ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Samisk kultur  (läst 5723 gånger)

1999-09-12, 13:59
läst 5723 gånger

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
När man läser om värmländsk arkeologi, så ser man en distinktion mellan olika delar av landskapet, starkt förenklat, en jordbrukskultur i den mellersta och södra delen och en fångstkultur i den norra delen.
 
I ett nummer av Forskning och framsteg (det som berör Sverige runt år 1000) kan man beskåda en karta över Sverige, där man ritat in de delar som berörts av jordbrukskultur och de delar som berörts av fångstkultur. I stora delar, av framför allt mellersta Sverige, förekommer båda kulturerna, så även i Värmland, då koncentrerat till den norra delen.
 
Adam av Bremen skriver om Sverige och i norr menar han finns värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland. Skridfinnarna torde vara synonymt med samerna.
 
I Pilgrimsleden vid Klarälven, av Lindskog förekommer ett liknande resonemang. I framför allt den norra delen av Värmland skall samer ha vistats under vissa delar av året, men de skall framför allt hålla till vid sjön Femunden i Norge.
 
Med detta sammantaget får man en bild av att den samiska kulturen (en fångstkultur) med rötter kring Femunden och närbeliggande områden, inte långt från Härjedalen, ej heller speciellt långt från Hälsingland, har sporadiskt, kanske också kontinuerligt haft Värmland, då framför allt i norr, som arbetsområde och boplatsområde. Klarälven går ju in i Norge (där den byter namn) och kan följas till sjön Femunden.
 
Då är frågan om man har rötter i Värmland, låt säga framför allt i den norra delen, har man då rötter bland samerna, eller förekom jordbrukskulturen och fångstkulturen vid helt olika tidpunkter? Om de förekom samtidigt och låt oss säga att samerna inte var jordbrukare (?), förekom ett genetiskt utbyte mellan dem, eller var det som i andra delar av Norden, framför allt i Finland, att jordbrukarna tog land i besittning, på bekostnad av samernas arbetsområden och då med sparsamt genetiskt utbyte?

1999-09-14, 23:41
Svar #1

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Hej Marcus!
I Populär Arkeologi nummer 4/98 finns en artikel av Inger Zachrisson, docent i arkeologi och förste antikvarie vid Statens historiska museum
angående sydgränsen för samernas bosättning.
Artikeln ger stöd för de påståenden som ges i dina källor - det finns gott om belägg för samiska bosättningar i regionen, bl.a. omnämns
sådana på 1100-talet i sydöstra Norges inland och kring Trysilområdet, och den samiska och den nordisk/germanska kulturen förekom samtidigt i en stor del av mellansverige omkring år 1000 e. Kr.  Författaren vänder sig mot begreppet fångstkultur som ett epitet för ett nomadiserande folk - mycket talar för att det rörde sig om fasta bosättningar i permanenta kåtor. Några belägg för genetiskt utbyte nämns dock inte i sammanhanget
F.ö. omtalas det i artikeln att samisk kultur och bosättning förekom i bl.a. Värmland, Dalarna och Västmanland så sent som under 16-1800-talen, då i form av ett slags skogssamekultur.
Förhoppningsvis finns tidskriften fortfarande att köpa från utgivaren, om Du vill läsa artikeln i dess helhet.
Vänliga hälsningar
Peter

1999-09-15, 11:37
Svar #2

John Spånberg

Jag tycker att det fattas något litet i inlägget ovan, vad finns mellan Femund och Härjedalen? Sjön Femund, i hela dess längdriktning, bildade fram till 1741 Idres västgräns, att det funnits samer här är det ingen tvekan om. Det finns i Dalarna en liknande motsättning som den som beskrivs ovan, här drivs en tidigare fångstkultur norr- och västerut av en inträngande bondekultur med inriktning på järntillverkning (se t.ex. Nils Blomkvist 'Medeltidsarvet' i Mora Hembygdsbok del 3, Mora 1999). Detta sker med början kanske redan under 600-talet och tar fart ordentligt under vikingatid, denna teori bygger på förändringar i gravskicket under denna tid, samt fynd av lågteknologisk järnframställning.
 
Från år 1355 finns ett underligt brev från Magnus Eriksson, som då var kung över både Norge och Sverige, till alla i Österdalarna, dvs. befolkningen i socknarna i övre Dalarna (ej att förväxla med norra Dalarna som brukar användas om Särna och Idre), gällande sjön Horrmunden och 'Fuludals' skog, tydligen försökte dalkarlarna tillägna sig dessa områden (bönder från Våmhus skall ha haft intressen vid Horrmundsjön ända fram till 1596!). Fuludalen ligger inom Särna gamla socken, och skall enligt det nämnda brevet ha varit norskt kronogods, se igen Nils Blomkvist 'Medeltidsarvet'. Nils Blomkvist fortsätter med att kronogodset förmodligen skulle ha haft med beskattning av, och varuutbyte med, samebefolkningen att göra, Blomkvist: Medan en del av fångstfolket förmodligen sammansmälte med inkräktarna, drog sig resten antagligen undan från de svärdsbeväpnade nykomlingarna upp mot fjällbygderna och kom där - enligt den norske kulturantropologen Knut Odners bestickande teori - att medvetet renodla sina etniska särdrag och slutligen identifiera sig som samer.  
 
Här är det nåt som inte stämmer, där finns ingen samebefolkning, och följdaktligen ingen som kan identifiera sig som same, i Fuludalen. Däremot finns där en befolkning 'om hörnet', som Blomkvist alldeles glömmer bort, nämligen Särna-, och Idreborna, som fortfarande, till viss del, anser sig ha ett norskt ursprung och som fortfarande (efter 350 år i Sverige) talar en norsk dialekt. Det är här motsättningen finns kvar, norskt i Särna och Idre, dalskt och svenskt i Älvdalen och övre Dalarna.
 
Särna och Idre nämns fr.o.m. 1378 i ett brev till inbyggarna där av kung Håkon VI (nummer 295 och 464 i Diplomatarium Norwegicum), i Särna finns ett antal järnåldersgravar samt lösfynd och det finns, såvitt jag förstår, ingen anledning att tro att vi inte har kontinuitet hos befolkningen här från i alla fall den senare delen av järnåldern, om inte ännu längre tillbaka. Relativt rikliga stenåldersfynd har gjorts runt Särnsjöns stränder.  
 
Särna och Idre tillhörde fram till år 1644 Elverums prestgjeld i Hamar stift, dvs. synnanfjälls i Norge, inte till Trondheims stift nordanfjälls, gränsen synnan-, nordanfjälls ansågs ligga vid älven Röa som rinner ut i norra delen av Femund, i dessa trakter återfanns också den gamla gränsen mellan Idre och de västligaste delarna av Härjedalen. Härjedalen ansågs, under den norska tiden, ligga nordanfjälls i Norge.
 
Befolkningen i Särna och Idre har ansetts härstamma från Rendalen i Hedmark, hur det är med den saken är väl svårt att svara på, det finns också starka band till Trysil som ju också i sin tur har band till nordvärmland. Det finns även exempel på band mellan Särna och Härjedalen (då framförallt Lillhärdal). Däremot finns det i äldre tid ytterligt få (några alls?) kopplingar till Älvdalen och vidare söderut i Dalarna, även i senare tid har kontakterna varit minst sagt sparsamma.
 
Har någon exempel på folk som flyttat mellan Särna och t.ex. Älvdalen, så vore det väldigt intressant.
 
I det nämnda brevet från 1378 är det, intressant nog, Narve Ingevaldson, kungens hövitsman i Jämtland som lägger sig ut för inbyggarna i Särna. I ett dokument från biskop Sigurds i Hamar gränsförrattning i Särna 1403 nämns 'bönder i Herrdal' som för biskopen angivit gränsmärkena, om det syftar på tillresta bönder från Härjedalen, eller om inbyggarna i Särna ansågs vara härjedalingar går väl inte att svara på idag, men man har svårt att tänka sig att någon från Sveg eller Lillhärdal skulle hålla reda på var någonstans Rödhällan eller Fulumjälga (två av de gränsmärken som nämns) ligger. Samtidigt påpekas det att biskopen ansågs sig vara i sitt eget biskopsdöme, dvs. i Hamar stift. Dokumentet finns bevarat i en avskrift av Särnas förste svenske kyrkoherde Erik Wallenius (tryckt som bilaga till K-E Forsslunds Dalälven...  del 1 Storån).
 
Från svensk sida ville man gärna hävda att Särna och Idre hörde till Härjedalen, redan år 1565 meddelades fogden i Härjedalen, Arvid Svensson, att Särna-Idre borna efter avlagd ed och ställande av gisslan skulle anammas och försvaras av Sverige, Särna och Idre skulle läggas under Svegs prästgäll. På lantmätaren Hedreaus' karta, uppgjord 1646, ligger Särna och Idre väl förankrat i Härjedalen (se Per Sandberg och Gunnar Ekström, uppsatser i Särna-Idre 300 år - En Hembygdsbok, Falun 1945).
 
Vad jag kan påminna mig så finns det en sägen i Älvdalen (Evertsberg?), som förtäljer att de första invånarna där var av norsk härkomst, kanske finns det något samband här. På tal om sägner så finns det i Älvdalen blodiga sådana som förtäljer om 'krig' med norrbaggar (dvs. Särnbor i det här fallet), något som mig veterligen inte har bevarats i Särna (se Helge Lindberg, Allmunvagen, Lund 1972).
 
Hur är det då med den samiska kulturen, för Idres del så vet man att det funnits samer både i de norra och i de västra delarna, på andra sidan gränsen har det funnits samer ner till Engerdal (dvs. runt Femund). Men för Särnas del blir det lite svårare, i de västliga delarna av Särna, dvs. Fulufjället, har det, vad jag förstår, under historisk tid inte funnits samer, möjligen har man varit här sporadiskt. Så jag undrar om inte det är så att befolkningen i Särna och Idre under medeltiden var en rest av den undanträngda fångstkulturen, och att denna bör ha varit densamma i nordvärmland och, åtminstone, västerdalarna. Samt att denna fångstkultur har haft sin upprinnelse synnanfjälls i det som nu är Norge och inte i den samiska kulturen.
 
För den genealogiskt intresserade, detta är ju ett genealogiskt forum, rekommenderas Georg Ericssons uppsats 'En antavla i Norra Dalarna' ur Släkt och Hävd Nr.4 1982.

1999-10-17, 13:32
Svar #3

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Hej Peter och John! Tack för intressanta synpunkter. I och för sig har väl Adam av Bremen endast tillgång till andrahandsuppgifter, så de geografiska uppgifterna hos honom kan ju vara felaktiga. Sedan är det måhända för enkelt att anta att fångstkulteren (bl.a i Värmland) är identisk med den samiska. Mvh Marcus.

