ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-06  (läst 3915 gånger)

2004-09-02, 18:22
läst 3915 gånger

Utloggad Ing-Marie Haglund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 22:02
    • Visa profil
Hej PeO
1) Tyvärr ingen aning
 
2) Jag började med Karin och har inte hunnit med Jacob ännu.
 
3) Anor till Måns Månsson f ca 1684 och gift 1715 28/12 med Böret Matsdotter, har tyvärr inte hittat henne i brunskogs dödbok men hon förekommer som fadder 1729.
 
Har hittat fyra döttrar:
 
Anna f 1717 17/2
Ingel f 1718 22/9
Karin f 1722 finns ej i brunskogs dopbok och mina ana
Kerstin f 1727 12/2
 
Vill du ha mer information maila!
 
Hälsningar Ing-Marie

2004-09-02, 21:20
Svar #1

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Andreas  
 
Det stämmer att Bryntes mor hette Hjertrud Håkansdotter, eller Gertrud som vi skriver namnet idag med lite modernare stavning. Hon var född 1693 (Esto mihi = 26/2) i Gryttom Brunskog av Håkan Olofsson och Anna Jakobsdotter. [föd.bok C:1 sid 48, nr 12] Gertrud avled 1750 17/8 i Ragnerud.
Bryntes far hette Nils Hansson, född ca 1681 i Ragnerud av Hans Andersson och Ingerd Bryntesdotter, Nils avled 1752 28/3.  
 
Brynte gifte sig 1747 med Ingjerd Persdotter från Mölnerud, hon var en dotter till Per Andersson och Karin Jakobsdotter i Ing-Maries fråga här ovan.  
Barn,  
Ingjerd, f 1748 - gift 1768 med Olof Jönsson, d 1818 i Rackstad Arvika  
Britta, f 1751 - d 1752
Nils, f 1753 - gift 1782 med änkan Marit Nilsdotter i Rackstad  
Britta, f 1755 - gift 1785 med änkl. Olof Jonsson i Byn
Karin, f 1758 - död 1764
Anna, f 1761 30/11 - gift 1785 med Erik Ersson i Kallviken, d 1810 i Gullesbyn
Karin, f 1764 10/12 - gift 1786 med Erik Arnesson, d 1804 i Rackstad
Anders, f 1769 27/1.

2004-09-03, 06:52
Svar #2

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Ing-Marie och PeO
 
Böret Matsdotter avled av brännsjuka 1756 10/6 (begr 20/6) i Boda gård, Boda [Boda E:1 sid 279, kort 3/3]. Hon och Måns var tydligen då bosatta hos sin måg och dottern Ingrid i Boda.
Måns blev kvar i Boda en tid, han finns i hfl 1759-63 Boda gård - änkling och svärfar, född 1684. Men 1764 när han dör är han tillbaka i Byn.  
Dottern Ingrid blev änka 1762 när hennes man Nils Elofsson dog och 1765 gifte hon om sig med änkl. Bengt Elofsson (1710-1772). Ingrid dog 1796 11/5.
 
Om Måns anor vet jag inte mer än att han var från Bäckelid när de gifte sig 1715 och Börets anor är osäkra, men man kan väl säga att det lutar åt Mats Persson och Karin Erlandsdotter i Byn som gifte sig 1692.  
Jag räknar Måns och Börets dotter Anna f 1717 (död 1762) som min ana, hon var gift 1737 med Johan Bryntesson från Kingselviken (1711-1782).

2004-09-03, 14:36
Svar #3

PeO Åstbom

Ing-Marie och Lennart, tack för mycket värdefull information.
Flera av nuvarande gårdar i Byn är ju gamla släktgårdar som räknar anor ända till Mats Jacobsson och Erland Stensson, så visst vore det lite av en triumf att hitta en dokumenterad länk till Måns och Rasmus Mårtensson.
 
Lennart, vi är fler som lutar åt samma håll vad gäller Böret Mattsdotters far.
 
Ingrids äktenskap och eventuell avkomma är något som jag inte forskat vidare i men hoppas naturligtvis även kunna avdela tid för detta.
 
Själv är jag ättling till Ingrids bägge systrar som blev kvar i Byn - Anna som Lennart referar till som ana och Karin (1722 - 1796) gift med Jan Olsson (Olofsson) (1716-03-23 - 1794-10-05) från Ö:a Fösked.
 
Jag är mycket intresserad av uppgifter rörande 1600-talet i stort när det gäller Brunskog.
 
...//PeO

2004-09-05, 12:57
Svar #4

Utloggad Andreas Windahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 82
  • Senast inloggad: 2023-01-10, 15:31
    • Visa profil
Tack Lennart för informationen om min  
mm ff mf f Brynte Nilsson!

2004-09-14, 15:38
Svar #5

Karin Jonsson

Hej Lennart, vad var brännsjuka för sjukdom?
 
    /Karin

2004-09-14, 15:42
Svar #6

Karin Jonsson

Jag söker föräldrar och anor till Nils Ersson född 1727 och hans hustru Ingrid Olsdotter född 1727. De hade jordbruk i Gullesbyn, Brunskog.

2004-09-14, 18:40
Svar #7

Tony Högsta

Hej!
 
Jag söker anor till bonden Olof Olofsson (Olsson) i Västra Furtan, Brunskog. Han föddes enligt uppgift år 1683 i Kronan, Brunskog, och avled 1757. Olof Olsson var gift med Börit Månsdotter (1689-1775). En av Olof Olssons syskon var Jord Olofsson (Olsson). Tacksam för svar!

2004-09-15, 19:31
Svar #8

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Karin!  
 
Brännsjuka var feber helt enkelt, men det kan ju finnas många bakomliggande orsaker till att feber uppstår, febern är väl bara ett symptom på att något är galet, i dataprogrammet MinSläkt som jag använder ingår en bilaga med gamla benämningar på sjukdomar och vad de heter nu för tiden, som källa anges: Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider.
 
