Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2014

[Constantinus Lindfors]

Leif: Tack så mycket för dina mycket värdefulla uppgifter!  
 
Då bör uppenbara felaktigheter på din hemsida rättas till, om bl.a. Byriet Jonsdotter som gift med Östen Holgersson i Kåsböle (se mitt tidigare inlägg ovan från 17/7). Känner du möjligen till om barnen till Östen Holgersson och Anna Larsdotter är medtagna i Johan Bures släktbok?  
 
Knut Hansson, som brukar ett hemman i Böle 1589-1591 resp. Yttertavle 1589-1592, tycker jag känns som en trolig far till Hans Knutsson som blir bonde i Mångbyn 3 åren 1615-1675. Hans Knutssons åldersuppgift (58 år) i roteringslängden 1637 tror jag inte stämmer. Reducerar man med 10 år ges ett ungefärligt födelseår på 1589, som passar ihop med Knut Hanssons uppdykande i Umeå och ändå blev Hans Knutsson minst 86 år gammal. Och eftersom Hans Hansson finns i Fällan 1638 (roteringslängd) kan denne vara född omkring 1615, vilket skulle passa ihop med Hans Knutssons uppdykande i Lövånger.
 
Kan någon titta efter och avgöra vem som Hans Knutssons företrädare hustru Gertrud i Mångbyn varit gift med? Ifall det var Nils Persson, så var de sannolikt föräldrar till Hans Knutssons hustru Karin Nilsdotter.

[Leif Boström]

Det nämns inga barn till Östen Holgersson och Anna Larsdotter i Johan Bures släktbok, men det är gjort en klammer under dem som för att skriva in barn.
 
Att Holger Östensson, bonde 1622-1639 i Fällan var son till Östen Holgersson i Kåsböle är troligt av två skäl. Eftersom Östen Holgersson var gift med en dotter till Lars Jakobsson i Fällan förklarar det att Holger tar över hemmanet i Fällan. Namnet Holger var inte heller så vanligt.
 
En annan trolig son till Östen Holgersson i Kåsböle är Nils Östensson som efterträder honom på hemmanet i Kåsböle.

[Peder Andersson]

Leif>
 
Tack för ditt svar. Så då var det inget falsarium, av de uppgifter som figurerat på olika håll, den uppgift som säger att Holger Östensson i Fällan kan vara en son till Östen Holgersson i Kåsböle.

[Leif Boström]

Jacob Larsson nämns i skattelängderna 1597-1606 i Böle, Umeå. Han efterträds av Anders Håkansson som nämns från 1607 på det hemmanet. Att han var son till Håkan Unesson som nämns åtminstone 1595-1596 på samma hemman i Böle är troligt.
 
Det är svårare att avgöra vilka som var företrädare på Hans Knutssons hemman i Mångbyn. Det är inte säkert att han tar över hustru Gertruds hemman. Hon fortsätter att nämnas i Mångbyn och Svedjan även efter att Hans Knutsson kommit dit och i samma längder som han. Nils Persson nämns endast 1604-1606. Hans Knutssons hustru bör vara född tidigare än så. I Svedjan finns en Nils Olofsson nämnd åtminstone 1585-1600.

[Tommy Andersson]

När det gäller Hans Knutssons entre i Mångbyn måste man fråga sig varför.  
Nyckeln kanske är hustrun, men inte nödvändigtvis därför att han är måg till en Nils i Mångbyn.  
Sen är det omständigheten med dottern som är gift i Rånbyn som förbryllar.  
Det luktar lite Norrbotten om Hans Knutsson.
Om Hans Knutsson är son till den Knut Hansson Leif lanserade här ovan, så är ju affärerna mellan honom och Torfast Guldsmed att det ytterligare lutar åt Norrbotten för dom här Knutarna.
 
