ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Adelöf, Otto & Agnes sökes!!!  (läst 2364 gånger)

2003-10-20, 11:05
läst 2364 gånger

Maria Fong

Jag utropar en efterlysning av information om
Otto Maurotz Adelöf, f 1834 (Uppsala) och
Agnes Olivia Charlotta Adelöf, f 1832 (Uppsala)
 
Är det någon som kan hjälpa mig?
 
Tack på förhand! /Maria Fong

2003-10-20, 11:52
Svar #1

Utloggad Kina Sylejmani

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1787
  • Senast inloggad: 2022-07-08, 09:22
    • Visa profil
Maria!
 
 
Här kommer lite från folkräkningen....
 
 
/Kina
 
 
ANNO 1890 - Uppsalas län
 
 
 
Upsala församling    
Otto Mauritz Adelöf f. 1834 Kulla  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Upsala
Hemort: Dagmar
Kontrakt: Dom.
Län: Uppsala
 
Födelseår: 1834
Födelseort:  
Födelseförs: Kulla
Födelseland:  
 
Yrke: Bag.ges.
Titel:  
 
Civilstånd: Änka/änkling (E)
Kön: Man
Familjest:  
Famstkod: Far/man (F)
 
Hushåll nr: 3448
Familj nr: 1
 
Frånvaro:  
Övrigt:  
Trosbekännelse:  
Anmärkning:  
Lyte:  
Nationalitet:  
 
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000120  Kort nr: 17
Sida: 258  Rad: 22
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Otto Mauritz Adelöf f. 1834, Bag.ges.
 
Emil Mauritz f. 1873
Födelseförs: Upsala
 
Anton Bernhard f. 1880
Födelseförs: Upsala
 
Hulda Elisabet f. 1883
Födelseförs: Upsala
------------------------------
 
 
ANNO 1890 - Uppsalas län
 
 
Upsala församling    
Agnes Olivia Charlotta Adelöf f. 1832 Stockholm  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Upsala
Hemort: Windhem
Kontrakt: Dom.
Län: Uppsala
 
Födelseår: 1832
Födelseort:  
Födelseförs: Stockholm
Födelseland:  
 
Yrke:  
Titel:  
 
Civilstånd: Ogift (O)
Kön: Kvinna
Familjest:  
Famstkod: Ensamstående (E)
 
Hushåll nr: 4312
Familj nr: 3
 
Frånvaro:  
Övrigt:  
Trosbekännelse:  
Anmärkning:  
Lyte:  
Nationalitet:  
 
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000120  Kort nr: 18
Sida: 323  Rad: 39
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Karolina Kristina Svedelius f. 1820
Fam nr: 2
Kristina Katrina Östergren f. 1833
Per Adolf f. 1864, Fil. Kand.
Artur Hjalmar f. 1869, Student
Fam nr: 3
Agnes Olivia Charlotta Adelöf f. 1832
Fam nr: 4
Marie Julie Rundqvist f. 1836, piga

2003-10-20, 12:23
Svar #2

Maria Fong

Tack för hjälpen Kina, men du får förlåta mig, jag förstår knappt hälften av vad allt betyder.
Var Agnes och Otto gifta, eller syskon?
Vet du något om deras föräldrar?
Vet du vad som har blivit av barnen?
Om du har tid får du väldigt gärna försöka få en nybörjare att förstå vad nästan allt du skrev betyder.
Tack så jättemycket för hjälpen!
 
//Maria

2003-10-20, 16:08
Svar #3

Utloggad Kina Sylejmani

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1787
  • Senast inloggad: 2022-07-08, 09:22
    • Visa profil
Maria!
 
Jag är inte den som är duktig på att förklara på ett så enkelt sätt men jag skall göra ett försök i alla fall.
 
Uppgifterna är tagna ur folkräkningen anno 1890 (en betaltjänst man abonnerar på) och folkräkningen visar hur Sveriges befolkning såg ut 31/12 och i detta fall år 1890.
 
Här kan man se att Otto Mauritz Adelöf är änkling, vilket år han föddes och i vilken församling och län. Detsamma gäller för barnen.
 
Agnes Olivia Charlotta Adelöf står som ogift (hon var alltså inte gift) och enligt folkräkningen är hon född i Stockholm.
 
Agnes och Otto KAN vara syskon men det vet jag inte...
 
Det bästa är utifrån de uppgifter du har fått nu, att du går till orginalkällor och kollar.
Husförhörslängd, födelseböcker och så vidare...
 
På dina andra frågor har jag ingen aning...
Hittade dem inte anno 1900.
 
Jag vet inte om du blev ngt klokare på det jag har försökt att förklara...?!
Kan ha missat ngt du undrat över...
 
 
/Kina
 
 
c.sylejmani@telia.com

2003-10-20, 16:55
Svar #4

Anders Andersson

Den här familjen diskuteras redan under Landskap: Uppland: Socknar: Uppsala, och delvis samma upplysningar har lämnats där.
 
Allmänt sett rekommenderas att sökta personer i första hand efterlyses i sockendiskussionerna när man har uppgift om vilken socken det gäller, medan Efterlysningar under respektive landskap kan användas när man antingen inte vet varifrån personerna kom, eller de flyttade så ofta mellan olika socknar att det blir svårt att avgöra vilken socken de skall diskuteras under.
 
Jag svarar gärna på frågor, förutsatt att de inte upprepas i flera diskussioner samtidigt! :-)

2003-10-20, 17:01
Svar #5

Utloggad Kina Sylejmani

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1787
  • Senast inloggad: 2022-07-08, 09:22
    • Visa profil
Jag upptäckte inte att denna fråga hade ställts under landskap förrän någon timme efter att jag lämnat svaret här.
 