Nils Erikssons anor,  
han var född 1727 19/3 i Gullesbyn, Brunskog - död 1812 24/12 i Gullesbyn, begr 1813 10/1. Gift 1751 28/12 med Ingrid Olsdotter från Åmot Brunskog.
 
f  
Erik Olofsson, född 1693 5/2 i Gullesbyn, Brunskog  - död 1767 6/12 i Gullesbyn, begr 20/12.  
Gift 1721 12/11 i Brunskog med:  
m  
Anna Nilsdotter, född 169(6) i Strand, Brunskog - död 1782 3/3 i Gullesbyn, begr 17/3.  
 
ff  
Olof Jönsson, född omkring 1650 i Gullesbyn, Brunskog - död 1698 4/9 i Gullesbyn.  
fm  
Malin Bryntesdotter, född omkring 1668 i Bosebyn, Gunnarskog (S) - död 1730 3/5 i Gullesbyn.  
 
mf  
Nils Eriksson, född omkring 1670 - död 1735 9/5 i Strand Brunskog, begr 15/5.  
Gift 1694 1/1 i Brunskog med:  
mm  
Anna Olsdotter, född omkring 1673 - död (begr) 1740 17/4 i Strand, Brunskog. varit blind i 14 år
Nils och Annas barn,  
* Anna Nilsdotter, född ca 1696, se ovan.  
* Olof Nilsson född 1699 i Strand - död 1774 14/2 i Krokstad, Boda. Olof var gift 2 gånger, sist med Anna Olsdotter, död 1782.
* Jon Nilsson född ca 1707 i Strand - död 1785 4/6 i Krokstad, Boda. Jon var gift 1738 med Dordi Larsdotter, död 1798.  
* Elof Nilsson, född i Strand ca 1711 - bosatt i Krokstad, Boda - död 1787 13/10 i Boda gård, Boda. Elof var gift 2 gånger, sist med Karin Svensdotter, död 1788.
 
ff f  
Jöns Ersson, född omkring 1610 i S.Grimstad, Boda - död 1692 24/4 i Gullesbyn, Brunskog.  
ff m  
Elin Jönsdotter, född omkring 1632 i Gullesbyn, Brunskog - död 1702 2/3 i Gullesbyn.  
Jöns och Elins barn,  
* Olof Jönsson, född omkring 1650 - död 1698 i Gullesbyn
* Anna Jönsdotter, född omkring 1654 - död 1729 i Kallviken
* Christopher Jönsson, född omkring 1655 - död 1715 i Fjäll, Mangskog
* Brynte Jönsson, född omkring 1659 - död 1739 i Gullesbyn
* Cecilia Jönsdotter, född omkring 1669 - död 1737 i Takene, Mangskog
 
ff mf
Jöns Christophersson, bonde i Gullesbyn, mtl 1641.
 
Angående Ingrid Olsdotters anor:  
se Kenneth Larssons svar från den 11 febr 2003 (äldre inlägg)  
 
Mvh  
Lennart Eriksson, Arvika

2004-10-05, 20:36
Svar #9

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Hej PeO,  
jag har skrivit av ett protokoll från Jösse härads dombok 1719 som du och andra intresserade Brunskogsforskare nu ska få ta del av, det handlar om Byn och några ättlingar till Rasmus Mårtensson. Jag tror detta är enda gången som Rasmus och brodern Måns är omnämnda i domböckerna.
 
Den 12 februari 1719 ? 41.  
På Laga stämning kärade Erik Eriksson (står Erik Olofsson) i Rackstad till nämndeman Olof Arfvidsson i Nussviken, Laga Constituerad förmyndare för pigan Britta Olofsdotter, angående 1/8 del uti hela hemmanet Byn i Brunskog socken, hvilken skall blifvit af åtskillige oskyllde männ häfdad pass 20 år, men Erik förmenar sig vara närmast inlösa, enär han giäld och skulderna betalar, giorde af Erik Olofsson, hvilken för några år sedan afrymdt till Norriget som bemälte egendom ägt, hälst å sin svärfaders Jon Persson i Högvalt vägnar, den han dock icke kunna nemna vara skylld till egendomen.  
 
Svaranden nämndeman Olof i Nussviken inlade sin skriftliga förklaring att Erik Eriksson (står Erik Olofsson) eller dess svärfader icke skall bevisat ännu sig äga någon Bördesrätt till hemmanet Byn, mindre den jordepart som nu är in questione. Men att Svarandens pupill Börit Olsdotter är af rätta börden, bevisar med Rasmus Mårtenssons, hvilken var hennes morfars far, undfångne fastebref 1620 den 21 juli, samt genom ett testamente gifvet af gamla pigan Elin Månsdotter i Byn 1686 den 12 februari till sin systerdotter Börit Halfvardsdotter och hennes man Olof Svensson, samt deras efterkommande, emot använd föda och skötsel till dödedagar och en anständig begrafning, hvilket testamente vunnit Laga kraft och med Häradsrättens dom 1698 faststält, i ty pigans halfbroder Erik Olofsson efter hennes och sin faders död låtit Lagfara med testamentet i sitt namn och derpå erhållit fastebref som var icke alt Lagligt i ty systern hade sin rätt 1/3 del till arf efter fadern mot brodern bort erhålla, och han i hennes omyndiga år af faderns och hans moders undfångne testamente allena tillägnat sig samt icke utestänga sin halfsyster, fast hon icke var aflad med hans moder, den der med fadren fick testamentet, och är känt fadern icke var bördig till jorden, är hon honom så väl som hustrun gifven af hennes morsyster, emot föda skötsel, hvilket iklädt sig natur mehr till aflinga än Erf, och således bör hans dotter äga sin 1/3 del så väl som sonen eller halfbrodern, såsom bägge en fader, fast han kan hafva någon större rätt i anseende till hans kiötlige moder som med fadern fick testamentet, varandes åter den omyndige pigan närmare sedan att ärfva sin halfbroder dess 2 delar af hans fäderne såsom af naturlig fader, och hans möderne som halfsyster enär intet samsyskon sig angifver och visar, ty sedan Erik Olofsson i kraft af föräldrarnas testamente på 1/8 del i Byn erhållit fastebref som intet af någon är klandrat eller uphäfvit, att denna egendomen intet går tillbaka vidare till moderns släkt, hvartill den i förtiden hördt, så länge den samma såsom en arfvejord från den ena arfvingen till den andra flyttat hade, utan såsom arfvet föllier blodet efter som sagt är, så arfver halfsyster halfbroder och vice versa när ingen närmare till är, förutan att ofvanbemälte pupill på sin morfars faders vägnar till halfva hemmanet Byn sandfärdeligen skall vara bördig, så att hon jämbväl till någon leed lärer sammanstöta med sin styfmoder, åtminstone af en familie med henne, anten af bemälte dess morfars faders Rasmus Mårtenssons eller dess broders Måns Mårtenssons som ägde andra halfva delen af Byn, ätt och efterkommande, anhållandes der Erik Eriksson icke visar någon Erik Olofssons sambror talande, det halfsystern med Erik Olofsson må tilldömas besagde 1/8 del i Byn såsom närmaste släkting och efter sista Häradsrättens resolution blifva i brist på bevis sin talan förlustig.  
 