Jag hittade nåt jag skrivit av ur Karl Fahlgrens papper för en del år sen som jag inte riktigt får ihop nu.
Det är ytterligare ett brev ur Rålambs byten, denna gång från 1594 och lyder (ungefär) som följer:
 
 I brevet från 1594 talas om att Nils Petri, kyrkoherde i Bygdeå och Jon Jonsson, borgare i Gävle har sålt sin styvmoders jord i Tavle till beskedlige män Erik Olsson och Torfast Abrahamsson.  
 
Blev vi något klokare av den?

[Tommy Andersson]

Nu spånar jag lite fritt kring den jord som beskedlige män Erik Olsson och Torfast Abrahamsson köpt.
Det är inte bara fogden Lasse Jonssons änka Elisabet Mickelsdotter som har ett hemman fritt i Tavle vid den här tiden, även kyrkoherden i Umeå, Petrus Jonaes änka Sigrid hade det enligt Bygdén.
 
Är det hon som är styvmor till Nils Petri i Bygdeå?
 
Nils Petri hade bl a en dotter Karin som var gift med Christofer Olai kyrkoherde i Lövånger och andra gången med Dominicus Arnaesius som var kyrkoherde i Delsbo, därav hennes smeknamn Delsbo-Karin. Hon återkom till Lövånger på sin ålders höst, och skänkte bl a predikstolen i Lövångers kyrka. Även predikstolen i Bygdeå är en gåva från Delsbo-Karin.
 
Vem är borgaren Jon Jonsson i Gävle?
 
Kyrkoherden Per Jonsson i Umeå avled enligt Bygden 1579 i Stockholm och begrovs i Riddarholmskyrkan, men änkan levde alltså 1584 men inte 1594.
 
Hm, får inte direkt nån aha-upplevelse kring det där brevet från 1594, annat än att det är en möjlighet att Torfast Abrahamssons fastighetsköp möjligen är förklarat.

[Constantinus Lindfors]

Tommy, finns breven ur Anders Sigfridsson Rålambs byten möjligen mikrofilmade och tillgängliga på nätet?
 
Borgaren Jon Jonsson i Gävle är identisk med blivande landsfogden Jon Jonsson i Grisbacka, som var gift med Margareta Danielsdotter Svinhufvud.
 
Man kan ana ett släkskap mellan denne Jon Jonsson och herr Nicolaus Petri i Bygdeå, då deras barn antar släktnamnet Trast/Turdinus.

[Tommy Andersson]

Ah, just så är det ju.  
 
Jag vet faktiskt inte om Rålambs byten är mikrofilmade, det vore trevligt ifall dom var det.  
Framförallt tillgängliga på nätet.
 
Vad är känt om Petrus Jonaes släkt? Vad menar Bygdén med att han sannolikt född i Umeå, enär han hade anförvanter i en by härstädes? Vilken by? Vilka anförvanter?
 
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-25 21:15)

[Constantinus Lindfors]

Petrus Jonae (död 1579) i Umeå var nog son till kyrkoherde Jonas Nicolai (död 1557) i Bygdeå. I så fall var Nicolaus Petri och Jon Jonsson kusiner.

[Constantinus Lindfors]

Pitebon Torfast Abrahamssons fastighetsköp i Umeå kan ha underlättats av att han var en Trast-ättling alternativt ingift i ätten Trast. Eller hur man nu ska tolka innebördet i Leif Boströms och Per-Olof Snells artikel i Genos 3, 2008: 'Torneåborgares släktskap med personer i Kalix, Piteå och Skellefteå':
 
”I fogderäkenskaperna för Västerbotten nämns att lappfogden i Umeå lappmark Jon Larsson, hans broder Lasse Larsson och deras svåger Hans Nilsson jämte Torfast Guldsmed var vreda på Västerbottensfogden Östen Nilsson för att de inte fick handla med lapparna som de ville och mycket länge hade gjort. Torfast Abrahamsson fanns fram till 1600 i Yttertavle i Umeå socken. Då bördsrätten för hans hemman där inlöstes av kronan för att läggas under Kungsladugården i Umeå flyttade han till Öjebyn i Piteå socken där han 1603 redovisas med brodern Joen på ett hemman kallat Hällan om 1/2 mantal. (...)
 
Jon Abrahamsson brukade Öjebyn 14 åren 1596-1636 och kom att efterträdas av ogifta dottern Brita Jonsdotter (1601-1694) åren 1637-1660.

[Peder Andersson]

Constantinus> Intressant notering, verkligen vaket av dig. Jag har lyckats missa denna lilla pasus i Boströms och Snells utmärkta artikel.

[Tommy Andersson]

Nu har jag inte gått igenom alla fogderäkenskaper fram till sekelskiftet 15-1600, men vad gäller de båda hemmanen i Böle och Yttertavle så är det ju klart att hustru Elisabet som noteras (utan skatt) är förre fogden Lasse Jonssons änka. Hon gifter mest troligt om sig med Knut Hansson, annars är det svårt att förklara varför Knut Hansson också noteras på båda hemmanen utan skattesats, det första året han står för hemmanen vill säga, andra året betalar han tionde som alla andra. Då har också den förmodade hustruns förmåner hunnit återkallas.
 
Elisabet Mickelsdotter fortsätter att göra tjänst även sen hon blivit änka, hon kallas vid några tillfällen brevviserska.  
 
Om hon tidigare varit gift med Anders Köniksson som Leif föreslår i ett av sina inlägg har jag ingen åsikt om för närvarande, det kräver en längre djupdykning i fogderäkenskaperna.  
 
Genos 2008 har jag tyvärr inte tillgång till, skulle gärna läst den där artikeln. Vilket år är bråket mellan lappfogden Jon Larsson m fl vs Östen Nilsson? Östen Nilsson (en anfader) blev fogde 1593, dessförinnan var han fogdeskrivare några år.
 
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-26 02:30)

[Leif Boström]

När var Lasse Jonsson fogde och var bodde han?
 
Det finns en Lasse Jönsson nämnd i Böle, Umeå, åtminstone från 1571, men troligen även tidigare. Han nämns åtminstone till 1597. Elisabet står som vidua 1585. En möjlighet som inte är så trolig skulle kunna vara att Elisabet är änka efter Lasse Jönsson i Böle och att en annan Lasse Jönsson tar över Anders Könikssons hemman från 1585.
 
Det finns inte så många Knutar i Norrbotten på 1500-talet. De jag har hittat är:
 
Knut Nilsson, nämnd 1546-1594 i Måttsund, Luleå. Han efterträds av mågen Hans Jönsson, nämnd 1595-1620 i Måttsund. Han hade i sin tur sonen Knut Hansson nämnd 1618-1650 i Måttsund och sonsonen Hans Knutsson nämnd 1671-1681 i Måttsund. Knut Nilsson hade ytterligare en dotter gift med Hans Jönsson, nämnd 1621-1658 i Alvik, Luleå.
 
Knut Nilsson, nämnd 1563-1566 i Bensbyn, Luleå. Hans Knutsson nämnd 1586-1594 i Bensbyn var troligen en son. Han efterträddes av Knut Hansson nämnd från 1606. Även denne Knut Hansson hade en son Hans Knutsson nämnd 1637-1681 i Bensbyn.
 
Knut Larsson, nämnd 1581-1596 i Ängesbyn, Luleå. Hans enda för mig kända barn dottern Agneta var gift med Une Jöransson, nämnd 1621-1631 i Ängesbyn. De hade sonen Knut Unesson, nämnd 1657-1686 i Ängesbyn.
 
Nils Andersson Kråka, nämnd 1562-1613 i Sunderbyn, Luleå hade en son Knut Nilsson, som var bosatt i Stockholm och var rådman, riksdagsman och befallningsman på Kopparberget.
 
Namnet Knut tillkommer på fler gårdar i början av 1600-talet, t ex:
Prästholm, Råneå: Lars Knutsson nämnd 1609 och 1621-1628.
Skatamark, Luleå: Knut Olofsson nämnd 1600-1617 samt Knut Östensson nämnd 1617.
Unbyn, Luleå: Knut Larsson nämnd från 1604.
Sunderbyn, Luleå: Knut Persson nämnd 1609-1612 samt mäster Anders Knutsson nämnd 1628.
Töre, Kalix: Knut Nilsson nämnd 1616-1631.
Råneåbyn, Råneå: Knut Hansson nämnd från 1618, ytterligare en Knut Hansson nämnd från 1624.
Persön, Luleå: Knut Andersson nämnd från 1621.
Sundom, Luleå: Knut Olofsson nämnd från 1621.
Smedsbyn, Luleå: Knut Hansson nämnd 1633-1649.
 
Den ende av ovanstående som jag tror kan vara far till Hans Knutsson i Mångbyn, Lövånger, är Knut Larsson i Ängesbyn. Om Knut Hansson, nämnd från 1589 i Böle, Umeå, var född i Norrbotten, bör kanske hans mor vara dotter till Knut Nilsson i Måttsund.
 
Att Hans Knutsson i Mångbyn betalar mantalspeng 1674 gör att jag inte tror att det kan vara samma person som nämns från 1615 och i roteringslängden 1637 som 58 år gammal. Mantalspengar skulle endast betalas till 60 års ålder. Kan det vara en sonson som tar över vid någon tidpunkt?

[Leif Boström]

Jag tror att det hemman hustru Sigrid hade fritt i Tavle är detsamma som det hustru Elisabet hade fritt. Jag har gått igenom skattelängder från 1568 och framåt för Yttertavle, Umeå. Åren 1568-1571 fanns det två hemman i byn med Olof Bergsman respektive hustru Karin (änka) som ägare. Nils dräng tillkommer 1572, 1574-1577. Erik Olofsson efterträder Olof Bergsman 1573 och nämns sedan varje år åtminstone till 1602. Hans Sibjörsson efterträder hustru Karin 1573 och nämns till 1579. Herr Per nämns 1580 och efterträds av hustru Sigrid änka, nämnd 1581-1583. Endast Erik Olofsson nämns 1584-1587. Hustru Elisabet nämns 1588 och efterträds av Knut Hansson 1589.
 
Björn Östensson tillkommer 1597 som hemmansägare i Yttertavle.
 
I Böle, Umeå fanns det 1568 sex hemman med ägarna Mats Svensson, Une Olofsson, Östen Nilsson, Lasse Jönsson, Olof Brynielsson och Anders Nilsson. Mats Svensson och Anders Nilsson har 1570 ersatts av Vernik Jonsson och Willam Marcusson.
 
(Meddelandet ändrat av lab 2013-07-26 15:06)

[Tommy Andersson]

Att Elisabet är änka 1585 bör stämma. Lasse Jonssons andra fogdeperiod är från 1582-84.  
Det jag går på är det kungliga brevet, plus namnet Elisabet som änka i Böle och Yttertavle. Att hon inte taxeras bör betyda att hon är likamed den Elisabet Michelsdotter som får sina båda hemman fritt för den långa och trogna tjänst hennes salig make Lasse Jonsson gjort.
 
Det som komplicerar är att Anders Köniksson tydligen försvinner samtidigt som fogden Lasse Jonsson gör det. Lasse Jonsson har sannolikt bebott och brukat Kungsgården på (Gris-)Backa under sin fogdeperiod. Det hindrar ju inte att han är jordägare på annat håll.  
 
Anders Köniksson betalar tionde, men gör han det i egenskap av ägare, eller arrendator?
 
Den Lasse Jönsson som nämns i Böle från 1571 till 1597 kan inte vara fogden Lasse Jonsson eftersom han är salig 1585.
 
Ingen lätt nöt att knäcka det här.  
 
Suverän koll på Knutar du har Leif!

[Tommy Andersson]

Hann inte se ditt senaste inlägg Leif innan jag postade mitt.  
 
Undrar om inte det handlar om delar av det godsinnehav som Lasse Olsson Björnram samlade på sig i mitten av seklet. Både Backa och Yttertavle var platser där han innehade jord. Kyrkoherde Per Jonssons änka hustru Sigrid är t ex noterad samtidigt i tiondelängden 1580 i (Gris-)Backa och Yttertavle.
 
Edit: Tyvärr har jag inte Årsboken med Urban Sikeborgs artikel om Lasse Olsson Björnram tillgänglig, förmodligen finns det en del för den här diskussionen matnyttigt i den.
 
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-26 16:08)

[Constantinus Lindfors]

På det Bölehemman som fanns i tiondelängderna åren 1566-1596 (6 hemman; 5 före och efter) förekom täta byten: Matts Svensson 1566-1569, William Markusson 1570-1571, Lars Mårtensson 1572-1574, Anders Köniksson 1575-1584, hustru Elisabeth 1585-1588, Knut Hansson 1589-1590 och Torfast Abrahamsson 1591-1596.  
 
Eventuella släktskap är omöjliga att fastställa utifrån enbart dessa längder.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-26 17:08)

[Ewa Sandberg]

Styvfar till Michael Eurenius Höijer och Christina Eurenia Höijer var pastor Nicolaus Eurenius i Lövånger. Kom Eurenius/ia som tillägg från honom?  
När Christina gifte sig i Torne 1719 angavs att maken, Abraham Fougt, kom från Lövånger. Var det inte hon som kom därifrån?
Vem var mammans tredje make?

[Constantinus Lindfors]

Ewa: Margareta Forsman gifte om sig 5/3 1717 i Lövånger sn med kyrkoherde Henrik Forbus i Nedertorneå sn, som även han hade varit gift två gånger innan.
 
Av Torneå stads vigselbok att döma vigdes makarna Fougt i Lövångers kyrka 3/3 1719. Abraham Fougt blev sin styvsvärfars efterträdare i Nedertorneå sn.
 
Även Magdalena Forsman i Luleå kom att bli gift tre gånger (med Johan Steen, Hans Björn och Paul Ström). Hon var moster till häradshövdingen Michael Eurenius Höijer enligt stadens dombok 11/6 1733.

[Per Sundin]

Var kan Moses vara född (som jag fick från Katarina Sohlborg)?
Vigda 1674 31/10: mjölnaren Moses Israelsson Holm, född i Norrbotten och Lövånger och änkan Katarina Johansdotter Höök, född i Katarina. Källa: Katarina CI:3 (1674-1684) Bild 195 / sid 476 (AID: v86980.b195.s476, NAD: SE/SSA/0009)

[Leif Boström]

Det fanns en Israel Mosesson som var bonde 1630-1648 i Blacke, Lövånger och 1652-1654 i Fjällbyn, Lövånger. Han har hustru i alla mantalslängder han nämns i. En annan möjlig kandidat kan vara Israel Jonsson, bonde 1633-1642 i Tjälen (Gärdet), Lövånger. Jag tror inte att det fanns några andra med namnet Israel i Lövånger, som är möjliga fäder.

[Constantinus Lindfors]

Handelsmannen Moses Israelsson dog 1689 enligt bouppteckning från 3/2 1694. Han efterlämnade två söner och två döttrar. Hustrun Catharina Johansdotter Höök hade tidigare ingått äktenskap 30/4 1666 i Katarina fs med murmästaren Matts Berntsson, död 1673 (bou 19/9 1674) med vilken hon fick en dotter Catharina Mattsdotter Wulf, döpt 3/3 1667 i Katarina fs. Denna gifte sig där 6/11 1686 med järnbärareålderman Jonas Eriksson Lidman, död i juni 1690 (bou 29/5 1691).
 
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:41 (1694-1694) Bild 760 / sid 56 (AID: v222332.b760.s56, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:10 (1674-1674) Bild 11130 / sid 1095 (AID: v222301.b11130.s1095, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:36 (1691-1691) Bild 9980 / sid 975 (AID: v222327.b9980.s975, NAD: SE/SSA/0145a)
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-10-17 01:36)

[Per Sundin]

Eftersom Israel Mosesson i Fjällbyn (nr 7?) inte verkar ha någon son Moses är det väl troligt att det är han som är fadern.

[Per Sundin]

Och en syster Brita Israelsdr g i Katarina 1680 16/11 m köpmannen Abraham Stäb.

[Tommy Andersson]

Moses Israelsson hade en kvarn på Söder. Det blåste troligen rätt friskt där uppe på klippan och passade därför bra till väderkvarnsdrift. Numera heter restaurangen Mosebacke.  
 
Svärfadern har gett upphov till gatunamnet Hökensgränd som går från Götgatan upp mot Mosebacke.

[Erik Holmlund]

Apropå diskussionen ovan om Hans Knutsson och eventuell koppling till Norrbotten så ser jag i Kenneth Mossbergs byaregister för Lövånger att det finns ytterligare nordliga kopplingar. Sonen Anders Hansson som tar över gården i Mångbyn har en son Johan Andersson (sedermera bonde i Nolbyn, Lövånger) som gifter sig 1723-05-26 i Umeå landsförsamling med Gertrud Larsdotter (f.1697 d.1772) från Luleå. Uppgifterna är Mossbergs. Har inte dubbelkollat i originalkällorna. Måhända är det i vigselnotisen som Mossberg hittat Gertruds hemförsamling?
 
Tommy> Kul kuriositet, detta med Mose backe. Vem var far till Israel Mosesson? Det finns några Moses i grannsocknarna som skulle passa rent tidsmässigt, men ännu närmare geografiskt är den Moses Larsson, köpman född i Fällan, som Johan Bure omskriver. JB uppger också att Moses Larsson har en brorson som heter Israel Olofsson (också född i Fällan), så förnamnet Israel finns uppenbarligen i familjen. Frågan är, förekommer Moses Larsson i några andra urkunder?
 
(Meddelandet ändrat av Holmlund 2013-10-22 22:32)

[Leif Boström]

Jag skulle tro att Moses Andersson som 1605-1610 var bonde i Uttersjön, Lövånger och 1615 i Björsjö, Lövånger samt 1620-1638 i Blacke, Lövånger var far till Israel Mosesson. De verkar finnas på samma gård i Blacke och om varandra. Israel i jordebok 1635, Moses i tiondelängd 1635, Israel i tiondelängd 1636 och Moses i tiondelängd 1638.

[Erik Holmlund]

Leif> Tackar. Det var en glad nyhet.

[Erland Sjöstedt]

Ett prekärt problem, jag behöver komma i kontakt med en forskare vid namn
Peter Lindahl, ngn som kan hjälpa mig ?

[Krister Rundqvist]

Någon som vet när/var Soldat Nils Nilsson Ramblare Nyman är född?
Hans far uppges vara Nils Johansson Skrått Churfurste Skottfri d.1792-03-30 i Lövånger.
Nils Nilsson Ramlare Nyman är en son i första äktenskapet med Anna Nilsdotter. Eftersom de gifter sig i Lövånger 1738 (Lövånger C:2 (1725-1733) Bild 37 / sid 33) så antar jag att  Nils Nilsson Ramblare Nyman är född i Lövånger, men jag har 2 olika uppgifter om hans födelseår 1743 och 1746, så det har blivit en hel del bläddrande, men jag lyckas inte hitta hans födelsenotis. Någon som lyckats bättre än jag?