Stenhuggare Andersson Carl R

[Jan-Erik Eliasson]

Stenhuggare Carl Rikard Andersson f1884-04-20,
Mjölby var anställd hos F.H.Wolff från 1898-04-06
slutade här i Blekinge/Tjurkö 1900-05-22 och ha
uppgivit att han ämnade flytta till Bohuslän.
 Han hade arbetsnummer 64 hos F.H.Wolff:s granitindustri.
MvH Jan-Erik Eliasson

[Jan-Erik Eliasson]

Stenhuggare Karl Oscar Carlsson f1870-11-23;
Ramdala/Blekinge var anställd hos F.H.Wolff:s granitindustri Blekinge/Tjurkö från 1890-06-30 och
slutade 1899-08-29,och har då uppgivit att han ämnade sig till Bohuslän.Han hade arbetsnummer 18 hos F.H.Wolff.
MvH Jan-Erik Eliasson

[Jan-Erik Eliasson]

Stenhuggare Axel Vilhem Andersson f1882-06-21,
Tjurkö/Blekinge var anställd hos F.H.Wolff:s granitindustri från 1897-01-07 till 1900-10-10 då
han uppgivit att han ämnade sig till bohuslän.
 Han hade arbetsnummer 21 hos F.H.Wolff här i Blekinge/Tjurkö.
MvH Jan-Erik Eliasson

[Maud Svensson]

Folkräkningen 1900:
Hemförsamling: Simris, Kristianstads län
Hemort: Simris N:o 5  
? Axel Wilhelm Andersson, f. 1882 i Augerum, Blekinge län, stenhuggare  
? Carl Richard Andersson, f. 1884 i Augerum, stenhuggare  
Carl Johan Månsson, f. 1883 i Augerum, stenhuggare  
 
Hemförsamling: Svenneby, Göteborgs och Bohuslän
Hemort: Kärraby Norr  
? Carl Oskar Carlsson, f. 1870 i Rödeby, Blekinge län, hyresgäst, stenhuggeriförman  
Hustru Hilda Amanda Ekelund, f. 1879 i Norge
S. Ivar Amandus Leander, f. 1897 i Tjurkö, Blekinge län
S. Gustaf Leonard Alexander, f. 1898 i Tjurkö
S. Oskar Fredrik Emanuel, f. 1900 i Svenneby

[Jan-Erik Eliasson]

Tack så väldigt mycket Maud!
Alltid trevligt att kunna för in kompleterande uppgifter i sökdatabasen,speciellt varthän stenhuggarna tog vägen när stenindustrins glada dagar var över för Firma Wolff!
MvH Jan-Erik Eliasson

[Jan-Erik Eriksson]

Får man ställa en kompletterande fråga här?
 
Varför lämnade så många Blekinge för att bli stenhuggare i Bohuslän, var det slut på stenhuggeriet i Blekinge, eller var det att det var bättre förtjänster i Bohuslän.
 
Lyssnade på min farfar på ett band från 1960, han högg sten i Vinbräcka, Brastad runt 1900, han tjänade då 3 kr/dag.
 
Detta var tydligen ganska bra och det berodde dels på skicklighet men även att stenen var lättkluven, kan det ha varit att stenen var lättare att hugga i Bohuslän än i Blekinge?
 
I Sveriges Dödsbok 1947-2003 är det 655 personer födda i Blekinge och avled i Boguslän medan det bara är 172 som föddes i Bohuslän och avled i Blekinge.

[Ingrid Wikberg]

Hej, lite sidoinformation-en del stenhuggare for även över Atlanten och blev stenhuggare i bl a Massachussetts och fler 'New England'-stater. Jag har själv kontakt med en ättling till en utvandrad stenhuggare från Tjurkö som kom över till USA i slutet av 1800-talet. Det var tydligen fler stenhuggare som utvandrade under en period. Det kanske började bli dåliga tider?

[Jan-Erik Eliasson]

Hej!
 Det var så här att bla att Tjurkö kustgnejsen är av en mycket hård,tät struktur,vilket hade många förtjänster,slitstark.Det var en av de orsaker som gjorde att F.H.Wolff drog hem en stororder i Berlin 1883 i konkurrans med andra leverantörer,om att stensätta vissa gator där.
 Men den var ack så besvärlig att bearbeta!Man fann mer lättbearbetad kustgnejs i västar Blekinge o. Bohuslän i mitten av 1880,vilket starkt bidrog till utflyttning.Samtidigt kom det andra aktörer på marknaden,brist på kunniga stenarbetare gjorde ävenson att konkuransen hårdnade.När F.H.Wolff dör 1886 på hösten har tex Fernström endast haft ett år! på sig att slå sig in på marknaden.
 Under 1890(det hade varit en ström även under 1880-talet) kan vi se att många lämnade sverige och begav sig till New Hampshire,Maine samt Massachusetts.Det kan givetvis funnits andra platser,men i dess trakter har en konsentration ägt rum.
MvH Jan-Erik Eliasson/Blekinge/Karlskrona/Tjurkö