Erik Eriksson tillspordes om han hade några bevis flera att producera som gifver uplysning till närmare Bördesman och att utsäga sina förfäders rätt till denna tvistiga 1/8 delen, men han kunde ingen nämna eller nembegifva, mindre bevisa någon ringaste skylld eller släktskap till denna egendom, utan i anseende till en Häradsrätt resolution 1698 som tillerkiänt Erik Olofsson förmån af 1/16 del i Byn framför Erik Erikssons svärfader Jon Persson i Högvalt som dermed hade Lagfarit, med det förbehåll att såvida förbemälte 1/16 del uti Byn för Erik Olofsson och ingen annan skulle Conserveras och bibehållas, förmenandes egendomen nu går i oskyllda mäns händer, sedan pigan icke af sig sielf skall äga penningar den infria ur giäld och skuld.  
Häremot förklarar Svaranden att sedan hennes hennes halfbroder en gång är tilldömd preferen till 1/16 delen i Byn, Erik Erikssons aflidne svärfader dermed icke hafva att giöra eller ringaste rättighet dess barn eller mågar, utan dess pupill vara närmast. Och alldenstund ej mer var att påminna eller ransaka, ty tillsades parterna till Måndag inkomma och afhöra dom i saken.  
 
Utslag. (? 79)  
Uti den instämde sak af Erik Eriksson i Rackstad kärande och pigan Britta Olofsdotter genom sin Laga Constituerade förmyndare nämndeman Wählförståndig Olof Arfvidsson i Nussviken svarande, angående rättighet till 1/8 del jord inlösen uti hemmanet Byn i Brunskog socken, är detta Lagmansrättens af Carlstads Läns Lagliga och Jösse härads änteliga dom och utslag afsagd uti Stora Skärmnäs den 16 februari 1719.  
 
Sedan Lagmansrätten afhördt Parternas anförde tal och gensvar, inlagde skrifter och kommentarer och deraf förnummit Kärandens påstående att sedan hans aflidne svärfader Jon Perssons i Högvalta genom Häradsrättens resolution delt 1698 den 3 februari blifvit ifråndömd 1/16 dels jord i Byn och rättigheten eller förmån deraf tillerkänd Erik Olofsson och ingen annan Conserveras och bibehållas och samma Erik Olofsson den andel med mehr han ägt i Byn sedermer utsatt i giäld och skuld, förmenar Erik Eriksson sig å sin svärfaders vägnar vara befogad den framför någon oskylld få infria. Men alldenstund af Svaranden är bevist: 1. att Rasmus Mårtensson i Byn var hans pupills morfars far, som ägt halfva gården. 2. hennes fader undfått med sin hustru, pigans styfmoder 1/8 del i testamente af styfmoderns modersyster, för användande skötsel och försörgning till dödedagar och att Christeligen låta henne komma till grafva, hvilket testamente vunnit således sin Laga kraft, att besagde 1/8 del i testamenterad jord blifvit för pigans halfbroder Erik Olofsson upbuden och med fastebref 1698 den 3 februari befäst. 3. varandes denna egendom sedermera af Erik Olofsson för giäld och skuld utsatt innan han afgådt till Norige, hvilka Svaranden på sin pupills, Eriks halfsysters vägnar påstår infria såsom närmaste Bördesman och släkting, är känt i hennes omyndiga år halfbrodern låtit tillägna sig hela 1/8 delen, hvaruti hon dock såsom syster med honom bort hafva sin systerlott opredjucerat, varandes inga skäl eller bevis af Erik Eriksson i Rackstad företedde eller angifna som kunna honom tillägna någon förmån eller preference till besagde Erik Olofssons 1/8 del i Byn framför hans halfsyster, hvilket honom dock pålades vid sakens förlust genom resolution sista Häradsrätt bevisa, ej eller att han dertill ringaste bördig är, altfördenskull i anledning af ofvan sagde skäl samt Häradsrättens besagde resolution, pröfvar Lagmansrätten skäligt aldeles uphäfva Erik Erikssons i Rackstad påstående att få inlösa Erik Olofssons utsatta och efterlemnade 1/8 del uti hemmanet Byn och den samma tillerkänna och berättigad giöra pigan Börit Olofsdotter såsom rätta Bördeman och närmaste arfvinge ut ur Creditorernas händer lösa och infria.  
 
Några fakta och kommentarer om de medverkande i denna dåtida såpa  
 
Britta (Börit) Olsdotter född 1695 i Byn, död 1772 31/12 i Berga Brunskog (begr 1773 6/1) gift 1726 med Johan Olofsson från Nussviken, död 1768 ibid. Han var förresten son till hennes förmyndare Olof Arvidsson. De dog barnlösa och utfattiga.
Brittas far, Olof Svensson i Byn, död 1697, ålder 43 år, gift 1692 med:  
Brittas mor, Gertrud Nilsdotter från Ingersbyn i Högerud, död 1720 Ingersbyn.
Olof Svenssons första hustru, Böret Halfvardsdotter (även kallad styvmodern) död 1691 i Byn, ålder 41 år.
Brittas halvbror, Erik Olofsson i Norge? (troligen död)  
Brittas bror, soldaten Sven Olofsson Hurberg (han träder in i handlingen lite senare)  
styvmodern Böret Halfvardsdotters moster, gamla pigan Elin Månsdotter i Byn  
styvmoderns farfar, Rasmus Mårtensson  
Förre nämndemannen Jon Persson i Högvalta (död 1716) och hans måg Erik Eriksson i Rackstad.  
 
Brittas äldre halvbror Erik Olofsson hade fått äganderätten till egendomen i Byn efter faderns död 1697, men sedan tydligen dragit till Norge ifrån de skulder han skaffat sig och gården.  
 