2001-03-09, 11:22
Svar #4

Johnny Wikström

Hej!
Jag skulle behöva hjälp med att hitta anfäder till
en man som heter Back-Olof Halfwardsson  
F: 1809-05-16 Ulfsjön Hertdahl.
D: 1884-10-16 Klitten 19 Elfdhalen.
Gift 1841-01-01
Med Back-Kerstin Mattsdotter
F: 1808-08-30 Klitten 19 Elfdhalen.
D: 1871-06-30 Klitten 19 Elfdhalen.
MVH/Johnny

2001-05-29, 15:17
Svar #5

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej;
 
Antar vi att finn står för fångstman, av fångstbefolknings-härkomst, ställs saken i ett öppnare läge.
 
Då är vi tillbaka på ruta ett, och frågan behöver heller inte bli så infekterad ifråga om samiska rättigheter etc.
 
Kanske är vi alla 'mellansvenskar', norrlänningar och sydsamer sprungna ur en urbefolkning med veidekultur el fångstnäring som bas.
 
Peter Ericson Härnösand

2002-04-29, 12:46
Svar #6

John Spånberg

Hej - det är intressanta synpunkter du har, vad gäller frågan om sydsamer så finns det enligt min mening inga som helst bevis för att det skulle ha funnits samer i Fulu- och Sälen-fjällen (jag bor utomlands så jag kanske har missat nåt), utom möjligen den av Inger Zakrisson beskrivna skinnskrapan från Horrmund.
 
Däremot är det helt klart att det funnits en fångstkultur här; när man i Särna och Idre i gamla tider gick ut för att jaga eller fiska sade man att man skulle 'bruka skogen', när man så sent som år 1800 koloniserade Gördalen (norr om Fulufjället) angavs jakten som den primära anledningen. Detta 'skogsbruk' kombinerades med ett väl utvecklat fäbodbruk samt odling av korn (som frös bort varannat år) och, senare, potatis - det var först med potatisen som förhållandena blev drägliga och en viss befolkningsökning kan iakttas.
 
Enligt min mening är Särna och Idre den centrala punkten för Sveriges del i frågeställning om sydsamer, det är den sydligaste punkt där samer bevisligen har vistats regelbundet - om området också innefattar Trysil och Engerdal så gäller detta hela skandinavien, det är onekligen förvånansvart att forskning bara bedrivits på den västra sidan om gränsen inom ramen för det sydsamiska projektet. Samer kan följas i Idre tillbaka till, kanske, slutet av 1600-talet dessa har då hört till Tennäs sameby (detta behöver ju inte betyda att de inte funnits här tidigare).
 
Är inte språket av avgörande betydelse här? En förändring av språket måste väl rimligtvis ta väldigt lång tid; som sagt så pratar man fortfarande efter 350 år i Sverige en norsk dialekt i Särna och Idre. Hur lång tidsrymd krävs för att en befolkning skall byta från ett finsk-ugriskt språk till ett västskandinaviskt? Utan att bevara några som helst ord eller ortsnamn från ursprungsspråket?  
 
Jag skulle vilja påpeka att jag inte utesluter att det skulle kunna finnas ett samiskt inslag i befolkningen runt förra millennieskiftet eller senare (vart man nu vill lägga kolonisationen av detta område) - men detta måste då ha varit påfallande litet, och har inte satt några (förutom då möjligen genetiska) spår. I frågan om vilka som var 'först' kan man bara spekulera, den västskandinaviska befolkningen i Särna och Idre - samt Trysil och Engerdal - runt år 1000 är i min mening högst reell, att där skulle ha funnits samer måste i bästa fall betraktas som ett antagande, även om det nu är ett spännande sådant.

2002-04-30, 09:04
Svar #7

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Under bronsåldern hade de äldre stenålderskulturerna utvecklats till en sydlig skandinavisk bondekultur och en finsk-ugrisk jägarkultur, med flera genar sydsamer, nordsamer, karelare(samer?) o.s.v.  
 Det är fortfarande märkligt att man i nya böcker som Arkeologi i Norden och Tidspår 2001 (om fångstkulturen vid Nämforsen) nämnar att jägarna tillhörde till fångstkulturen och inte benämner dessa som samer, när det till och med finns ristningar vid Nämforsen som visar tecknade bilder om sydsamiska mytologiska berättelser som vi känner igen från skriftliga källor från 17-1800-talet. Likadant är det med ristningar från Alta där det finns tecknade bilder som är direkt hämtade från den nordsamiska mytologin och i från ristningar fån floden Vygs utlopp i Vita havet ser ut som att vara direkt hämtade ifrån Kalevala. Det är som att fångstkulturen var ett tredje okänt folkslag som plötsligt dog ut. Lika plötsligt finns samerna där uppkomna ur det tomma intet, när man vet att det tar flera hundratals-tusentals år för att utveckla ett språk. På 1770-talet intervjuade Petrus Holmberg samer vid Valbo i Gästrikland. De var tvåspråkiga, de talade god svenska och en sydsamisk dialekt.
  Mellan 1690-1720 fanns det ett 30-tal, bekräftade ur kyrkoböckerna, vuxna samepar (man & hustru) som gifter sig och får barn. Dessa samenamn har igen koppling till Lappland och de kan ju inte ha uppstått från tomma intet. Vissa av dessa tillhör en grupp som vandrade från sjöarna Bergviken och Marmen i södra Hälsingland till Värmland via Dalarna.I hälsingesocken Segersta finns det en uppgift från 1699 Dock besvärade sig pastor högeligen över lappar och andre oförskämde tiggare, vilka fara i stora hopar, komne från Värmelands Dal  
  I Värmland finns det en hel del lapp-namn:  
Lappåsen, Gåsborn sn, 7,5 km SO om Lesjöfors.  
Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm. Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm.  
Lappnäs, Sunne sn, 8,5 km N om Sunne. Lappnäsudden, Sunne sn, 8,6 km om Lysvik  
Lapphedtorp, Dalby sn, 1,1 från Likenäs  
  I Petrus Magni Gyllenius dagbok från Ölme från den 5 juli 1637 står det: Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.    
 Skogssamevandringar mellan Dalarna och Värmland fortsatte långt in på 1780-talet.  
  Kontakterna mellan den samiska jägarkulturen och den skandinaviska bondebefolkningen var positiv fram till 1100-talet. Den perioden kallar jag för den goda tiden, därefter börjar den onda tiden.  Alla gravar kring sjön Horrmunden är knutna till den samiska jägarkulturen. Även fornlämningarna från Särna socken. Det stämmer att Dalarna fick en nybyggarinvasion runt 600-700-talet och att de utvann järnmalm och på 800-talet utvann även koppar från gruvan vid Falun. Men de har bott kring Tunaslätten och på andra platser. I insjögravar man finner man föremål som är knutna till den samiska jägarkulturen.
  Som svar på din fråga, så var samerna först (det finns gropkeramiska boplatser i Dalarna) med en kontinuerlig befolkning i norra Värmland och i Dalarna innan den den skandinaviska bondekulturens nybyggare började odla marken och utvinna järnet och kopparn.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Marcus! Svaret på din fråga är att du lämnar ett blodprov och låter forskarna se om du har ett ursprung från den samiska fångstkulturen, eller svedjefinskt eller ur den skandinaviska bondekulturen.

2002-04-30, 10:44
Svar #8

Ingrid Bergström

Hej, Jouni! Kan man verkligen se något sådant som du skriver i en enskild människas blodprov? Jag tror att jag läst att det gäller grupper av människor, man kan se att de procentuellt avviker på ett viss sätt från andra grupper. Eller har forskningen kommit längre sedan dess?

2002-04-30, 14:08
Svar #9

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej Ingrid!
Det här exemplet som Marcus tar upp, att en person har bott åtskilliga generationer i norra Värmland kan man genom DNA analys om se om man har några kopplingar till den samiska jägarkulturen som jag menar har ett ursprung till bronsåldern i Värmland, till den skandinaviska bondekulturen från medeltiden eller till den svedjefinska kulturen från södra Finland som kom till Värmland på 1500-talet, eftersom deras ursprung är så olika.  
När Laborativa forskningsenheten vid Stockholms universitet på slutet av förra århundradet gjorde analyser av benen från vikingatida kammar- och båtgravfältet i Tuna Alsike i Uppland fann man i tre skelett med en allel som enbart samer har och har man den allen så har man ett viss samisk ursprung. Samen i båtgrav VIa låg begravd i en båtgrav från 800-talet. Han begravdes med sina sköldar, en häst och en gås. Det finns flera tänkbara orsaker, att en mäktig kvinna har vänsterprasslat med en same, fast mer troligt att en mäktig same har gift in sig i familjen och fått den nya släktens gravtradition med sig i graven. En allians mellan samer och skandinaver och då för att stärka banden mellan den samiska pälsjägarfamiljen och den skandinaviska pälshandlarfamiljen vid Tuna i Alsike om den attraktiva  pälshandeln.

2002-04-30, 18:18
Svar #10

Andreas Snildal

Hei!
 
En meget interessant debatt! 
Svensk og norsk er to svært like språk, men det er et ord du skriver Jouni som jeg ikke helt forstår: ... fann man i tre skelett med en allel som enbart samer har... . Hva er en allel?
 
Mvh. 
Andreas Snildal, Oslo

2002-05-02, 14:03
Svar #11

John Spanberg

Hej -  
 
Vad jag förstår så finns en klart avgränsad skiljelinje (som kan skönjas än idag) mellan två olika kulturer dvs. de på 600-700-talet inträngande 'dalkarlarna' och de övriga befolkningarna i området - 'dalkarlarnas' (nordligaste) område ligger som en kil insprängt mellan härjedalingar i öster, nordvärmlänningar och norrmän i väster upp efter hela dalälven (läs Göra och Storån) fram till sockengränsen mellan Transtrand och Älvdalen å ena sidan och Särna å den andra.
 
Även om man skulle anta att invånarna i Särna liksom invånarna i Mora vid denna tidpunkt (runt år 1000) är skandinaver så måste det röra sig om två olika skandinaviska kulturer - en väst-, och en östskandinavisk. För mig framstår det som att 'dalkarlarna' trängde bort de övriga. Om de hade varit 'först' så blir det måhända svårt att förklara varför de övriga är utspridda runt omkring dem.
 
Om du har rätt så är det den samiska jägarbefolkningen som trängs undan.  
 
I ett sånt läge återstår bara att försöka förstå hur deras kultur och språk kan ha förändrat sig fram till historisk tid. Någon erövringsteori tror jag inte på för Särnas och Idres del, det kan inte ha funnits tillräckligt många erövrare! Området i sig är ganska stort och om inte annat så finns där plats att undvika varandra. År 1644 så fanns i bägge socknarna endast 20-talet gårdar, vilket bör innebära något hundratal individer - befolkningen hade då i och för sig förmodligen decimerats under krigen pa 1500-talet (man kan se tecken på minskad aktivitet under denna tid och de norska mantalslängderna antyder ett flertal ödegårdar). På tal om jägarbefolkning så erlades skatt med pälsverk framförallt då gråverk.
 
Om de var samer eller om den samiska befolkningen uppgått i en norsk, så måste ju detta gå att bevisa genetiskt. Särna och Idre var relativt isolerade ända fram till 1800-talet, så det borde fortfarande gå att finna personer med stark anknytning till området, kanske det visar sig att de är samer fortfarande, rent genetiskt! Särnabor blir kallade 'lappar' i Mora ännu idag, i Älvdalen används öknamnet 'Skrållor' (vad nu det betyder)!
 
