ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Akademiker om Västerbotten  (läst 248 gånger)

2015-04-17, 08:03
läst 248 gånger

Utloggad Margareta Holmgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2017-10-28, 12:49
    • Visa profil
Hej släktforskarvänner!
Jag vill gärna fråga er som fördjupat er i Västerbottens släktförgreningar om ni har sett Tysken? I den forskning kring våra gener som pågår har det ju framkommit att Västerbotten har en särställning i Sverige med omnejd. Vi är nalta eljest kort sagt. Här måste jag hejda mig för att formulera mig vänligt och väluppfostrat. Akademikerna som håller i denna fascinerande information om detta säregna landskap väljer att avskriva det hela med att någon tysk eller/och holländare skulle ha kommit upp till det glest befolkade området och betjänar de ensamma västerbottniska kvinnorna medan bygdens män skrivits ut i armén under 1600-1700 talet. Har jag bott i detta landskap i hela mitt liv utan att ha hört den historien? Ska inte akademiker som ska handha framtiden och historien behöva mera vett än att de kan räkna ut hur många generationer det skulle ta för att få den effekt på den befolkning som levde i Västerbotten på 1600-1700 talet. Eller hur många män med identiska kromosomer det skulle behöva? Även om man nu är man kan man väl hålla sina fantasier om en hel bygd full av understimulerade kvinnor för sig själv och börja intressera sig för en rimligare förklaring till en helt klart intressant fråga. Dvs när kolonialiserades Västerbottens kustland och vilka var kolonisatörerna? Eftersom nu genomet är så unikt och ostört är det väl rimligare att tolka det så att det inte fanns något i bygderna som lockade till invandring men att gruppen som levde här klarade sig gott och kunde expandera i sin egen takt. När jag har lärt känna mina anfäder och anmödrar i Västerbotten har jag blivit glad över att tex kvinnorna oftast hade passerat 20 år innan de gifte sig och fick barn. Att männen de gifte sig med inte var mycket äldre. Att döttrar ärvde gårdar och kvinnor kunde läsa, skriva, äga och fungera som byns officiella ålderman. Att både män och kvinnor kunde leva länge och bli riktigt gamla vilket tyder på att man hade omsorg om varandra. Eftersom många av bygderna i Västerbotten är så väl dokumenterade och väl utforskade har jag haft glädjen att komma tillbaka till både 1400 och 1500-talet på flera led i flera byar från Hertzånger och Skäran i öster vid kusten, till Myckle norr om Skelleftälven, Umbyn i fjällen och många, många byar runt både Burträsk, Vindeln, Lövånger och Skellefteå. Ingenstans har jag hittat någon tysk. Har ni?
 
Med vänliga hälsningar  
Margareta Holmgren  
 
PS Om dessa tyskar från 1600-1700 talet inte existerar i sinnevärlden, hur får man svenska akademiker att sluta sprida detta i internationella tidskrifter? Ds

2015-04-17, 11:46
Svar #1

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3400
  • Senast inloggad: 2019-12-06, 03:39
    • Visa profil
    • www.slj.nu/

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna