Emigrantregistret i Karlstad

[Carl-Johan Ivarsson]

Karlstad hyser sedan 1960 en institution som heter Emigrantregistret och som har ägnat sig åt att samla uppgifter om de värmlänningar som emigrerat till den Nya Världen från 1860 och framåt.  
 
Jag har känt mig föranledd att starta en diskussion kring Emigrantregistret och dess verksamhet efter att det kommit till min kännedom att Emigrantregistret tillämpar som policy  att som villkor för utlämnande av uppgifter ställer att man inte får använda dessa på Internet. Min fråga om detta till en av Emigrantregistrets medarbetare framkallade en påtaglig irritation och kanske osäkerhet hos den i expeditionen tjänstgörande, och hon hänvisade till Emigrantregistrets föreståndare Erik Gustavsson.
 
Det skulle vara främmande för t. ex. Riksarkivet eller SVAR att som ställa som villkor att de uppgifter man får fram genom att använda sig av dessa institutioner inte får användas på internet. För detta kan vi tacka vår offentlighetsprincip. Forskningen sker för forskningens egen skull, utom i speciella fall. Jag är väl medveten om att enskilda arkivbildare ställer villkor för, eller kräver tillstånd för forskning. Det kan mycket väl vara motiverat.
 
Emigrantregistret är en enskild institution, men bakom står ett antal huvudmän som tillsätter styrelsen. Bland dem finns Vasa Orden av Amerika, Värmlands Hembygdsförbund, Karlstads kommun och Landstinget i Värmland. Styrelsens ordförande är landshövding Ingemar Eliasson. Emigrantregistrets personal torde vara i huvudsak avlönad av skattemedel.
 
Jag ser därför ingen anledning till att Emigrantregistret skall ge förbehåll såsom att uppgifter inte får användas på Internet, exempelvis i detta Anbytarforum. Materialet består ju framför allt av uppgifter från kyrkboksmaterialet. Vem som helst kan läsa de uppgifter som finns på mikrokort eller i originalboken eftersom den sista emigrationsvågen ägde rum för snart 80 år sedan.  
 
Det som har framskymtat som skäl, är att Emigrantregistret vill ha ”kontroll” över de uppgifter som lämnas ut. Däremot kan man få ut samma uppgifter på papper. En sådan tanke rimmar illa med idén om att det insamlade materialet skall göras bekant för arkivets avnämare, framför allt släktforskare men också akademiska forskare. Det är väl inte Emigrantregistrets uppgift att göra någon slags forskningsetisk plan för hur uppgifterna får användas? Det är enligt min mening forskarnas uppgift att ge korrekta källhänvisningar.
 
Grundstenen i ett väl fungerande arkiv är en bra forskarexpedition, som står forskaren till tjänst med arkivförteckningar, register etc. och som ger forskaren möjlighet att få en överblick över materialet. I Emigrantregistret fungerar det huvudsakligen tvärt om. Forskaren får uttrycka önskemål om en viss person, och sedan skall registrets personal ta fram uppgifter. Detta fungerar bra när emigrantättlingarna kommer och skall söka uppgifter om en enskild anfader ur kyrkböckerna, men jag vet att Emigrantregistret har så mycket mer material. Det här är något som starkt behöver utvecklas.
 
Jag slutar här, och hoppas på fler inlägg på andra forskare, både om Internet-policyn i allmänhet, Emigrantregistrets forskarservice och andra frågor med anknytning till detta.

[Jörgen Tollesson]

Hur är Emigrantregistret organiserat, är det en stiftelse eller förening? Oavsett vilket, så måste det väl finnas någon form av statuter som bl a säger något om målsättningen/syftet med verksamheten. Hur rimmar dessa, förmodligen vackra, ord med detta minst sagt besynnerliga beteende?
 
Och hur har man samlat in sina uppgifter? Har man haft anställda till det, eller har släkt- och hembygdsforskare bidragit? Vad säger i så fall de om hur deras material i praktiken sekretessbeläggs?

[Johan Sjöberg]

Efter att ha läst Carl-Johans inlägg härovan har jag inte mycket att tillägga, dock så har det väckt viss irritation hos mig att Värmlandsarkiv inte har CD-skivorna Emigranten och Sveriges Dödbok, utan då är man hänvisad till Emigrantregistret, vars expedition är sambo med Värmlandsarkivs forskarsal. Men hos Emigrantregistret får man inte själv söka efter uppgifterna i CD-skivorna, det måste personalen göra åt en, vilket de tar ganska hutlöst betalt för, nämligen 4 kr/utskriven uppgift.
 
Detta beror inte på att Värmlandsarkiv skulle sakna CD-skivor. Värmlandsarkiv har en dator med ett antal CD-skivor som man kostnadsfritt kan söka information i. (Dock saknar Värmlandsarkiv skrivare, kopplad till denna dator, men förhoppningsvis så kommer det. Jag vet att det har diskuterats).
 
Jag har en ganska obehaglig misstanke. Är det helt enkelt så, att Värmlandsarkiv av Emigrantregistret förbjudits att införskaffa CD-skivorna Emigranten och Sveriges Dödbok, då Emigrantregistret vill tjäna pengar på den information som finns där?
 
I annat fall, kanske Värmlands Släktforskarförening skulle avsätta/insamla medel för att skänka nämnda två CD-skivor till Värmlandsarkiv, med förbehåll att dessa skivor MÅSTE förvaras i deras dator i Värmlandsarkivs expedition.

[Johan Sjöberg]

Ytterligare en reflektion från en ordkynnig Värmlandsforskare:
 
De uppgifter som Emigrantregistret framtagit åt mig från Sveriges Dödbok får jag alltså inte lämna ut på Internet? Tills vidare tänker jag ignorera detta, om så skulle vara fallet. Jag säger som jänkarna: So what? Sue me

[Carl-Johan Ivarsson]

Jag har tagit del av Emigrantregistrets verksamhetsberättelse för år 1999. Där framgår att de nya stadgarna innebär att Emigrantregistret/Kinship Center (som det officiella namnet lyder) är en ideell förening som leds av en styrelse bestående av tretton ledamöter. Landshövdingen är ordförande. Tre ledamöter föreslås av Värmlands Hembygdsförbund, tre av logen Karlstad av Vasaorden av Amerika, två av Samfundet Emigrantforskningens Främjande, en av Karlstads kommun, en av Landstinget i Värmland samt två som föreslås av valberedningen, och slutligen är föreståndaren ständigt adjungerad till styrelsen.
Av verksamhetsberättelsen framgår att planer finns på att digitalisera delar av arkivmaterialet. För dessa planer fick man under året 500.000 kr från Amalia och Marcus Wallenbergs minnesfond. Vidare sägs att:
De aktiva fältforskarna gör att material ständigt tillföres personarkivet. Även dessa arkiv har till en del databearbetats, vilket helt skall genomföras i framtiden för att öka tillgängligheten för släktforskare och andra intresserade.
Låt oss hoppas att dessa vackra ord kan förverkligas, genom att man satsar på att göra så mycket som möjligt av databaserna publika, och att man kan ha något lämpligt sökprogram. För ambitionen måste ju vara att förenkla och effektivisera när man digitaliserar. Personalen måste avdelas för andra uppgifter än att göra sådant som forskarna kan serva sig själv med. Vidare ser jag att man planerar en databas över svensk-amerikansk litteratur.
Men jag ser ändå den ovan nämnda Internet-förbudspolicyn som synnerligen egendomlig i förhållande till de ambitioner som finns. Svaret jag fick när jag frågade om detta, och konstaterade att det tycks vara meningen att uppgifterna skall dväljas i arkiven, och inte tas fram var att Dom får väl komma till oss och forska istället. Kommentar överflödig!
En annan sak som borde kunna utvecklas är att man skapar nätverk för emigrantforskare runtom i Värmland. Det finns många här och där i de värmländska skogarna och annorstädes, varav en del är aktiva medan andra har svårt (blyghet?) för att göra sitt material känt, och hjälpa gästande amerikaner tillrätta. Nu har man en lång lista av kontaktpersoner i hembygdsföreningar. Istället borde man ha nätverk med aktiva och villiga forskare ner på sockennivå, som skulle vara villiga att hjälpa till på ideell bas.
Tills vidare får vi glädjas åt att Emigrantregistret äntligen har en hemsida med många bra länkar. Emigrantregistret ger också tillsammans med stödföreningen Samfundet för Emigrantforskningens Främjande ut tidskriften Bryggan/The Bridge.

[Anders Andersson]

Jag blev just varse denna diskussion, och läser förundrad vad som pågår. Har det hänt något mer i ärendet under det dryga år som gått, eller skall jag tolka tystnaden här just som ett tecken på att ingenting hänt, och att intet nytt därför finns att förtälja?

[Anders Pemer]

Och jag fick syn på den eftersom den innehöll Anders nya inlägg. Idag finns i alla fall Sveriges Dödbok i datorn i Värmlandsarkivs expedition. Emigrantregistret hade jag inget med att göra när jag var på arkivet i somras.