Du nämner att fornlämningarna från Särna socken är knutna till en samisk befolkning, finns det undersökningar som visar detta? Om man pratar om stenåldersfynd så finns dessa nästan uteslutande efter Storån och Särnsjön samt vid Hedefjorden, Där finns också järnåldersgravar på Fjätnäset vid Särnsjon, samt en grav uppe på Fulufjället.  
 
Horrmund är en viktig plats i sammanhanget - vad jag vet (som sagt har jag lite svårt att hålla mig helt uppdaterad) bygger teorin på att gravarna skulle vara samiska på den nämnda skinnskrapan, finns det även annat som tyder på att de skulle vara samiska?
 
Anledningen till mina föregående inlägg har varit att påvisa att detta område finns (det framgår inte alltid), och att det har sin egen historia - oavsett om inbyggarna varit samer eller skandinaver eller en blandning. Det känns ganska viktigt att få klarhet i detta också. Sedan har jag velat visa hur lite man haft att göra med resten av Dalarna i äldre tid.

2002-05-02, 15:46
Svar #12

Utloggad Kjell Croné

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 490
  • Senast inloggad: 2015-01-02, 22:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kjell.crone/foto/gen/main.htm
Andreas, det heter tydligen allel även på norska.
 
http://www.fiskeriverket.se/gmo/ord.htm står:
Allel = Alternativt arvsanlag på en bestämd plats (locus) i en organisms arvsmassa.
 
Och på http://home.online.no/~victmols/leremal4.htm står:
Kva er eit allel? Genutgåve, alternativ utgåve av eit gen
 
mvh, Kjell

2002-05-02, 16:39
Svar #13

Andreas Snildal

Hei Kjell!
 
Takk for forklaringen! Det var nok jeg som ikke hadde nok kunnskaper om emnet og dets uttrykk. Men man lærer så lenge man spør.
 
Mvh. Andreas

2002-05-04, 04:08
Svar #14

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej;
 
 
Lustigt att någon uti denna dag, i Nådens År 2002, kan sitta och säga att samer inte funnits söder om Särna och Idre.
 
Det finns en fin bild på en samekvinna i detta omr.(gissningsvis kring 1900) i en bok av dräktskicket i Dalarna: finns inte hon? - kan ta fram titeln om nån är intresserad, sett boken på Sundsvalls Museum. 1608 bodde det samer där: det är det äldsta belägg jag känner, Inger Zachrissons oräknade... men Jouni, han jobbar ju oförtrutet vidare... Faktum är att inte många svenskar kan ståta med så mycket äldre ursprung än så.  
 
En sak som dock Inger Z lär få ges rätt i, är samernas tidigare sydligare utbredning i Norge... Res f ö mner på SOFI-arkivet och kika! Där finns det material (svar på frågelistor) om samernas vandringar i fordomdagar i Västergötland och Småland... Jouni har hittat många permanenta samer i Närke och nomadiserande i Västmanland från t ex Gästrikland.
 
Sluta snacka om vem som var först; och undersök istället hur utbytet har gått till! Så gör t ex Ulf Lundsrtöm i Skellefteå samt är han knuten till Kulturgräns Norr och Umeå universitet (han lägger fram sitt arbete snart, 14/2 på HUMlab, Umeå univ.).
 
I en artikel skriven häromåret menar Lars-Gunnar Larsson, Prof. i finskugriska språk vid Uppsala universitet att valbo*uppteckingen av lokala samer vid medio 1700-talet tycks representera en alldeles egen typ av samiska.
         * Utanför Gävle för den som inte vet.
 
Intresserade av sydsydlapparna kan komma till Tönnebro Värdshus (har ej fått helt bekräftat datum) må 27 maj, då Länsmuseet Gävleborg inviger vandringsutställningen Vuelielaante-Samer i Hälsingland... Den kommer att gå på Järvzoo och i Lassekrog i Färila också (m fl platser).
     I sommar inventerar man efter samiska kulturmiljöer i Hälsingland (undertecknad är lite delaktig; liksom vid utställnings-invigningen). Samtidigt grävs det av olika aktörer vid Bjästamon med omnejd, Nätra sn; i området har åtta samiska härdar hittats på två säsonger... I Hälsingland, åter, har man korn på att stockbåtar vid lapportnamn samt fågelfångst-anläggningar som på samma sätt kan kopplas till samer
     I Medelpad mötte Olaus Magnus 1518 el 19 samer som sköt prick med båge. En samesläkt Backlund (kontakta mig får ni foto från 1902 på de sista som levde på gammalt vis...) har rötter från 1500-talet.
     I Ångermanland, åter, ligger en samisk yngling begravd - menar tf Länsantikvarien Leif Grundberg - sedan 1100-talet;detta på Skelett-åkern i Björned, Torsåker sn. Undre samma sekel ägde den famösa sägnen med Gunnil Snålla, Arne Ille(el Illråde) samt Blåfinn (vilket brukar uttolkas som Den svarte samen).
     I Nordmaling och Skellefteå, också kustland, finns lapportnamn från 1640-talet.
     I Jämtland och Hälsingland finns ett flertal samiska lämingar från 1400-talet, och danske Kong Christian I fick en same från Jämtland i present 1470.
 
Tillsist bildar Pierre Åhr?n m fl Forum för sydsamiskt Nätverk i Ankarede dan före midsommarafton i Ankarede - 20 juni.
 
... Idre och Särna kanske har en etnisk oblandad rassammansättning sedan Pappa Hedenhös; men vi andra, som inte är så tvärsäkra, anar att det sett lite olika ut överallt.
 
Och läs Ulf Lundströms Om åsarnas betydelse; som handlar om kulturmöten kring Skellefteå.
 
Övrig rek. litt: Bernt Ove Viklund, div artiklar (Oknytt, Tre kulturer, Samefolket fr a 1997-99)
Christer Westerdahl Samer nolaskogs (1986)
Ingvar Svanberg Hästslaktare och korgmakare(1999)
GAALTIJES senaste kulturmiljörapport fr Härjedalen (2001)
Eidlitz Kuoljok (två skrifter 1991, 1992. Utgivna på Centrum för arktisk kulturforskning)
Inga Maria Mulk Sirkas... (diss, 1994)
K-Å Aronsson (Jämtlands länsantikvarie) (Diss, 1991 - om skogssamer /tappat titeln f n)
Roger Kvist (fr Falun!) Rennomadismens dilemma            (diss, 1992)
Artiklar i Sundsvalls Tidning (kring 25 mars) om temadag om samer, Hälsinge-Kuriren, Ljusnan samt Ljusdals-Posten under vintern.  
 
            Peter Ericson, Historiker
- med rötter i Högsjö, Alnö, Nordingrå, Sundsvall, Trondheim, Hegra, Steinkjer, Holland; boende i Härnösand och med hjärtat i Spanien, på Irland och i Ungern och längtan till USA.

2002-05-04, 04:09
Svar #15

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Rättar mig själv: hur gärna jag än skulle vilja så har jag inte rötter i Högsjö - utan i Hässjö!
 
Var? I Söråker, såklart!
 
Då var det sagt!

2002-05-04, 21:58
Svar #16

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Enligt Våra ord - deras uttal och ursprung av Elias Wessén finns det (minst) två olika lapp-ord, med olika betydelser.
 
1. Lapp - synonymt med same (troligen finskt ursprung).
2. Lapp - synonymt med bit, stycke (gemensamt germanskt urpsrung).
 
Inledningen hos de ortnamn som nämns ovan, torde  med största sannolikhet vara ihopkopplade med den andra förklaringen. Vore intressant att veta när ortnamnen nämns första gången. En annan tänkbar förklaring är att det av några anledningar syftar på invandrade finnar(?).
 
Mvh Marcus

2002-05-04, 22:15
Svar #17

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I Orsa finnmark fanns samer på 1500-talet. Detta gäller nog också norra Svärdsjö som senare får svedjefinnar som slår sig ner i dessa lappmarker. I Svartnäs finns lapptorpet bland finnbosättningarna. Det är ovisst om det är lappar eller ett finskt släktnamn som gett upphov till namnet. Men i mitten av 1700-talet var det en lapppiga som var piga vid Svartnäs bruk. På 1660-talet fanns en lappfamilj mantalsskriven i Svärdsjö och Svedens by. Denna bosättning har sannolikt gett upphov till platsnamnet Lappsveden, som är belagd från 1731.
I Sundborn hittades ett beläte i en myr som då daterades till 1000- eller 1100-talet. Numera har det daterats till 1500-tal
Samiska befolkning har funnits i alla socknar i Dalarna , Gästrikland och Hälsingland. Många socknar i Uppland och Västmanland har också haft lappar bosatta. En lapp är född vid Mälaren. De flesta under från slutet av 1600-talet och framåt, har av och till varit sockenlappar. Tyvärr är de mycket svårlokaliserade eftersom de sällan finns med i husförhörslängder och flyttar ofta mellan olika socknar. Endast i födelse- vigsel och dödböcker samt i kommunionlängder och olika protokoll finns de dokumenterade , men många gånger i ett antal socknar.  
En lapp med fem renar går från Alfta till kejsaren i Österrike, varav 2 eller 3 renar överlever resan till Österrike.

2002-05-07, 11:30
Svar #18

John Spanberg

Jag skulle vilja veta var nanstans jag har skrivit att det inte funnits samer soder om Idre?
 
Vidare skrev jag, tydligt tyckte jag, att det faktiskt funnits samer pa Idre...
 
Vad galler 'rassammansattning' sa har FN fastslagit att det inte finns nagra manskliga 'raser' sa den fragan maste val anda vara helt ointressant (jag utgar ifran att du inte forsoker insinuera nagonting med den kommentaren).
   
Finns det ingen mening med att forsoka forsta vilka skeenden som ledde fram till situationen t.ex. pa 1600-talet eller idag? Det omrade jag pratar (tjatar) om verkar ju inte intressera nagon annan... Jag tycker ju inte att jag ar sa 'tvarsaker', utan att jag staller fragor? Om det framstar som att jag ar tvarsaker (pa vad?) sa far jag be om ursakt for det - det var inte min mening.
 
John Spanberg - med rotter i Sarna, Idre och lite varstans oavsett om de varit samer eller inte.

2002-05-08, 02:52
Svar #19

John Spanberg

Hej igen - jag inser nar jag laser ett av mina tidigare inlagg att jag formulerat mig lite oklart, och jag antar att det ar det som Peter anmarker pa, meningen lyder: den sydligaste punkt där samer bevisligen har vistats regelbundet - och det var inte riktigt vad jag menade, vad jag skulle ha skrivit var: den sydligaste punkt där renskotande samer kontinuerligt har vistats fram till vara dagar.
 
Att det funnits samer soderut i dalarna ar heller inget nytt (inte ens for mig!), det racker att lasa Ernst Manker (m.fl.) for att forsta detta.
 
Sen satte jag 'fnuttar' runt ordet 'forst', for att visa att jag kanske inte tycker att just den fragan ar sa intressant.
 