I protokollet uppges det på flera ställen att Rasmus Mårtensson var pigan Britta Olofsdotters morfars far, men det var ju faktiskt Brittas halvbror Erik som hade blodsband till Rasmus, men här är frågan om Britta också var berättigad till arv av 1/8-delen i Byn, och då som arvinge efter sin döde(?) halvbror Erik, men annars kunde hon väl varit det via testamentet som var givet både till Brittas far Olof Svensson och hans dåvarande hustru, Böret Halfvardsdotter som tydligen var barnbarn till Rasmus Mårtensson. Börets fader skulle då hetat Halfvard Rasmusson, kan inte påminna mig att jag har stött på någon med det namnet i domböckerna, men det finns i mtl 1641 en man som heter just så i Dottevik Arvika.  
 
Mostern, gamla pigan Elin Månsdotter i Byn, var hon en dotter till Måns Mårtensson?  
Om detta var fallet så skulle Börets föräldrar varit kusiner.  
Det verkar som om 1/8-delen kom enbart från mostern Elin, men borde inte Böret Halfvardsdotter också haft arvejord i Byn.
 
I protokollet hänvisas till häradsrättens resolution från 3 febr.1698, den är så gott som oläslig, men börjar så här:  
Dito förekom Sven Svensson uti Westra Furtan som förmyndare tillika med sin broder Mats Svensson under een skriftl. attest tendera lösen för deras pupill Erik Olsson uti een 1/16 i Byn som Jon i Högvalt Nemndeman af hans morbroder Olof Halfvardsson een bagge köpt a 20 Rdlr .....  
Jösse HR, SVAR nr D26862 AIA:4, kort 1/9 (sid 5)
 
Brittas bror, soldaten Sven Hurberg (Hurberg av Huru`Hurud = Högerud) är ju inte alls omnämnd i protokollet 1719, det får sin förklaring i dombok 1722 vt70, orsaken var hans frånvaro i Riksens tienst men sedan ville han förstås också vara med och dela med sin syster, ja han till och med tänkte lösa ut henne och deponerade 70 Rdlr hvilka penningar räknades och af Häradsdomaren Jon i Häljeboda emottoges att förvaras i Häradskistan till nästa Ting [1723 vt48], men sen visar det sig att systerns förmyndare Olof Arvidsson ändå betalade skulderna [1724 ht81 och 173].  
 
Dombok 1725 ht29:  
Uppvistes en försäkrings skrift som Sven Olofsson Hurberg gifvit till Mattes och Anders Pärssöner i Byn den 1 september anno 1722, innehållandes......  
.... och tillåtit honom så goda vilkor ifall han ville med dem giöra Jordebyte med sin i Byn tillfallande arfvejord och deras jord Skiussbol i Staafnäs socken belägen.  
.... såvida han återvinner sin jord som är tvådelen af 1/8 del i hela hemmanet Byn ifrån sin syster Britta Olofsdotter.
 
Dombok 1726 ht: Upbud 1:a gång på 1/16 del uti hela hemmanet Byn och Brunskog socken för Mattes och Anders Pärssöner ibid, som de sig tillbytt från Sven Olofsson Hurberg emot 1/8 del i hela hemmanet Skiussbohl och Staafnäs socken i Gillbergs Härad efter föreningen och bytesskriften dem emellan uprättat uti vittnens närvaro....
 
Sven Hurberg gifte sig 1724 i Stavnäs med Marit Persdotter och mellan 1724 och 1745 fick de 9 barn i Skjutsbol, kanske att en ättling till någon av dem en vacker dag hittar detta mitt inlägg och får svaret på gåtan var denne Hurberg kom ifrån.
 
Mvh/ Lennart

2004-10-06, 22:21
Svar #10

PeO Åstbom

Lennart; jag står upp och bockar, det var mycket generöst av dig att delge mig/oss detta.
 
Sven Olofsson Hurberg ett nytt namn på spelplanen (för min del). Även att Mattes och Anders ägde jord i Skjutsbol är nytt.
 
Sven, Mats och Olof Svensson var ju bröder och de angavs som födda i Frykerud.
 
Även jag har noterat att det kan möjligen handla om ett kusinsgifte mellan N. Månsdotter och Halvard Rasmusson. Att Måns som förekommer i köpebrevet från 1620 hade minst två döttrar är ju som sagt bevisat genom Elins testamente. Thol Månsson som förekommer i mantal 1641 torde väl vara en broder.
 
Börets existens är bevisat på ett flertal sätt - dödboken och domboken. Hon förekommer som svarande - och fälls - för falsk angivelse i ett mål (jag har inte källhänvisningen tillhands just för tillfället) där hon hade brutit upp sin matmoders kista och sedan skyllt på en annan piga. Brottet skulle vara begånget i Årnäs, Brunskog.
 
En Halvard Rasmusson förekommer i ett arvs-/fastighetsmål (jag har inte källhänvisningen tillhands just för tillfället) som handlade om Mostakan i Högelidh.
 
Det är svårt att hitta flera blodsättlingar till Måns och/eller Rasmuss än just Erik Olofsson genom Böret samt hennes broder Olof Halvardsson.
 
Lennart; åter ett stort tack för allt du har bidragit med till min forskning.
Hälsningar PeO i Arvika.

2004-10-07, 21:15
Svar #11

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Hej igen PeO.  
Tackar dig för responsen, du kan sätta dig ner nu  
 
Skulle vara bra om du kunde komma på var du sett Halvard Rasmussons namn i samband med detta fastighetsmålet, vad är Mostakan i Högelidh för en plats förresten?  
 
När det gäller ordet bagge så blev det visst lite fel vid överföringen från mikrokort till hårddisk, det står faktiskt Bagge med stort B och jag läste det så men sen så skrev jag det ändå med ett litet b, hmm....  
Bagge = Norrbagge = Norrman (Norsk)
Nu behöver ju inte det betyda att Olof Halfvardsson var Norrman, han kanske bara var bosatt på andra sidan gränsen, vad vet jag. Det är inte ens säkert att ordet är Bagge
 
Det är inte omöjligt att det kan finnas rätt många ättligar till Rasmus här i Arvikatrakten, däribland undertecknad, men det lär bli väldigt svårt att bevisa. Så här är det: två bröder Bengtsson från Mötterud i Arvika socken, Halvard född omkring 1665, död 1749 i Västra Sund Arvika och Brynte född omkring 1676, död 1764 Mötterud, Brynte är min anfader. Dessa bröders far var en Bengt Halvardsson död omkring 1676, troligen i Mötterud. Bengt var svåger med Sten Mattsson i Byn vars första hustru hette Dordi Halvardsdotter och var från Mötterud, Sten var förmyndare för två söner till Bengt, de hette Erland och Bengt Bengtssöner [dombok 1678ht]. Tyvärr vet jag inte vad det blev av dessa Bengtssöner och både Dordi och Bengt var döda vid den här tillfället 1678.  
Nu menar jag att det finns en viss möjlighet att den här Bengt Halvardson i Mötterud och systern Dordi kan varit barn till den Halvard Rasmusson som fanns i Dottevik 1641 och eventuellt också syskon med Böret i Byn, Olof Svenssons hustru.  
 
