Äldre inlägg (arkiv) till 2012-06-04

[Kristina Gunnarsdotter]

Jag kan inte se att Lotta skriver att kyrkböcker är de enda källor som gäller.
 
Och jag tror säkert att de erfarna släktforskare som bidragit till denna och andra databaser ofta har rätt, kanske till och med oftast rätt. Men hur ska vi andra kunna tro på deras slutsatser om vi inte får veta hur de resonerat och utifrån vilka uppgifter?
 
Här har de lagt ner en massa jobb, samlat ledtrådar på olika håll och av olika värde, sammanställt alla indicier och resonerat sig fram till en rimlig ståndpunkt. Förmodligen har de också dokumenterat allt detta. Tänk så synd att detta arbete inte redovisas!
 
Om andra forskare kan titta på källorna som använts, följa tankegångarna och utvärdera slutsatserna behöver de inte upprepa processen. De kanske till och med kan bidra med något nytt och förfina resultatet.  
 
Att ett dataprogram skulle ha hindrat dokumentationen har jag lite svårt att tro.

[Lotta Nordin]

Gunnar,
hur ska man kunna värdera olika källor i förhållande till varandra och väga ihop deras uppgifter när man inte får reda på vilka källorna är?

[Gunnar Håkansson]

Som jag sagt förut: Jämshögsdatabasen är en källa. Var och en får värdera den efter eget gottfinnande. Precis som Sjölund, Ancestry och allt möjligt annat. Allt detta är sekundära källor, men dock källor.
För egen del värderar jag Sjölund något högre än gamla kyrkböcker, Jämshögsdatabasen minst lika högt som de gamla kyrkböckerna och Ancestry som ett tips, som kanske kan vara något så när korrekt någon gång ibland. Detta grundar jag på följande: Sjölund var en ytterst noggrann man, skolad i källvärdering, som gick igenom allt han kunde hitta och drog slutsatser. Man får vara litet försiktig med det han gjorde allra sist i livet (då hade han litet bråttom), men annars finns ingen anledning att kontrollera en gång till - jag är inte noggrannare eller mera omdömesgill än vad han var. Jämshögsdatabasen är sammanställd av ett flertal personer. Jag känner inte alla - vet inte ens vad alla heter - och det kan ha kommit med uppgifter, som inte är tillräckligt kontrollerade. Å andra sidan finns det inte så litet uppgifter i de gamla kyrkböckerna, som inte är helt korrekta. Att födelseort ersatts med någon tidigare vistelseort är ju mycket vanligt, att två personer födda samma år har förväxlats förekommer, att födelsedatum tappat en siffra eller fått den felläst eller hämtats från raden ovanför eller under är inte ovanligt. Namn - i synnerhet efternamn - har många gånger råkat bli utbytta mot andra. Ancestry slutligen har uppgifter, som kommer från en enda person med totalt okänd förmåga och som mycket ofta har visat sig vara opålitliga.

[Maud Svensson]

Visst vore det önskvärt att det i alla det otal databaser som produceras angavs källor. Att så inte alltid sker får vi leva med - för hur skulle vi kunna hindra det?
 
Om man hämtar uppgifter från en databas ska man givetvis ange denna databas som källa - vad annars? Tillförlitligheten får värderas av var och en som tar del av uppgifterna, och den som vill förvissa sig får i vanlig ordning själv söka i originalkällorna. Det är ju det som är släktforskning . . .

[Lotta Nordin]

Maud,
hur ska man kunna värdera tillförlitligheten i databasen genom att själv söka i originalkällorna när man inte får reda på vilka dom är?
 
Jag har sökt i alla originalkällor jag kan hitta efter uppgifter om Ola Olsson Fyr som kan verifiera det som tydligen finns i Jämshögsdatabasen om honom, men jag kan inte hitta något alls. Därför har jag ställt frågan flera gånger om vilka källor uppgifterna grundar sig på. Men av någon märklig anledning verkar inte någon veta det...
 
Att i en databas bara tillhandahålla avskrivna kyrkböcker, mantalslängder, bouppteckningsingresser m. m. är en sak, då vet man varifrån uppgifterna kommer. Problemet uppstår när man har kopplat ihop familjer och generationer som föddes, levde och/eller dog under tiden när det saknas relevanta källor utan att nämna hur man kommit fram till det.

[Eva Dahlberg]

Lotta, jag håller nog med Gunnar att en databas i alla fall är en källa och att det är helt OK att hänvisa till den )både i sin egen forskning och på Anbytarforum), och då ska man vara medveten om att det är just en databas med insamlade uppgifter (och här även bearbetade så att de gör kopplingar).  
 
Man måste även kunna hänvisa till en källa som inte är allmängods, en databas som man måste betala för. Uppgifterna blir inte alls värdelösa av det faktumet.
 
Men en källhänvisning innebär inte att det blir rätt, men det gäller ju både som Gunnar säger pga av att det kan stå fel i källan och av andra orsaker (feltolkning etc). Oavsett en prydlig hänvisning till arkivbildare, volym och sida eller en databas eller släktträd på nätet.  
 
Bara för att folk har gjort kopplingar och bearbetat det i någon form så kan man knappast nu kräva att det måste sluta användas, däremot ska det framgå som källhänvisning att slutsatserna om släktskap är gjort med grund i databasen. Helst även vilken version av databasen, om uppgifterna förändras över åren.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Nu ska väl kanske inte diskussionen föras här, men jag använder t.ex. äldre, numera avlidna släktingars, uppgifter i antavlor även om de helt saknar källhänvisningar. Men det får ju framgå av mina uppgifter att så är fallet!
 
(Meddelandet ändrat av edah 2012-04-06 12:36)

[Per Pettersson]

Jag söker föräldrarna till rättaren Jöns Svensson, som enligt Lösen AI:16 (1845-1850) Bild 7 / sid 3 (AID: v96370.b7.s3, NAD: SE/LLA/13263) är född 17961211 i Jämshög. Enl Lösen AI:14 (1839-1844) Bild 6 / sid 3 (AID: v96368.b6.s3, NAD: SE/LLA/13263) är födelseuppgiften 17960111. Sannolikt någon felskrift antingen i AI:16 eller :14! Födelsebok för Jämshög för 1796 finns ej på AD eller SVAR. Någon som känner till honom och kan hjälpa till?

[Gunnar Håkansson]

Dessvärre finns ingen uppgift om föräldrar till Jöns Svensson i Jämshögsdatabasen. Både födelsebok och husförhörslängder har brunnit upp, och namnen är för vanliga för att rimligt säkra slutsatser skall kunna dras från exempelvis mantalslängder.
Min egen fffff hette för övrigt Hans Svensson, föddes 1798 i trakten och saknar av samma skäl kända föräldrar. (Det var inte den Hans Svensson, som föddes 1799 i Näsum!)

[Maj-Britt Sundin]

Per, instämmer med Gunnar. Det första som finns om denne Jöns Svensson är när han köper 1/8 mantal Rönåsa nr 112 i Jämshög den 25/6 1811. Sedan när han gifter sig i Mörrums sn 1815-11-19 med pigan Karna Olsdotter. Vid vigseln står han som bonde och kronofjärdingsman i Rönåsa nr 112. Familjen kom från Rönåsa nr 112 i Jämshög 1816 till Mörrum nr 40 och återvänder till Rönåsa redan 14/11 1816. Familjen säljer fastigheten i Rönåsa nr 112 år 1819. De bor i Mörrum nr 30 och Jöns är sen rättare i Stora Tattamåla i Södra Sandsjö. Observera att hans födelsedatum tidigare står som 1796-06-11.

[Lotta Nordin]

Står det inte något i köpehandlingarna om vem han är och var han kommer ifrån?
Men, visst går det att hitta Jöns Svenssons föräldrar med hjälp av mantalslängderna.  
 
Eftersom han bara var 15-16 år när han köpte 1/8 mtl Rönnåsa nr 112 år 1811, så är det nog bara en som kan komma ifråga.
I mtl 1809 (underteckn. 12/11 1808) finns en torpare Sven Jönsson i Rönnåsa. Hos honom är antecknade Jöns 12, flick. Bengta 10 och Ingier 2.
1810 (27/1 1810) finns torparen Sven Jönsson 41, hustrun 40, Jöns 13, Bengta 11, Ingiär 4. Hustrun vanför och sjuklig.
1811 (13/12 1810) torparen Sven Jönsson 42, Jöns 14, Bengta 12, Ingiär 5.
1812 (21/9 1811) 1/8 Jöns Svensson 16 år.
Förra torparen Sven Jönsson 43, Bengta 12, Inger 4.
1814 (4/1 1814) 1/8 Jöns Svensson 17
dr Sven 44, hustrun 41
1815 (26/11 1814) 1/8 Jöns Svensson 45(!)
dr Sven 45, hustrun 42, Bengta 16
1816 (10/3 1816) 1/8 Jöns Svensson 19, hustrun 19 dr Sven 46  
hustru Ingeborg 43 född krympling
1817 (30/3 1817) 1/8 Jöns Svensson 20, hustrun 20, dr Sven 47, Bengta 17
h Ingeborg 44 född krympling. Här står också ”Jöns f. 96 11/6”.
1818 ( 8/11 1817) 1/8 Jöns Svensson 21, hustrun 21, dr Sven 48, p. Bengta 20
Modern Ingeborg 45 ”krympling”. ”Jöns f. 96 11/6”
1819 (7/11 1818) 1/8 Jöns Svensson 22, hustrun 22, dr Sven 49, p. Bengta 23
h Ingeborg 46 ”krympling”. ”Jöns f. 96 11/6”.
1820 1/8 Nils Jönsson 46, hustrun 48, dtr Anna 15, dr Sven 50
h. Ingeborg 47 ”krympling”.
 
I Jämshög AI:1 (1816-1821) sidan 331, Rönnåsa nr 112
Jöns Svensson f 96 11/6  
h. Karna Olsdotter f 96 23/6
dr Sven Jönsson 49 (år)
h. Ingeborg Jönsdotter 46
Alla är strukna.
Sidan 330  
Nils Jönsson 47 med hustru Kjersti Larsdotter
dr Sven Jönsson 51
h Ingeborg Jönsdotter 48 ”krympling”
dotter Ingjerd 14
 
AI:3 (1822-1832) sidan 65, Rönnåsa nr 112
und. Sven Jönsson f 1769 Slätten
h Ingeborg Jönsdotter f 1772 Rönnåsa
Inger Svensdotter f 1806 20/8 Rönnåsa med man och barn flyttar.
 
AI:6 (1833-1840) sidan 69, Rönnåsa nr 112
Gm. Sven Jönsson f 1769 Slätten, död 24/11 1837
h Ingeborg Jönsdotter f 1772 15/8 ”här”, krympling
 
AI:13 (1853-1865)
Ingeborg Jönsdotter bor kvar på gården som inhyses änka och dör 3/3 1855 med noteringen ”död i Brännarebygd”.
 
I Rönnåsa föds Ingeborg 15/8 1772, dotter till Jöns Månsson, Jämshög CI:3 uppslag 61.

[Maj-Britt Sundin]

Lotta, mycket möjligt att det kan vara så fast jag ställer mig lite undrande till hur en torparson kan få pengar till att köpa en gård på 1/8 mantal.

[Lotta Nordin]

Maj-Britt, uppbud och fastebrev borde väl kunna svara på den frågan.

[Per Pettersson]

Maj-Britt och Lotta!
 
STORT TACK för informationen om denne Rättare Jöns Svensson. En fundering bara; vid vigseln 1815 är han 19 år var det normalt vid denna tid att kunna vara både bonde och kronofjärdingsman vid denna ålder?
 
M v h
 
Per

[Björn-Åke Petersson]

Följande första uppbud finns på Östra Rönåsa 112
 
1. ST 1779 § 12, 1/8 mtl,datum: 17790615
Köpebrev 17790525
Säljare: Jöns Jönsson och Berta (Kerstensdotter ?)
Köpare: sönerna Jöns Jönsson och Ingvard Jönsson
Jöns Jönsson sålt sin del till brodern
omnämnde: säljarna svärson Nils Bengtsson och dess hustru Sissa Jönsdotter i Håkantorp
 
2. HT 1781 § 19, 1/4 mtl,datum: 17811123
Köpebrev 17810629
Säljare: Jöns Månsson och Ingiär Åkesdotter
Köpare: ende sonen Måns Jönsson och Bengta Björnsdotter
Omnämnda: Oret Jönsson i Björkefalla och Lars Åkesson i Farabol, köparens svågrar
 
3. HT 1784 § 20, 1/4 mtl, datum: 17841123
Köpebrev 17841029
Säljare Pehr Larsson och Elna Bengtsdotter
Köpare: sonen Sven Pehrsson
 
4. ST 1807 § 44, 1/8 mtl, datum: 18070508
Köpebrev: 18060625
Säljare: Jöns Haraldsson och Elna Jönsdotter
Köpare: Nikolaus Ingemansson och Ingeborg Sonesdotter i Östad, Näsum
Omnämnda: Olof Andersson och Pehr Olofsson
Åtkomst: Avhandling den 15 juni 1800 då Jöns Haraldsson tillhandlat sig 1/6 av Jöns Håkansson
 
5. ST 1808 § 55, 1/8 mtl, datum: 18080507
Köpebrev: 18030620
Säljare: Jöns Haraldsson och Elna Jönsdotter
Köpare: torparen Nils Jönsson och Kjersta Larsdotter i Slätten
Omnämnd: undantagsmannen Pehr Olsson
Åtkomst: köpebrev av den 15 juni 1800 då Jöns Håkansson i Snöfleboda sålt till Jöns Haraldsson
 
6. HT 1808 § 55, 1/8 mtl, datum: 18081116
Köpebrev: 180890318
Säljare: Måns Jönsson och Bengta Björnsdotter
Köpare: sonen Björn Månsson
Åtkomst se HT 1781 § 19 ovan
 
7. ST 1810 § 57, 1/4 mtl, datum: 18100502
Köpebrev: 18091107
Säljare: Sven Pehrsson och Elsa Ingemansdotter
Köpare: tillärnade mågen Thomas Simonsson i Jämshög och Elna Svensdotter
Åtkomst: se HT 1784 § 20 ovan
 
8. HT 1811 § 37, 1/8 mtl, datum: 18111012
köpebrev: 18110625
Säljare: Niclas Ingemansson i Rönåsa
Köpare: drängen Jöns Svensson
Åtkomst se ST 1807 § 44 ovan
 
9. VT 1812 § 43, 1/8 mtl, datum: 18120219
köpebrev: 18111022
Säljare: Måns Jönsson och Bengta Björnsdotter
Köpare: sonen Björn Månsson
Åtkomst: se HT 1781 § 17 ovan
 
10. ST 1819 § 77, 1/8 mtl, datum: 18190515
Köpebrev: 18190324
Säljare: Jöns Svensson och Karna Olasdotter
Köpare: Nils Persson och Hillegerd Svensdotter i Isaksmåla
Åtkomst: se HT 1811 § 37 ovan
 
11. HT 1819 § 44, 1/4 mtl, datum: 18191026
Köpebrev: 18191018
Säljare: Ingvar Jönsson och Karna Andersdotter
Köpare: sonen Anders Ingvarsson
Omnämnda: Jöns Ingvarsson, Eric Johnsson, Björn Månsson, Nils Carlsson i Kärrabol
Åtkomst: se ST 1779 § 12 ovan
 
12. HT 1826 § 71, 1/4 mtl, datum: 18260522
Köpebrevets datum: 18260110 (auktion)
Säljare: Anders Ingvarsson
Köpare: Jöns Nilsson i Snöfleboda
Omnämnd: köparens fader Nils Månsson
Åtkomst: se HT 1819 § 44 ovan
 
13. VT 1829 § 78, 1/4 mtl, datum: 18290211
Köpebrevets datum: 18280929
Säljare: Nils Persson och Hillgerd Svensdotter
Köpare: mågen Ola Olsson från Trolleboda, Härlunda och Elna Nilsdotter
Åtkomst: se ST 1819 § 77 ovan
och avhandling den 24 januari 1825 då Nils Bengtsson och Nils Persson inköpt
Anders Ingvarssons ägda men då av Ola Jönsson i Holje inköpta hemman.
Nils Bengtsson avstått sin del till Nils Persson
 
Detta är de första uppbud som gjorts under tiden 1777-1831 för Östra Rönåsa nr 112, Jämshög.
 
Registret upprättat på den gamla goda tiden före datorernas genomslag i mars 1981
Mitt register omfattar hela gamla Jämshögs socken
 
Björn-Åke Petersson

[Per Pettersson]

Björn-Åke!
 