Hälsningar,
John Spånberg.

2002-05-13, 01:09
Svar #20

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Med den gode älvdalingen Spånberg tror jag inte mycket mer oeniga ord behöver skiftas.
 
Desto besynnerligare är nu inlägget från mabo. Självklart vet varenda förnuftig forskare att allt måste ifrågasättas: det är själva grunden för aktiviteten. Visst kan Lapp betyda annat än same... Men det är sällan det är så...
 
Nu vill jag - och säkert en och annan med mig - att mabo ska påtala var i landet det är vanligt att lapp, som i tygbit, har varit ett vanligt element i ort- eller terrängnamngivningen.
 
Lappnamnen dyker upp på 16-1700-tal, når kulmen kring 1750-70, enligt mina intryck (som härrör sig från ett ej oansenligt antal timmar på otaliga lantmäterier och från nio års oavbrutna studier i samernas kultur och historia). Samiska befolkningen utanför lappmarken når sin demografiska kulmen kring 1750-1800... Åtta av de samiska härdar som hittats efter Botniabanan mellan Mosjön och Bjästa kommer från tiden kring 1750, en av dom är ev lite äldre. Antalet kända lapp-namn i Västernorrland är ca 500. Jag har själv gjort en sammanställning av ca 600 platser av intresse/samiska kulturmiljöer i Västernorrland... Behöver jag säga att lämningar vanligen återfinns i den omedelbara närheten, eller (ofta) exakt på dessa ställen?
 
Att tro att lapp- avser finn- är bakvänd logik: samerna kallas finn, finnaz eller finnar fram till 1300-talet i rikssvenskan. I Norrlands inland betydligt längre; därav ett antal finn-namn i Hälsingland och östra Jämtland, tillkomna långt långt innan svedjefinnarnas uppmarscher. Dock kan man ej dra alltför stora växlar på finn-ordet, anser jag, vilket t ex Inger Zachrisson gör; att lägga en 100% etnisk tolkning av ordet är vanskligt: det avser mer fångstman i största allmänhet. Däremot kan ju en näringsnisch rätt snart i en historisk process innebära en etnogen?s, dvs att en etnisk grupp uppstår.
     Bland sockenlapparna fanns bl a svenskar. De allra flesta hade samiska föräldrar; men alltså inte alla.
     Det finns en Lappalainen-släkt bland Bergslagens tidiga svedjefinnar: denna släkt bör ha haft samiska anor med sig från det inre av Finland... På samma sätt som i Norge och Sverige, har samerna i Finland befunnit sig längre söderut än nu; mellersta Finland brukar man mena att 1500-tal är sista perioden som samer syntes där. Här i Sverige är det slående hur de äldsta samiska beläggen - i synnerhet de med personnamn angivna, och med kontinuitet i tid och rum - i historiska källor, hur de dyker upp först söderut. Intresserade härav rekommenderas att följa Jouni Tervalampis minst sagt spännande forskning!
 
Ordet Lapp:s uppkomst är omtvistad och ej på långt när färdigutredd. Olavi Korhonen har skrivit en längre artikel om det, ungefär 1997.
 
Det vanligaste lapp-terrängnamnet torde vara Lappkojberget resp Lappkojmon; det förra ersätts framemot 1800-talet av Lappkåtaberget. Andra vanliga namn är Lappnäset och Lappudden. På en plats med det senare namnet sätts snart en utställning upp i Nordingrå, som bl a ska handla om den samiska torpare, Swen Norman, som lär vara den som givit playtsen dess namn. På samma sätt gav Thomas Thomason (Se min Tjoevke-måjhtoe på länk på min förra arbetsplats hemsida www.ylm.se) namn till Lappes i Nora (bodde där 1804-45); den samtida tillika sockenlappen Mauritz Nilsson gav Lappnäset sitt namn (bodde där ca 1796-1827) i samma socken, men i dess motsatta del, i Bölesta. Det är sedan slående hur samer från Vilhelmina södra-området betar sina renar ännu femti år efter Nilssons död i detta område. Jag iordningsställöde under min tid på Länsmsueet Västernorrland en åtta skyltar lång samisk kulturled Hällmarker & blått hav inom Kramfors kommun; den följer ej en gammal flyttningsled som en del tror - utan den går mellan ett antal viktiga punkter i den lokala samiska historien... Börjar i Prästmon, Torsåker sn; passerar Bjärtrå och Nordingrå och avslutas på Hornöberget vid Högakustenbron (på det senare stället hamnade ovannämnda Thomassonsläkt och satt där till inemot 1880 ännu kallade lappar - jag antar att det finns ättlingar kvar i området. Första skylten sitter på Hola Fhsk:s entr?skylt. Någon km därifrån ligger skelettåkern i Björned, en av landets första kristna begravningsplatser (intressant av en mycket lång rad orsaker; men i detta sammanhang av att det bland alla förmenta nordbor ska ligga en samisk yngling begravd där, daterad till 1100-tal). Förutom Holas oerhörda betydelse för den samiska nittonhundratalshistorien, äger skylt no två likartad betydelse; den sitter vid Domargården i Angsta, Ytterlännäs sn; där Carl Lindhagen (SThlms borgmästare 1903-30 och Riksdagsman 1897-1940) spenderade barndomssomrarna, hans morfar bode där, häravdshövding Schönmeyr. Runtom i byarna bodde samer, och dom och även förbipasserande fjällsamer (ett flyttstråk från Vilhelmina passerar där) fick nödbröd under nödåren där. Häradshövdingens familj åt av samma bröd; trots att det kanske inte hade behövts.
Tredje skylten ligger i Sågmon, strax N Lappkälsberget; tillägnas Leonard Nilsson Glounk, Vilhelmina som bosatte sig i Ådalen, mkt vanligt. Han köpte huvuddelen av Torkel Larsson Kroiks renhjord 1929 (trol ca 5-6-700 renar). Ett par decennier tycks han ha kunnat hålla liv i denna hjord. Lappön lever kvar i folkminne; men även Lappens stig (ett namn som inte bör vara mycket äldre än 1950-tal); detta är alltså kring Grössjö by, Bjärtrå sn. Lappkojmon ligger i nöärheten; men platsen har exploaterats. Två Lappkojmon i Nordingrå har uppvisat tre misstänkta samiska härdar; och på en av platserna står en skylt: på Rotsidan mellan Barsta och Fällsviks byar. På Lappudden är en annan skylt. Nog om detta. Åk och se leden!
 
Här är det inte frågan om tyckande eller gissningar, utan praktisk empirisk forskning.
     Man ska däremot alltid ha ett vaket intellekt och vara aktsam för fallgropar och etnofobi av någondera slaget: vi var några som var eld och lågor för terrängnamnen så vanliga i Hölsingland: Sarvtjärn... Men om någon läser detta och har fiskeintresse, kommer från krokarna: det är ju givetvis fisksorten Sarv det handlar om, och inga hanrenar... Varning alltså.
     Däremot. apropå ren-namn, kan alla som läser bouppteckningar i t ex Norrlands kustsocknar hålla ögonen öppna efter ordet kjälfwor (stavn. ca 1800); det ska tydligen vara treåriga honrenar.
     Varning kan också utfärdas för att bara nyttja ett eller flera samiska terrängnamn som utsgångspunkt för en exkursion eller inventering eller liknande.
 
Kom också ihåg att samiska kulturmiljöer är oerhört känsliga och ofta, tyvärr, vid kusten särskilt exploateringsutsatta.... Idag har vi ett tjog eller fler 3 G-master per kommun som ska upp med mycket kort varsel; kommer myndigheterna att hinna granska alla ställena?? Det är ett känt faktum att höjdlägen och bergstoppar alltför ofta var samernas lägerställen. Kom ihåg att meddela Din kommun el Länsstyrelse om du har eller misstänker nåt dylikt i din närhet: om man tänker bygga på samiska kulturmiljöer!
 
 
Jag vill hänvisa till Ingvar Svanberg Hästslaktare och korgmakare (1999), Christer Westerdahl Samer nolaskogs (1986), några artiklar i Dalademokraten som det finns länk till från Samenet - eller varför inte till den utställning som jag varit med att producera Vuelielaante-Samer i Hälsingland (fr o m 28 maj på Tönnebro Värdshus; därefter på Lassekrog (Invigning 25 el 26 juni enl prel uppg: här får jag korrigera mig själv fr inlägget ovan; ingen invigning i Tönnebro; men utst. startar där) och längre fram i sommar på Järvzoo) - andra inblandade där är Elisabeth Eriksson, Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund och Länsmuseet Gävleborg, Bosse Ulfhielm och Ann Nils?n d:o, Karin Häger, SV och Vanja Torkelsson, släktforskare och härjedalssame, Söderhamn.
 
Annat intressant är att man på Norraberget i Sundsvall nu tycks planera återuppbygga det (förvisso ej autentiska) sameläger som stått där t o m år 1941.
 
Intressant idag vore att - vilket jag ämnar söka intressera några av mina arkelogvänner för -att kartlägga tidiga samebelägg i södra Norrland och kombinera dessa/köra dom emot tidiga makt- och handelscentra samt tidig odling: det är nämligen slående hur ofta detta samstämmer.  
     Det skulle tala för den idag av alltfler omfattande synen på samisk och bondekultur såsom i samklang framväxande.
 
Och sydsamiska läsare av detta noterar väl att det blir ett forum för sydsamiskt nätverk i Ankarede 20 juni; kontakta Pierre Åhr?n om detta!

2002-05-13, 20:20
Svar #21

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Hej Peter!
 
Jag formulerar om mitt förra inlägg, då det var klumpigt formulerat. Ett ortnamn med lapp-ordet inbyggt i sig skulle kunna ha sitt ursprung i lapp som i same, eller lapp som i stycke, med andra ord jag backar.
 
Däremot vägrar jag köpa förklaringen ovan att alla lapp-ortnamn har sina rötter i samisk kultur, då den känns förenklad och då andra tänkbara förklaringar finns. Då avser jag regioner, där den samiska kulturen inte har varit speciell påtaglig, som just Värmland (som faktiskt avdelningen var tänkt att handla om, förstår dock om en helhetssyn ges torde förståelsen öka angående den samiska kulturen i Värmland, samtidigt kan det vara farligt att applicera en lokalt fungerande modell på andra  områden).
 
Min kommentar om alternativa förklaringar till lapp-ortnamn avser endast de ortnamn som berör Värmland i inlägget ovan (Jounis inlägg) och då de inte återfinns i Värmlands ortregister (Gunnar Jonsson) ej heller i Sammandrag av Fryksdals domböcker (perioderna 1602-1700, 1701-25, 1726-40, Gunnar Almqvist) (där Sunne ingår) sätter jag frågetecken om de nämnda ortnamnen har rötter i den samiska kulturen och tänker fortfarande sätta frågetecken, tills någon visar på ett klart sammanhang. Med tanke på att Värmland inte berörts omfattande av den samiska kulturen som stora delar av Norrland och norra Svealand, tror jag (inget annat) att den senare förklaringen är mer sannolik.
 