Sedan har jag en ana som heter Göran Rasmusson, död omkring 1680 i Takene (östra eller västra?), det finns de som tror att han kan vara en son till Rasmus i Byn! Men som sagt det är svårt att bevisa.  
 
Mvh(>) Lennart

2004-10-07, 23:23
Svar #12

PeO Åstbom

Lennart; det var skönt att få sätta sig.
 
Jag har också noterat att det står en Bagge om Olof Halvardsson i det aktuella målet - intressant och märkligt.
 
När det gäller uppgiften om Halvard Rasmussons fastighetsköp så har jag gjort ett kardinalfel, nämligen det att jag har glömt att notera år och datum för detta utslag i domboken. Jag är dock säker på att det handlar om Jösse Härads Dombok före 1649 januari-ting.
Mosstakan finns ju som namn på flera ställen och Högelidh skulle ju kunna vara Högerud (men som du påpekar tidigare var det namnvarianten Huru vanligare i äldre tider) men där finns ju också Humslid.
 
När det gäller Dordi Halvardsdotter f. omkring 1645 d. 1677 så har jag närmast antagit Halvard Hemmingsson, mantalsskriven för Mötterud 1641, som hennes far. Det finns en Hemming (ibland är stavningen Henning) i Bålgård 1610 [Hjonelagen], 1622 [mantal]. Tidigare nämnde Halvard H. gör ofta jordaffärer som framgår av domstolsprotokollen och bland annat då i Bålgård, Mötterud [DB 1656 11,12 och 14 junii]  och Åsebool, Älgå [DB 1663 4-6 junii]. Kan denne Halvard ha varit son till Hemming i Bålgård?
 
Göran Rasmusson verkar ha tidvis ha bott även i Åstenäs, Mangskog eller i Åmot, Brunskog eftersom han fick böta för att han inte hade broat mellan Åmoth och Åstenäs [DB 1665 18-20 septembriis]. Han bor dock i Takene, Brunskog [DB 1670 27-28 septembris] då han betalar igen 16 Rd till sin svärfader Nils Jonsson i Stenstad. Görans hustru hette som du säkert redan vet Kirstin och delen gällde 1/4 av hemmanet. Av deras barn som jag har upptäckt dör två i Stenstad och en i Vikene.
 
I mantallängden för 1622 finns det en Nils Rasmusson i Tobyn. En son till vår Rasmus?
 
Nu växlar jag position från sittande till liggande.
Lev väl! ...//PeO

2004-10-08, 12:55
Svar #13

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
PeO.  
Du har givetvis helt rätt i att Dordi Halvardsdotters linje till Hemming i Bålgård är bra mycket troligare än den till Rasmus i Byn, men ibland blir man lite för ivrig och när jag upptäckte att det fanns en Halvard Rasmusson i Dottevik 1641 så glömde jag tyvärr i upphetsningen bort Halvard Hemmingsson i Mötterud.  
 
Du ska ha tack för uppgifterna om Göran Rasmusson, de stämmer bra med mina, var dock lite osäker om det var Takene i Brunskog eller.  
 
Mvh/ Lennart

2004-10-08, 18:26
Svar #14

PeO Åstbom

Lennart och ni andra.
Jag orkar inte riktigt släppa Måns och Rasmus Mårtensons köpebrev från 1620.
Om tolkningen (Tholéns?) är rätt så skall bröderna har köpt av en Måns Giörliksson, en Nils Håkansson i Grän och en Nils Andersson i Kölaby boendes i Westergiötlandh. Vad som är vad beträffande arve- och köpejord framgår inte - men vilka är dessa personer? Giörliksson har jag helt misslyckats med att identifiera, än mindre var han bodde. Nils Håkansson; tja Grän finns och fanns i Rasbo i Uppland samt i Trögds härad (Mälardalen). Vem var fogde i Trögds härad vid tiden - jo en viss Håkan Werme, som hade en son som hette Nils Håkansson Werme och som var far till Brunskogs förste präst (redovisat ett flertal tillfälle i detta forum och på webben överhuvudtaget). Nils Andersson då; jo stamfader för Ekelundsläkten med ett flertal länsmän och allmänt högre tjänstemän som släktmedlemmar hade bevisligen (enligt släktföreningen och flera andra oberoende forskningar) en stamfader som  var landsbofogde på Lundby (Lundaby) gård i Kölaby, Redvägs härad, Västergötland. Ekelundsläkten är starkt förknippad med Bergs Gård väster om Arvika, Ny socken och Kyrkobyn i Arvika. Det skulle vara mycket märkligt om inte den i bägge fallen angivna Nils Andersson skulle vara en och samma person.
(Må Gud och Förbundet förlåta mig i mina spekulationer).
Att så här nästan 400 år i efterhand fastställa ägarförhållandet gällande arve- och köpejord torde vara helt uteslutet.
Grän förekommer visst på flera ställen exempelvis i Ö:a Fågelvik, Värmland samt någonstans i Skellefteå-trakten ( av mig antaget) (Buresläkten - en viss Abluna Mosesdotter gift med en Mårten! Jönsson i Grän) [http://home.swipnet.se/genealog/bure/11-400_104.htm].
 
Slutligen ber jag om respons på mina antaganden.
Trevlig helg ...//PeO

2004-10-22, 12:58
Svar #15

Utloggad Kent Carlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 276
  • Senast inloggad: 2024-01-13, 15:15
    • Visa profil
Hej PeO och Lennart.
 
Mosstakan och Högelian ligger efter vägen mellan Koppom och Årjäng.
 