STORT TACK för detta underlag!
Jag är inte speciellt hemma på detta område varför jag har en fråga!
När det inte är samma namn på köpare/säljare löpande innebär det att det varit ett arvsskifte därimellan? Ex med min Jöns Svensson pkt 8. Jöns Svensson köpte 18110625 utav Niclas Ingemansson som återfinns som köpare 18060625 och däremellan är det andra ägare! Var Rönåsa 112 en stor egendom med flera ägare med olika ägarandelar?
 
M v h
 
Per

[Björn-Åke Petersson]

Det fanns 4-5 gårdar i Östra Rönåsa före 1820.
Det handlar alltså om köp av olika gårdar. Du kan se genom åtkomsthandlingarna som antecknas efter 1803 hur köpen hör ihop.
Man kunde sälja till vem man ville, men om någon släkting ville köpa kunde denna betala samma köpesumma och ta över gården genom att ansöka att lagfartens gång skulle stoppas.
Ibland sålde man en gård genom köpebrev men ansökte inte om lagfart vid tinget. Då var det ännu osäkrare att inneha en gård. Det är därför köpet år 1800 inte finns i en lagfart.
Jag vet inte när Rönåsa övergick från krono till kronoskatte. Den första förordningen om skatteköp kom 1701, men det tog ett tag innan det slog igenom ute i skogsbygden och även i mellantiden var skatteköp förbjudet under vissa år. Det hade en del att göra med om staten behövde pengar till sina krig. Så det är inte säkert att man kan finna köpebrev i domböckerna före 1777. De första uppbud jag registrerat ovan finns i lagfartsprotokollen som i dagsläget bara finns tillgängliga på mikrokort och rullfilm och i original förståss. Skatteköpen skedde genom att en bonde betalade staten en mindre summa och fick ett skattebrev utfärdat av Kammarkollegiet. Före det kunde man inte ansöka om lagfart.
Före det anmälde man bara till kronofogen att man tagit över hemmanet och fick då ett så kallat städslobrev, vilket betydde att man åtog sig att betala gårdens skatter.
 
Björn-Åke

[Per Pettersson]

Björn-Åke!
 
TACK för informationen!
 
M v h
 
Per

[Eva Johansson]

Hej! Jag skulle vilja veta om det går att spekulera i någon orsak till att två bröder med familjer och svärfar flyttar från Jämshög till Urshult i Småland 1840 där de köpt en gård. Var det inte sämre villkor i Småland än i Blekinge? Var det vanligt att folk flyttade på det hållet då? Det är ungefär fem mil bort. Hur kunde de veta att en gård var till salu där? Fanns det någon tidning då, och annonserade man om sådant? Någon som vet? (jag har ställt denna fråga i en Facebookgrupp också, om någon känner igen det, men inte fått någon respons där)

[Gunnar Håkansson]

Visserligen var Urshult en trakt, där hemmansklyvningen kom att gå mycket långt, men det är också en relativt bördig trakt med ett på grund av de stora sjöarna rätt milt klimat, och 1840 kunde säkert en gård i Urshult vara väl så bra som en gård i samma storleksklass i Jämshög, i varje fall med undantag för Gränum och annan slättbygd. Det förekom flyttning i båda riktningarna över gränsen.  
Beträffande nyhetsförmedlingen gällde inom socknen att sådant lästes upp från predikstolen vid söndagens gudstjänst (det var inte alls bara Konungens påbud). Här rörde det sig om en grannsocken, och då får man nog förutsätta förmedling via bekanta.
Karlshamns Allehanda, som var den mest spridda tidningen i Jämshög, började inte utkomma förrän 1847.
En flyttning fem mil bort av bönder 1840 kan tänkas bero på att man kommit på kant med någon mera närboende - eller kommit att tycka mycket om någon där borta.

[Eva Johansson]

Tack för intressant svar! Den ene av bröderna kom från Gränum (nr 59) där han var bonde, den andre från Biskopsmåla där han var torpare. Jag känner dåligt till trakten, jag har nästan bara passerat igenom på E22. I Urshult har jag aldrig varit, men jag kan förstå att det är mer bördigt där än längre norrut och västerut i Småland.  
Båda bröderna är gifta, med var sin syster, och har flera barn med sig i flytten. Kanske har de släkt i Urshult, jag har faktiskt inte funderat på det och undersökt det. Ett bra uppslag!
Det väcker i alla fall frågor, mycket som jag skulle vilja fråga dem om.  
De kom till samma gård i Urshult men efter bara ett par år flyttar den ene brodern, medan den andre stannar kvar livet ut. Blev de osams, tro?  
Som jag förstår ditt svar så kan alltså prästen ha läst upp om gårdar till salu i grannsocknen?  
Och visst reste man en hel del även då, det vet jag, så jag förstår att bekanta kom med nyheter.  
Bröderna heter Bengt Jonsson och Per (eller Peter) Jonsson och är födda i Jämshög. Bengt är född 1807-09-21 och Per är född 1809-10-02, ifall någon annan forskar på dessa. Det är Bengt jag följer (ana till mina barns far).

[Eva Johansson]

Jag måste rätta mig själv: När jag går tillbaka i mina anteckningar blir jag osäker på om Bengt och Per verkligen är bröder. Däremot är deras hustrus systrar, så vitt jag fått fram. Och är de inte bröder undrar jag egentligen ännu mer om orsaken till deras gemensamma uppbrott. Men jag lär aldrig få svar på det.

[Eva Johansson]

Jag fortsätter min forskning om Per och Bengt Jonsson (som ibland kallas Jönsson) och undrar nu om någon har tips på någon bok som behandlar bl a Gränum och Holje vid den här tiden (kring sekelskiftet 1800 och fram till 1840). På Bokbörsen har jag sett att det t ex finns ett par delar av Jemshögs församling fordom och nu. Vilka delar av dessa tar upp Gränum och Holje? Finns det någon annan bok som kan berätta något om denna bygd?

[Gunnar Håkansson]

Hej, Eva!
Den boken handlar helt och hållet om den kyrkliga församlingen: präster, kyrkombyggnader och liknande. De enda byar, som överhuvudtaget omnämns, är de som kunde vara aktuella för överföring till Kyrkhult, när denna församling bröts ur.

[Maj-Britt Sundin]

Eva,
 
2 tips till dig:
Läs Urshults Krönika 1991 sid 159 ff (utgiven av Hembygdsföreningen Gamla Urshult) om dina anor i Rössmåla Lillegård i Urshult.
 
Läs Båtsmän i socknarna Jämshög och Kyrkhult av undertecknad om Per Jönsson Tysk, om Ingeman Persson Hollsten, om Per Persson Färdekamp och John Erlandsson Grim vilka är några båtsmän i dina anor.

[Rune Johansson]

De som kan Jämshög; Hur är det med Jöran Johan Öllers Beskrifning öfver Jemshögs Sochn i Blekinge? Utgiven 1800 men det finns ett nytryck 1967.
 
/Rune

[Maj-Britt Sundin]

Rune, den är bra men täcker inte riktigt den period som efterfrågas av Eva.  
Mycket bra om 1700-talet dock, trots lite fördomar om de fattiga.

[Eva Johansson]

Tack snälla för er respons! Då ska jag försöka få tag i din bok om båtsmän, Maj-Britt. Jag känner till att den finns och förstår att det finns uppgifter där om dessa båtsmän. Urshults krönika har jag, och där står mycket riktigt om de här bröderna (det är där de sägs vara bröder, men själv har jag inget belägg för det).  
Det jag är intresserad av är att förstå varför de bröt upp från Jämshög 1840. Jag tolkar Gunnar Håkanssons tidigare svar som att Gränum är en bördig bygd, bättre än Urshult. Och då letar jag efter andra orsaker. Men jag kommer förmodligen aldrig att få veta det. /Eva

[Maj-Britt Sundin]

Eva, Per Jönsson hade bara 1/54 mantal i Gränum nr 59 och som du ser i Urshultskrönikan hade han 1/8 mantal i Rössmåla Lillegård. Kanhända det är så enkelt att det inte fanns någon större gård att köpa i Gränum. Betr. bördigheten är det nog lika mellan Gränum och Urshult.

[Eva Johansson]

Ja, det har jag tänkt på också. Det kanske är så enkelt.

[Marie Johansson]

Hej!
Försöker hitta ett Håkanstorp i Jämshög men det finns inget sådant runt 1820. Har en Stina Caisa Nilsdotter som jag hittar som inflyttad 1820 till Jämshög från Mörrum. Jämshög Inflyttning 1815-1863 Bild 28 GID 1758.7.21000. Hon står som nummer 115. Visst står det väl Håkanstorp??
Mvh
Marie