Uggla och Roos af Hjelmsäter

[Ann-Marie Andersson Dannbring]

Jag är intresserad av alla uppgifter gällande släkterna Uggla och Roos af Hjelmsäter, då de var ingifta i min släkt, Brummer och boende i Värmland under 1700-talet. Har någon uppgifter om ägandeförhållande till gårdar som säteriet Kila, Trossnäs m.fl. är jag mkt. intresserad! Det går bra att söka på Brummer här i Rötter, och då kan den som är intresserad se en del av den anknytning till min släkt som dessa släkter har.
Hälsn. fr. Ann-Marie.

[Hernhag]

Linus Brodin har skrivit en uppsats Sveriges bebyggelse, landsbygden Värmlands län III i vilken Erik Fernow är en källhänvisning. Där omnämns släkten Uggla som ägare av gården Algustad i Segerstad socken i Värmland under 1600-talet. Jag skickar dig uppsatsen som E-post:
 
Algutstad
 
Omkring denna gårds äldre historia svävar en hel del sägner och folkliga traditioner, som också förts fram av författaren till Beskrivning öfver Wermland, Erik Fernow. Enligt både traditionen och F skall en ”konung” vid namn Algot ha anlagt gården, och vidare skall den ursprungligen ha hetat Asgutstad och troligen ha varit en hednisk kultplats. Anläggaren av gården, har utan tvivel varit en man med namnet Algot. Gårdens tidigast kända namn är ”Algotstaken”, dvs. Algots intaga. Eftersom namnet Algot  är högst ovanligt i medeltidens Värmland, finns blott en att gissa på, nämligen lagmannen över landskapet, Algot Jonsson, vars sigill är ett hjorthorn. Han nämndes i ett pergament som riddare 1304, är lagman över Värmland 1306, nämnes sista gången som sådan 1312 och levde ännu 1324. Eljest hette gårdens brukare 1540 Nils i ”Algotstaken”, och gården var då av medelstor karaktär. Den var vid denna tid kyrkogods under skara, och Nils hade att till domkyrkan erlägga en skatt om två pund smör, 180 stycken järn och 16 marker gäddor.  
 
Under 1600-talet var gården i ätten Ugglas ägo, och här residerade vid detta århundrades slut amiral Claes Uggla. Från honom gick gården till major Petter Bärnhielm, som enligt jordeboken 1699 hade rätt att njuta hemmanet för sig, sin hustru, barn och efterkommande arvingar, så länge han och de förmådde betala utskylderna. Den sista av denna ätt som hade besittningsrätten till gården var stadsmajoren i Göteborg, Petter Ambjörnsson Bärnhielm, som avled på Algotstad 1726. Han hade som krigare deltagit i slagen Vid halmstad, Lund och Landskrona och blev begraven vid Segerstads kyrka. Gården var vid denna tid militieboställe, och efter Bernhielm bodde här major Menzer, som 1710 gav en riksdaler till kyrkan i Segerstad ”för det Gud förlöst hans fru från en hård barnsbörd”.  Så   följde kornetten Olof Horst, en häftig herre, som sköt ihjäl en piga , som klivit upp i ett päronträd för att stjäla frukt. Han hade gården till 1747. Efter honom  var magistratssekreteraren Reinhold Antonsson ägare, och han belånade 1753 Algutstad för 12.000 daler kopparmynt. Därefter kom gården till Höglunda säteri och ätten von Nackrey. Häradshövding von Nackrey hade gården vid sin död 1759. Hans änka gifte sig med brukspatron Bratt, som var ägare 1779. I början av 1800-talet köptes gården av en finsk  flykting vid namn Johan Gustaf Lindberger , och han planterade den ståtliga trädgården. Vid nämnda århundrades slut var K. G. Karlsson ägare, och 1917 förvärvades egendomen av nuvarande ägaren.
 
Areal: Totalt 150 ha, därav 75 åker, 75 skog m. m. Taxeringsvärde 190.200 kr., därav jordbruksvärde 106.500, skogsvärde 83.700. Huvudbyggnaden av trä, uppförd 1780, innehållande 9 rum, 1 kök, 2 hallar. Påbyggd 1832, moderniserad 1946. Bekvämligheter: el, v, avl, cv, vv, wc, badrum. Stall av trä, uppfört omkring 1840, för tio hästar, ladugård av sten och trä, helt ombyggd 1924, för 40 nötkreatur.  
 
Ägare: Godsägare Hugo och Gerda Nilsson; barn: Ingegerd, Dagmar, Gudrun. av Linus Brodin
 
Numer äger släkten Borgström Algustad.

[Hernhag]

Nu har jag forskat vidare om Algustad. Troligen ägde inte släkten Uggla Algustad utan en förväxling har skett med namnet på gården Aversta. Jag har skrivit om det på en hemsida och utrett det hela, och sett att Uggla har ägt en annan gård i trakten. Dessutom är det uppdaterat med att gården inte ägs längre av de personer som anges i Brodins uppsats i inlägget ovan, för gården har sålts tre gånger sedan inlägget skrevs.
 
Här kommer ett utdrag ur den senaste utgåvan av  
http://medlem.spray.se/algustad
 
Det står i boken Sveriges bebyggelse, landsbygden Värmlands län III, att släkten Uggla ägde gården under 1600-talet och att amiral Claes Uggla härskade på gården. Erik Fernow skriver om amiral Clas Uggla i sin bok Beskrifning öfver Värmland, Ny Upplaga, utgiven år 1898 av Komminister H.O. Nordstedt. Är det samma person som Brodin kallar Claes Uggla? Vem har i så fall stavat fel på förnamnet? Hur som helst, det är troligtvis samme person, för att det inte är troligt att två i samma släkt och från samma bygd skulle ha gjort karriär i det militära och ha blivit amiraler. Om Clas Uggla skriver Fernow, 1898, sid.483, att Clas Uggla dog den 1 Juni år 1676, samma år som han den 1:a April hade blivit friherre till Aversta. Fernow nämner dock inte att han någonsin skulle ha ägt Algustad. Kan det ha skett en sammanblandning av namnen Aversta och Algustad?  
 
Johan Gustaf Lindberger var förmodligen den förste som försökte sammanställa sin gårds historia, bland annat genom granskning av jordeboken. I sin skrift Om Algustad  nämner han inget om att släkten Uggla skulle ha ägt gården under 1600-talet. Men internetsidan Värmland - gårdar och folk anger en Major Hildebrand Uggla som ägare av gården Törne år 1665. Tydligen har någon av släkten Uggla bott i Segerstad.