MVH Kent Carlsson

2004-10-22, 13:34
Svar #16

PeO Åstbom

Hej Kent!
Tack; det borde jag som ingrodd väst-värmlänning ha tänkt på - vilket jag också gjorde när det gällde Mosstakan, men inte kopplingen Högelidh/Högelian.
Hälsningar PeO

2004-10-23, 00:07
Svar #17

Utloggad Bente Fjellstad

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
    • emiliaslekt.blogspot.com
Av Bente Fjellstad – måndag den 18 okt 2004 kl. 21.34:   [Ändra]
 
Hei
 
Noen som vet om disse??
 
Anders Nilsen f. 13.05.1860 og Louise (Lovise) Kristine Svensson Nilsen f. 1864
 
Foreldre til Louise er:
Per Svensson og Lisa Louise.
 
Alt jeg har om dem er at de kommer fra Vermland.
Også har jeg barna deres som er født i Kristiania/Oslo.
 
Barn til Anders og Louise:
Karl Johan Nils. 1885 Nordby
Anna Marie Nils. 1888 Oppegaard
Borghild Elise Nils. 1892 Kristiania
Alma Karoline Nils. 1894 Kristiania
Sigvart Alfred Nils. 1896 Kristiania (Dette er min Oldefar)
Ludvig Theodor Nils. 15.08.1900 Kristiania
 
mvh
Bente

2004-10-29, 23:47
Svar #18

Heidi Boysen

Jeg søker informasjon om Johan Nilson/Nilsen som er født i Værmland ica 1847 eller 1849. Han flyttet til Norge og jobbet først i Akershus og så i Larvik. Han giftet seg i Larvik, men fikk også en sønn utenfor ekteskap som var min oldefar.  
 
Jeg trenger hjælp til å finne forældrene til Nils og Malin. Kan noen hjælpe meg?  
 
Johan Nilsson f.21-3-1849 i Brunskog i Værmland.  
Far Nils Andersson f.29-1-1816 Edane Brunskog  
Mor Malin Olsson f.24-7-1811 Sandviken Brunskog  
De giftet seg 26-9-1845 i Brunskog.

2004-10-30, 18:13
Svar #19

Utloggad Olle Andersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1081
  • Senast inloggad: 2019-03-22, 19:32
    • Visa profil
Johan Född 1849-03-21 i Sandviken/Brunskog (S)
Far Nils Andersson f 1816-06-29! Prästhög/Högerud (S)
Mor Malin Olsson f 1811-07-28 Sandviken/Brunskog (S)
 
Nils'
Far Anders Nilsson f. 1785-03-14
Mor Britta Jonsdotter f 1973-10-26  
 
Malins
Far Olof Olsson f 1760-08-12
Mor Brita Bengtsdotter f 1781-01-31

2004-10-31, 12:28
Svar #20

Heidi Boysen

Til olle anderson
 
Takk for svar. Hvor finner du info om disse? Er det en egen side på internett?
 
Hilsen Heidi Boysen

2004-10-31, 15:42
Svar #21

Utloggad Olle Andersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1081
  • Senast inloggad: 2019-03-22, 19:32
    • Visa profil
Heidi!
Nej all information kommer från Genline http://www.genline.se.
Ser att Britta blev lite för ung - skall vara född 1793-10-26.
Här några av de sidor jag använde:


2004-11-20, 12:58
Svar #22

PeO Åstbom

Brunskogsforskare!
 
Tidigare (Lennart Erikssons inlägg från 29 augusti) anges i ett domstolsprotokoll att Olof Persson och Per Nilsson i - som jag tolkar det till - Ö:a Takene, Brunskog anmanas taga lösen för sin avlidna svärmoder Böret Persdotters jord i Byn.
I mina undersökningar så visar det sig att nämnda manspersoner var gifta med var sin Olofsdotter, Ingrid och Karin. En Karin Olufsdotter (Pers hustru) föddes 1695-02-17 i Takene av Olof Nilsson och Ilin Olsdotter. Samma föräldrar får också en son Mats 1697-04-18. Enligt avskriften av dödboken så dog Ingrid Olsdotter (gift med Olof och tidigare med Per Larsson från Toltan) 1771-02-10 och i samband med detta finns även födelseåret antecknat - 1700. Vad jag kan se så finns hon inte i födelseboken.
Enligt vigselboken så gifter sig Olof Nilsson från Takene med Ilin Olsdotter från Byn 1694-04-23.
Hur kommer då Böret Persdotter in i bilden? Jag finner inte några spår av henne. Visserligen kunde Olof N. tidigare ha varit gift med Böret för han var åtskilligt äldre - född enligt dödbok 1655, död 1723-03-17 - än Ilin och var nästan 40 då det giftermålet skedde.
Vilka som var Ilins föräldrar vet jag inte och jag bara antar att det är den Ilin som dör som änkan Elin Olofsdotter i Vikene 1754-06-16 73 år gammal. Vad som möjligen kan stärka den senare uppgiften är att det dör en Mats Olofsson (sonen) förmodligen ogift i Vikene 1734-04-30 i en ålder av 44 år vilket stämmer ganska väl med uppgifterna ovan.
 
Den enda Böret Persdotter i Brunskog som jag har hittat och skulle kunna stämma åldermässigt - död 1733-08-26 i en ålder av 78 år - var gift med Arvid Jonsson i Gullsbyn.
 
Gunilla Persdotter som också förekommer som dotter till Per Matsson I Byn enligt nämnda domstolsprotokoll, torde väl vara den Gunilla som var gift med Elof Hansson från Åmot och boende i Åstenäs. Indicium för att så var fallet är att när deras son Mats föds så är Sten i Byn, Knut ibid, Tol i Bäcklid, Mattes i Byn, Brita i Åmot, Sigri i Åmot, Sara ibid, Charin i Byn faddrar. Om det verkligen är så och att födelseuppgiften stämmer - 1653 - så borde Per M. ha varit född omkring 1630.  Enligt en uppgift som jag har hört (inte själv granskat) så fanns Pers far Mats i Byn redan 1627.
 
Elof H. hade ju även en syster Marit som var gift med Per M.s bror Sten. En broder till Elof och Marit - Jon - hade i sin tur en dotter Böret som var gift med en son till nyss nämnda Arvid J och Böret P, nämligen Christopher.
 
