fs
 
MVH Lena

[Lisbeth Zachs]

Lena,
Du frågade också om Ulricehamns sjukstuga. Du kan hitta en bild av Nygatan på
http://www.ulricehamn.se/upload/miljo_bygg/bygg/Kulturmilj%C3%B6v%C3%A5rdsprogram/Del%202/Epoker_stadens_historia.pdf
och en uppgift om att sjukstugan låg på Nygatan finns på
http://www.ulricehamn.se/upload/miljo_bygg/bygg/Kulturmilj%C3%B6v%C3%A5rdsprogram/Del%202/C_F.pdf
 
Det finns flera pdf-dokument om Ulricehamns historia, som nämner sjukstugan som något som kom tillsammans med järnväg och badhus
http://www.ulricehamn.se/upload/miljo_bygg/planering/v%C3%A4xtplats_ulricehamn/antagen/sid%2014_16.pdf
 
Finns ett antikvarium där man säljer vykort från Ulricehamn bland annat sjukstugan
http://www.abm.se/leopolds/Vykort.VG.Ulricehamn.html

[Kristina Rylander]

Hej,
 
Jag letar efter Hans Larsson född 1797 någonstans i Västergötland och enligt flera hfl så ska han ha flyttat från Ulricehamn någon gång under 1826 till Fjälkinge No 36. Tyvärr så saknas det in och utflyttningslängder för 1826 både i Ulricehamn och Fjälkinge.
 
Om man tittar i Fjälkinge AI:7 (1830-1835) sidan 106 så har det stått att han var född i både Svenljunga och Ulricehamn men detta är överstruket. Jag har gått igenom Ulricehamn AI:1 (1818-1832) och den enda Hans Larsson född 1797 jag har hittat är den man som finns på sidan 247 (han finns med två gånger). Det står att han kom från Svenljunga 1825 och att han var född där om jag inte läser helt fel. Dock står det inte vart han flyttar och när, han är bara överstruken på båda ställena.
 
Jag har också tittat i födelseboken för Svenljunga och den enda Hans som föds under 1797 är den Hans som finns i Svenljunga C:3 (1749-1820) sidan 239. Jag har svårt att tyda faderns namn själv men fick läshjälp:
 
 
Fadern ska heta Håke Hansson och modern Maria Hansdotter. Hans ska vara född på Alabäcken. Jag har gått igenom Svenljunga AI:1 (1801-1812) men inte hittat familjen där (kan ju ha missat dem också).
 
Tacksam om någon kan hjälpa mig att reda ut vem Hans Larsson som flyttade till Fjälkinge 1826 är. Hfl framåt från Fjälkinge AI:7 och till hans död 10/12 1875 ger ingen mer information om hans bakgrund.
 
Var lite osäker om jag skulle lägga detta under Fjälkinge, Ulricehamn eller Svenljunga.
 
(Meddelandet ändrat av kristinar 2014-12-27 15:43)
 
(Meddelandet ändrat av kristinar 2014-12-27 15:44)

[Britt-Marie Nordin]

Hej Kristina!
Familjen finns på Dalabäcken, Bengtstorpet i Svenljunga AI:1, 1801-1812, bild 9.
 
Man kan ju undra varför Hans f 1797 kallar sig Larsson och inte Håkansson?  
 
Hälsningar
Britt-Marie

[Kristina Rylander]

Jo, det är det jag funderar över..om det kan vara rätt Hans ändå..?
 
Tack för att du hittade familjen 1801. Jag hade missat dem där. Dock ser jag att det bor en annan familj i Bengtstorpet året därpå. Ska gå igenom hfl för 1802 igen...