Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15

[Håkan Johansson]

Jag har anor i Gräs, Lungsunds sn på 1600-talet.
Där föds en Vincent Lambertsson 1635 vilken så småningom flyttar till Lindalen i Väse sn.
Jag har haft svårt att hitta källor före ca 1650.
I mantalslängder och i Roterings och Utskrivningslängder verkar detta område saknas.  
(Jag har inte tittat i alla)Har det med bergsbruket att göra? Så att detta område redovisas på ett annat sätt?
Jag är tacksam för all hjälp med uppgifter och tips om källor när det gäller detta.

[Carl-Johan Ivarsson]

Håkan! Du har väl observerat att Lungsunds socken tillkom så sent som 1643 på det som tidigare varit en utmark till Varnum, Karlskoga och Färnebo socknar. På 1620-talet började Kroppa räknas som en egen socken med Lungsund som annex men utan några fasta gränser. Detta var ju en nybyggarepok i Bergslagen. Någon annan som kan mera om källorna från trakten under 1600-talet får svara på var de kan finnas.

[Peter Brisback]

Jag skulle vara intresserad av att få kontakt med någon som forskat om följande byar/gårdar i Lungsund:
Råglanda (1700-tal)
Björnbotten (1700-tal)
Stormosshult (1700-tal)
Kärntorp (1700-tal)
Laggartorp (1700-tal)

[Torbjörn Näs]

Hej Peter,
Jag har gjort en del anteckningar om personer från Råglanda i samband med min forskning i Stegelviken, Lungsund. Eftersom min anfader Johan Anderssons (166(1)-1749) första hustru Karin Nilsdotter (166(4)-1713) var syster till Nils Andersson (det finns två samtida) i Råglanda hustru Ingeborg Nilsdotter, förekommer de ibland som dopvittnen till varandras barn.  
 
Vilka personer forskar du om i Råglanda?
/Torbjörn/

[Peter Brisback]

Hej Torbjörn
 
De personer jag stött på i Råglanda är Sigfrid Andersson med hustru Maria(?) Karlsdotter. Jag har inte hittat någon vigselnotis varken i Lungsund eller Bjurtjärn, jag har dock inte tittat i Kroppa.
 
Hälsningar Peter

[Torbjörn Näs]

Peter, jag har gått igenom mitt mtrl från Lungsund igen och tyvärr finner jag inga anteckningar om de nämnda personerna. Men de kanske är senare än mitt mtrl som endast sträcker sig till omkr 1715.
1713 6/4 begravs Anders Olofsson i Råglanda 56 år gammal, kan han vara Sigfrids far?
/Torbjörn/

[Peter Brisback]

Hej!
Sigfrid Andersson var enl hsfhlgd född 1687 och dog c:a 1750 i Råglanda. Maria Karlsdotter var född 1704 (enl hsfhlgd). Det är inte omöjligt att Anders Olofsson är hans far. Barnen är födda från c:a 1727 och framåt.
 
/Peter

[Anders Elofsson]

Hej !
 
Jag undrar om det är någon som kan hjälpa mig med
en Mäster Anders Jansson Gullberg född ca 1730
död 1776-08-25.Hans hustru Maria Olofsdotter född
ca 1730 död 1767.Han gifte om sig 1769-05-15 med
en Catarina Elgström född 1747.
Barn i första giftet.
Anna född 1758-
Johan Jan född 1760-
Olof född 1761- (Mina anor)
Stina 1764-
Barn i andra giftet.
Maria född 1770-
Anders född 1774-
Catarina född 1775-
Lisa född 1776-
 
Jag läste en gång att det är någon i Värmland
som har forskat på olika smedsläkter bland annat
Gullberg.Jag tror han var rektor i Ransäter jag
hade allt nedskrivet men den lappen har tyvärr
försvunnit.

[Annika Forsman]

Värmländska smedsläkter har Sven Myhl i Göteborg forskat kring. Kanske han kan hjälpa Dig.

[Margaretha Karlsson]

Peter.I Farmors släkt har jag i Råglanda Sigfrid Andersson f.1687 g. i Kroppa den 4 mars 1722 med Maria Carlsdtr från Åskhagen.
Dottern Stina g.m.Eric Andersson i Lindhöjden i Kroppa leder vidare till min farmor.

[Kenneth Mossberg]

Känner någon till vart Brita Olsdotter Axberg är född? Hon dör 1763-09-25 i Måserud o Lungsund av hetsig feber 55 år, har varit gift med Per Persson i Flåtufvan som dör 1747 33 år. De har en dotter Anna född 1747-03-01 som gifter sig 1764 med Sven Eriksson född 1731 i Viviken och Bjurkärns sn, de flyttar senare till Bjurkärn o Gjutaretorpet. En bror till Per Persson, Carl Persson född 1711 gifter sig med Stina Olofsdotter Axberg född 1706, en trolig syster till Brita. Tacksam för uppslag.

[Peter Brisback]

Hej Margaretha!
 
Jag undrar om du kan verifiera uppgiften om att Sigfrid Andersson var från Råglanda och att fadern hette Anders Olofsson?
Vet du vad Maria Carlsdotters föräldrar hette?
Tillhör hon Sigfridssläkten i Åskagen?
 
Tacksam för svar
 
/Peter

[Margaretha Karlsson]

Peter!
 
Tyvärr så har jag varken Sigfrids eller Marias föräldrar.Sigfrid var enl.hfl f.1687.Enl.dödbok d.1751 62 år gl.Han borde alltså vara född 1689.Anders Olofsson i Råglanda fick 1687 en dotter Catharina och 1689 i nov.ett barn i dopet kallat Sigri.Kan prästen ha skrivit fel och det ska vara Sigfrid?
Maria enl.hfl f.1704 har jag inte funnit i dopbok för Kroppa.Ett antal sidor är helt oläsliga.

[Göran Ekberg]

Hej
Tyvärr kan jag inte hjälpa till med att verifiera kopplingen Sigfrid Andersson - Anders Olofsson. Skulle det vara så att den är rätt, kan jag lämna den upplysningen att Anders Olofsson var gift med NN Sigfridsdotter från Mosserud. Hennes far var Sigfrid Persson g m Karin Halvardsdotter. Allt hämtat från Karlskoga häradsrätts domböcker 1685 andra tinget. Vidare berättas 1663 i samma härads domböcker att Sigfrid Persson var son till Pär Simonsson i Mosserud.

[Margaretha Karlsson]

Hej Göran!
Tack för ditt tips.Om Anders hustru hette Sigfridsdotter är det väl troligt att något av barnen döptes till Sigfrid.Barnen fick ju ofta far och morföräldrarnas förnamn.
Om det finns bouppteckning från 1713 efter Anders Olofsson kanske man genom den kan få  fram om han hade en son Sigfrid.

[Peter Brisback]

Hej Göran!
Tack för upplysningen om Anders Olofsson.
Vid genomgång av namnregistret till Karlskoga domböcker hittar man följande Sigfridssöner och döttrar med anknytning till Mosserud:
Simon (1671, 1691, 1697, 1698), Halvard (1691, 1692, 1694, 1697, 1698), Anna (1691), Annika(1694, 1699, 1703), Per (1691, 1697 ,1698 mfl), Margareta (1675, 1699) och Maria (1698, 1700 , 1713). Om alla dessa är barn till Sigfrid Persson och Karin Halvardsdotter och om Anders Olssons hustru återfinns bland dessa namn vet jag inte.

[Bengt Nordstrand]

Till Peter Brisback, Margaretha Karlsson, Göran Ekberg m.fl.
Om Råglanda och Mosserud/Flottuvan, Anders Olofsson etc.  
1) Sigfrid Andersson i Råglanda var son till Anders Olofsson och Maria Sigfridsdotter i Roglanda (mer om sigfridsbarnen från Mosserud nedan punkt 6).  
a) I följden av mantalslängder följer Sigfrid Andersson på Anders Olofsson på just dennes brukningsdel i Råglanda. Råglanda hade fyra brukare i början av 1700-talet.  
b) Anders och Maria bör ha en son Sigfrid enligt traditionellt namnskick.  
c) Anders och Maria fick barn väldigt tätt i slutet av 1680-talet: Catharina 1687 ”dnica Rogationum”; Sigfri 1688 ”Dn. 1..Advent”; Sigri eller Sigfri nov. 1689. Sigfrid Andersson bör alltså vara född 1688 eller 1689.  
d) Att Anders Olofsson var måg till Sigfrid Persson i Mosserud/Flottuvan framgår redan i Karlskoga DB sept.  1685, återigen DB mars 1689. Att Anders hustru hette Maria Sigfridsdotter nämns direkt i DB okt. 1700, då Maria fick fasta på 1/10 av Flottuvan, och sept. 1713, som anger hur hon köpts ut av bröderna i Flottuvan.  
2) Anders Olofsson tillträdde i Råglanda ca 1683 (mantalsl.) efter Olof Persson, som var ägare och brukare i Råglanda 1672 - 1683 (mantalsl.). I Karlskoga DB maj 1672 klandras det köp där Johan Olsson sålt 1/4 i Råglanda till Olof i Bjurtjärn. Klandret ogillas och Olof Persson får fasta på egendomen i DB mars 1675.  
3) Anders Olofsson var bror till Per Olofsson i Östra Klenoret enligt Karlskoga DB aug. 1702. Per Olofsson var en av de två brukarna i Östra Klenoret från 1686 till 1702/3 (mantalsl.)
4) Anders Olofsson, född ca 1656, var son till Olof Persson i Råglanda. Olof Persson nämns i Karlskoga DB juni 1680, april 1687, mars 1689 samt i aug. 1691, då han klagar över sonen Anders Olofsson. Olof Persson hade släktingar i Bjurtjärn: I Karlskoga DB okt. 1688 framgår att Olofs systerdotter var gift med Hallor Larsson i Råtorp i Bjurtjärn. Hallors hustru hette Kerstin Mårtensdotter och var dotter till Mårten Påvelsson och dennes hustru Anna (Persdotter). Vidare nämns att Olof Persson är ”syskonbarn”, d.v.s. kusin, till Elin Olofsdotter, just avliden änka, först efter Simon Eriksson i Stensviken, sedan efter Bengt Svensson, som flyttat till Ullvettern. Elin hade också en halvsyster på mödernet Ingeborg.  
5) Olof Persson var brukare i Bjurtjärn i Bjurtjärns socken 1654 - 1672 (mantalsl.) innan han flyttade till Råglanda. Olof Perssons hustru hette Gunilla (enligt mantalsl. 1653 - 59). I Karlskoga DB mars 1656 fälls Olof Persson för att han ”uthi wreede och heftigheet” slagit grannhustrun Elin Larsdotter mot en gärdsgård: blod på armen och köttsår i pannan. Striden gällde ”skurfläsk” i hans och Elins pörte. Åandra sidan fälldes Elin Larsdotter och ytterligare två grannkvinnor, hustru Ingrid Jonsdotter och Gulborg Staffansdotter, för att ha burit hugg på Olof Persson: Elin för slag på armen med en käpp, Ingrid för slag på axeln med en yxhammar, Gulborg för ett slag på ryggen med en käpp. Elin och Ingrid skulle också ha kallat Olofs hustru barnamörderska, men det förnekade de.  
6) Sigfrid Persson och Karin Halvarsdotter i Mosserud, Lungsund.  
Mosserud, även kallat Flottuvan, Lungsund, beläget på nordsidan av sjön Ullvettern.
Sigfrid var son till Per Simonsson i Mosserud (se nedan punkt 7).  
Sigfrid gifte sig ca 1645 med Karin Halvarsdotter. Sigfrid Perssons efterleverska Karin begravs 1690, dom. misericordi, 80 åhr.
I Karlskoga DB sept 1685 framgår att hustru Karin Halvarsdotter får besitta 1/3 av Mosserud som hon med sin man Sigfrid Persson fått dels genom testamente 1663 22/6 och dels genom köp. Karin vill ha med sig i livstiden sin yngsta dotter Annika Sigfridsdotter. Sönerna Per och Halvar besitter nu hemmanet, där de äger brorslotter och har inlöst övriga syskons andelar. - Söner och mågar uppräknas även i Karlskoga DB mars 1689.  
I Karlskoga DB okt 1690 nämns salig hustru Karin Halvarsdotter i Flottuva och alla hennes arvingar.  
Med hjälp av de olika domboksnotiserna får vi följande lista på Sigfrids och Karins barn. 3 söner, 4 döttrar:  
a) Simon Sigfridsson. I Karlskoga DB nov. 1671 fälls för att ha huggit en tall på Åsjöhytteskogen. Simon och hans fader Sefre nämns. Från 1673/74 är Simon Sigfridsson en av två brukare i Hytte, Lungsund. Hans hustru heter Ingeborg Arvidsdotter och hon begravs 1707 07 14. Simon nämns i livet ännu i Karlskoga DB feb. 1714.  
b) Per Sigfridsson i Mosserud.  
c) Halvard Sigfridsson i Mosserud. Halvard och systern Anna ( = Annika) nämns i Karlskoga DB feb. 1691.  Halvard var gift 1) med Lisken Jönsdotter, gift 2) 1700 festo epiphan. med Margareta Larsdotter från Karlskoga; Halvard begravs 1734 03 31.  
d) Britta Sigfridsdotter, född ca 1652, gift ca 1670 med Erik Olofsson i Stackefallet även kallat Brunnstorp, Bjurtjärn. Britta begrovs 1729 08 14. Erik Olofsson, född ca 1639, begrovs 1713 10 25, var en av två brukare i Brunnstorp, var nämndeman i Karlskoga 1673 05 30 till 1693 09 23 då han frånträdde. Erik Olofsson var till riksdagen i Uppsala 1676.
e) Maria Sigfridsdotter, gift med Anders Olofsson i Roglanda (se ovan punkt 1 och 2).
f) Margareta Sigfridsdotter, g.m. Gillius Skönsson, hammarsmed vid Storfors. I Färnebo DB nov. 1661 nämns Gillius Skensson  i Fors, ogift, inför rätta för ha besovit gifta Ingeborg Lars-dotter vid Mögsjön, Kroppa och avlat barn i lönskeläge.  I Färnebo DB nov. 1662 framgår att Ingeborg Larsdotter är död. Gillius Skensson är förpliktad uppföda barnet i fyra år. - Gillius far Sken Chrispinsson i Fors nämns kort i Färnebo DB aug. 1643 och aug. 1652.
g)Annika Sigfridsdotter, i Karlskoga DB sept 1694 framgår att Annika Sigfridsdotter är gift med Erik Nilsson  i Flottuva; i Karlskoga DB mars1703 står att bergskarlen Erik Nilsson i Mosserud / Flottuva har med sin avlidna hustru Annika Sigfridsdotters köttsliga samsysters, Margareta Sigfridsdotters dotter, Karin Gilliusdotter, för några år sedan begått blodskam och på sin svåger Erik Olofssons i Stackefallet inrådan rymt till Norge, där han var i två år.  
7) Per Simonsson i Mosserud, Varnums skogsbygd, senare Lungsund. I en mantalslängd för Kroppa bruk 1618 upptas vice skrivaren Per Simonsson. Ordinarie bergsskrivaren heter Erik Hansson, bor då  i Herrsjötorp, senare i bl.a. Ullvettern och till sist Stensviken. Eriks hustru heter Anna Simonsdotter. En syster till Per?  
       Gården Mosserud eller Flottuvan upptogs 1610, skattlades till 1/4 krono 1618. I tiondelängden 1621 heter brukaren Jöns. 1624 återfinns Per Simonsson i Mosserud.  
       Per förekommer rätt ofta i Karlskoga DB, inte minst i ständigt återkommande tvister med grannen Olof Jonsson i Roglanda.  T.ex. i renov. DB sept. 1624 och i DB juli 1629,  juli 1630, sept. 1641, aug. 1643, sept. 1644, okt 1658.  - I Färnebo DB feb. 1662 är Per Simonsson i Mosserud är vittne för Sr. Johan van Sageland vid Storfors.
I Karlskoga DB juni 1663 anförs välförståndig Per Simonssons i Mosserud testamente: Sonen Sigfrid Persson och hans hustru får halva Mosserud eller Flottuvan för deras 18-åriga tjänst och flitiga arbete, den andra hälften efter Pers död. Sigfrid ska lösa de övriga syskonens andelar i Mosserud.
I Karlskoga DB okt. 1670 stadfästes arvsskiftet 29/8 1670 i Mosserud eller Flottuvan efter salig Per Simonsson och hans hustru mellan barnen: Sigfrid, Simon, Eskil och Johan Perssöner samt barn-barn efter salig Olof Persson såsom bytesinstrumentet visar.  Barnen:  
a) Sigfrid Persson i Mosserud (se punkt 6.)
b) Simon Persson i Råglanda. I Karlskoga DB sept. 1670 beviljas Simon Persson fasta på köpet av halva Råglanda, köpebrev Storfors 1667 07 15.  - I Karlskoga DB april 1671 införs testamente upprättat av Simon Persson och Ingeborg Jacobsdotter, barnlösa. - I Karlskoga DB mars 1689 har Simon Persson avlidit, efterleverskan heter Ingeborg Jacobsdotter. Hon begravs 1694, Dnica exaudi, 80 år.  
c) Eskil Persson. I Karlskoga DB maj 1653 fälls Eskil Persson i Mosserud för lägersmål med Ingeborg i Roglanda, avlat barn i lönskeläge. I Karlskoga DB nov. 1654 fälls Eskil Persson andra gången lönskeläge, nu med löskonan Elin Olofsdotter i Tåbäcken. Eskil finns som son hos Per Simonsson i Mosserud i mantalslängden 1653. Året därpå med hustru Karin. Han skulle alltså ha gift sig 16(53/4)! - Eskil Persson är därefter brukare i Stockvikstorp 1656 - 82 (mantalsl.). Han efterträdde där Jon Olofsson och dennes hustru Barbro.  - I Karlskoga DB dec. 1660 nämns Eskil Perssons hustru Karin Gunnarsdotter.  - I Karlskoga DB nov. 1673 nämns att Eskil Perssons i Stockvikstorp fader är Per Simonsson i Mosserud.  - Eskil levde 1692.  
d) Johan Persson, borgare, tullskrivare i Kristinehamn. I Karlskoga DB april 1676 får tullskrivaren Johan Persson 50 dlr kmt av Sigfrid Persson i Flottuvan för avlidne brodern hammarsmeden Olof Perssons del i Flottuvan. Denna betalning har fordom borgmästaren i Karlstad avlidne bergmästaren Johan Börgesson transporterat till sin systerdotter, Anna Eriksdotter, som är tullskrivaren Johan Perssons hustru.  - I Karlskoga DB mars 1689 är Johan Persson död och hustrun med två söner är avresta till Stockholm.  
e) Olof Persson. Olof var hammarsmed. Han tycks ha funnits vid Ransäter 1665. I Karlskoga DB nov 1670: Johan Persson, borgare (tullskrivare) i Kristinehamn, presenterar på borgmästarens i Karlstad, Johan Börjessons, vägnar en dennes förre hammarsmed och Johans bror Olof Perssons skuld på 255 dlr kmt, daterat Ransäter 30/11 1665.  
Olofs son var Johan Olofsson i Roglanda, Lungsund. I Karlskoga DB okt 1688:  Salig Simon Perssons i Roglanda efterleverska Ingeborg Jacobsdotter  bevisade hur de löst in hälften av Roglanda av Olof Jonsson och hans arvingar enligt fastebrevet av den 3/10 1670. Och så företedde hon det ömsesidiga testamentet mellan makarna av den 20/12 1670, att efter deras död skall salig Simons brorson, Johan Olofsson, få hälften av all egendomen, löst och fast.  - I Karlskoga DB mars 1692 beviljas Johan Olofsson på Roglanda fasta. Enligt dom 25/10 1688 och ingången förlikning med sin salig farbrors Simon Perssons arvingar blir Simons och hans efterleverska Ingeborg Jacobsdotters testamente till Johan Olofsson gillat och opåtalt och Simons bror Eskil Persson i Stockvikstorp är nöjd och har inget klander. Johan bör hålla hustru Ingeborg i livstiden enligt testamentet.

[Margaretha Karlsson]

Bengt Nordstrand!
 
Tack Bengt,för att Du så frikostigt delar med Dig av Di n forskning.Det måste ligga ett enormt arbete bakom denna forskning i domböcker och mantalslängder.Jar har nu fått både två och tre generationer till i min antavla.Varför finns alla dessa uppgifter i Karlskoga domböcker?Hör inte Lungsund till Färnebo härad.Tack än en gång.
 
M.v.h.
Margaretha Karlsson.

[Bengt Nordstrand]

Hej Margareta!
 
Tack för den snabba reaktionen. Det är ganska kul det här. Här får du en liten kommentar till:  
 
Det är lätt att svara på varför bönderna i Råglanda, Mosserud etc. primärt förekommer i Karlskogatinget domböcker. Gårdarna hörde helt enkelt till Karlskoga härad.  
 
När Karlskoga socken bildades 1586 sammanföll till en början socken och härad och omfattade inte bara nuvarande Degerfors och Karlskoga utan också södra delen av Grythyttan, hela nuvarande Bjurtjärn och nordöstra delen av Lungsund och södra delen av Kroppa.  Varnums skogsbygd kallades mellan 1586 och 1642 området väster om Karlskoga, norr om Varnum och söder om Värmlandsberg, som Färnebo/Filipstad ursprungligen kallades. Det fanns också en liten Ölme skogsbygd väster därom. Slutligen kallades de norra delarna av Karlskoga, d.v.s. det som senare blev Bjurtjärn och norr därom, ibland för Skogsbygden.  
 
När Kroppa bildades 1642, sedan delat igen 1643 med Lungsund som den sydvästra delen, skedde det genom att delar av Karlskoga, Varnums skogsbygd, Ölme skogsbygd och Filipstad/Värmlandsberg sattes samman till de nya socknarna. Detta var inte smärtfritt. Bl.a. bönderna i bl.a. Råglanda och Mosserud klagade högljutt och ville alls inte åka den krångliga vägen till Lungsunds kyrka. Det krävdes ett flertal bestämda påstötningar från överheten, bl.a. i tinget, för att få dem dit.  
 
Gränsen mellan Bjurtjärn och Lungsund är väldigt godtycklig. Den skiljer gårdar som naturligt hör ihop så att de hamnar på var sin sida om gränsen. Mosserud och Råglanda på ena sidan, medan granngårdarna Carlstorp och Sandetorp ligger på andra sidan.  
 
De gårdar som överfördes från Karlskoga socken till Kroppa, senare Lungsund, var: Släbråten, Råglanda, Mosserud, Lillefors (Storfors på andra sidan älven kom i stället från Varnums skogsbygd), Stegelviken, Vargtorp, Baggetorp, Rönningen, Kärret, Fallet, Bäcken, Tranmyren, Stegelvikstorp, Sjötorp. (1652 års jordebok).  
 
Exakt hur länge Råglanda och Mosserud etc. hörde till Karlskoga härad vet jag inte. Åtminstone en bra bit in på 1700-talet.  
 
Naturligtvis förekommer dessa bönder rätt flitigt i Färnebo härads DB, de hade ju flitiga kontakter åt det hållet också. Men när det gäller arv och egendom, så hör de till Karlskoga.  
 
Hälsningar  
Bengt

[Peter Brisback]

Bengt!
 
Ett stort tack för all den information du delgett oss!
Jag har en fråga angående bergsskrivaren Erik Hansson i Herrsjötorp, Ullvettern och senare Stensviken, Bjurtjärn. I mina anteckningar (andrahandsuppgifter) har jag en Erik Hansson gift med Susanna Andersdotter som föräldrar till bergsmannen och häradsdomaren Erik Ersson (1663(?)-1726) i Stensviken (gm Annika Persdotter). Är det samme Erik Hansson eller rör det sig om en annan person?
 
Hälsningar  
Peter

[Kenneth Mossberg]

Hej Bengt Nordstrand!
Har tagit del av din info angående Mosserud-Flåtuvan. Kan du svar på min fråga av den 22 februari? Den Per Persson jag där nämner, synes mig vara en son till Per Sigridsson som du omnämner. Eller?

[Bengt Nordstrand]

Hej Peter!
 
 
Erik Hansson, med hustrun Anna Simonsdotter, som slutade som ägare till Stensviken i det som senare blev Bjurtjärn och häradsdomare i Karlskoga härad, var inte bara en viktig person i sin samtid, utan också rotfader, eller vad det heter, till en lång rad bönder och nämndeman i bl.a. Stensviken. Erik avled i mitten av 1630-talet, men hustrun levde till 1660-talet.  
 
Nu blir det bara en liten sammanfattning, detaljer och hänvisning till belägg får jag återkomma till senare.  
 
Erik Hansson hade bl.a.  sönerna  
1) Simon Eriksson, nämndeman i Stensviken, som avled barnlös 1681.  
2) Hans Eriksson, vars döttrar Ingrid och Marit var gifta med bröderna Jordan resp. Enar Jonsson från Herrnäs. Jordan Jonsson var nämndeman i Stensviken.  
3) Erik Eriksson (OBS - inte Hansson!), som var hammarsmed i bl.a. Wassgårda bruk, men som slutade som ägare till en del i Stensviken. Han dog någon gång innan 1704 (när kommunionsböckerna i Bjurtjärn börjar). Hans hustru hette Susanna Andersdotter och begrovs 1713 04 19, då hon ährl. Christl och Berömmelig lefat sina 73 åhr. (Bjurtjärns kyrkobok).  
 
Erik Eriksson och Susanna hade bl.a. sönerna:  
1) Erik Eriksson, 16(63) - 1726, nämndeman och till sist häradsdomare, i Stensviken, gift med Anna Larsdotter.  
2) Per Eriksson Bruun, 16(72) - 1735, uppbördsskrivare, exekutionsbetjänt, senare sockenskräddare, brukare i Wäringsviken, även kallat Åsviken från 1705.  Gift två gånger.  
3) Simon Eriksson, 16(81) - 1753, begr. 07 29, gift 1715 10 16 med Dordi Ivarsdotter i Släbråten (begr. 1745 12 15),  änka efter Frans Fassing i Släbråten  (begr. 1714 03 14).  
 
Det får räcka så länge. Domkyrkoklockan klämtar 11 på kvällen och det är en arbetsdag i morgon också.  
Hej så länge!
 
Bengt

[Peter Brisback]

Diskussionen om Erik Hansson och Erik Ersson bör nog fortsätta under rubriken Bjurtjärn.
 
/Peter

[Bengt Nordstrand]

Till Kenneth Mossberg
 
Om din fråga från 22 februari.  
 
Jag har mest hållit på med Bjurtjärn, Karlskoga samt södra delarna av Lungsund. Det jag har om Mosserud / Flottuvan är i stort sett före 1700.
 
Emellertid fann jag följande från Lungsunds kyrkobok i en av mina pärmar:
Född: 2 mars 1713  Pär Pärssons och Annika Carlsdr barn i flåtufva N. Petter.  
För att uttala sig säkert måste man ju gå igenom Lungsund kyrkoböcker etc systematiskt.  
Men arbetshypotesen borde vara: Din Per Persson är inte son, utan sonson till Per Sigfridsson i  Mosserud / Flottuvan. Det finns en mellanliggande Per Persson, han som fick barn 1713, född troligen på 1680-talet.  
Den födde gossen Petter skulle rentav kunna vara identisk med din Per Persson. Lycka till med fortsättningen.  
 
Berätta förresten gärna om/när du kommer på var systrarna Axberg var ifrån.
 
Hälsningar
Bengt

[Kenneth Mossberg]

Tack Bengt för din upplysning!
Har mina anor från Bjurtjärn genom min morfar, kommer kanske på något att fråga om under den socknen.

[Torbjörn Näs]

Bengt Nordstrand nämner i diskussionen (16/3)  Dordi Ivarsdotter i Släbråten, Lungsund, finns det någon som vet mer att berätta om hennes föräldrar Ivar Jonsson och Margareta Olofsdotter. /Torbjörn/

[Stefan Björn]

Så mycket uppgifter om Dordi Ivarsdotters föräldrar har jag inte, men om Dordi själv vet jag följande:  
Pigan Dordi Ivarsdotter i Släbråten gifte sig i Lungsund sn den 1 januari 1698 med drängen (och vallonen) Frans Fassing vid Hällefors silverbruk. Hon gifte, som änka i Släbråten, om sig i Lungsund sn den 16 oktober 1715 med drängen Simon Eriksson i Stensviken, Bjurtjärn sn. Tillsammans med Frans Fassing fick hon i Släbråten barnen Johan den 30 maj 1697, Rolf den 11 mars 1699, Margareta den 20 januari 1710, Johan den 28 mars 1703, Susanna den 7 september 1704, Katarina den 21 mars 1706, Gösta den 26 februari 1709 och Frans den 20 november 1710. Dordis far var Ivar Jonsson i Släbråten.
Jag har (snart) en databas med födda, vigda och döda i Lungsund sn från 1687 till 1750. Databasen innehåller även uppgifter som inte står i originalkyrkoböckerna. Med tiden har jag tänkt lägga ut hela materialet på nätet.

[Torbjörn Näs]

Tack Stefan för uppgifterna om Dordis barn, vigseluppgifterna hade jag tidigare. Sonen Gösta/Gustav född 1709 är min förfader. Men som sagt, föräldrarna är av stort intresse.
Intressant åxå med din databas! I vilket program har du lagt upp det? Går det att förvärva på något sätt?
/Torbjörn/

[Leif Svensson]

Jag undrar om det finns någon som har uppgifter
om Hans Nilsson f 1726 och hans hustru Gertrud f 1717 med sonen Håkan f 1742 i Norra Kärret, Lungsund, tacksam för alla möjliga uppgifter.

[Stefan Björn]

Hej Lungsundsforskare!
 
Jag behöver lite hjälp med att reda ut ett par mindre problem kring snickaren Per Svensson i Äspviken.
 
Det går ganska klart att reda ut att ”Per Snickare” var far till barnen Per (1704), Erik (1707), Sven (1710) och Nils (1714). Alla födda i Äspviken. Min funderingar är om det är samma Per Svensson som fick sonen Johan 22 feb 1700 i Näset, tillsammans med Karin Persdotter.  
 
Per och Karin Persdotter gifte sig den 22 oktober 1699. Ortsangivelserna i vigselnotisen är troligen felaktiga (Per anges vara dräng i Näset och Karin änka i Filipstad), eftersom Karin av allt att döma var bosatt i Näset. Kom Per från Filipstad? Karin var änka efter Olof Andersson i Näset - och möjligen även änka efter Johan Jonsson i Näset dessförinnan.
 
Ortsbeteckningen ”Näset” är också lite oklar i mina ögon. Ett tidigt namn på Lungnäset? Johan Jonsson nämns oväxlande som bosatt i Näset och Lungnäset.
 
Trevlig vår
 
Stefan  
 
P.S: Min databas över födda, vigda & döda i Lungsund ligger i FileMaker Pro, men går lätt att konvertera till annat. Den som är intresserad kan höra av sig via e-post.