Kunde ju ha kollat bättre.
 
 
/Kina

2003-10-20, 17:32
Svar #6

Anders Andersson

Christina, du och jag sitter i samma båt - vi läser samma frågor på olika håll, och svarar oberoende av varandra. Jag kunde också ha kollat, men eftersom jag kände igen de efterfrågade personerna i den diskussion där jag ansåg att frågan hörde hemma, så var jag mån om att skriva ett snabbt svar för att etablera kontakt.
 
Maria, detta illustrerar vikten av att man tar det lugnt med frågorna, särskilt när man är ny på Anbytarforum. Släktforskning är ju något man kan hålla på med i decennier, och då verkar det onödigt att spurta redan första dagen...
 
Jag avvaktar med att lämna den ytterligare information jag har till dess att vi har enats om var diskussionen skall föras, samt vilken information som egentligen är av intresse i ljuset av vad som framkommit.

2003-10-20, 18:44
Svar #7

Anders Andersson

Jag föreslog nyss i diskussionen om Uppsala domkyrkoförsamling att vi fortsätter här i stället, eftersom den nämnde Otto Mauritz Adelöf sannolikt är ett villospår som vi inte skall ägna tid åt i onödan. Visserligen har den här diskussionen fel rubrik för att diskutera Marias ursprungliga forskningsproblem, men nu är det ju Maria själv som har skapat diskussionen...
 
Maria, du berättade i ditt förra inlägg om de olika förklaringar du fått av din sambos släkt rörande deras ursprung. Jag tror att du får ta alla sådana historier med en god portion salt, även om någon av dem skulle kunna vara sann. Det bästa är om du kan koncentrera dig på de upplysningar dina sagesmän lämnat om sig själva, men vara källkritisk nog att inte samtidigt köpa allt de påstår om andra släktingar eller om händelser som de själva kanske inte har varit med om.
 
Jag skulle först och främst hänvisa dig till två databaser som finns på CD-ROM, nämligen Sveriges befolkning 1970 och Sveriges dödbok 1950-1999 (dessa har nämnts tidigare i diskussionerna rörande din sambos släkt). Om du inte själv har tillgång till dem kan vi hjälpa dig med uppslagningar, i mån av tid.
 
Allmänt sett bör man vara försiktig med att lämna upplysningar om andra, nu levande personer i Anbytarforum om man inte har deras uttryckliga tillåtelse till det. Detta är framför allt en etikettsfråga; även om uppgifterna i sig är harmlösa kanske inte alla uppskattar att bli utlagda på Internet med födelsedatum och allt. Det hindrar oss inte från att hjälpa dig, men ibland kanske vi skall utväxla uppgifter via e-post i stället.

2003-10-20, 20:23
Svar #8

Maria Fong

Okej, sorry... Inte alltid lätt det här med vett och etikett på internet, och eftersom jag inte varit inne på Rötter innan vet jag inte riktigt hur mycket/många det är som kollar på ens inlägg - därför har jag (uppenbarligen för många gånger) annonserat ut efterlysningar. Och sedan hade jag ingen aning om VART jag skulle börja.
Nåja... Jag har faktiskt luskat ut en sak. Min sambo har hittat ett tidningsutklipp (kopierat i jag vet inte hur många omgångar) i sina gömmor om en Sture Adelöv (tydligen Åke Adelöfs pappa). (följande är taget från tidningsutklippet) När han är född vet jag inte, antagligen någon gång efter 1890. Men jag vet nu att han är född på Söder i Stockholm, Götgatan 99.  Han var den sjunde i raden av syskon och halvsyskon. Han vet inte vem hans far var. Han var ett oönskat barn, så han lämnades till en soptunna för att dö. En polis gick förbi och hörde ett barnaskrik och hittade Sture och förde honom till ett barnhem (står dock inte vilket barnhem). Han blev (vid vilken ålder vet jag inte) förd till ett par makar i Bohuslän, och skickades vidare även därifrån till en lappskomakare.
Vid 17 års ålder tog han värvning vid I 28 (Sollefteå) och utbildade sig i musikkåren.
Han skulle någon gång efter detta ha gift sig.
Men det står inte när, eller med vem, eller var, eller vilka barn de fick etc. Det står heller ingenting varför han fick namnet Adelöf. Det står inte heller något om hans mors namn eller vilka hans hel och halvsyskon var. Tidningsartikeln hjälpte ju onekligen, men finns det nåt sätt att få svar på frågorna ovan? Så man vet mer om Stures ättlingar också. Hans mormor/morfar/farfar/farmor etc?
 
Tack för tålamod!  
 
/maria

2003-10-20, 21:46
Svar #9

Utloggad Kina Sylejmani

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1787
  • Senast inloggad: 2022-07-08, 09:22
    • Visa profil
Maria!
 
 
Jag kollade i Sveriges dödbok 1950 - 1999 och hittade denna Sture Adelöv...
 
Vet ej om du har denna info. eller om det kan vara den Sture skriver om ovan....?
 
 
/Kina
 
 
19000610-4871
 
Adelöf, Nils Sture Otto
 
Väsmestorp Millomg Lbb 2
520 40  Floby
 
Död 18/5 1978.
 
Kyrkobokförd (1974) i Sörby, Falköpings kn, Skaraborgs län. Mantalsskriven (1974) på samma ort.
 
Född 10/6 1900 i Adolf Fredrik (Stockholms stad).
 