Kommer du eller någon annan med material angående lapp-ortnamnen i Värmland som förändrar bilden, är jag en av de första att acceptera uppgifterna.  
 
Mvh Marcus

2002-05-14, 22:40
Svar #22

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Hej! En kommentar till (släkt)namnet Lappalainen. Jag har för mig att Karjalainen ungefär betyder från Karelen, om detta stämmer skulle Lappalainen kunna betyda från Lappland. Om det sistnämnda gäller behöver ju inte innebära att det rör sig om samiska anor, även om sannolikheten givetvis finns. //Marcus

2002-05-15, 15:22
Svar #23

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Herregud! Säger jag som inte är religiös.
Hur forskar man (letar uppgifter) i Värmland? (Jag hoppas verkligen att Marcus är ett undantag)
Att genom att titta i Värmlands ortregister och Sammandrag av Fryksdals domböcker och med tvärsäkerhet påstå att dessa lappnamn i naturen inte finns och dessutom om de ändå skulle finnas där inte kan vara knutna till samer. Det är häpnadsväckande!  
Det är som om jag skulle läsa Ortnamn i Västmanland och Ortnamn i Dalarna av Harry Ståhl, där inga lapportnamn finns med i böckerna. Sedan se i domböckerna i Kopparbergs län och Västmanlands län, där lappar finns inblandade i domböckerna från 1608 i Lima socken och från Sollerön 1748 i Kopparberg och  ingen i Västmanland. Därefter påstå att det inte har funnits några samer i Västmanland eftersom de inte finns med i Ståhls ortnamnsbok och i domböckerna. Jag känner till ett 30-tal lapportnamn i Dalarna och 180 lappuppgifter från kyrkoböckerna och i Västmanland 10 lapportnamn och cirka 30 lappuppgifter ur kyrkoböckerna.
 
Nu har jag inte hunnit gå igenom kyrkböckerna i Värmland (har fullt upp med Västmanland och Dalarna just nu), men jag ser tre tydliga vandringsleder mellan Västmanland/ Dalarna till Värmland och vice versa.
I Gröna Kartan 11D NV, längst upp i nordvästra hörnet på kartan, ligger Lappnäsudden i Sunne socken, nästan på gränsen till Lysvik socken. Lappnäsudden är en udde som sticker ut i sjön Övre Fryken och ingår i den norra vandringsleden från Vansbro i Dalarna genom socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda till Lysvik/Sunne.    
 
Jag kan bara berätta hur jag går till väga:
 
1. Finner jag ett lapportnamn eller flera som misstänkt ingå i en vandringsled så börjar jag med att gå igenom dop- vigsel- och dödböcker i den socken och letar efter Lapp och Lappman. I detta fall socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda, Sunne och Lysvik. På varje ställe uppehöll skogssamerna i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område och därav de så kallade vandringslederna med lapportnamn.  
 
2. Jag fick ett alldeles utmärkt tips nyligen av ovannämnda Björn Engström. Att man kan finna lappar i Mantalslängder från 1600-talet.  
 
3. Även i de olika stiftens domböcker kan man finna uppgifter, sockenstämmoprotokoll och skriftliga källor vid Landsarkiven m.m.
 
4. Man får komma ihåg att skogssamerna var nomader och det innebär att i vissa socknar endast finner en lappuppgift, som t.ex. från Dingtuna sn utanför Västerås där Lappmarken ligger och där besökte samerna marknaderna i Västerås årligen.  
 
5. Finner man ingen lappuppgift är det ingen garanti om att de inte ha varit i socknen. Nästa steg blir att besöka dessa förmodade samelägren - de s.k. lapportnamnen  - och leta efter stenar från eldstäder från kåtorna (samiska härdar) som jag har gjort. Se http://hem.passagen.se/terven/SamerLappmarken.html
Lappnäsudden i Sunne socken är ju inte så stort, så det är ett utmärkt ställe att söka efter samiska härdar. Skulle man finna en sådan, så har man ju arkeologisk bevis att de har vistas där.  
 
Kom ihåg! Misstänker du/ni att du/ni har funnit en samisk härd från en kåta så meddela länsstyrelsen i ditt län.  Om någon vill ha teckningarna som jag hänvisade till på min sajt har jag dem inskannade och kan skicka till de intresserade genom epost.      
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lappalainen = lapp lappen lappar subst. same. Ruotsalainen = svensk svenskt svenska adj. Karjalainen = karelare .  De finska fiske- och skogssamer i södra och mellersta Finland kunde inte överleva som samer, utan många var tvungna att bli svedjejordbrukare. De följde med över till Sverige och Norge med de övriga svedjefinnarna på 15-1600-talet och det är därför man finner Lappalainen i olika landskap och fylken i Sverige och Norge.  
Jouni Tervalampi      http://hem.passagen.se/terven/Samer.html

2002-05-15, 17:22
Svar #24

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Tvärsäkert kan du inte påstå Jouni, om du läser inläggen framgår det att jag håller alla dörrar öppna (till skillnad från vissa andra, uppenbart). Då ingen här klart och tydligt visat kopplingen mellan samer och lapp-ortnamen i Värmland, kommer jag att inta en mellanställning i mina funderingar/uppfattningar. Du säger själv att du inte behandlad de värmländska förhållandena ännu, men återkom mer än gärna när du gjort det. En fråga till dig: Hur kan du själv vara så tvärsäker, men inte ens gått igenom kyrkoböckerna (återigen kategorin handlar om samer i Värmland!). Om du eller någon annan visar på ett logiskt och klart samband (samer-lapp-ortnamnen i Värmland) skall jag som jag nämnde ovan, sälla mig till din skara. Du har en så länge en hypotes/teori och kan väl inte helt anse själv att du visat på ett klart sammanhang, även om du visat på några fragment som definitivt går hand i hand med dina tankar och åsikter. //Marcus

2002-05-16, 00:22
Svar #25

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Hej Jouni!  
 
Några kommentarer  och funderingar till dina inlägg. Rent generellt sett är de intressanta och innehållsrika, men väldigt ostrukturerade och svårbegripliga. Då många uppgifter, av dig lämnade,  inte får stöd av källhänvisningar eller vidare kommentarer, där sådana krävs, samt far du med uppgifter som starkt kan ifrågasättas, ser din beskrivning ut som hämtad från en mindre lyckad skoluppsats. Jag väljer att numrera mina kommentarer, för att de lättare skall kunna följas.
 
1. Du hävdar att de äldre stenålderskulturerna under bronsåldern utvecklats, dels till en jordbrukarkultur, dels till en finsk ugrisk jägarkultur. Stenåldern brukar delas in i tre huvuddelar: den paleolitiska tiden, den mesolitiska tiden och den neolitiska tiden (Bonniers  lexikon). Jordbruket importeras/intages dels som id? men även  med inflyttade jordbrukare med rötterna i sydligare trakter (Vi och dom, sjätte skriften i Vetenskapsakademins serie om Människan och den nya biologin, se även The history and geography of human genes, Cavalli-Sforza et al), samt utvecklas den redan under  sistnämnda epok.
2. Du hävdar att den nordligare jägarkulturen är finsk-ugrisk, vilket kan kännas rätt, men missförstånd kan lätt uppkomma, om man i begreppet läser in de finsk-ugriska språken. Enligt nyare teorier om samernas ursprung, lämnade jägarfolk norra mellaneuropa i samband med isens tillbakadragande norruppöver och de grupper som nådde de allra nordligaste delarna av Skandinavien, kom från minst två olika håll. Dels via den isfria remsan längs med den norska atlantkusten,  dels österifrån via Polen, Baltikum och Finland/Ryssland osv. Efter att ha levat separerade i tusentals år skedde ett sammanslagande i de allra nordligaste delarna av Skandinavien i samband med att isen även där drog sig tillbaka. Språket (dels utvecklat till samiska och finska) tror man kom med de som tog den ostliga vägen, de påtagligt unika mönstren man kan skönja i många av de nulevande samernas arvsanlag, tror man är en konsekvens av den västliga gruppens långa isolering. Då sistnämnda gruppering lämnat tydliga spår efter sig längs norska kusten, med likheter med de fynd man funnit efter jägarfolk i norra mellaneuropa, men då gruppens språk inte är vidare känt, kan begreppet du använder dig av  lätt misstolkas (SVTs serie om samerna, delen om deras historia, för övrigt ett mycket sevärt avsnitt).
3. Att du sätter frågetecken kring karelers eventuella samiska ursprung, kan inte kritiseras, men att sätta likhetstecken mellan ristningar vid Vita havet och eposet Kalevala känns magstarkt, då tolkningspoolen av  många ristningsmotiv  generellt sett får anses vara tämligen stor i sin omfattning. Vad rör det sig om för tidsintervall mellan eposets tillkomst och ristningarna dito? Talar vi om några hundratals år (vilket känns relativt acceptabelt) eller rör det sig om tusentals år (vilket känns som en cykelfärd ute på tunn is med flötet framför)? Kan en påverkan ha skett? Absolut, ristningarna finns där och har under tiden av många beskådats, men klargör att det rör sig om en (spekulativ) tolkning och ingenting annat!  
4. Att det idag existerar en distinktion mellan begreppet same och jägare ur en urgammal fångstkultur, känns högst naturlig. Att använda benämningen samer i samband med en beskrivning av historiska fångstskulturer, är att starkt förenkla komplexa händelseförlopp. Att det däremot rör sig om en stor del av nulevande samers (och förmodligen andras!) förfäder råder det ingen tvekan om. Låt begreppet få leva kvar, men gör gärna ett tillägg om vilkas förfäder det rör sig om.
5. I ovannämnda TV-program har jag för mig att man nämnde att Linn? under en resa, i samband med att denne stötte på samer (i ett område där han inte förväntade sig samer) nämnde ”och de talte god svenska” (till sin förvåning). Jag må minnas fel och flera personer kan givetvis ha yttrat orden, men kan du nämna källan om Petrus Holmbergs intervjuer.
6. ”Mellan 1690-1720 fanns det ett 30-tal, bekräftade ur kyrkoböckerna” (citat Jouni), är vi fortfarande i Gästrikland? ” Vissa av dessa tillhör en grupp som vandrade från sjöarna Bergviken och Marmen i södra Hälsingland till Värmland via Dalarna.”  och ” Skogssamevandringar mellan Dalarna och Värmland fortsatte långt in på 1780-talet.” (citat Jouni), fina påståenden, men var kommer uppgifterna ifrån? Egna efterforskningar, eller?  
7. ”När Laborativa forskningsenheten vid Stockholms universitet på slutet av förra århundradet” (citat Jouni). Stockholms universitet tillkom 1960. Du får förlåta mig Jouni, men Laborativa forskningsenheten låter en aning som en konstruktion, men jag hoppas att du visar mig att du har rätt!
8. ” Som svar på din fråga, så var samerna först (det finns gropkeramiska boplatser i Dalarna) med en kontinuerlig befolkning i norra Värmland och i Dalarna innan den den skandinaviska bondekulturens nybyggare började odla marken och utvinna järnet och kopparn.” (citat Jouni), glöm inte att även de som växlade om till jordbrukare har en del av sina rötter i en urgammal skandinavisk jägarkultur. Vilka var ”först” på platsen? Ja, kanske de som blev förfäderna till samerna, eller de som blev förfäder till jordbrukare, som nu kanske råkar vara desamma!
9. .” fann man i tre skelett med en allel som enbart samer har och har man den allen så har man ett viss samisk ursprung” (citat Jouni), detta är ord och inga visor, men ett sådant påstående är inte mycket att hänga i granen, här saknas allt som bör finnas med, som ett eventuellt, kan tänkas vara så, förmodligen, med stor sannolikhet etc (har dock själv bevisligen slarvat i  mina inlägg!). Jag vill (seriöst) mer än något annat veta mer om dessa alleler du nämner, kan du nämna en bok/skrift eller själv skriva lite mer utförligt.
 
Till sist vill jag bara önska dig lycka till i sökandet efter samernas historia i våra landskap och ser gärna att du tar dig an fallet Värmland, även om du förmodligen inte tror mig, så hoppas jag faktiskt att du eller någon annan kan visa på ett samband! Men då krävs väl valda formuleringar, lätta att följa, samt ej så tolkningsbara, givetvis med vidare kommentarer och källhänvisningar. Sedan en liten undran, är herr Ericson, akademiskt utbildad historiker eller bara amatörhistoriker? Det framgick inte i avslutningen av ditt inlägg, ej heller i innehållet!  
 
//Mvh Marcus

2002-05-16, 10:17
Svar #26

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Korta svar på frågorna 3, 5, 6, 7 och 9. Återkommer lite senare till övriga. Tar lite tid att skriva ned.  
 
3. Läs Valonen, Niilo 1983. Ancient Folk Poetry in Eastern Karelian Petroglyphs, Etnologia Fennia 1982-83och Kalevala översatt av Björn Collinder 1980. Studera planscherna över hällristningarna. Några finns publicerade på nätet, men de flesta finns i en rysk bok. Tyvärr, är jag inte hemma så jag återkommer till författaren. Valonen ska ses som ett grundmaterial. Jag har själv studerat uppteckningar av hällristningarna noggrant  och Kalevala och ser hur tydliga kopplingar som helst. Det ska jag inte redovisa här, utan jag spar materialet till min bok. (d.v.s. jag tänker inte döda mitt bokprojekt, utan det måste finnas sensationella uppgifter om jag ska få min bok utgiven).    
 
6. Ja, det är egen forskning.
 
7 & 9.  Så är uppgifterna hämtade ur dessa CD-uppsatser: Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), Stockholm universitet.
 
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 95/96 Del 1-2. Helena Malmström Kvinnor och båtgravar i Badelunda och Alsike - en molekylär bestämning av de gravlagdas kön Handledare Anders Götherström  
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 96/97 Del 1-2. Maria Johannesson Tuna i Alsike: Prospektering kring båtgravfältet Handledare Lena Holmquist Olausson & Kjell Persson  
CD-uppsatser i laborativ arkeologi 97/98  Del 1-2. Helena Hermansson Barn, status och båtgravar: En molekylär analys av individer från båtgravfälten i Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike Handledare Anders Götherström .
 
5. Petrus Holmberg uppteckning finns på Uppsala Universitets Bibliotek. Johan Ihres handskriftsamling (Ihre 105). Utdrag finns publicerat i Ingvar Svanbergs artiklar och ovannämnda bok. Det står så här vistande lappars språk äga en verklig åtskillnad uti dialekten --[och lite längre fram i texten]--  jag har med egna öron hört lappflickorna mest var gång jag var hos lapparna sjunga svenska visor och psalmer. Nu var ju inte den en sydsamisk dialekt utan en egen samisk språkdel.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

2002-05-17, 12:35
Svar #27

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej Marcus!
 
För det först är det inga uppsatser som jag skriver. Utan kommentarer! De är ju inte uppsatser vi publicerar på Anbytarforum. Eller!? (Den nyfikne kan gå in på min källförteckning om mina samesidor där det finns ett antal källor. http://hem.passagen.se/terven/SamerKallor.html  . De övriga kommer i min bok.)
         
8. Visst! Vi är ju alla släkt eftersom den s.k. moderna människan har ett ursprung någonstans i Afrika.
 
1. Att förklara alla de olika stenålderskulturena, fynd och kontakter mellan olika grupper och utveckling går inte förklara på ett par meningar, utan det skulle behövas en hel bok bara om det. Det finns t.ex. flertal kamkeramisk fynd vid Vad i Kumla socken (Hans Christianssons uppsats Kamkeramiska influenser i Norrland och norra Svealand  från boken Nordsvensk forntid och man har funnit en älghuvudskifferkniv i Furby socken, strax utanför vid Västerås nära Anundshög ( Mårten Stenberger Västerås förhistoria) och många fynd av skandinavisk typ finns ovanför Dalälven. I Dalarna finner man sten- och bronsåldersboplatser av norrländsk (se nedannämnda källor) och insjögravar med jägarkaraktär, pilspetsar  och stenskrapor till skinnberedning, (Inga Sernings Dalarna järnålder 1966 och  Magdalena Lipping, Vindförberg : fynd och fyndmiljö i bioarkeologisk belysning 1980).
   
Runt 3900 f. Kr. kom den de första svedjejordbrukarna upp till Mälardalen (idéimport?) och många menar att det germanska språket kom då till Skandinavien. d.v.s att det är en del av indo-europeiska jordbrukarspråket som har ett ursprung i Indusdalen.  Den s.k. Trattbägarkulturen sträckte sig aldrig ovanför Dalälven. Utveckling från trattbägarkulturen till bronsåldern i Västmanland kan du läsa i Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 14. Fågelbacken : ett fornlämningskomplex i östra Västmanland. Del. 1, Lämningar från tidigneoltitikum, mellanneolitikum och järnålder undersökta 1993 : Raä 73, 147 och 158 / Per Lekberg (red.) 1997. och Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 16 Bollbacken : en sen gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder, RAÄ 258, Tortuna sn, Västmanland / av Mattias Ahlbeck ...; redaktör Magnus Artursson 1996..  
Dalarnas sten- och bronsåldern kan du läsa i Ragnar Lannerbro:  Det södra fångstlandet : katalog 1 : Vanån 1991, Det södra fångstlandet : katalog 2 : Oreälven 1992 och Det södra fångstlandet : katalog 3 : Övre Österdalälven 1997 och i Dalarnas museums serie av rapporter ; Stenålder och bronsålder i dalarna 1 (3) : Idre, Stenålder och bronsålder i dalarna 2 (3) : Särna, Stenålder och bronsålder i dalarna 3 (3) : Sollerön.. Även i Gårdsjösundet : en av de äldsta bosättningarna i Norrland : arkeologisk slutundersökning, RAÄ 170, Skog socken, Hälsingland 1996 / Maria Björck, Niclas Björck och Pierre Vogel och dess källförteckning.  
 
4. Finns det ett språk, en religion (på hällmålningar och hällristningsbilder vid Alta och Nämnforsen där det finns synbara bevis på tecknade bilder som visar berättelser om nord- och sydsamisk mytologi  som vi känner till från skriftliga källor från 16-1900-talet. Här är det så många källor, så se källförteckningen på min sajt, men jag kan nämna en mycket intressant artikel av Anders Fandén: Hällmålningar - en ny synvinkel på Norrlands förhistoria  ur boken Fordom då alla djur kunde tala... / red.: Åsa Virdi Kroik 2001) och en jägarkultur som är en kopia av den samisk jägarkultur anser jag att den ska benämnas som samisk.  
  Det är ju det vi gör när det gäller den skandinaviska jordbrukarkulturen under bronsåldern med bronstillverkning, religion och deras hällristningskultur. Vi benämner inte den som en okänd kultur. Utan vi berättar att efter bronsåldern kommer järnåldern (även jag, vilket också stämmer) och därefter medeltid o.s.v.
Under bronsåldern fanns gudinnan Moder Jord som man offrade till vid grunda sjöar och speciella kultplatser som var tillägnade till solguden. (Tervalampi: manus under arbete). Århundradet kring Kristus födelse hade de fått namn, Moder Jord benämns som Nerthus och solguden som Ull. Mitten på 500-talet byter de namn igen i Mälardalen och så heter Moder Jord Freya och sol- och himmelsguden Frej. Därför tycker jag det är konstigt att man inte gör det när det gäller de olika grenar av den samiska kulturen.
 
En liten (enkel)  förklaringsmodell:
 
Nordsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka 8000 f. Kr. och utvecklas till nordsamiskan. Samiska inristade teckningar om nordsamisk mytologi som finns vid Alta på den norska kusten.  Jägare och fångstgropsystem - jägare och samtidigt övergår samerna till skogssamisk renskötsel (sida vid sida ) - efter 1600-talet fjällrenskötsel och skogssamisk renskötsel, fiskesamer - 16-1900-talet skiftliga källor om nordsamisk mytologi.  
 
Sydsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka 6000 f. kr.  och utvecklas till sydsamiskan. . Jägare och fångstgropsystem och samtida hällmålnings- och hällristningsbilder inristade tecknade bilder från den sydsamiska mytologin - jägare och samtidigt övergår till skogssamisk renskötsel (insjögravar) - efter 1600-talet fiskesamer, fjällrensskötsel och skogssamisk renskötsel, - 16-1900-talet skiftliga källor om sydsamisk mytologi.  
 
Sydsydsamer: Finsk-ugriska språkets ankomst cirka ???? och utvecklas till ett eget språk (sydsydsamiskan), som Petrus Holmberg nedtecknade i Valbo, utanför Gävle på 1770-talet. Jägare och samtida fångstgropar och norrländsk stenålders- och bronsåldersboplatser - jägare och insjögravar - skogssamisk renskötsel, skogssamisk renskötsel och fjällrensskötsel,  sockenlappar och fjällrensskötsel - fjällrensskötsel.
 
 
2 .  I januari 2001 gick en serie om Samer som sändes i TV 2 i tre delar, som Marcus hänvisade till.  
I TV serien  Samer uttalar sig språkforskaren Pekka Sammalahti att finsk-ugriska språket kom till Nordnorge cirka 8000 f. Kr. österifrån och cirka 6000 f. Kr. kom finskugriska språket till Jämtland och Ångermanälven.  Därefter utvecklades de till nordsamiskan och sydsamiskan. Hur kommer det då sig att det fanns en ytterligare en samisk språkgren i Mellansverige?
Ett språk tar ju en långt tid för att utvecklas till ett eget så man fråga vart då den sydsydsamiskan som Petrus Holmberg nedtecknade. Den lär ju inte uppstå ur tomma intet!?
Leker vi tanken att senast 1800 f. kr. kom det finsk-ugriska språket till Dalarna, så förstår vi bättre Petrus Holmbergs nedteckningar av den samiskan som pratades i Valbo på 1770-talet och i hela Mellansverige.      
  Mellan 1800 f. Kr till cirka 100 f. Kr. i Dalarna  hade den gropkeramiska kulturen antingen dött ut eller utvecklas in den nya fångstkulturen (sydsydsamiska?) efter de olika älvarna. I södra Västmanland fanns en jordbrukande bronsålderskultur som bodde vid dåtida norra stränderna vid Mälaren. (Tervalampi. manus under arbete. ) Ovanför socknarna Stora Skedvi, Odensvi, Svedvi, Romfartuna och Sevalla i Västmanland till jägarkulturens boplatser i Dalarna  har man såvitt jag vet ännu inte funnit någon bronsåldershus av sydskandinavisk typ. (Arkeologiska rapporter från Riksantikvarieämbetet, Västmanlands läns museum och Dalarnas Museum).  Där emellan var det så gått som folktomt. Ödemark. Fast det har ju alltid funnits kontakter där emellan det visar ju inte minns fynden av bronsföremål i Dalarna. (se ovannämnda källa). Mellan 1500-2000 år fanns det två helt olika kulturer.  
En klar kulturgräns fanns även i Värmland. Den kan ni läsa om i i Eva Weilers, uppsats (och hennes källor)  Bortom makteliten? Vänerområdets bronsålder: en idéinventering, sid 229-246, Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning, Rikantikvarieämbetet, Stockholm1999.
  Efter Oreälven (Lannerbro 1992) har man funnit åtskilliga sten- och bronsåldersboplatser av jägarkultur med fynd av stenskinnskrapor. I området finns det tre fångstgropsystem. På flera insjögravar har man funnit stenskrapor i gravarna. (Serning 1966). Ett gravfält ute på en udde i Oresjön (Magdalena Lipping, Vindförberg : fynd och fyndmiljö i bioarkeologisk belysning 1980) har man grävt ut och är daterat till 200-550 e. Kr. I 14 av de 39 gravarna har man funnit benpilspetsar. En vanlig kombination är fyra-sex benpilspetsar, en kam och brända ben. Tre av fångstgroparna har man daterat mellan 500-650 e. kr.  Har ser man en tydlig kontinuitet. Ser man på vilken folkgrupp som har begravt sina döda på öar, holmar och öar så finns det bara en grupp i Sverige och det är samer. Den samiska gravtraditionen hur växt fram ur deras förfäders gravtradition. I Ernst Mankers bok Lappmarksgravar finner vi massor av uppgifter att samer har begravts på öar, holmar och på uddar. Mankers gravplatser och gravfynd: 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 26, 31, 35, 36, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 50, 51, 52, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 62, 64, 65, 70, 71, 76, 77, 78, 79, 80, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 97, 99, 103, 105, 107, 109, 110, 112, 113, 114, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 133, 136, 137, 138, 139, 141, 143, 144, 145, 152, 161, 162, 167, 176, 182, 184, 186, 187, 190, 195, 197, 198, 203, 205, 210, 229m och 230.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi
 
P.S. Jag kommer inte bli förvånad om man finner vilthällristningar vid någon eller några forsar efter Ljungan, Ljusnan och Dalälvarna i framtiden.

2002-05-17, 17:07
Svar #28

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Hej Jouni!  
Tack för dina kommentarer och källhänvisningar, samt tips om din hemsida. Jag är nöjd och mer därtill. Det är förvisso inga uppsatser vi skriver, men vissa stycken ur dina tidigare inlägg var en aning röriga, så för att bena ut rörigheten tyckte jag att det skulle underlätta med vidare kommentarer och/eller källhänvisningar (som nu klart har kommit).  
//Mvh Marcus

2002-05-21, 09:38
Svar #29

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej;
Har av tidskäl ej hunnit läsa alla inläggen ordentligt.
Men mabo; jag är varken amatör eller fullt utbildad; ty jag avbröt min studiebana efter åtta år med finsk-ugriska språk och kultur (först ungerska, från 1993 så samisk kultur och historia: först som grundstudent, därpå som forskarstuderande och handledare, sedermera som studierektor - vikarie ett år på dåvarande Institutionen för samiska - och som universitetsadjunkt på 75% och sist som bara doktorand med adjunkt/undervisningsjobb på 50% samt sista terminen enbart handledarskap till den eminente Johan Carlzon: nämner namnet, ty han lär låta tala om sig. Mina handledare har varit Roger Kvist (mas, lysande historiker), Mikael Svonni (stringent sociolingvist) samt Per Frånberg (Grand Old Man på Umeå universitet, varit med från starten: dessutom ångermanlänning av ohejdad vana!). Bland lärarna sågs Peter Sköld (Sedermera DDB), Nils Arell, Marianne Liliequist m fl.
     Av privata skäl hoppade jag av forskarutbildningen braprecis mitt i. Hade haft fina amerikanska antropologer som Wheelersburg, DuBois och den numera svenske David Gaunt som lärare; men kunde alltså ej fortsätta. När jag fick jobb som samisk antikvarie och projekt-ledare på Länsmuseet i Härnösand sep 1998, dövades dock längtan att fortsätta med avhandlingen. Nu hoppas jag kunna uppta dessa studier; men så som jag ynglat av mig, lär det inte bli aktuellt än på några år. Min syssla är dock så snarlik forsking (skulle hävda att den  t o m  är det: är betrodd att utreda frågan om sedvanerätten i ett omtvistat vinterbetesområde).
 
Jag har alltså sedan sep 1998 jobbat som projektledare för ett tiotal olika varandra avlösande projekt på Länsmuseet Västernorrland.  
har arbetat med uppdrag i alla norrlandslän utom Dalarna (JA! jag räknar landet norr om dalälvarna till Norrland!!).
 
Jag beklagar djupt om det inte framgår att jag har några års akademisk drillning bakom mig; men kanske prioriterar jag för mycket förståelsen för en bredare publik i det som jag skriver. Universiteten håller enligt min mening på med på tok för mycket struntviktigt. Jag kommer inte att ange källor i detta forum: den som ifrågasätter mig, hänvisas till mina rapporter.
     Om jag nu låter så ovetenskaplig i mabos egenpåtaget respondistiska ögon; så kan det också bero på att jag senaste åren sysslat rätt mycket på populärvetenskap, och med att på ett pedagogiskt och lättsmält sätt skildra de senaste årens rön. Därvidlag har jag vant mig av att överlasta varenda mening med parenteser eller noter där horder av traderare namnges rad på rad. Kanske är mabo ej så bevandrad i det samiska eller i dess samspel med den agrara omgivningen , det skulle jag kunna tänka mig.
     Idag känns det ytterligt befriande att inte vara akademiker ut i fingerspetsarna. Skulle vilja starta något liknande hälsingeakademin fast för Medelpad/Ångermanland... Kanske kan vårt (Pierre Åhr?ns och mitt tilltänkta och nu 20 juni startande Forum för sydsamiskt nätverk bli en plattform därtill?).
 
Kanske är det också min sant tvärvetenskapliga skolning som får mabo att tveka om jag kommer direkt från gatan eller ej (har  ä v e n skolning från Gatans universitet, precis som Majakovskij); samisk kultur och historia är ett ämne som inte går att studera med skygglappar. Tvärvetenskap måste till, bra dock att ha en bas i en riktigt disciplin, dock... Min är historia. Men jag är mer samevetare än historiker, det ska sägas.
 
Christer Westerdahl är faktiskt inte heller Fil Dr än; men det här man sällan någon ligga honom till last. Sådana exempel kunde mångfaldigas.
Många av de vänner som jag skaffat inom detta studiefält har heller ej utmärkt sig främst genom sina akad. meriter; utan genom förnämliga arbeten; så t ex Lennart Lundmark (tungviktsmästaren), Ingvar Svanberg (produktiv och banbytare för mellansvenska* samer (*vederstygglig term dock), Lars Thomasson, Inger Zachrisson (som jag sällan håller med!), Mikael Jacobsson, Bernt Ove Viklund, Ewa Ljungdahl, Jans Heinerud och nämnde Westerdahl...
 
Jag tycker det är roligt att Jouni (som jag känner, har träffat en gång och som jag - också rent vetenskapligt - alltmer högaktar) hittat mycket gamla belägg(kyrkobokföringsutdragen har han skickat mig per snigelpost) för samelivet kring Riddarhyttan och Skinnskatteberg, där jag har bott. Tervelampis vandringsavägar kan ifrågasätas; men inte samerna. Dom finns där. Dom är nog nästan lika förtörnade över att få sin existens ifrågasatt som de gasade romerna, judarna m fl grupper blivit av å sin sida.
     Jag lovar att rapportera i detta forum, efter att jag fått tillfälle att närmare studera de uppteckningar om samer i Småland och Västergötland på SOFI i Uppsala.  
     Till detta (samer i Götaland) är jag skeptisk... Liksom mabo är om det mesta som jag och Tervalampi (och, antagligen, andra med oväntade meningar om samers utbredning i äldre tider till följd av rikhaltiga empirisamlingar/ kyrkoboksexcerpter skriver). Kanske är det ett bra sätt att skaffa sig  t o l k n i n g s f ö- r e t r ä d e av Hr.B (min uppfostran hindrar mig från att fråga Hr.B. sammaledes).
 
Vad gäller ortnamnen, finner jag, för mitt område som jag f n arbetar med på uppdrag, i norra Ångermanland, att lapportnamnen  k a n
ha en annan betydelse. Jag stötte så sent som förra veckan i Lantmäteriverkets forskarsal på en förmodad åkerlapp i en lantmäteriakt. Dock har jag i samma socken stött på hundratalet lapp och ren-ort- och terrängnamn, de flesta av mer eler mindre odiskutabel betydelse; dock är en hel del av rennamnnen relaterade till vildrensfångst, bedriven av (vanligen) icke-samer... Ett problem på många ställen är mytbildningarna, bebyggelsemyterna: dessa ger ofta samerna favör, vilket inte bör grumla forskarens ögon! ...Detsamma gäller mystiska stensamlingar (som jag tror är fallet på Hornslandet). Mycket underligt ute i terrängen blir alltför lättvindigt förklarat för samiskt av ortsbor. Vi ska akta oss för etnofobi - av alla de slag!
     Men jag vidhåller fortfarande att tyglappar och denslags förståelse av ordet sällan varit föremål för terrängnamngivande. Då har jag aktivt i snart fyra år studerat kartor från Västerbotten, Jämtland, Ångermaland, Härjedalen, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och delar av Dalarna.
     Fågelfångstanläggningar med samiska samband, har jag nyss fått höra, ska egentligen kunna vara platser för samiska religiösa ceremonier... ?
Lappkojor kan kanske på samma sätt vara en stemsamling av okänd härkomst, som man kopplat samman med samerna för att dessa utnyttjade bergen till renbete. Dock ska sägas att i Nordingrå sn har undertecknad undersökt två Lappkojmon, och bägge har samiska härdar (två på det ena stället). Lappkojholmen har ej undersökts. Man kan vidare stilla bedja om nåden att fortsättningsvis, om man från offentliga institutioner arkeologiskt undersöker ett ställe som heter Lappnäset i ett samehistorie-präglat omrpåde, att man också söker efter samiska lämningar (vilket inte gjorts inför E 4 i Skogs socken); eller att man, som på Botniabanan 1999, inte blir paff när man intill Rentoberget och Lappåsen m fl namn finner några samiska härdar från ca 1750 vid en bäck.
     - Spring inte direkt på en myr bara för att den heter Lappmyren eller dylikt! jag har gjort det en gång; och gör aldrig om det.... Du finner dig strax mitt i en Tarkovskij-film... Även om samerna nyttjat eller forcerat myren   t ex 1844, så är chansen att hitta nåt...
     Vad beträffar den södra Lappkojmon i Nordingrå; så är det  i n t e  på platsen, som kallas så, som härden hittats: utan på en ganska strandnära plats kanske 6-700 m S därom. Därmed inte sagt att det inte kan finnas nåt på mon. En arkeolog med tränat öga kan missa en samisk härd, om han så går i ett avgränsat område en hel dag.
       
Lappalainen betyder precis som sagts från Lappland, men lär, utifrån mina bleka kunskaper i finska, också kunna betyda lapp. Vi har förvisso en lapp uppe i Norrbotten från 1815-20 som heter svensk, men inte är han svensk för det... Kanske har jag uttryckt mig klumpigt om samiska anor för svedjefinnarna Lappalainen i... var det inte främst Västmanland? Men kulturelement, som ofta ansetts som samiska, har ju ofta förts in av savolaksarna                 m fl immigranter från östra rikshalvan. Till detta hör bl a kåtor (möjligen också nåjder) . De finska och samiska kultursambanden är veterligen rättså outredda:
och även i mellersta Finland sågs tydligen samer på 1500-talet. Apropå kultursamband inom denna språkätt: samernas nåjder har sin motsvarighet hos ett folk med egen stat, kallade kulturfolk sedan tusen år tillbaks: ungrarna: dom har sina t?ltos: kloka visgubbar, botare och spåmän. Liksom samiska urtron levt upp igen,går i Ungern t?ltos en ny vår till mötes... Visst finns det i detta mycken historieförfalskning; men likafullt...
 
Marcus! Skriv till mig
retepnoscire@hotmail.com, så kan du får se lite av det jag skrivit.
 
 
Om kärnfrågan här - samerna i Värmland - har jag ingen åsikt; och har jag en, så är den likt mabo, skeptisk för samernas räkning. Men jag ser hur Tervalampis studier ruckat lite på det grundmurade, för min egen del.... Då de tidigaste samiska beläggen söder om den norrhälsingska finnskogen dyker upp dels i Lima, dels östra Värmland (som jag, inte börjat köpa förrän nu) och södra Närke; så kan man inte längre kärva emot. Men att som Jouni är inne på, se en kontinuitet från järnålder och till 1600-tal: det går inte. jag är en anhängare av finskugriska språkhypoteser: dvs uraliskan och fisnkugriskan har inkommit från öster. Däremot  t r o r  (om någon bryr sig om vad jag tror) jag att den kan ha gjort det för mycket längesedan.
 
Tillsist:
Kom f ö gärna och se den samiska vandringsutställningen på Tönnebro Värdshus, vid E 4 20 km S Söderhamn. Officiell invigning efter midsommar i Lassekrog. Därefter ska den visas på bl a Järvzoo.
     Brita Edvinger är justnu ute inventererar samiska kulturmiljöer i Hälsingland.
Jag var själv ute på Höga Kusten igår och inspekterade den enda av mig hittade samiska härden (såsom skrivbords- och arkivmänska är jag inte någon större stjärna ute i fält) i Nordingrå. Vi känner till tre st. därute. Ska bygga upp en miniutställning om samerna där 16-1900-taletn. Kommer inget att säga där om äldre tider; ty jag är i detta sammanhang historiker och vill inte klampa in på arkeologernas område. Detsamma gäller värmlandsdiskussionen; och jag lämnar den därför nu (såvida ingen påkallar ett svar).
 
En ursäkt, Marcus, vore på sin plats. jag har som adjunkt lärt upp några tjog samisk (kursen bytte namn i samband med att jag slutade)-kultur-och-historia-helfartsstudenter till kritiskt tänkande: tro inte annat! Jag tycker dock att akademiker helst ska vända ögonen utåt, t ex till sådana här fora; har själv flörtat med turistbranschen och med folkbildningen ett par år: vilket rekommenderas!    /PeterE

2002-05-21, 22:18
Svar #30

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej;
Rättelse...
ursäkta - fel av mig - givetvis (underligt att en samiskkulturochhistorieräv och d:o ölkännare som jag missat det: Lappalainen = same, lapp; precis som Tervalampi sagt oss (hade som sagt ej läst inläggen)... Lapin Kulta = Lappland s  Guld.
Däremot kan vi väl ej spiksäkert yttra oss om efternamnsbärarnas etnicitet: hursomhelst förloras den i svedjebrukets uppsvenska inland./PE

2002-05-21, 22:19
Svar #31

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Eftersom jag tog in finska släktet Lappalainen in i debatten, vill jag förtydliga mig.
Det fanns i Svartnäs Lapptorpet, som jag tror var ursprungligen en lappbosättning bland svedjefinnarna. Möjligen kan det ha funnits lappar där före finnarna (som kom på 1590-talet).
Men som reservation nämner jag den finska släkten Lappalainen som möjligen kan ha gett upphov till namnet Lapptorpet. Men min huvudteori är att det är lappar som bott där av svenskt eller finskt ursprung.

2002-05-23, 01:50
Svar #32

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej igen iallafall;
 
Gottlund tar upp Lappalainensläkten. De syns fragmentariskt på andra håll i svedjefinnlitteraturen också. De kan givetvis vara samer (från Finland, isåfall, antagligen, men det ärju inte heller säkert). Men själv anar jag att de är en blind gate i dokumentationen av samer i det som Svanberg kallar mellansverige.
     Lapptorp finns det emellertid en uppsjö
av i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland.I söder och norr kallas de ofta lappstugor. Ibland uppläts de på små allmänningsytor på behörigt avstånd från bygden: så att (vanl.) sockenlappen kunde utföra sina 'tvivelaktiga' gärningar där (ex. uppg fr Levi Johansson, sökbart på wwwylmse). Man undersöker i sommar flera såna här ställen i Hälsingland: och själv har jag inventerat och skrivit rapport (tills.m. Magnus Holmqvist o Elisabeth Åberg) om lapptorpet i Fjäl, Hässjö sn (nuv. Timrå kn); d:o i Björås, Nora; d:o Bölen Högsjö.
     De kustnära samerna blev bofasta främst under perioden ca 1790-1820, varifrån de flesta torpen stammar (Fjäl är fr 1785-86, Björås 1804, men Bölen 1890-tal). Dottern i Bölen, Anna (Nilsdotter) Burgström Kobdock, sed. gift Eriksson; bodde i ett 'lapptorp' i Lövvik, Norastrax N Ångermanälven intill 1966. En bror till henne levde båtbundet som hon, tillverkade borstar och kvastar av kråkris och bytte mot mat i gårdarna längs 'Höga Kusten' gjorde såväl hon som brodern, han å sin sida kring Söderhamn, och han blev sedermera arbetare i Söderfors. Sistnämnda uppgift har jag fått från en äldre renskötare från Burgströms hemtrakter (Nils Nilsson B., Annas far, fiskade kr. sekelskiftet sommarhalvåret på Lungön, ev äv på Alnön, se vid. Westerdahl 1986). Lapp-Anna blev kändis i Nordingråbygden, många gamlingar har berättat om henne liksom om fjällsamernas vistelser. Min mormors bror har en kvast kvar av henne: en kvinna i byn deltog i kråkris-insamlandet på Germundsön. Två familjer drog från hamn till hamn, stannade någon vecka i taget. Kåtastänger hade man med sig... En av far-el mormödrarna kunde inte sova i annat än kåta. Fällsvikshamns kåtaplats är tyvärr halvt över-schaktad: men hågkommen med en skylt.
     Intresserade härav kan komma till Lappuddens stugby, Nordingrå, efter midsommar och bese min och Friluftsfrämjandets utställning Samerna i Nordingrå.
(- ska försöka hålla mina hemtrakter på rätt ställe i fortsättningen!).
 
Må detta vara mitt slutord i Värmlandshörnan:jag tror man för lättvint gör Värmland till ett samelandskap: enbart skog räcker inte... När man räknar bort samerna gör man det dock också lätt för sig. Hitta samens spår i terrängen är en utmaning också för den skickligaste arkeolog; detsamma gäller för genealogen och historikern då han ska sökas i arkiven. Vi följer Jounis dokumentation med spänning.
    Värmlands historia är rik nog i sig själv; ex med alla norrutflyttare... Och så finnarna.
Vilket annat landskap har förresten en sådan literaturhistoria?

2002-10-13, 12:15
Svar #33

Utloggad Jan-Erik Björk

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 591
  • Senast inloggad: 2023-05-01, 21:23
    • Visa profil
Hej Jouni
 
Jag är amatör i detta sammanhang och har inga ambitioner att diskutera samefrågor. Jag vill endast meddela att det finns ett lappnamn i Solbergs hemman i Ekshärad: Lappkullen.  
 
Jag kan även nämna (om det har någon betydelse i sammanhanget) att Solberg vid mitten av 1600-talet köptes av en finne från Dalarna.  
hälsn
 
Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2003-11-18, 22:50
Svar #34

Utloggad Anneli Johannesson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 24
  • Senast inloggad: 2022-11-13, 18:16
    • Visa profil
Hej på er,
ännu ett inlägg från en amatör som påbörjade släktforskningen för att leta efter finnar men också för att hitta orsaken till morfars mors, och hennes syskons, tillnamn Lapp-:
- De bodde på torpet Lappheden som ligger på östra sidan älven mellan Höljes och Båtstad (i N:a Finnskoga). Men förfäderna är nästan helt finska; Muhoinen, Siekenen, Kuosmainen mfl, från Aspberget, Långflon och Tallåsen. En liten gren kom från Dalby.
De bosatte sig på Lappheden under andra hälften av 1800-talet. Namnet kan ha funnits där tidigare.
 
Jag funderade ett tag på om Mohall kunde vara av samiskt ursprung. Det verkar dock vara klargjort att det är det finska släktnamnet Muhoinen som försvenskats till Mohall. (Eller är det någon som har annan åsikt?)
 
Mvh
Anneli

2006-11-02, 00:07
Svar #35

Per Olav Mathiesen

Hei !
Ser at det har vært lite aktivitet her de siste årene. 
De siste 4 årene har jeg arbeidet med å avdekke / kartlegge spor etter det gamle fangstfolket vest for Femunden. I korthet kan jeg fortelle at jeg har funnet spor etter en svært omfattende villreinfangst i området Øst for Rendalen som man ikke har vært klar over tidligere.. Bl.a. ca 2000 fangstgroper for villreinfangst osv. 
Så er spørsmålet - hvem var dette fangstfolket?

2010-05-09, 22:04
Svar #36

Utloggad Marcus Boman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1237
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 09:09
    • Visa profil
Lappar i Värmland 1603 (se Årlöningsregistret vid Nya Kroppa gård 1603, Värmlands handlingar 1603 volym 5 SVAR Bildid A0051162_00035).

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna