Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2005

[Anders Lindberg]

Jag har skrivit en universitetsuppsats i kulturgeografi om det historiska landskapet i Tärna socken vid mitten av 1600-talet. Det finns inga direkta personuppgifter med i uppsatsen men däremot intressanta uppgifter rörande byarnas struktur, markfördelning och äldre historia. Jag har även uppgifter som inte publicerades i uppsatsen rörande ägarnamn, boskapsinnehav och åkerareal etc. som jag gärna delar med mig till den som är intresserad. Jag har även viss kännedom om den norra delen av socknen från 1800-talet och framåt. Hör gärna av er för mer upplysningar!

[Anna Orebrand]

Hejsan Anders!
 
Din uppsats låter väldigt spännande! Jag har själv en del anor från Tärna, även om jag ännu inte har utforskat denna gren av släkten särskilt väl.
 
Nu till min fråga. Har du möjligtvis några uppgifter om byarna Brunsbo och Skarbolandet i ditt material?

[Anders Lindberg]

Hej Anna! Visst har jag information om Brunnsbo och Skarbolandet! Just dessa två hade jag valt ut för lite noggrannare studier i min uppsats. Vilket sammanträffande! Dessutom var jag senast i måndags i Skarbolandet, min farbror brukar nämligen den ena gården! Jag ska sammanfatta lite kort vad jag vet så kanske vi kan höras genom mail för utförligare upplysningar.
 
De två hemmanen var vid1600-talets mitt varandras motpoler i socknen. Brunnsbo nämns första gången 1415 och var ett helt mantal. Åkerareal och äng var bland de största i socknen, drygt 36 tunnors utsäde och höskörden uppgick årligen till 417 lass.  
Boskapslängder visar att det fanns ett stort antal dragare och många kor. Inriktningen verkar ha varit åkerbruket och den enorma mängden hö såldes förmodligen delvis till närmsta stad eller direkt till Bergslagen.1623 brukades hemmanet av Erik Persson och 1640 hade en delning skett i två gårdar, som brukades av Erik Hansson och Bengt Eriksson.  
 
Skarbolandet nämns första gången 1540 och var ett skattetorp med en tidigare historia som boland till Fastparbo by. Åkerarealen var 1650 blygsamma 5 1/2 tunna utsäde, fördelat på två små gärden. Ängen var intet myckit bärande, den gav endast 35 lass. Boskapens fördelning visar höga tal för kor och kvigor, inriktningen var antagligen mjölkhushållning. 1623 hette brukaren Peder Andersson och 1640 Anders Persson. Från 1700-talet och framåt finns två gårdar, som brukas än idag. Den ena gården ägdes från mitten av 1800-talet av Johan Persson och senare tog hans son Fredrik Johansson över. Denne dog dock ung och istället tog hans syster och hennes man över. Idag bor där Helge och Ruth Juhlin. Den andra gården ägdes i slutet av 1800-talet av familjen Andersson,  som senare tog sig namnet Skaränger. Gården såldes 1983 till Leif och Wivi-Anne Lindberg som idag driver gården. Sammanslagning har skett med flera andra gårdar och småbruk - idag är nog Skarbolandet den största gården i norra Tärna.

[Anna Orebrand]

Hejsan Anders!  
 
Tack för ditt mycket intressanta och ingående svar! Kul också att du hade studerat Brunnsbo och Skarbolandet lite närmare! Själv kände jag praktiskt taget inte till något om dessa byar innan. Som jag nämnde i mitt förra inlägg har jag ännu inte haft tid att ägna någon större uppmärksamhet åt den del av släkten som kommer från Tärna. Jag har sålunda bara följt denna gren till början av 1800-talet, då två av mina anor föds i Brunnsbo respektive Skarbolandet.* Min anknytning till dessa två byar och Tärnabygden i övrigt sträcker sig sannolikt betydligt längre tillbaka i tiden än så. Jag måste också säga att jag nu känner mig synnerligen inspirerad att ge mig i kast med denna outforskade gren av släktträdet!
 
* Dessa anor är för den intresserade Erik Ersson, född 1809-07-23 i Brunnsbo och Maria Larsdotter, född 1815-02-11 i Skarbolandet.

[Anna Orebrand]

Efter att ha läst på lite om Tärna har jag insett att denna diskussion egentligen förs under fel landskap! Tärna hör mycket riktigt till Västmanlands län, men ligger väl i Uppland!? Detta är måhända ännu ett bevis på att länen kanske förvirrar mer än de strukturerar...
 
OBS! Om jag är helt fel ute nu hoppas jag att någon snarast rättar mig!

[Swen Stockhaus]

Jag hittade lite uppgifter på nätet (www.crossnet.se/karta/) om Tärna:
 
 
Tärna församling
Knuten till: Kumla församling
Svenska kyrkan
 
Post & besök: Tärna församling, 733 93 Sala

[Anders Lindberg]

Vilken miss av mig! Självklart ligger Tärna i Uppland men tillhör Västmanlands län. Gränsen går i Sagån och utgör samtidigt Tärnas sockengräns i västra och halva södra delen. Jag är så van att använda länsbeteckningarna för min egen släktforskning att jag helt missade att Anbytarforum faktiskt hade rubriken Landskap. Beklagar detta!  
 
För den som vill läsa mer om äldre förhållanden i socknen och lite typiska seder och bruk rekommenderas två äldre böcker, de enda som mig veterligen har skrivits om Tärna. De får givetvis läsas något källkritiskt men speglar ju ändå den tid de är skrivna i:
 
Borgman:  Försök till historiska anteckningar öfver Tärna socken (1827) samt Forssell: Beskrifning öfver Tärna socken (1904).
 
Jag tror att Vitterhetsakademiens bibliotek och Kungl Biblioteket har båda i sina samlingar och jag vet att Stadsbiblioteket åtminstone har Forssells bok.

[Håkan Skogsjö]

Nu har jag flyttat Tärna till Uppland.

[Tommy Myrsell]

Hej!
 
Jag har min härstamning bl.a. ifrån Norr Hovberga och Sör Hovberga i Tärna socken. Det skulle vara mycket intressant få taga de vad du kan tänkas känna till om dessa båda byar.
 
Hälsningar
Tommy Myrsell

[Camilla Wallin]

Hej Anders
Jag skulle vilja veta mer om Smedsbo, Tärna. Min mormor har arbetat som piga där och det skulle vara kul med mer information. Tack!

[Anders Lindberg]

Hej Tommy! Du har fått vänta länge på svar men nu kommer det lite uppgifter.  
 
Byarna Norr Hovberga och Sör Hovberga ligger som du säkert vet i den södra delen av Tärna socken, nära Sagån som är landskapsgräns mellan Uppland och Västmanland. Hovberga nämns första gången i de skriftliga källorna år 1415 (Hoberge). Ungefär så uttalas även ortnamnet av de som bor i Tärna idag, nämligen Håbberga, med betoning på första stavelsen. Någon gång under medeltiden bör den ursprungliga byn Hovberga ha delats i två hälfter.  
 
Från mitten av 1600-talet finns en s.k. geometrisk jordebok i Lantmäteristyrelsens arkiv i Gävle. Kartan visar att N. Hovberga bestod av en skattegård om 12 öresland, taxerad till ett helt mantal. Byn hade tre åkergärden om totalt 27 1/2 tunnors utsäde samt en liten vret om 1 3/4 tunna. Ängsmarken längs Sagån var mycket stor. Där slogs årligen 456 lass hö på ängarna Lagmansängen, Storängen, Viggen och Gåsmyran. Det är en närmast ofattbar mängd hö! Byn hade även ”tillfylles skog och mulbete, svedjeskog nog men timmerskog intet”.  
 
Samma karta visar även S. Hovberga, en skattegård om 10 öresland, taxerad till ett helt mantal. Här fanns fyra åkergärden om totalt 33 1/2 tunnors utsäde samt två mindre vretar om tre resp. två tunnors utsäde. Ängsmarken var betydligt mindre. Storängen, Viggen och Skäbo äng gav totalt 193 lass hö. Hö slogs även i en hage (30 lass) och på den ena vreten (10 lass). Byn hade även tillgång till litet fiske i Sagån, tillräcklig svedjeskog men timmerskog intet, mulbete till nödtorften”.  
 
Jag har även lite personuppgifter från första hälften av 1600-talet, hämtade ur boskaps- och utsädeslängder, mantalslängder och jordeböcker samt Älvsborgs lösen. Jag har inte studerat samtliga år utan endast vissa stickprov. Så här ser de personuppgifter som jag lyckats att knyta till de olika gårdarna ut:
 
S. Hovberga: Per Olofsson nämns från 1616 till 1652 (Älv 1616, BoU 1620, 1623, 1639, Mtl 1628, Jb 1646, 1652). Från 1642 nämns även Per Pedersson (Mtl 1642, 1647, 1649, 1651, 1654).  Troligen är han son till Per Olofsson liksom Erik Persson och Anders Persson (Mtl 1649, 1654).
 