Gift man (13/5 1926).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sörby, Falköpings kn, Västra Götalands län
 
Födelseförsamling i källan:
ADOLF FR. (Stockholms län)
 
Källor:
SPAR 80, RTB 78

2003-10-21, 07:07
Svar #10

Utloggad Lena Thelin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5118
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 22:02
    • Visa profil
    • www.arleco.nu/minslakt/sv
Hej Maria,
 
Denna Nils Sture Adelöf hittade jag på Söderskivan
 
Maria Josefina Adelöw född 19/3 1861 i Örebro. Tidn.bud och ensamstående med barn
barn
Alva Anna Matidla Adelöw född 7/6 1895 i Adolf Fredrik. utomäktenskapligt barn
Nils Sture Otto Adelöw född 10/6 1900 i Adolf Fredrik. utomäktenskapligt barn
 
 
Maria kommer till en fosterfamilj den 24/11 1879 från Malmköping. Då heter hon Maria Josefina Larsson Adelöw. Fosterföräldrarna är Daniel Dahlberg Andersson och Anna Sofia Dahlberg.
 
Maria flyttar till rote 5 (Tegnerroten) den 6/11 1880
Den 13/5 1882 kommer hon tillbaka från rote 5. Hon är då bodbiträde.
Flyttar igen den 7/12 1882 till rote 1 /Storkyrkoroten/
Åter igen den 7/5 1888 från rote 1, är nu sömmerska
Åter ut den 10/9 1889 till rote 4 /Kungsholmsroten/
Kommer tillbaka den 14/11 1900 från rote 5 med båda barnen.
Maria flyttar den 9/1 1901 till rote 6 /Observatorieroten/
Alva blir fosterbarn hos Karl Otto August Oxelqvist och Anna Sofia Larsson. Dom var inneboende hos dom. Karl, Anna och Alva flyttar till rote 3 /Klararoten/ den 30/12 1908. Enligt Klaraskivan heter Alva Oxelqvist i efternamn och dom flyttar vidare den 7/11 1911 till rote 6
 
Nils flyttar till rote 22 /Vasaroten/ den 7/1 1901
 
Maria kommer tillbaka den 19/4 1910 från rote 5. Är då gift med Einar Karl Johan Hesselius född 11/10 1878 i Motala. Han är borstbindare och blind. Dör 7/1 1913.
Maria bor 1926 när skivan slutar.

2003-10-21, 13:39
Svar #11

Anders Andersson

Maria, du skrev om Sture Adelöv att han tydligen är far till Åke Adelöf. Är detta ett antagande som du gör utifrån vad du fått veta, eller hävdar din sambo själv att Sture är hans farfars far? Jag har ingen särskild anledning att tvivla på den uppgiften; jag vill bara förvissa mig om att du själv är övertygad om att du är på rätt spår innan vi går vidare.
 
Nästa steg blir att få bekräftat att den i tidningsartikeln omnämnde Sture Adelöv är identisk med Nils Sture Otto Adelöv född 1900 i Adolf Fredriks församling. Jag tycker det verkar troligt, även om det är ett par uppgifter som ser tveksamma ut. Om Sture var det sjunde i raden av syskon, varför återfinns bara två barn (Alva och Sture) på Söderskivan? Hade de äldre syskonen redan flyttat hemifrån? Att Sture var född utom äktenskap verkar dock stämma.
 
Jag vill nog ta påståendet om soptunnan med en nypa salt, det också. Tidningsartikeln bygger till synes på en intervju med Sture själv, och hans fosterföräldrar kan ju ha skarvat en smula när de berättat för honom hur hans första levnadsår var. Om Sture verkligen var ett hittebarn, så borde det inte finnas så entydiga uppgifter om hans mor och syster i folkbokföringen.
 
Däremot finns det en adress i tidningen, Götgatan 99, som man kan kolla upp. Lena, verkar den adressen stämma med var Maria bodde år 1900? Jag är dåligt insatt i Stockholms geografi. Jag ser att mor och son skiljs åt i januari 1901, när Sture är ett halvår gammal, och de flyttar åt olika håll.

2003-10-21, 14:26
Svar #12

Maria Fong

Jo, Sture Adelöf ska vara Åkes far.
Tidningsartikeln bygger på en intervju med Sture så alla uppgifter som finns däri är av honom.
 
I tidningen står det att Sture kom till en fosterfamilj som egentligen ville ha en flicka så de (enligt Sture) sålde honom till en lappskomakare som hade hand om Sture tills det att Sture konfirmerade sig. Därefter verkade han bli eller försökte bli bonddräng. Han ryckte in i militärtjänst när han var runt 17. Men han utbildade sig inte inom strid, utan inom musikkåren. Jag har försökt leta efter honom i soldatregister för att få det bekräftat och få lite årtal etc, men all soldatregistrering som jag hittat sträcker sig bara till 1901 och Sture låg i tjänstgöring runt 1918. Eller står han kanske inte registrerad som soldat eftersom han var inom musikkåren? Han ska ha tillhört Göteborgs och Bohuslän: Bohuslän regemente.
Jag försökte också leta efter om han blivit registrerad på ett barnhem, men även där verkar registreringen sluta för tidigt (runt 1800).  
Jag ska dock understryka att jag bara har letat idag (och bara på internet än så länge) så det finns kanske någonstans, jag vet bara inte var än.
 
Jag tackar för all information jag får, men jag  blir osäker på informationen om Maria Josefina Adelöw etc som Lena så snällt har letat upp. Det är nämligen en sak familjen Adelöf verkar vara någorlunda överrens om - att de INTE är släkt med Adelöw, och att Sture enbart stavade sitt namn Adelöv (alltså varken Adelöf eller Adelöw) och att det sedan var Åke som ändrade till stavningen Adelöf. Men detta kanske inte är en så betydande detalj? Och jag vet, Anders, att jag ska ta vad familjemedlemmarna säger med en nypa salt.  
Det hela gör mig bara lite osäker.