Ingrid Persdotter, ytterligare en dotter till Per M. i Byn är också besvärlig att bekräfta och skall man försoka tolka nämnda protokoll så är det den Ingrid som tillsammans med sin man Anders anmodar herrarna Olof P. och Per N. att ”taga lösen” och de också ska bo i Ö:a Takene. Jag finner inte några spår efter detta par Anders och Ingrid i Ö:a Takene, Svartåna eller Skog. Jag har hela tiden trott att Ingrid var gift med släktingen - naturligtvis - nämdemannen Brynte Erlandsson i Byn.
 
Det finns två Ingrid P. i Byn vid den här tiden varav den ena var från Fjäll, Mangskog. Hon var gift två gånger, först med Anders Nilsson i Byn och sedan med Claes Hansson från Ö:a Furtan. Jag förmodar att det är den Ingrid som dör 1765-10-27 hos sin dotter (med Anders) Karin och mågen Nils Olofsson (från Nussviken) i Bäckelid.
 
När det gäller den andra Ingrid P. i Byn, hon som var gift med Brynte Erlandsson, så blev hon också änka och jag antar att det är hon som gifter om sig med Jon Nilsson från Renstad, Boda. Även denne man dör tidigt (det verkar ha varit riskabelt att gifta sig med Ingrid Persdöttrar), nämligen redan 1741.
 
Konstigt att det inte finns andra spår efter Böret och Ingrid samt den Anders Persson som Ingrid skulle ha varit gift med än detta domstolsprotokoll.
 
(Observera att alla uppgifter som jag har använt förutom de som är hämtade från Lennarts inlägg, är från avskrifter av kyrkböckerna i Brunskog och kan ha tolkats fel).
 
Vänligen PeO Åstbom

2004-11-24, 20:58
Svar #23

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
När änkan Ingrid Olsdotter i Östra Takene dör 1771 så har prästen Joh. Bernhard Unger skrivit i dödboken att hon varit född 1700 ibid och som hennes föräldrar anges Olof Nilsson och Börit Persdotter. Här skulle vi kanske misstänka att Unger blandat ihop namnen på Olof Nilssons hustrur, för genom vigselnotisen 1694 tror vi oss veta att det är den samme Olof Nilsson från Takene som gifte sig med pigan Ilin Olsdotter. Men å andra sidan sätter hfl Ingrids födelseår till 1693 och skulle det senare vara riktigt så kanske ändå Börit Persdotter var modern, det är möjligt att hon dött i samband med Ingrids födelse. Vi lär nog få fortsätta att sväva i ovisshet om hur det egentligen ligger till, för ingenting finns om detta skrivet vare sig i dopbok och dödbok året 1693.  
 
Dopboken anno 1700 verkar ändå vara ganska vettigt förd, så om Ingrid hade varit född detta år tror jag nog att hon skulle varit antecknad där.  
 
Avskrifter av kyrkböcker är nog bra, men studerar man mikrokortet för Olof Nilssons barn födda 1695 och 1697 i Takene så är inte moderns namn alls omnämnt där [C:1 sid 62 och 71].  
 
Tack vare den utförliga dödsrunan 1765 efter Ingrid Persdotter i Bäckelid, vet vi att hon var den som blev änka 1731 (när Anders Nilsson omkom genom drunkning) och sedan 1735 gifte sig med Claes Hansson i Östra Furtan (död 1747), därmed skulle då Brynte Erlandssons änka vara den andra Ingrid, hon som 1738 gifte sig med Jon Nilsson i Renstad Boda (död 1741). Så långt är allt klart.  
 
Så skulle det alltså funnits en tredje Ingrid Persdotter, enligt domstolprotokollet 1738 boende i Östra Takene. Nja... det verkar vara något skumt med detta.
Jag har nu uppgraderat mig vad gäller protokollet från Jösse härads dombok 1738 ht26.  
Det börjar så här,  
Till detta Ting hade Anders Pärsson och hustru Ingrid Pärsdotter i Östra Takene instämt Olof Pärsson och Pär Nilsson ibm med påstående igenom sin fullmäktig Anders Halfvardsson i Byn efter fullmagt af d.12 hujus, det de måtte taga lösen för sin aflidne svärmoders Böret Pärsdotters jord 1/28 del i Byn efter den ej är lefvestor. Svaranderna utläto sig att de lemnat deras moderbroder Mattes Pärsson jorden till brukning till dess de kunna henne behöfva.  
 
Notera att det står Anders Pärsson och hustru Ingrid Pärsdotter, alltså inte och hans hustru  
En viss skillnad, jag vet inte om det förändrar något, men kanske.  
 
Fortsättningen lyder så här,  
Rätten till att få uplysning huru med denna jord samman hänger, frågade efter hvilken den arffallit, och de utläto sig att stamfadern hetat Pär Matsson, hvilken sig efterlämnat 3ne söner, Mattes, Anders och Erik och 3ne döttrar, Ingrid, Gunilla och Böret, och bestod jorden som han sig efter lemnat af 1/4 del efter helt i Byn, hvilka 2ne söner Mattes och Anders samt alla 3 döttrarna torde dela sins emellan och sonen Erik fick sin jord i Vikene och således tillkom hvardera brodern 2/7 delar och systrarna hvar sin 1/7 del uti 1/4 delen i Byn.  
Utslag.  
Alldenstund svaranderna ej hafva mehra än 1/56 del hvardera uti 1/4 del efter helt uti Byn, som på långt när efter Kongl. Brefvet af år 1723 ............. fördenskull finner Rätten skiel det böra de för samma jordedel antingen efter öfverenskommande, eller verdie och mätis manna ordom lösen taga.  
 
Börets 1/7-del hade alltså delats upp i 8 stycken 1/56-delar varav nu Olof Perssons och Per Nilssons hustrur hade varsin kvar. Därmed inte sagt att Böret hade 8 barn, eventuella söner ärvde dubbelt mot systrarna.
 
Om vi nu antar att det här istället handlar om Anders Persson i Byn och hans syster Ingrid Persdotter, hon som hade varit gift med nämndemannen Brynte Erlandsson, Ingrid blev ju änka 1730 och gifte om sig 1738 alltså samma höst som detta mål avhandlades i Tingsrätten.  
Visserligen var tinget i september och Ingrid och Jon Nilsson gifte sig i november, så hon var fortfarande änka vid den här tiden. Men det förekommer ju i dödböckerna ibland hur kvinnor som varit änkor i tiotals år ändå står skrivna som hustru.
Detta att det står hustru Ingrid Pärsdotter i Östra Takene måste väl vara någon missuppfattning från protokollskrivaren, det är enda rimliga förklaringen som jag ser det.
 