N. Hovberga: Anders Larsson nämns 1616 samt även några gånger senare (Älv 1616, Mtl 1630, 1642, Bou 1639). 1620 antecknas istället hustru Margareta (Bou 1620, 1623). Det finns även en Per Larsson (Mtl 1628, 1630, 1642, Bou 1630, 1639) liksom Henrik Larsson (Mtl 1628). Kanske är de bröder till Anders Larsson och Margareta deras mor?  En Anders Andersson dyker upp 1649 (Mtl 1649, 1651, 1654) och änkan Margareta finns från 1649 (Mtl 1649, 1651). Från 1651 nämns även Erik Persson (Mtl 1651). Det verkar som Anders Andersson är son till Anders Larsson och Erik Persson son till Per Larsson. Det nämns även en Lars Pedersson (Jb 1646, 1652). Det är något oklart om det är gamla uppgifter som släpar efter i jordeboken. Eventuellt är i så fall denne Lars Pedersson far till Anders, Per och Henrik.
 
Hoppas att det är något som är av intresse för dig! När bodde din släkt i Norr resp. Sör Hovberga?
 
Hälsningar Anders

[Anders Lindberg]

Byarna i Tärna norra rote är jag särskilt intresserad av!  
 
Min tanke är att samla in personuppgifter om de som har bott där. Det gäller Fastparbo, Skarbolandet, Solbo, Patringbo och Bärtbo. Till dessa hörde även torp och lägenheter, som t.ex. Dragkärret, Dalfallet, Sörbotorp, Björklunda, Oxhagen, Rätvarvet och Vretvarvet.  
 
Jag är även intresserad av fotografier, uppgifter om byggnader och odlingslandskapet.  
Det skulle kunna vara kul att så småningom sammanställa detta material till en liten skrift. Hör av dig om du har material om dessa byar!
 
Hälsningar Anders Lindberg
f.d. Tärnabo, nu Stockholm

[Tommy Myrsell]

Hej Anders,
 
Tack så mycket för uppgifterna om Norr Hovberga. Min släkt bodde där till 1921 då min farmor och hennes föräldrar flyttade upp till Dalarna. Kvar i fanns dock farmors farfar Karl Erik Karlsson, vilken året efter flyttade till Ransta, Kumla, där han dog 1945. Jag har gårdsarkivet kvar ifrån deras tid, bl.a. med handlingar om Sagåns sänkning osv. Släkten fanns bosatt i Hovberga 1766 då en anmoder föddes där, tidigare har jag inga uppgifter om, och husförhörslängderna inte sträcker sig fler generationer tillbaks. Finns det mer uppgifter är jag glad för dem, första person i släkten var Johan Andersson.
 
MVH
 
Tommy Myrsell

[Anna Tägtström]

Jag söker uppgifter om hustrun till Olof (Olaus) Collinder 1692-17/8 1775, comminister i Tärna. Hustruns namn skall vara Christina Elisabeth Fontin, dotter till kyrkoherden i Tärna församling.  
 
Även tacksam för uppgifter om deras barn.
 
Tack på förhand.//mvh anna

[Kjell-Åke Lundström]

Min styvmorfar Robert Aron Lundén är enligt födelseboken för Nora född 1888-02-03 son till arbeteren Wilhelm Lundén och hans hustru Maria Katarina Larsdotter född 1863. Robert Aron brukade alltid kalla sig för Västmanlänning och han var en mästare att berätta, jag minns hur jag kunde sitta i timtal och lyssna på hans berättelser. Vad jag särskilt funderade över, var hans berättelser från Tärnsjö. Han berättade att en natt när han bodde i Tärna i Lappland, hade han en dröm, och i drömmen kom hans mamma in till honom och hon hade en lång vit särk på sig. Hon omfamnade Robert och sa, nu träffas vi nog inte mer, sedan försvann hon. Detta var ju lite spökhistorier när man var inte så gammal. Men jag fick själv uppleva då han fick en ny dröm i slutet av 1950-talet. Då berättade han att hans bror hade kommit till hans säng på natten, klädd i en vit lång särk och omfamnat honom och sagt bror min, nu ses vi inte igen! Dagen efter kom det ett telefonbud (vi hade ingen telefon), att hans bror hade avlidit kvällen före, och han hade inte varit sjuk, utan han dog i hjärtinfarkt.
Robert Aron dog 1973-11-06 i Tärna Lappland och lika märkligt tycker jag det var att hans släkt levde i Tärna i Uppland/Västmanland.

[Jouni Tervalampi]

Hej!
 
På 1600-1700-talet vandrade en grupp skogssamer
och ända ned till Tärna sn för i socknen finns Lapphällarna. Jag undrar om något har sett några eller någon Lapp i kyrkoböckerna i socknen.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Anders Lindberg]

Hej Jouni!
 
Jag vet inte var du har för grund för din teori om att en grupp skogssamer skulle ha vandrat till Tärna socken i Västmanlands län (landskapet Uppland)? Jag har i alla fall inte hittat några sådana bevis i kyrkobokföringen men det kanske finns någon annan som har hittat någon same i Tärna?  
 
Jag tror dock snarare att namnet Lapphällarna har en helt annan förklaring. Berget ligger nämligen delvis på min farbrors skogsmark i Tärna och jag har forskat en del i socknens historia.  
 
Min teori är att berget har fått sitt namn efter ett skogsskifte som gjordes på 1780-talet i Smedsby by. I samband med storskiftet skiftades även skogen upp i smala remsor. Vid Lappberget ligger än idag ett femstenarör från vilket flera smala skogstegar utgick, ungefär som bitar i en rund tårta. Jag tror att detta kan vara förklaringen till namnet Lapphällarna, nämligen att skogsmarken vid detta berg var uppdelad i en mängd små lotter, lappar (jmf t.ex. ordet åkerlapp som betyder en liten åker). Kanske finns det någon som har en annan förklaring?
 
Hälsningar Anders Lindberg

[Jouni Tervalampi]

Hej Anders!
Jodå! Det fanns flera skogssamiska familjegrupper i Dalarna och Gästrikland som vandrade runt i Dalarna, Västmanland, Uppland och Gästrikland på 1700-talet. Ur Passjournaler från Gävleborgs län från 1700-talet finns det flera uppgifter att olika samer skulle fara Distingmarknaden i Uppsala och till Stockholm för att sälja levande renar. Det finns även uppgifter i Tärnas socken närhet där vi träffar på dem (och de har troligen bott vid Lappberget och Lapphällarna för här ligger det närmaste Lappnamnet). År 1765 for en tysk genom Uppland och vid Härvsta mötte han tre samer som var på jakt och alla bar på varsin bössa. I dödboken den 17 februari 1804 i Hedesunda socken kan vi läsa att lappmannen Lars hade dött vid ett fall utför trappa under ett besök i Sala.
  Ort- och naturnamn har en stark tradition. Idag finns det namn som är över 2000 år gamla som t.ex. Tuna och Ullvi. Vi betyder helig plats och Ullvi betyder solguden Ulls heliga plats . Nerthus, Skade och Ull dyrkades från århundrade före Kristus till mitten av 500-talet.  
  De naturnamn vi finner med förleden Lapp ska man koppla till samer Det finns flera exempel på detta: I dopboken den 29 jan 1688 från By socken i Dalarna bodde de samiska föräldrar i en lappkoja (lappkåta) norr om sjön Rossen och vad finner vi på den Gröna Ekonomiska kartan norr om sjön Rossen om inte Lappberget. I dödboken från den 13 jan 1778 i Söderbärke socken står det  Lisa Hansdotter även kallad Lapp-Lisa. Född 1703, 25 januari, Nybygget af Lapp-folk i Norrbärke socken i Dalarna. Vad finner vi inte på den ekonomiska karta om inte Lappberget strax intill Nybygget.  
  Det kan finnas enstaka Lappnamn som har en annan bakgrund och Lapphällarna och Lappberget i Tärna socken kan ha den förklaring som du har uppgett. Eftersom det inte finns några Lappnamn i kyrkoböckerna. Skogssamerna var ju nomader och de ända spåren efter dessa skogssamer är uppgifter i kyrkoböcker efter 1685 när barnen döptes, när samer gifte sig och när de dog och arkeologiska spår. Personligen tror jag att det var här skogssamer bodde när de skulle besöka Sala, fast de inte syns några spår efter de i kyrkoböckerna, men det kan finnas spår efter deras eldstäder vid Lappberget och Lapphällarna, likande den jag fann vid Lappmarken utanför Västerås (se http://hem.passagen.se/terven/Samer.html ) Några arkeologiska specialinventeringar vid Lappnamn har ännu inte gjorts i de fyra tidigare uppräknande länen.
 
  Samelägren låg alltid utanför städerna och byarna, dels beroende på deras renar och  
att de var hatade av vissa svenskar. Samer som besökte Avesta hade sitt läger vid  
Lappmarken vid Vansjön. De som besökte Hedemora och kom från västra sidan Dalälven hade sina läger vid Lappberget i Norrbärke eller vid Lappmyran i Hedemora socken och de som kom från den östra sidan hade sitt läger vid Lappberget på andra sidan sjön Hovran. De som besökte Grängesberg bodde antingen vid Lappudden vid Södra Hörkens strand eller vid Lappamossen vid sjön Norra Hörken. Eller också vid Lapptjärnen eller vid sjön Haggen i Grangärde socken. När skogssamerna kom till Västerås så slog de läger vid Lappmarken vid Vångsta 8 km väster från Gamla Torget (Bondtorget) och Nya Torget (Fiskartorget) i Västerås.

[Anders Lindberg]

Tärna-forskare! Söndagen den 29 september 2002 kl. 14.00 kommer jag att hålla ett föredrag i Tärna bygdegård, Sala. Temat kommer att vara Landskap och bebyggelse i förändring, Tärna sockens historia från medeltid till modern tid.  
 
Utgångspunkten är en kulturhistorisk inventering av socknens norra delar som jag har färdigställt under våren 2002. Arbetet fokuserar som temat antyder på landskap och bebyggelse i den norra roten men givetvis kommer även personhistorik att behandlas, t.ex. nybyggarna under 1600-talet och 1800-talets andra hälft samt torpare vid sekelskiftet 1900. Jag kommer även att visa en del fotografier och äldre kartor, t.ex. geometriska jordebokskartor från 1650-talet storskiftes- samt lagaskifteskartor.
 
Vem som helst är välkomna att komma och lyssna!
 
Hälsningar Anders

[Erland Sjöstedt]

Hej. Är det ngn därute som vet ngt om rustmästaren Jöns Brunbergs, född 1687 i Brundbo Tärna socken, far soldaten Per Matsson Brunberg och mor Cathrina Jönsdotter ? Rustmästar'n har jag mycket på men inget om föräldrarna. Hoppas på tur. Hälsn. Erland

[scott howard]

>This is the information I have on my Carlsons.  
>Kristine Tessie Lindblom was born in Sweden 1818-1902 she had a daughter  
>Anna Matilda Lindblom 1851-1922 who married Carl Petter Carlsson B.1/8/1852  
>they had  
>Hilma, Wilhemina Ellen, Perry and Carl  
>Hilma Elida Carlson was born Apr 26 1878 in Sweden  
>Ellen Carlson was born May 27, 1880 in Sweden she married Edgar Howard in  
>Pierce City, they ran a general store there. They are my great grandparents.  
>The Carlsons are from Tarna, Vastmanland Sweden  
>Carl and Perry Carlson must have been born in the US  
>The whole family moved 1881-04-28 to North America  
>It seems Carl Petter Carlsson died and Anna Matilda Carlson was remarried to  
>Nils Olson  
I also have a picture that says on the back uncle Emil Carlson.  
>I have a picture of a Lydia Carlson married to August Bruenn. I also have about 10 cardstock pictures (2x3) that are from Sweden  
>that I cannot identify that must be pre 1880.  
>  
>I would appreciate any info on other Carlsons and how they may relate to my  
>side.  
 
 
Scott Howard

[Sven-Erik Samuelsson]

Hej!
Jag söker mina släktrötter på min mors sida.Jag vet av div.gamla handlingar att min mormor Hildur Johansson och morfar August Frösslund kommer ifrån dessa trakter (ca:1910-talet).Jag har en adress (Vad i Tärna). Är det någon som känner till dessa anfäder eller släktingar?
MVH S-E Samuelsson

[Ralf Lang]

Hej Anders  
 
Jag har mina anor från gården Mossan (Måssan) i Tärna socken. Jag undrar om du har något från denna gård i din uppsats? Givetvis är jag även intresserad av uppgifter från andra forskare.
 
Hälsningar Ralf

[Anders Lindberg]

Hej Ralf!
 
Här kommer ett utdrag ur min Tärna-uppsats om Mossan:
 
Vid mitten av 1600-talet kallades alla avgärda hemman vid Tingvastbo för Mossan, även Göransbo och Österbo Dessa enheter var troligen etablerade under tidigt 1600-tal. Senare kom endast två enheter att bära det namnet.  
 
Den ena gården i Mossan var avsöndrad från Tingvastbo, hade åker till 4 tunnland och ängsmark som gav 48 lass hö.  Den andra gården i Mossan var avsöndrad från Smedsbo, hade åker till 2,5 tunnland och ängsmark som gav 38 lass hö.
 
Enligt BoU 1639-40 hade de två brukarna, Per och Erik Andersson, tillsammans 2 hästar, 1 stut, 5 kor, 5 kvigor, 9 får och fem getter.  
 
Idag finns bara den ena gården i Mossan kvar. Någon gång under 1800-talet kom den andra gården i Mossan att brukas under Österbo och i samband med det blev troligen byggnaderna rivna. Gårds-läget låg antagligen i skogskanten strax norr om Österbo, vid vägen mot Mosstorpet.
 
 
Mossan 1907 (utdrag ur Häradskartan)

[Ralf Lang]

Hej Anders!
 
Tack för upplysningarna  
 
De anor som jag har fått fram i dagsläget ligger betydligt senare, de som har varit bosatta i Mossan är enligt nedan:
 
Bonden Anders Ersson från Mossan som enligt vittnen levde i 29 år, gift med Anna Olofsdotter f 1694 i Nickbo, Vittinge, död 1751-05-18 i Mossan. Ovanstående uppgifter är från noteringar vid Anna Olofsdotter död 1751 (Tärna E:1 1751-1789)
Deras son
Bonden Eric Andersson f 1724 i Mossan, d 1775 i Mossan  
gift 1745 med Sara Andersdotter f 1719 i Simtuna sn, d 1795 i Tärna sn
Deras son  
Bonden Anders Ersson f 1749 i Mossan, d 1817 i Mossan
gift 1777 med Catharina Pehrsdotter f 1750 i Haraker sn, d 1818 i Mossan  
Deras son
Bonden Eric Andersson f 1782 i Mossan
gift 1803 med Lisa Ersdotter f 1781 i Torstuna sn
 
Hälsningar
Ralf

[Jahn-Olov Myhrman]

Hej! Jag har börjat att släktforska är det någon som har information om södra hovberga . Min fff Johan Erik Solberg född 30-9 1812 i kila Västmanland . Han var gift med Christina Brännström 27-10 1815. Min fff var soldat 140 Jag tror dom fick 7 barn därav min ff Erik Leonard som senare bytte till myhrman . han var grenadjär 29 i Myrby badelunda socken .Vore tacksam om någon hade något mera att berätta om.

[Angela Denfeld-Keil]

Hej, jag hoppas att ni kann hjälpa mig: Fyra aar sen har vi köpt en liten gaard i Gölja, Simtuna socken i Uppland, nästan paa gränsen till Västmanland. Gaarden kallas Stängslet idag, men jag har läst namnet Stängslen ochsaa i gamla karter. Vem vet mer om varas lila gaard? Orsäkta min daalig svenska och den konstiga skriv-vis. Jag är tyska och fortfarande lära mig svenska.
Tack paa förhand!
Hälsningar
Angela

[Jimmy Mårts]

Hej!
 
Jag undrar om någon forskar i släkten efter
en f.d. soldat Carl Larsson Bännström f.1820-02-25 i Altuna och d.1890-12-19 i Tärna?
Jag har en boupteckning jag gärna delar med mig en kopia av, om någon är intresserad?

[Erik Bertholtz]

Hej Anders!
 
Jag har släktforskning på min fars sida som projektarbete i skolan, och jag undrar om du kanske har lite fakta om bygden, särskilt Gränsbo?
Även Korgesta och Brunnsbo, för där har min pappa och farfar tidigare bott.
Jag är nybörjare på släktforskningsområdet, men intresse finns.
Min mailadress är ipren4ever@hotmail.com, och du får hemskt gärna skicka faktan dit.
 
PS Jag har din uppsats Landskap och bebygglese i förändring DS

[Arne Forsman]

Hej Angela!
 
På CD-skivan: Sveriges befolkning 1890 finner man följande.
 
I Gölja bodde, 1890, 74 personer, varav lite över hälften barn.  
En var Smed och 6 var Hemmansägare (Bauern). Däremot fanns inga torpare eller statare men flera drängar och pigor.
 
Detta tyder på att byn hade 6 bondgårdar men inga torp.
 
Hälsningar  Arne Forsman.
            Kronotorpsgatan 3
            602 09 Norrköping
         Tel 011-31 12 34.  
         Epost afors@algonet.se