2003-10-21, 14:28
Svar #13

Maria Fong

Götgatan 99 ligger nästan mitt emot Södra Hammarby staden (vid Skanstull).  
Var Götgatan 99 ett sjukhus/barnhem då eller kan han ha födds hemma? Hur tar man reda på det?
Kan jag ta antagandet att roten är ett äldre ord för gata?
I sådana fall kan jag säga att Kungsholmsgatan (Kungsholmsroten) och Tegn?rsgatan (Tegnerroten) ligger VÄLDIGT nära varandra och Götgatan 99 ligger inte långt ifrån heller. Alla ligger på Djurgården. Vasagatan ligger inte heller långt ifrån, också placerad på Djurgården. Observatoriegatan ligger inte heller långt ifrån, också placerad på Djurgården. Så det VERKAR som att Maria rörde sig inom samma område hela tiden. Vet inte om det betyder något dock.

2003-10-21, 15:08
Svar #14

Anders Andersson

Jag tror att vi kan vara någorlunda säkra på att det är rätt person Kina och Lena har hittat i källorna. Trots det vore det nog bra att följa Nils Sture Otto Adelöv framåt i tiden, via kyrkböckerna och andra offentliga källor, dels för att få uppgifterna om hans levnadsöde antingen bekräftade eller dementerade, dels för att hitta nya uppgifter som kan ge en fylligare bild av personen (och kanske väcka nyfikenhet hos din sambos släkt). En sådan uppgift är exempelvis vilket barnhem han bodde på, andra uppgifter av betydelse är hur länge han vistades hos olika fosterföräldrar och vilka han kan förmodas ha knutit närmast band till. Att han behållit namnet Adelöf tyder på att han inte adopterades i rättslig mening.
 
Stavningen av efternamnet kan du däremot bortse helt från; det tidiga 1900-talets stavningsreformer påverkade även stavningen av egennamn, om än inte lika mycket som skriftspråket i övrigt. Bokstäverna f, v och w får i detta sammanhang ses som ekvivalenta. De personer i Uppsala som du inledde denna diskussion med att efterlysa har jag i mina anteckningar kallat Adlöf, eftersom det var så namnet skrevs i flertalet av 1800-talskällorna, medan jag tror att det skedde en förändring mot Adelöf i slutet av 1800-talet. Notera även att Sture själv stod i folkbokföringen med stavningen Adelöf när han avled 1978, så det var inte bara sonen som valde att återgå till en äldre stavning. På 1800-talet var man inte lika noga med bokstavsvalet som vi är i dag, och ensamstående tidningsbudet Maria Josefina Adelöw brydde sig nog föga om vilken ortografi prästen använde för hennes efternamn...
 
Inte heller tycker jag det är befogat att tala om en släkt Adelöw innan vi granskat Maria Josefinas bakgrund; det kanske bara var ett namn hon antog själv i samband med att hon flyttade till Stockholm? Det finns sannolikt betydligt fler personer som tagit sig namnet Adelöv/Adelöf/Adelöw/Adlöf i Sverige än det finns stavningsvarianter av detsamma. Före 1901, när vi fick den första egentliga namnlagen, antog folk nya namn mest som det passade dem, särskilt när de flyttade in till städerna.

2003-10-21, 15:27
Svar #15

Anders Andersson

Nej, rote betyder inte gata, utan Stockholm indelades under 1800-talet i olika rotar för folkbokföringens skull. Jag är inte närmare insatt i hur roteindelningen såg ut eller hur rotarna överlappade de olika kyrkoförsamlingarna.
 
Är du själv bosatt i Stockholm? I så fall kan du besöka Stockholms stadsarkiv, där alla kyrkböcker för Stockholms stad (och numera även Stockholms län, om jag inte är felunderrättad) förvaras, och även skall finnas tillgängliga på mikrokort för läsning på plats. Sedan finns Riksarkivets forskarcentrum i Arninge, där landets alla kyrkböcker finns på mikrokort. Tillgänglighet och öppettider vet jag inget om, eftersom jag aldrig har varit där själv.
 
Jag föreslår att du börjar med att leta upp Nils Sture Otto i födelseboken för Adolf Fredriks församling år 1900, och noga noterar allting som står om honom där, inklusive vilka vittnen som närvarade vid hans dop (det är ofta tomt i den kolumnen, men om man har tur så kan man hitta namnen på andra släktingar där). Där bör även finnas en sidhänvisning till församlingsboken (som före 1895 kallades husförhörslängd), och på så sätt kan du få veta vilket kvarter modern bodde i, kanske även en gatuadress. Dessutom bör det stå vart han flyttade i januari 1901, något som även flyttningslängderna skall upplysa om.
 
Hur är det, skall vi fundera på att hitta en ny rubrik och en ny placering i Anbytarforum för den här diskussionen? Den har ju uppenbarligen ingenting med landskapet Uppland i övrigt (dvs den del som ligger utanför Stockholm) att göra. Det brådskar knappast, så vi skall kanske vänta tills vi ser vart Sture flyttade.

2003-10-21, 15:52
Svar #16

Utloggad Lena Thelin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5118
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 22:02
    • Visa profil
    • www.arleco.nu/minslakt/sv
Hej,
 
Ingen av dom bodde på Götgatan 99.  
 
Om man vill veta lite mer om roteindelningen kan man kolla här http://www.nog.nu/roteman.html . John Sid?n har skrivit enkelt om hur indelningen var. Maria det har inget direkt med gatorna att göra.
 
Ser nu att Dahlberg och Oxelqvist hade samma hustru.  
 