Hälsningar
Lennart Eriksson

2004-11-27, 09:36
Svar #24

PeO Åstbom

Excellent Lennart!
Jag skäms över att jag drog automatiska växlar på hustru Ingrid. Naturligtvis är det som du påpekar ingenting som säger att hon är Anders hustru.
Kanske man kan hitta mer information i hennes dödsruna - jag förmodar att hon dog i Renstad, Boda.
Jag har noterat att du inte kommenterade mina tankar när det gäller Gunilla Persdotter i Åmot/Åstenäs och jag tänker heller inte pressa dig till det. En sökning på webben visar att det finns ett flertal antavlor publicerade innhållande uppgifter om denna kvinna.
 
Som vanligt - återigen tack, och jag ber att få återkomma med flera fall.
 
Trevlig första advent - PeO Åstbom

2004-11-27, 15:01
Svar #25

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
Hej PeO,  
det är nog jag som ska skämmas, det var ju trots allt jag som vilseledde både dig och många andra (inklusive mig själv), när jag skrev Anders Persson o.h.h. Ingrid Persdotter efter en gammal anteckning jag hade på en lös lapp. Detta är nu tillrättat och en blunder vi kan lägga bakom oss hoppas jag.  
 
Det dör en Ingrid Persdotter i Byn 1752 14/6, ålder 80 år.  
Jag trodde att du redan kände till det, därför blev det inte nämnt tidigare.  
1752 den 14 juni, Enkan hust. Ingrid Persdotter från Byn, 80 år gammal, död af wattusot, hedersam Sockenqvinna [dödboken E:2 sid 206]  
 
Har allt letat efter henne i Boda också, dock utan att hitta henne förstås.
Det fanns troligen inga skäl för henne att stanna som änka i Renstad, utan hon ville väl hellre vara hos sina släktingar i Brunskog.
 
En anledning till att jag inte kommenterade ditt resonemang angående Gunilla var väl att jag så att säga godkände det, har själv varit inne på dessa tankar.  
 
Det avsnittet i protokollet om det Kongl. brefvet verkar blivit lite ofullständigt, det brukar väl stå ungefär så här:  
Till undvikande af Hemmanets klyfning i allt för små delar, tvärt emot Kongl. Majts. nådiga Bref af år 1723 om Hemmanens Beboende här i Wermland, kan Härads Rätten ej tillåta .....
 
Mvh Lennart

2004-11-28, 10:10
Svar #26

Utloggad Lennart Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 16:09
    • Visa profil
PeO!  
Angående Gunilla Persdotter i Åstenäs, så har jag en liten invändning mot ditt beräknade födelseår på henne. Det uppges ju i dödboken 1741 [Brunskog E:1 sid 169] att hennes ålder var 88 år, det är  väldigt gammalt till och med nu för tiden, jag tycker att kanske 75 - 80 år är mer troligt, alltså född någon gång på 1660-talet. Därmed kan fadern Per Mattsson varit född omkring 1637-40 precis som jag skrev i mitt inlägg den 29 augusti.  
 
Anledningen till att hon står antecknad i Brunskogs dödbok och inte i Mangskog är nog att hon bodde (och vårdades) hos sin dotter Ingrid och mågen Nils Jonsson i hemmanet Åsen som hör till Brunskog och numera heter Talken. Det står också i dödnotisen från Åstenäs och Åsen
 
Om det nu var så att Gunilla var dotter till Per Mattsson i Byn, så var hennes syskon  Matts född 1661, Erik född 1664, Anders född 1671 och Ingrid född 1672, allt enligt åldersuppgifterna i dödboken.  
 
Födelseåret på Gunillas man Elof Hansson är beräknat till 1661 eftersom han uppges varit 76 år när han avled 1737, Elof begravdes den 8 maj och samtidigt begravdes också hans son Erik Elofsson, ålder på honom 51 år, dessutom begravdes samma dag Eriks son Anders endast 13 veckor gammal. Alltså tre generationer begravda samma dag! [Mangskog C:1 sid 125].  
Detta bekräftas i JH dombok 1739 ht66. Målet handlar om en överenskommelse mellan Elof Hanssons arvingar (sönerna) Brynte och Jon Elofssöner i Åstenäs, (mågarna) Nils Jonsson i Åsen och Jon Andersson i Åstenäs. Den sistnämnde var nu gift med Erik Elofssons änka Ingrid Eriksdotter.
Sonen Jon Elofsson dör 1746 27/2 i Rud Arvika, hans ålder uppges i dödboken varit 41 år [Arvika C:4 sid 387]. Jon skulle alltså varit född 1704, men födelseboken är inget vidare detta år så Jon kan inte återfinnas där. Men varför ska man då lita mer på åldersuppgifterna i dödböckerna ibland och ibland lite mindre, tja säg det....
Ändå gör allt detta tillsammans att jag inte tror Gunilla Persdotter var så gammal som 88 år när hon dog.  
 
Mvh  
Lennart

2004-12-14, 18:48
Svar #27

Utloggad Ingrid Björkudd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 20:50
    • Visa profil
Anders Nyqvist,21 år, skräddargesäll, emigrerar 13 augusti 1879, på CD:n över emigranter anges han vara ifrån Brunskog. Jag skulle gärna vilja få hans exakta födelsedag.
Mvh
Ingrid

2005-01-28, 22:24
Svar #28

Utloggad Rolf Fransson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2023-06-23, 22:20
    • Visa profil
Hej!
Bengt Knutsson och Marit Olsdotter bodde i Brunsberg i början på 1700-talet, innan de flyttade till Uddeholm i Norra Råda.De hade barnen : Anders f. 22 dec 1706, Johan ca 1712 och Maria 1713.Är det någon som vet vem Bengts och Marits föräldrar var och var dom kom ifrån.
 
           mvh Rolf

2005-03-06, 16:07
Svar #29

Björn Stockman

Maria Johan/Jansdotter f 1783-01-18 i Nusvik. Vem var hennes föräldrar? Flyttar hon senare till Visnum /S/ och gifter sig 1806 med Johan Gäfvert?
 
Mvh Björn

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna