Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2010

[Göran Stenberg]

Känner någon till omständigheterna kring Eric Gustaf Strinnholms död i början av 1820-talet? Enl husförhörslängden för Umeå lands, där han är skriven hos fadern förste lantmätaren Anders Magnus Strinnholm i Österteg, har unge Strinnholm skjutit sig till döds.
Eric Gustaf Strinnholm var född 1794 i faderns första gifte med Beata Zimmermann eller Zimmerman.
GS

[Stig-Lennart Johansson]

Nej, Göran - samma i DB/F:1 1821-11-12

[Göran Stenberg]

Tack StigLennart! Jag har aldrig riktigt förstått vad denne Eric Gustaf Strinnholm hade för sysselsättning. Bodde han hemma hela livet? Hur som helst blev han moderlös vid 12 års ålder och modern var en Sursill-ättling.
Göran

[Stig-Lennart Johansson]

Mja, i Stockholm 1814-16 innan han återkom ![AI:11a,s57]

[Göran Stenberg]

Intressant! Brodern Anders Magnus var där vid den tiden under kompanjonskapet med Haeggström.

[Göran Stenberg]

Bodde Anders Magnus Strinnholm d ä på Tegs gård, dvs nuv Metargränd 1, med dottern Beata Sophie Stenberg, f Strinnholm, och svärsonen Jonas Gustaf Stenberg? Dessa makar avflyttade ca 1831 till gården Hagalund på Backen.
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 21 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

Jonas Gustaf Stenberg hade ju samma yrke som svärfadern Anders Magnus Strinnholm. Därför föll det sig kanske naturligt att familjerna bodde tillsammans. Svärfadern var omgift och var småbarnsfar på 1820-talet. Jonas Gustaf Stenberg (1801-1851) och Beata Sophie, f Strinnholm (1791-1863), fick tre barn som alla föddes på Tegs gård, nämligen Elise Sophie (1825-1833), Gustafva (1827-1833) och Magnus (1829).
Svärfadern Strinnholm dog 1830 och antagligen hade familjen inte råd att bo kvar på gården. Året därpå dog Stenbergs mor, dvs Pehr Stenbergs änka Elisabeth Catharina, f Turdfjaell, och då erbjöds ett tillfälle att flytta till Hagalund på Backen. På Hagalund blev makarna Stenberg efter några år barnlösa; fru Stenberg var ju också tio år äldre än sin man. Som fosterdotter upptog de från 1846 Carolina Elisabeth (Betty) Stenberg (1841-1928), dotter till mannens bror Carl Erik Stenberg, häradshövding i landets största och nordligaste domsaga och därtill fjortonbarnsfar. Men lilla Betty får återvända till föräldrarna på gården Lugnet i Mattila i Nedertorneå, kanhända efter lantmätarens fasansfulla död i eldsvådan nyss beskriven under sockenrubriken Umeå  landsförsamling. I hemmet bodde därefter en Christine Ström, sannolikt ett kusinbarn eller en kusin, som kanske först var ett slags jungfru men som i bouppteckningen 1863 benämndes fosterdotter och som också gravsatts med dem enl gravvården vid makarna Stenbergs gjutjärnskors nära Umeå landskyrka. Denna mamsell Ström är f ö nämnd i J A Linders dagböcker som en s a s på marknaden ledig husföreståndarinna.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

Betty Helledaijs, f Stenberg, öden har i sommar avhandlats under rubriken Danderyd och sonen Erik Brännström har nyss diskuteras under Högalid i Stockholm.
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

Anders Magnus Strinnholm hade i sitt första gifte bl a sonen Anders Magnus Strinnholm (1786-1862), som blev bokförläggare, historieskrivare och slutligen en av de aderton i Svenska akademien. Strinnholm d y gifte sig med en kusin och när efterträdaren parenterade honom i Stora börssalen sades bl a att samma ljus som var tända på Strinnholms bröllop brann när han stod lik. Akademiledamoten Strinnholm fick f ö den mer eller mindre tvivelaktiga äran att finnas med som svår fråga i den första svenska versionen av Trivial pursuit. Själv hoppas jag att han får plats i Svenskt biografiskt lexikon.
I första giftet var Strinnholm d ä också far till Anna Magdalena Strinnholm (1788-1840), som gifte sig med sin systers svåger Pehr Stenberg d y (1802-1890). Anna el Annette Stenberg dog dock innan mannen fick tjänst i landsförsamlingen och kom alltså aldrig att bo på den gård på kyrkobordet som senare blev både landshövdingefamiljen Roséns sommarnöje och till slut waldorfskola.
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

Känner någon till mamsell Ström? Finns hon med i exv Folkräkningen 1870? Jag började fundera över vilka hon egentligen var dotter till. (Antagligen är hon bokförd under namnet Christina Ström. Jag skulle gissa att hon föddes ca 1800-1815.)
 
(Meddelandet ändrat av Gst den 22 oktober, 2008)

[Annika Lidén]

Hej igen.  
 
Jag har raderat detta meddelande då jag läst fel efternamn.
 
Mvh Annika.
 
(Meddelandet ändrat av ali den 22 oktober, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ali den 22 oktober, 2008)

[Sven-Erik Johansson]

Hejsan Annika  
 
Lindblad är Stig Lennart Johanssons anor och denna Lindblads dotter är inte rätt man för detta tillfälle.  
Dessutom den Cristina som du nämner dör ganska omgående, men har en syster Cristina som är född året därpå.  
Lindblads och hans ättlingar finns på www.sikhallan.se och i databas Kråken 8  
 
Alla data om Cristina Ström finns i Databas Kråken med förgreningar till 1500-talet och hennes bakgrund finns också på www.sikhallan.se med förgreningar bakåt till 1600-talet.  
 
Jag kommer att under dagen göra ett utdrag av Kristinas bakgrund ur databas Kråken 8 och lägga detta endera på Anbytarforum eller på min hemsida www.sikhallan.se.  
Just nu har jag Stockholms besök.  
 
En trevlig dag önskar  
Sven-Erik

[Sven-Erik Johansson]

Svaret på Görans fråga om vem mamsell Cristina Ström är.
Kristina Maglena Persdotter är mamsell Ström.
 
Född 1809-11-28 i Umeå lands,Spöland  
Död 1886-02-21 Umeå lands Kyrkbordet
 
Föräldrar
Far Per Nilsson 1778-10-29 Umeå lands Vännfors
Mor Magdalena Nilsdotter f cirka 1775 (Finns ej i FB och HFL ger födelse mellan 1772-1779)
Hon dör 1816-02-01 i barnsbörd och prällen anser så att hon är 44 år, dvs född 1772  
 
Nedan är ett utdrag ur databas Kråken 8 där man kan följa henne under hennes livstid.
 
Notis nr 1 UM/Gullsjö,AI:10b,1/7,s344,1810,dotter Stina Lena
Notis nr 2 DEG/Tväråträsk,AI:1,s268,1811-12,dotter Stina Lena till Stina Magdalena hos Com Stenberg s.1488
Notis nr 3 DEG/Tväråträsk,AI:1,s268,1811-12,dotter Stina Magl f.1809
Notis nr 4 UM/Kyrkbordet,AI:12c,s1503,1821-27,fosterbarn Stina Mag Persdotter f.1809-11-28 hos Stenberg
Notis nr 5 UM/Kyrkbordet,AI:12c,s1509,1828,piga Stina Magl Persdotter f.1809-11-28
Notis nr 6 UM/Kyrkbordet,AI:12c,s1295,1829-31,piga Stina Magl Persdotter f..1809-11-28 (Otydligt)
Notis nr 7 UM/Kyrkbordet,AI:13c,s1300,1832,piga Stina Magl Persdotter f.1809-04-28
Notis nr 8 UM/Västerhiske,AI:13c,s1068,1834,piga Stina Magl Persdotter f.1809-04-28-till 52
Notis nr 9 UM/Västerteg,AI:13a,s52,1834,jungfru Stina Magl Ström f,1809-04-28 hos Gustav Stenberg
Notis nr 10 UM/Västerteg,AI:14a,s61,1835-38,jungfru Stina Magl Strömf.1809-04-28 hos Gustav Stenberg
Notis nr 11 UM/Kyrkbordet,AI:14c,s1529,1839-40,jungfru Stina Magl Ström f.1809-04-28 hos prov.läk
Notis nr 12 UM/Kyrkbordet,AI:15c,s1516,1841-47,jungfru Stina Magl Ström f.1809-04-28 hos Gustav Stenberg
Notis nr 13 UM/Kyrkbordet,AI:17c,s1692,1855-61,demos Christina Magl Ström f.1809-04-28 hos änkan Strinnholm
Notis nr 14 UM/Kyrkbordet,AI:18d,s1750,1862-68-demos Christ Magl Ström 1809-04-28
Notis nr 15 UM/Kyrkbordet,AI:19d,s1796,1869-75,demos Christina Magl Ström f.1809-04-28
Notis nr 16 UM/Kyrkbordet,AI:20d,s2439,1876-85,demos Kristina Magd Ström f.1809-11-28
Notis nr 17 UM/Kyrkbordet,AI:21f,2454,1886,demos Kristina Magdlena Ström f.1809-11-28-död
 
Anarkiv 7.0 2008-10-22 Kråken8orgb.DDB
 
Även hennes föräldrar har en rätt komplicerad tillvaror där de flyttade runt ganska mycket och det kan ju vara en anledning varför Kristina Magdalena under en tid var fosterdotter hos familjen Stenberg.
Dessutom att hon efter denna uppväxt hos familjen Stenberg helt plötsligt blev Junfru vid ca 25 års ålder och sedermera mamsell
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik

[Göran Stenberg]

Hej Annika och Sven-Erik! Tack för data om mamsell Ström! Sven-Eriks sökning visar verkligen hur användbar databasen Kråken är. Nu har jag ju tack vare Sven-Erik mamsell Ströms hela levnadslopp. Vi kan också se hur hennes stånd och namn förvandlas genom åren. När hon skriver sitt namn i bouppteckningsinstrumentet från 1863 använder hon namnformen Christine Ström. Vid den här tiden har människor börjat betrakta ett av sina förnamn som mer prominent än det el de andra, dvs som ett tilltalsnamn.
Jag misstänker att det finns släktskap mellan mamsell Ström och Gustaf Stenberg. Hans farfars bror var tullnären Lars Ström i Ratan.
En trevlig dag på eller utanför Sikhällan önskar
Göran i Stockholm (men med hjärtat i Nederkalix och rötterna i Umeå)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

Det egentliga fosterförhållandet rörde ju i första hand Pehr Stenberg d ä och hans hustru, eftersom hon enl Sven-Eriks utdrag fanns hos dem på Hagalund redan 1811 el 1812. Man kan därför undra varför hon inte antog efternamnet Stenberg utan valde namnet Ström.

[Stig-Lennart Johansson]

Nja, om jag förstår Sven-Eriks noteringmetod rätt, så blir hon fosterbarn först 1821.
 
Jo, Göran: med reservation för att jag inte har Lars Ström Perssons ättlingar utredda  
(som kan visa närmare släktskap), tör hans hustru och Kristina Magdalena Ström Persdotter  
ha den gemensamma anfadern Erik Store Jonsson (se bifogat)?

den Stores
 (4.3 k)

Det är, vad jag kan se, alltså icke Lars Ström utan dennes hustru som förenar dessa 'Strömmar' -  
så Lars Ströms barn kan ju vara besläktade...
 
(F.ö. kan noteras att bland den Stores ättlingar befinner sig bl.a. de icke okända Lamberts, varigenom  
även undertecknad hamnar bland ättlingarna och alltså avlägset befryndad med både Lars Ströms barn och  
därtill något närmare med Stina Lena Ström!)
 
Men jag kan inte finna släktskapet till Stenbergs - varigenom misstänker Du sådant?
 
Mvh / StigLennart

[Göran Stenberg]

Hej, jo Pehr Stenbergs farbror kallade sig ju Ström och t o m Erik Persson i Stöcke är en gång noterad som Erik Persson Ström.
Hälsningar!

[Göran Stenberg]

Nu ser jag Magdalena Zingmark. Hon var ju gift med Pehr Stenbergs farbror tullnären Lars Ström.

[Stig-Lennart Johansson]

Alldeles riktigt, Göran, men tillnamnet Ström för Stina Lena börjar användas
först omkring 1840 - och då är fosterbarnaskapet ganska avlägset... Dock, som sagt,
sådana här avlägsna släktskapsmöjligheter tycker jag är besvärliga: när dom funnits,
så är de lättbegripliga.
 
Innan de funnits - är det ett rent mörker !
 
StigLennart
PS Stina Lenas far Per Nilsson, vargeringskarl/soldat Klar och nybyggare,
hamnade ju redan i början på 10talet på Backen och sedan stadigvarande från 20talet
där som kyrkvaktmästare - så social närhet fanns förvisso...

[Göran Stenberg]

Tack för intressanta uppgifter om mamsellen! Tänk att fadern arbetade i kyrkan! F ö reflekterar jag precis som Du. Vi försöker strukturera mönster som varit mer eller mindre självklara för sin tids människor. Kanske att efternamnet Ström kändes så där litet lagom, nästan som ett släkt till släkt-namn. Hon ville väl närma sig familjen Stenberg på något vis. Kvinnan är ett bra exempel på 1800-talets ståndscirkulation. Hennes namnteckning i bouppteckningen - Christine Ström - är mycket vårdad. Hon måste ändå ha insupit någon sorts bildning på sin livsresa, dvs förutom alla livserfarenheter som vi alla samlar på oss.
Hälsningar fr Göran
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 23 oktober, 2008)

[Göran Stenberg]

J A Linder benämner henne Ström redan på 30-talet. Det skulle betyda att det dröjer några år innan man får prästen att föra in ett nytt efternamn.

[Göran Stenberg]

Ett s k bildningsexempel från Kalix är att en av jungfrurna hos konsul Åkerström kunde stående åhöra guvernantens lektioner för barnen i huset. Hennes dotterdotter berättade detta för mig och menade att situationen kom att prägla familjelivet när jungfrun senare gifte sig och fick barn.
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 oktober, 2008)

[Stig-Lennart Johansson]

Ja, 1834 är första gången i HFL (hos Gustav Stenberg).
Jo, piga jungfru, demoiselle-mamselle sammanfattar väl bildningsresan...
Påminner om prästpigans oä son (min fmff) som före folkskolans tid fick lära  
i huset och bli kronojägare !
 
Annars verkar tillnamnen nog länge hanteras efter kyrkbokhållarens läggning och humör ?

[Göran Stenberg]

Av universitetslektor Nils Pårud har jag fått följande ägarförteckning för Tegs gård på nuv Metargränd 1, d v s avseende 1800-talet:
 
ca 1820 - ca 1839 Jonas Gustaf Stenberg
29/10 1839 - 1856 Georg Stjernhoff
9/12 1856 - 1862 Sten Alarik von Oelreich
11/7 1862 - 1867 A Sparrmann
1/7 1867 - 1873 Herman Huldt
16/4 1873 - 1882 O A Sollén
21/4 1882 - 1901 Tycho Domeij
 
Det verkar alltså som om Gustaf och Sophie Stenberg blev kvar på gården åtta år längre än jag uppgav ovan.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-04-15 23:51)

[Göran Stenberg]

Betr frågan ovan 21/10 2008 om huruvida familjen Anders Magnus Strinnholm och familjen Jonas Gustaf Stenberg bodde tillsammans på Tegs gård, så finns det nog ingenting som tyder på det. Nils Pårud uppger att gården byggdes ca 1826 av Stenberg och i Umeå sockens historia  1970 är den avbildad på sid 372 med en bildtext som nämner Stenberg som byggherre.
Enl HFL 1820-1828 är Strinnholm bosatt i byadelen Österteg (fol 75) och Stenberg i byadelen Västerteg (fol 48); inte heller i nya boken finns de på samma boksida. Frågan är då vilken gård Strinnholm och hans familj bebodde och vart makarna Stenberg flyttade runt 1833, antagligen till gården Hagalund på Kyrkobordet, ledig redan 1831 efter änkefru Stenbergs död; möjligen bodde hemmadottern Anna Greta Stenberg där under mellantiden.

[Göran Stenberg]

Sophie Stenberg, f Strinnholm, ärvdes 1863 av fosterdottern Christine Ström enl ovan. Denna i sin tur avl 1886 och ärvdes enl bou av sin fosterdotter Amalia Öqvist, sannolikt identisk med modisten Kristina Amalia Öqvist, f 1841 i Umeå stad och enl Fo 1890 boende på Kyrkobordet. Vi har alltså nu lämnat Tegs gård och befinner oss på Hagalund.
Men vem var fröken Öqvist och vad hände med henne, d v s när avl hon?

[Stig-Lennart Johansson]

Göran: Christina Amalia föddes i stan 1841 23/5 av Handlande Gabriel Öquist & Maria Elisabeth Ström -
förmodligen Kyrkvaktmästare Per Klars dotter ME *1806-07-02 & systern Christina Magdalena *1809 28/11  
fostermor som kallad Demoiselle Ström dör på Kyrkbordet [AI:21F,s2454] 1886 21/2...
 
Mvh /StigLennart

[Göran Stenberg]

Då är det i alla fall en släkting till demoisellen! Men att denna släkt-till-släkting faktiskt kom att bebo och äga Hagalund känns litet konstigt, i synnerhet då jag tidigare alltid trott att det brann ned till grunden 1851. Men gården nämns som första post i bouppteckningen 1886 och värderas där till 1500 kr.
Stort tack, StigLennart!  
 
Göran

[Göran Stenberg]

Finns Amalia Öqvist i Fo 1900?

[Stig-Lennart Johansson]

Nej, Göran: hon dör i Lunginflammation på Kyrkbordet d. 6 oktober 1900 [Umeå Lf/SCB,Nr232] !