Befolkningsstatistik 1800-tal(liten redogörelse på prov)

[Stefan Lundgren]

Dessa siffror är relaterade till min uppsats på historiska institutionen på Uppsala Universitet. Syfte är att det kanske kan räknas som tillgång i någons släktforskning.
 
Befolkningsförändringar(invånarantal) 1805-1890
 
Husby-Långhundra
 
1805 966
1810 918
1820 845
1830 963
1840 997
1850 976
1860 1040
1870 1136
1880 1178
1885 1145
1890 1204
 
Almunge
 
1805 1621
1810 1580
1820 1584
1830 1742
1840 1813
1850 1911
1860 1870
1870 2010
1880 2176
1885 2130
1890 2188
 
Närtuna
 
1805 815  
1810 803
1820 831
1830 833
1840 911
1850 911
1860 986
1870 1027
1880 1089
1885 968
1890 1032
 
Almunge
 
1805 1621  
1810 1580
1820 1584
1830 1742
1840 1813
1850 1911
1860 1870
1870 2010
1880 2176
1885 2130
1890 2188
 
Knutby
 
1805 1254
1810 1202
1820 1279
1830 1420
1840 1492
1850 1520
1860 1545
1870 1663
1880 1675
1885 1694
1890 1744
 
Bladåker
 
1805 664
1810 674
1820 724
1830 780
1840 864
1850 869
1860 875
1870 922
1880 1050
1885 972
1890 970
 
Vidbo
 
1805 577
1810 560
1820 555
1830 545
1840 559
1850 646
1860 651
1870 744
1880 752
1885 693
1890 656
 
Källa: SOS BEFOLKNING 1880 o 1890
 
MVH
Stefan Lundgren

[Arne Forsman]

Missväxt i Uppland?
Anders Olofsson, f. 1812-06-10 i Bondkyrka (C), var Akademie Bonde i Skälsta i Ramsta (C). Han flyttade till Järlåsa (C) 1841 med sin familj och blev Rättare på gården Carinbo.  
Måste han lämna sin gård på grund av missväxt?
Är det någon som känner till om det var missväxt i Uppland då?

[Stefan L.]

S O S Sveriges Officella Statistik är en föregångare till Statistisk årsbok, troligvis kan du få reda på om det var missväxt. Om du bor i Stockholm så kanske Kungliga Biblioteket eller Riksarkivet som har tillgång till den. I Uppsala vet jag att Carolina har den.
MVH
Stefan Lundgren

[Göran Ulväng]

Arne! Sveriges Officiella Statistik påbörjades först från 1860-talet. Men däremot fanns det en föregångare i Tabellverket, skapat redan vid mitten av 1700-talet. Detta material, som till största del behandlar befolkningen, men även i viss mån jordbruket, förvaras i församlingsarkiven. Det var prästerna som var ålagda att samla in materialet. Jordbrukets utveckling kan bättre följas i Landshövdingarnas femårsberättelser. Dessa finns i tryckt form från 1830-talet och framåt, och finns på alla större bibliotek och landsarkiv. Före 1830-talet finns de i Kammarkolleigets arkiv på Riksarkivet. Som underlag för dessa femårsberättelser använde landshövdingen rapporter från länsmän och kronofogdar. Dessa handskrivna rapporter finns i häradsskrivararkiven och i kronofogdearkiven, också de på landsarkivet. Även i Hushållningssällskapets arkiv finns årliga rapporter om jordbruket. Uppsala läns Kongl. Hushållningssällskaps arkiv finns på landsarkivet.Jag har själv använt alla dessa rapporter och femårsberättelser i min forskning och funnit dem mycket användbara. Se t. ex. min licentiatavhandling Böndernas hus. Den agrara bebyggelsen i sydvästra Uppland under 1700- och 1800-talen.
Hälsningar
Göran

[Stefan L.]

Hej!
Jag snubbade över några uppgifter från Tabellverket i Järlåsa och Ramsta i början av året 1841, det sägs ingenting om de ekonomiska förhållanden, ej om det var hög- eller lågkonjuktur inom jordbruket.
 
Lite befolkningsuppgifter om Järlåsa för året 1841)
 
Födda: 13 pojkar o 6 flickor(varav tre gossar som föddes utanför äktenskapet)
Det var inga dödsfödda.
 
Av barnföderskorna så toppade denna lista av fem kvinnor mellan 20-25 och 35-40 år, upplysningsvis kan meddelas att det var en kvinna som fick barn som var i åldersklassen 45-50 år.
Åtta kvinnor av de 19 som förlöste under detta år var bärgliga. Två var fattiga.
Sju personer avled, den yngste var en pojke mellan 1-3 år. Två dog av lungsot, skröplighet o div olika febrar.
 
Folkmängden från förra året var 319 män o 318 kvinnor.
 
Inflyttade: 81 personer
Utflyttade: 18
 
Folkmängden kunde öka lite grann tack vare att antalet födda översteg antalet döda, det var alltså ett födelseöverskott på tolv individer under detta år.  
 
RAMSTA 1841
 
Det föddes åtta pojkar och fyra flickor i denna socknen, varav två pojkar var födda utomäktenskapet.  
I Ramsta fick en tonåren ett barn, sex kvinnor föddes och sju från knappa förhållanden.
Tre personer avled(varav två änkor).
Nästa år kom RAMSTA ANNEX ut, det stod ungefär samma sak som under 1841.

[Arne Forsman]

Hej Göran Ulväng!
 
Tack för ditt inlägg för några år sen rörande eventuell missväxt i Ramsta i Uppland på 1840-talet.
Din licentiatavhandling Böndernas hus. Den agrara bebyggelsen i sydvästra Uppland under 1700- och 1800-talen verkar intressant.
Har du möjligen ett exemplar till övers?
 
frågar   Arne Forsman,  Kronotorpsgatan 3,
  602 09 Norrköping.