Nu gick jag även in och kollade på Gamla Stan skivan (=Storkyrkoroten) där hittar jag
 
Larsson Adelöv Maria Josefina f 19/3 1861 i Örebro. Hon kommer från rote 15 (Mariaroten) den 12/12 1882 flyttar under 1883 till rote 5 (Tegerroten)
 
Maria kommer tillbaka under 1885 från rote 5. Nu bor hon hos Daniel Dahlberg med hustru Anna Sofia Larsson. Anna Sofia är född i Örebro.
Nu får Maria en son Herman Josef Konrad Adelöv född 5/1 1886 i Storkyrkoförsamlingen
 
Den 21/12 1886 flyttar Maria till Klararoten  
 
Herman Josef flyttar till rote 12 (Sofia) den 3/8 1886
 
Maria kommer åter under 1887 men flyttar ut den 5/5 1888 till rote 14 (Skanstullsroten)
 
Söderskivan.
Herman kommer som fosterbarn till Oskar Wettergren och hustru Klara Holm. Nu står han som född på Södra Barnbördshuset.
Den 17/8 1886 dör Herman av lunginflammation

2003-10-21, 16:24
Svar #17

Maria Fong

Hej!
Nej, jag bor inte i Stockholm själv, men är där lite titt som tätt så då borde jag absolut passa på.
Jag tycker definitivt också att vi kan skapa ett annat forum, men det kanske är bättre att ni som är lite mer erfarna bestämmer var det ska ligga och hur det ska heta etc?
Jag måste bara fråga, hoppas det går för sig...
Ni är så oerhört skickliga och snabba att hitta information... Hur GÖR ni!? Jag måste säga att jag är väldigt imponerad. Och vad är det här Söderskivan och Klaraskivan för nåt?

2003-10-21, 16:42
Svar #18

Utloggad Lena Thelin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5118
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 22:02
    • Visa profil
    • www.arleco.nu/minslakt/sv
Hej Maria,
 
Om du går in på förstasidan så har du till vänster Bokhandel och sedan CD-skivor. Där har du många av dom CDskivorna som finns idag.
 
Lena

2003-10-21, 16:46
Svar #19

Lotta Nordin (Lotta)

Hej!
 
Jag tycker att ni verkar krångla till tillvaron lite i onödan.  Innan man börjar leta vidare på någon man tror är rätt måste man ta reda på vad som är rätt och utgå ifrån det.
 
Enligt CD:n Sveriges befolkning 1970 var Åke Adelöf bosatt i Göteborg och har en son som heter Thomas född 1954. Åke är född i Resteröd 1929-06-02. Kontakta pastoratet på     forshalla.pastorat@svenskakyrkan.se
eller telefon: 0522-99970
och fråga vad Åkes föräldrar hette och när och var dom var födda. Eller gör som Lena Thelin föreslog i den andra diskussionen, ring den Åke Adelöf som finns i telefonkatalogen och fråga honom.
 
Att följa Nils Sture Otto Adelöw framåt i tiden för att se om han har en son som heter Åke som i sin tur har en son som heter Thomas och så vidare, kan nog vara krångligare än att kontakta pastoratet där Åke är född, och då få bekräftat eller dementerat om det är Nils Sture Otto som är hans far.
 
Man ska inte anstränga sig i onödan.  
 
Mvh//
Lotta

2003-10-21, 17:13
Svar #20

Maria Fong

Ok. Ska ringa så fort jag kommer hem!

2003-10-21, 17:27
Svar #21

Anders Andersson

Jag håller med om att det i allmänhet är enklare att utgå från den mer sentida uppgiften/personen och arbeta sig bakåt än att pröva olika alternativ och sedan söka sig framåt för att se vilket alternativ som är rätt, och detta förslag har jag också instämt i under den tidigare diskussionen.
 
Just nu har vi dock bara hittat ett enda svarsalternativ (Nils Sture Otto), och eftersom Maria är övertygad om att Sture Adelöf är far till Åke tycker jag det är hennes sak att avgöra i vilken mån övriga familjemedlemmar behöver kontaktas för att ytterligare bekräfta just denna hypotes. Hade det funnits två Sture Adelöf att välja mellan, så hade saken varit i ett annat läge.
 
Syftet med att följa Nils Sture Otto framåt i tiden skulle inte enbart (eller ens primärt) vara att få släktskapet till Åke bekräftat, utan att hitta belägg för de många påståendena i tidningsartikeln om Stures uppväxt. Det kan man göra även genom att följa honom bakåt i församlingsböckerna från sonens födelse, men den födelseuppgiften har vi alltså inte än.
 
Vem som är född var och när och till vilka föräldrar är förhållandevis triviala uppgifter, som blir till stommen i släktforskningsarbetet, men de säger inte mycket om de individer vars liv man är intresserad av. Jag uppfattade Marias ursprungliga fråga som att hon vill få reda på vad som är sant respektive inte sant av det hon har fått höra, och då får man lov att gå grundligt till väga och inte nöja sig med ort och datum ur födelsenotiserna.
 
Att gå till landsarkivet och leta i mikrokorten (fram till ungefär 1930) är något man kan göra själv. Om man i stället ringer pastorsexpeditionen, så är det dessutom någon annan som skall engageras för att lösa samma problem. Man skall inte anstränga andra i onödan, även om de bara sitter ett telefonsamtal bort.

2003-10-21, 18:16
Svar #22

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21882
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:51
    • Visa profil
Hej Maria,
måste undra vad det är för Stockholmskarta du har som placerar halva stan på Djurgården.  
 
Götgatan ligger på Södermalm, Kungsholmsroten fanns på Kungsholmen och Tegn?rroten,Vasaroten och Observatorieroten på Norrmalm/Vasastan - alla stadsdelar en bra bit från Djurgården.
 
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2003-10-21, 20:52
Svar #23

Lotta Nordin (Lotta)

Anders,  
Du skriver: ”eftersom Maria är övertygad om att Sture Adelöf är far till Åke tycker jag det är hennes sak att avgöra i vilken mån övriga familjemedlemmar behöver kontaktas för att ytterligare bekräfta just denna hypotes”. Jag ser inte någonstans i dessa diskussioner att Maria är övertygad om att det är just Nils Sture Otto Adelöf  som är rätt far till Åke. Det är den enda person som finns med på olika CD som hette Sture och Adelöf och hade passande ålder. Det verkar troligt att det är rätt, men säker kan man inte vara förrän man kontrollerat. Naturligtvis är det upp till Maria om hon vill kontakta någon, men att kalla denne någon, i det här fallet Åke, för  ”övrig familjemedlem” och att det inte skulle vara nödvändigt att bekräfta ”just denna hypotes” om vem som är hans far, det förstår jag inte riktigt vad du menar med. Det är ju just Åkes far som är den person som Maria vill veta mer om.
 
Födelsedata är inte triviala uppgifter, det är absolut nödvändiga uppgifter för att man ska veta att det är rätt person man placerar i antavlan och forskar vidare på. Om Maria kontaktar pastorsexpeditionen kan hon också få reda på när och varifrån Åkes far kom till Resteröd. Kyrkböckerna i Bohuslän från församlingen/arna han bott i visar om han kom dit som fosterbarn från ett barnhem i Stockholm och då kan man via barnhemmets handlingar få reda på mer om hur och varför han hamnade där.  
 
Det förefaller mig enklare att söka från Resteröd och bakåt till Stockholm än att börja i Stockholm. Då får man dessutom först bekräftat vem personen är och det är ju som sagt det viktiga i sammanhanget. Att inte vi hittat fler Sture Adelöf(med flera stavningar) på någon CD behöver inte betyda att det inte funnits fler
 
”Det kan man göra även genom att följa honom bakåt i församlingsböckerna från sonens födelse, men den födelseuppgiften har vi alltså inte än”, skriver du. Sonens födelseuppgifter har vi, jag har själv skrivit in det ovan.  
”Att gå till landsarkivet och leta i mikrokorten (fram till ungefär 1930) är något man kan göra själv” påstår du vidare. Nej, det stämmer inte. Vem ska ”gå” till vilket landsarkiv (man skulle ju inte anstränga någon annan)? Om alla uppgifter stämmer så ska Åkes far ha kommit till Bohuslän som liten. Ska man då följa honom framåt så måste man alltså först leta i Stockholmskällor och sedan i Bohuslänska källor, och dessa källor finns inte på samma landsarkiv. Sen kan det ju tilläggas en viktig sak i sammanhanget, landsarkiven har inte kyrkböckerna för tiden från början av 1900-talet och framåt på mikrokort och inte ens kyrkböcker i original alla gånger för denna tid. Då kan man lika gärna ”traska iväg” till rätt församling och leta där, det vill säga ringa eller skriva till den församling där man har en säker uppgift att utgå ifrån. Det är till och med det råd landsarkivet i Göteborg ger när det gäller forskning i början av 1900-talet.

2003-10-22, 01:48
Svar #24

Anders Andersson

Jag ställde själv frågan till Maria ovan: Är du säker på att Sture är Åkes far? Maria svarade ja. I det läget är det naturligt att Maria går vidare och tar reda på mer om Sture. Det är mycket möjligt att en kontroll av faderns identitet skulle vara angelägen i detta fall, men den kontrollen kan göras parallellt med att man undersöker andra uppslag.
 
Örebro läns kyrkoarkiv finns vid Uppsala landsarkiv, så jag letade reda på Stures mor där. Enligt födelseboken (Örebro C:7) föddes Maria Josefina den 19/3 1861 utom äktenskap, som dotter till avlidne arbetskarlen L. Larssons änka Johanna Katarina Jansdotter i Nr 84, Örebro södra. Johanna Katarina hade blivit änka den 15/4 1860, vilket torde utesluta att Maria Josefina är en postum dotter till L. Larsson, men flera halvsyskon till Maria Josefina hade tidigare fötts inom det äktenskapet.
 
Ett av dessa halvsyskon är Anna Sofia Larsson, född 4/3 1847 i Viby sn. Familjen flyttar runt mellan olika platser i Örebro södra, men den 4/11 1867 flyttar Anna Sofia till Stockholm, och jag förmodar att det är den Anna Sofia Larsson från Örebro som nämns ovan. Maria Josefina flyttar själv till Stockholm den 11/11 1875 (Örebro B:3 1875:Ut:458). Inte någonstans i hfl har jag sett namnet Adelöv, och i flyttningslängden anges Larsson som hennes efternamn. Adelöv torde alltså vara ett namn som hon själv antog.
 
I hfl finns en hel del noteringar rörande Johanna Katarina Jansdotter; om jag har läst rätt så dömdes hon för bedrägeri till fem års förlust av medborgerligt förtroende, och senare även till böter.

2003-10-22, 08:07
Svar #25

Maria Fong

Hej Maud!
Jag använde Gula Sidornas karta, men det är ju uppenbart att jag läst kartorna fel så tack för att du korrigerade det!  
 
Jag har berättat för min sambo vad vi (egentligen ni) har hittat och han blev jätteglad och nu är även han mycket angelägen och engagerad i forskningen. Han har kontaktat sin far som bekräftar att Sture Adelöv är hans farfar, men han hade inte själv det exakta datum då Sture var född. Men han säger att det verkar stämma. Han påpekar även att han flera gånger själv försökt släktforska om Adelöf familjen, men har inte kommit någon vart. Han har upprepade gånger varit hos sin far Åke och försökt få information på papper, men Åke har aldrig velat ge ifrån sig informationen.
Så nu tänkte vi åka ner till Göteborg och Åke med den information ni alla varit så otroligt snälla och fått fram om Adelöf, och se om han i alla fall kan gå med på att bekräfta/dementera vissa uppgifter. Jag hoppas det i alla fall.
Och vi ska ringa pastoratet idag hade vi tänkt och i alla fall fråga om de kan hjälpa oss. Det skadar ju inte att fråga.
En syster till min sambo som bor i Stockholm blev också jätteglad när hon hörde om informationen om Adelöv och hon ska försöka gå till Stadsarkivet i Stockholm (för det är väl där födelseböckerna är?), och leta efter Sture. Är det någon som vet vart det ligger och om det kostar något at få information från födelseböckerna?
 
Anders, det verkar alltså som att Maria Josefina tog namnet Adelöv när hon flyttade till Stockholm? Och Larsson var det efternamn hon döptes till? Men att L(?) Larsson inte var hennes riktiga pappa?  
 
Finns det något hopp om att få information om VARFÖR hon tog just namnet Adelöv?  
 
Tack åter igen att ni tar er tid och hjälper oss!

2003-10-22, 10:37
Svar #26

Maria Fong

Förlåt, men vad betyder förkortningen hfl som du nämner Anders?

2003-10-22, 13:42
Svar #27

Maria Fong

Jag har försökt sammanfatta all information am Adelöv släkten, men det är SÅ mycket frågetecken (snälla nån, det är naturligt med tanke på att det bara gått ett par dagar!).
Så jag har inom kursivt parantes ställt frågor eller kommenterat om innehållet. Det är kanske inte relevanta frågor eller kommentarer, men tänkte bara dela med mig av mina tankar och funderingar.
 
Enligt födelseboken (Örebro C:7) föddes Maria Josefina den 19/3 1861 utom äktenskap, som dotter till avlidne arbetskarlen L.Larssons änka Johanna Katarina Jansdotter (när, var är de födda/döda/gifta?) i Nr 84, Örebro södra.
Johanna Katarina Jansdotter har dömts för bedrägeri till fem års förlust av medborgerligt förtroende och böter. Men när hon blev dömd vet vi inte ännu.
Johanna Katarina hade blivit änka den 15/4 1860, vilket utesluter att Maria Josefina är en äkta postum dotter till L. Larsson (vem är Marias riktige far?), men flera halvsyskon (vilka?) till Maria Josefina hade tidigare fötts inom det äktenskapet.
 
Ett av Marias halvsyskon är Anna Sofia Larsson, född 4/3 1847 i Viby socken  (det ligger väl i Örebro?)
Familjen flyttar runt mycket inom Örebro södra, men den 4/11 1867 flyttar Anna Sofia till Stockholm.
Maria Josefina flyttar själv till Stockholm den 11/11 1875 (var/hos vem/vilka bor hon i Stockholm?). Namnet Adelöw registreras inte förrän hon kommer till Stockholm – alltså ett namn hon troligtvis tar själv.  
Vet ännu inte varför hon valde just ”Adelöw”.
 
Maria kommer till en fosterfamilj den 24/11 1879 från Malmköping (Kommer Maria från Malmköping eller kommer fosterfamiljen därifrån? Har hon bott hos dem i Malmköping? Kan de ha hetat Adelöw? Att det var därför hon tog namnet?). Då heter hon Maria Josefina Larsson ”Adelöw” (varför står namnet inom citationstecken Lena?). Fosterföräldrarna är Daniel Dahlberg Andersson (när är han född/död?)och Anna Sofia Dahlberg (när gifte de sig? Fick de inga barn?)(troligtvis Marias halvsyster).
 
Maria flyttar till rote 5* (Tegnerroten) den 6/11 1880 (ett år efter att hon kommit till fosterfamilj)
Den 13/5 1882 (1½ år senare) kommer hon tillbaka (tillbaka? Vart kommer hon tillbaka ifrån? Och till vad? Hon har väl bott på rote 5 hela tiden?)från rote 5*. Hon är då bodbiträde.
Maria flyttar igen den 7/12 1882 till rote 1* (Storkyrkoroten) (½ år senare)
Maria kommer från (?) rote 15* (Mariaroten) den 12/12 1882 och flyttar under 1883 till rote 5*. (hur kan hon komma från rote 15 5 dagar efter att hon flyttat till rote 1?)
Hon kommer tillbaka till rote 5* under 1885 (bodde hon inte redan på rote 5?). Nu bor hon med Anna Sofia Larsson och dennes make Daniel Dahlberg igen. (var bor Anna och Daniel? Var gör Maria mellan 1883-1885 om hon inte bor på rote 5? Flyttar hon in hos Anna och Daniel 1885 för att hon är gravid med Herman?)
 
Maria får en son den 5/1 1886 – Herman Josef Konrad Adelöv – i Storkyrkoförsamlingen.
Herman Josef flyttar till rote 12* (Sofia roten) den 3/8 1886, antagligen till sina fosterföräldrar Oskar Wettergren och hustrun Klara Holm (Är dessa några släktingar till Maria månne?). Herman Josef står som född på Södra Barnbördshuset. Den 17/8 1886 dör Herman Josef av lunginflammation. Han blir bara 8 månader.
 
Maria flyttar 21/12 1886 till rote 3* (Klararoten). (har hon bott hos Anna och Daniel fram till dess?)
Maria flyttar åter under 1887 (vart flyttar hon?) men flyttar ut den 5/5 1888 till rote 14* (Skanstullsroten).
Hon flyttar igen den 7/5 1888 från rote 1* (hur kan hon flytta från rote 14 5/5 och sedan från rote 1 bara två dagar  senare? Och var flyttar hon den här gången?) och är nu sömmerska.
Hon flyttar igen 10/9 1889 (fyra månader senare) till rote 4* (Kungsholmsroten)
 
(Vad gjorde hon mellan 1889 och 1895? Det är ju trots allt 6 år!)
Den 7/6 1895 föder hon Alva Anna Matilda Adelöv i Adolf Fredriks församling och den 10/6 1900 föder hon Nils Sture Otto Adelöv också i Adolf Fredriks församling.
(Vad gör hon mellan 1895 och 1900? 5 år!)
 
Maria kommer tillbaka (återigen; till VAD kommer hon tillbaka?) den 14/11 1900 från rote 5* med båda barnen.
Hon har under någon veva här jobbat som tidningsbud
 
Sture flyttar till rote 22* (Vasaroten) den 7/1 1901.
(Till vilka flyttar han? Eller flyttas han till ett barnhem i Stockholm då? Han är då 7 månader. Vad händer med honom sedan? När flyttas han ner till Bohuslän? Hur är resten av hans livsöde?)
 
Maria flyttar den 9/1 1901 (endast 2 dagar efter Sture) till rote 6* (Observatorieroten)
 
Alva blir fosterbarn (när?) hos Karl Otto August Oxelqvist (när/var föddes/dog han? När gifte sig han och Anna?) och Anna Sofia Larsson. Troligen har Marias halvsyster gift om sig med denne K. Oxelqvist och de beslutar att adoptera hennes halvsysters dotter Alva Matilda som då får efternamnet Oxelqvist.
Karl, Anna och Alva flyttar till rote 3* den 30/12 1908. De flyttade sedan vidare den 7/11 1911 (3 år senare) till rote 6*. (vad händer med Alva sedan?)
 
(Vad gör Maria mellan åren 1901 och 1910? = 9 år!)
Maria kommer tillbaka den 19/4 1910 från rote 5*. Hon har då gift sig (när?/var?) med Einar Karl Johan Hesselius, född 11/10 1878 i Motala. Han är borstbindare och blind och dör 7/1 1913.
Årtalet när Maria dör har vi inte ännu.
 
Som ni ser är det en del...  Och jag har ju några decenium på mig att försöka besvara dem!

2003-10-22, 14:58
Svar #28

Anders Andersson

Maria, som du märker väcker varje svar nya frågor, och det får ta sin tid att följa upp alla trådar. Jag försöker ge dig anvisningar och hjälp steg för steg, och jag hoppas att du själv skall kunna hitta svar på dina egna frågor framöver. Jag besöker ofta Uppsala landsarkiv för mitt eget forskningsarbete och tog fram uppgifterna om Maria Josefina mest som en aptitretare; nästa steg är nog att du tar reda på hur du själv enklast kan få tillgång till samma arkivhandlingar på egen hand.
 
Förkortningen hfl betyder husförhörslängd; det är den kyrkobok i vilken prästen löpande förde in uppgifter om alla församlingsbor, ordnade efter bostadsort. Alla medlemmar av en familj (ibland flera familjer) står förtecknade på samma sida. När någon flyttar från gården eller socknen så stryks den personen från sidan och förs in någon annanstans. En husförhörslängd förs normalt för en hel församling (socken), men ibland för en del av en stor församling, och brukar omfatta 5-10 år. 1895 ersattes husförhörslängderna av församlingsböcker med delvis annat innehåll och uppläggning, och det är dessa som under 1900-talet utvecklades till dagens datoriserade folkbokföring.
 
Du får givetvis prioritera de frågor du tycker är mest spännande just nu, men allmänt sett rekommenderar jag att du koncentrerar dig på sådant som ligger närmast dig själv i tiden till dess att du har uttömt det området. Det är troligare att din sambos farfar kan bekräfta eller dementera uppgifter om Stures egen levnad, än att han kan säga något om vad som gjorde att Stures mormor hamnade i klammeri med rättsväsendet i Örebro på 1860-talet. Arkiven springer inte sin väg, men tag vara på vad nu levande släktingar kan berätta.

2003-10-22, 21:48
Svar #29

Anders Andersson

Nej, det kostar inget att läsa i kyrkböckerna (eller dagens folkbokföring) om man gör det hos arkivmyndigheten, och man kan även få grundläggande hjälp av arkivpersonalen för att hitta det man söker. Kyrkböckerna är allmänna handlingar och skall hållas tillgängliga för besökare utan kostnad. Myndigheten får dock ta ut avgifter för exempelvis papperskopior och forskningsuppdrag som de utför.
 
Eftersom kyrkböckerna är flitigt efterfrågade har man mikrofilmat hela landets bestånd, och det är de resulterande mikrokorten (mikrofiche) som man normalt får tillgång till i forskarsalen på arkivet. Skulle någon volym inte vara filmad (eller filmen oläslig) så går det dock för sig att beställa fram originalhandlingen för att titta i den.
 
Om du i förväg vill veta vilka kyrkböcker som finns vid vilket arkiv, så kan du söka i Nationella arkivdatabasen som Riksarkivet tillhandahåller via Internet. Sök exempelvis efter Adolf Fredrik och ta reda på vad födelseboken för år 1900 har för beteckning, som en övning. Då får du samtidigt besked om huruvida den sökta volymen verkligen finns vid det förväntade arkivet; som Lotta påpekade ovan kan det hända att 1900-talets böcker ännu förvaras av församlingen.

2003-10-24, 14:55
Svar #30

Anders Andersson

Jag har skapat en ny diskussion Släkter: Övriga släkter A-B: Adelöv för det fortsatta utbytet av information rörande personer och släkter med detta efternamn.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna