Kvartermästaren på Rygglösa, Bettna sn. Tufwe Wallentinsson Lindwall.

[Peter Eriksson]

Hej Sven Wallerstedt m.fl.!
Här har jag gjort en egen diskussion för Tufwe och hans familj under Södermanland eftersom det var här jag hittade honom först.
Har tidigare varit under Bettna socken (D) och under von Hagen.
Det är nog mycket möjligt att det handlar om samma Tufwe som den i Linköping (E) och  
Badelunda socken (U)
 
Tufwe och hans hustru Karin Larsdotter,  
hade sonen Valentin som var trumpetare på Livregementet till häst Överstelöjtnantenes kompani, Västmanland (U) och dottern Margaretha.  
Det här fann jag i Generalmönsterrullan för Livregementet till Häst år 1713 att han var barnafödd i Östergötland och Linköpings stad,
44 år gammal, alltså född 166(9).
 
Detta fann jag i Linköping Domkyrkoförsamling C:1 1664-1694.
 
Vigselboken: 1667-13/9 Tufwe Wallentinsson och Karin Larsdotter.
(Namnen stämmer in på de i Badelunda.)
 
Födelse och dödboken:
Kerstin Tufwesdotter, f. 1668-?/8, döpt 1668-8/8. död?
År 1669 finns ingen Valentin nämnd, möjligt att han var född i någon av de andra församlingarna i Linköping?.
Son dödfödd, 1670-?/2, beg. 1670- 6/2.
Dotter dödfödd, 1671-?/11, beg. 1671- 5/11.
Margaretha Tufwesdotter, f. 1673-?/1, döpt 1673-16/1, födelseåret verkar stämma in på min anmoder som var gift med ryttaren och rusthållaren
Daniel Rahm i Löta, Bettna sn.  
Anna Tufwesdotter, f. 1676-?/2, döpt 1676-3/3, död?.
 
Jag har lite mer om Valentin och Margaretha men återkommer med det senare.
 
Med vänliga hälsningar  
Peter Eriksson.

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Peter!
 
Grattis till Dina fynd!
 
Vid min genomgång av protokollen från Linköpings rådhusrätt för 1681 har jag för den 22/6 noterat att kvartermästaren Tufwe Wallentinsson finns omnämnd. Varför man i boken Linköpings historia, del II:2, sid 627, betecknar honom som kornett är oklart; man hänvisar i noten till samma mål som ovan.
 
Alltså: Det förekommer en kvartermästare Tuve Valentinsson (TV) med denna titel och detta namn först i Linköping, senare i Badelunda och slutligen i Bettna. Denna ovanliga konstellation av yrke och namn gör det högst troligt att det rör sig om samma individ. Denna hypotes stärks av att hustruns namn också är likartat (Karin Larsdotter). När Du nu också funnit att TV:s son Valentin från Bettna fötts i Linköping ca 1670, bör detta innebära att dennes syster Margareta också bör ha fötts där, eftersom TV i Linköping ju fanns kvar i denna stad år 1681. Din Margaretas förmodade födelseår stämmer perfekt med vad Du funnit i Linköpings födelsebok. Ja, mycket mer kan man nog inte begära för att fastslå att den kvartermästare TV som fanns i Linköping också är identisk med TV i Badelunda och TV i Bettna. För säkerhets skull vill jag passa på att litet ofint fråga om det verkligen står Kerstin (och inte Valentin) i Linköpings födelsebok för 1668?  
 
Med andra ord: Din anmoder Margareta Tuvesdotter var dotter till Karin Larsdotter och kvartermästaren i Linköping/Badelunda/Bettna Tuve Valentinsson, vilken i sin tur var son till en än så länge okänd Valentin och dennes hustru Anna Eriksdotter i hennes första gifte (gift 2:o med borgmästaren i Linköping Johan Zackrisson Ulf).
 
Grattis än en gång och hj. hlsn!
 
Sven W

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Korrigerar ett namn i texten ovan.. (och inte Valentin) skall det stå, inget annat.

[Peter Eriksson]

Hej Sven!
Jag får tacka för ditt svar jag ska kolla igenom
kyrkoböckerna för Linköpings Domkyrkoförsamling
igen. Det kan vara något jag har missat?
 
Här kommer litet mer om Margaretha och Valentin.
 
Margaretha var gift en gång innan äktenskapet
med Daniel Rahm i Löta, Bettna sn. (D)
 
Gift 1:o 1702-19/10 i Badelunda sn. (U) med en
som hette Leonhard Ekman, f.?, d.? mellan 1703-
1708?. Yrke?  
De fick en dotter tillsammans, som hette
Anna Catharina Ekman, f. 1703-9/7 i Berga,
Badelunda sn. (U) döpt 1703-12/7. Död?
(Badelunda C:1 1697-1717)
 
Anna Catharina var även hon bosatt i Löta,
Bettna sn. (D) Hon fick en oäkta dotter år
1726 i Bettna.
Hedvig ?, (hon hade ett dubbelnamn men jag
kunde bara tyda det första namnet).
f. 1726-31/10 troligtvis i Löta, Bettna sn. (D)
döpt 1726-1/11. Död?
 
År 1727 i Renoverad dombok för Oppunda härad,
så nämns Enkan hustru Margaretha Lindwall,
Anna Catharina Ekman och Löjtnanten Tobias
Runbom, angående äktenskapshandel mellan
Tobias och Anna Catharina så troligtvis var
han far till barnet? Jag ska försöka kolla
igenom domboken, det var ganska många sidor.
 
Valentin fick ett oäkta barn i Badelunda sn. (U)
 
Anders, f. 1700-23/12 i Tågen?, Badelunda sn. (U)
döpt 1700-28/12. Död?  
Jag vet inte vem modern var men jag ska kolla
i dombok, för Siende härad.
 
Med vänliga hälsningar
Peter Eriksson.

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Peter!
 
Tack för dessa nya och spännande upplysningar!
 
Vad gäller släkten Runbom finns det redan - som Du kanske vet - en diskussion, initierad av Ola Larsson. Betr. Tobias Runbom (1687-1772) kan tilläggas att han vid VT 1728 (? 24) erkände ett utomäktenskapligt barn med Marit Jonsdotter i Floda.
 
Betr. Din anfader Daniel Melchiorsson Rahm kan jag också som en liten ögonblicksbild nämna att han vid Villåttinge HT 13/10 1696 agerade å kyrkoherde Magnus Sandbergs vägnar angående en utebliven reparation av en klocka.
 
Slutligen kan jag komplettera bilden betr. Sara Månsdotter (Daniels faster) med att hon - enl. Oppunda häradsrätts småprotokoll VT 1707 - den 30/11 föregående år ingått ett kontrakt med kyrkoherden Anders Geringius om (livslångt) underhåll i utbyte mot halva rustningshemmanet Löta.
 
Hj. hlsn!
 
Sven

[Peter Eriksson]

Hej Sven!
 
Jag får tacka så mycket för upplysnigarna om Daniel Rahm och hans faster Sara Månsdotter och
för tipset om Runbom.  
 
Jag har kollat igenom Generalmönsterrullan,
för Livregementet till Häst. I rullan för
år 1705 så står det ifall jag har läst och
förstått rätt att Tufwe Wallentinsson blev
tillställd som rusthållare genom arv?
Rusthållaren innan var död.
Frågan är om han ärvde rusthåll Nr: 115, Rygglösa
av Ryttmästaren Tufwe Ersson som står i rullan
åren innan? Han var senast nämnd 1704 för Nr:115,
Rygglösa, Nr:116, Dalby och Nr:117, Brunsta.
För Nr:116 och Nr:117 så står en Ryttmästare
Wigelstierna som arvtagare. Så det borde finnas
ett visst släktskap mellan dessa personer?.
Nu undrar jag ifall det finns någon som känner
till något mer om detta?  
Jag ska kolla mer i Rullorna.
 
Med vänliga hälsningar
Peter Eriksson.

[ola larsson]

Kan tillägga att Tobias Runbom var svåger till ryttaren och rusthållaren Johan Frost i Löta, Bettna, vilken delade rusthåll med Daniel Rahms änka.

[Peter Eriksson]

Hej Ola m.fl.!
 
Tack för upplysningen om Tobias Runbom och Johan
Frost, det kan ju förklara relationen mellan
Tobias och Anna Catharina Ekman. De träffades nog
första gången i Löta?.
 
Detta har jag funnit sedan jag var inne senast.
I domboken för Linköpings Rr o Mag 1679 i Februari
angående arv efter Borgmästaren Johan Zackrisson Ulf och Anna Ericsdotter, så fann jag namnet på Tufwes pappa, där nämns han som Tufwes Sal. fader Wallentin Sömmering. Det hade med en morgongåva att göra där han nämns. Sedan nämns en Tufwe Ericsson som hade skrivit ett brev de dato Daleby
d: 14 Augusti 1678 under Actoris in replica lit. C. Kan det vara samma Tufwe som bodde på Dalby i
Bettna socken (D)?.
I samma mål så nämns det att Sal. Anna Ericsdotter
hade ett arv i Södermanland som hon efter sin Sal.
moder 1673 bekommit.
Jag återkommer med mer om Wallentin Sömmering och
Johan Zackrisson Ulf.
 
Med vänliga hälsningar
Peter Eriksson.

[ola larsson]

Hej Peter!
 
Har funnit kapten Wallentin Sommaring (Sommarink) vid Södermanlands regemente. Avliden före 29/3 1645. Biografi i Kungliga Södermanlands regementes historia del II s 93, och även nämnd i Kungliga Södermanlands regemente under 350 år på sid 38.
 
Fö som en parantes kan nämnas att Tobias Runboms andra syster fick en son 1716 i Blacksta vilken döptes till Falten. Då deras far, löjtnanten vid Södermanlands regemente, Petter Runboms bakgrund är obekant skulle det eventuellt kanske kunna finnas en gemensam koppling mellan släkterna mer än till Löta.
 
Mvh
Ola

[ola larsson]

Hej Peter!
 
I målslistan för hösttinget 1698 vid Oppunda häradsrätt skrivs ryttmästaren Tuve Eriksson med tillnamnet Silfverarm.
 
Enligt Elgenstierna under adliga ätten Silferpatron nr 239 var ryttmästaren Erik Jakobsson (Silfverarm) till Dalby i Bettna sn gift med Christina Tuvesdotter (Hökeflycht, nr 208), dotter av Tuve Björnsson och Margareta (Rosenstråle ?).
 
Mvh Ola

[Peter Eriksson]

Hej Ola!
 
Jag får tacka så mycket för dina mycket intressanta uppgifter, jag ska försöka se om jag kan hitta mer om detta.
 
Detta har jag i alla fall hittat om Wallentin Sömmering och Johan Zackrisson Ulf.
De hade två saker gemensamt de hade båda varit
gifta med Anna Ericsdotter och att de hade bott
på Rygglösa i Bettna socken (D).
 
Om Wallentin har jag hittat detta:
I Roterings och utskrivningslängderna för Södermanland 1623-1645 Rullfilm: WA:706-711.
År 1639 så kom Wallentin till Rygglösa då nämnd
som kaptenlöjtnant. År 1642 hade han som kapten
ett eget kompani i Oppunda härad. På Rygglösa som
tydligen var officersgård bodde han i alla fall t.o.m. vad jag vet till år 1644 då han nämns som
kapten.
Han var även nämnd i Jordeböckerna 1640-1643, år
1644 fanns inte med. År 1642 nämns han även i
Mantalslängden.  
År 1645 nämns en Måns i Jordeboken.
 
Om Johan Zackrisson Ulf har jag hittat detta:
Han var häradshövding i Södermanland. Jag råkade
se hans namnteckning i slutet av domböckerna på  
1650-talet. Han nämns även som häradshövding i ett
mål år 1655 den 5 September i Oppunda härad, som jag inte har läst igenom än.
 
Enligt boken Lagsagor och Domsagor i Sverige, av
Jan Eric Almquist, så var Johan Zackrisson Ulf underhäradshövding (uhh) 1646-52 i Jönåker, Rönö
och Hölebo härader samt 1646-55 i Villåttinge och
Oppunda härader alla i Södermanland.
Sedan nämns han som häradshövding (hh) 1653-72 i
Hanekinds härad. Och underhäradshövding (uhh)
1663 i Banekinds härad båda i Östergötland.
I jordeböckerna 1648-1656 så nämns Johan i Rygglösa, något år saknas.
Jag återkommer med mer senare.
 
Med vänliga hälsningar
Peter Eriksson.

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Peter och Ola!
 
Med stort intresse har jag tagit del av era inlägg nu i höst med en hel del ny spännande information, som nu stimulerat mig att ånyo ta itu med Tuve Valentinsson (TV) och hans familj.
 
Vad gäller Olas inlägg från den 15/8 kan väl först tilläggas att relationen mellan Tobias Runbom och Johan Frost påpekats av mig den 2/7 tre år tidigare under rubriken ”Petter Runbohm och Benedicta Tobiaedotter”, vilket väl belyser vilka problem som uppstår när diskussioner förs under olika rubriker. Men låt oss nu glädjas åt era (och mitt) senaste fynd.
 
Vad roligt att mitt tips om TV:s rötter i Linköping ledde till att Du, Peter, hittade hans far, Valentin Sömmering, och att Du, Ola, hittade en biografi över honom. Att ni båda två också fastnat för en Tuve Eriksson (TE) med anknytning till Dalby i Bettna (enligt Peter) och med tillnamnet Silfverarm (enligt Ola) tillsammans med antydningar om en eventuell relation till TV har fått upp mitt intresse rejält, inte minst sedan det av Peter dessutom kunnat konstateras att TV:s styvfar, Johan Zachrisson Ulf, kan spåras tillbaka till de trakter där såväl TE som TV:s efterkommande bott.
 
Nå, här kommer nu ännu ett bidrag från mig, som åtminstone gjorde mig upprymd. Vid en förnyad titt i de domboksfiche jag skaffat för Oppunda hd fann jag den intressanta uppgiften i domboken för 1659 13/6 (f 221 bs) att lagläsaren Johan Zachrisson var svåger till TE (vilken av Eibert Ernby i ”Adeln och bondejorden” från 1974 uppfattas vara identisk med Tuve Eriksson Silfverarm!). Med tanke på de ovanliga namnkombinationerna får vi nog betrakta de olika individerna med likartade namn och yrken som identiska.
 
Detta nya fynd bör rimligen tolkas på så sätt att Valentin Sömmering (död 1645) var gift med Anna Eriksdotter (Silfverarm), och att TV föddes i detta äktenskap. Anna gifte sedan om sig med Johan Zachrisson (Ulf), som därmed blev svåger till Annas bror, Tuve Eriksson (Silfverarm). Att en son till Anna i hennes första gifte fick samma förnamn som hennes bror talar för att namnet Tuve kommit från dessa syskons närmaste förfäder, vilket - tillsammans med fadersnamn och tillnamn - därmed starkt talar för att Anna och hennes bror, TE, bör vara barn till ryttmästaren Erik Jakobsson Silfverarm (omnämnd ovan av Ola den 17/11) och dennes hustru, Christina (som bar fadersnamnet Tuvesdotter!). Eftersom vi därutöver har uppgiften om att denne ryttmästare, liksom TE(!), skrevs till Dalby i Bettna, bör mina hypoteser kunna anses som bekräftade, tycker jag.
 
Ja, vad säger ni nu? Är inte detta en så spännande sökprocess med ett så spännande slut, att vi (alla tre) borde skriva en liten uppsats i Släkthistoriskt Forum? Som ni förstår tycker jag att man mycket väl kan dela på författarskap, något som av outgrundlig anledning är ganska sällsynt inom genealogin.
 
Hj. hlsn!
 
Sven W

[Sven Wallerstedt Billdal]

Kanske bör mitt inlägg ovan för säkerhets skull kompletteras med uppgiften att namnet Silfverarm, eller - rättare sagt - en vapensköld med en sådan bild (som kunde utformas på olika sätt) användes av Karl IX:s sköldeknektar (Se en uppsats av Lars Wikström angående detta i SoH 2001, s 174-9).

[ola larsson]

Hej Peter och Sven!
 
Tycker definitivt att ni skall skriva en uppsats om denna intressanta släktlinje, och om hur denna vaskats fram.
 
Vill lämna ytterligare ett litet bidrag till  denna.
Den ryttmästare Wigelstierna som omnämns (av Peter den 30/5 2002) som arvtagare till Brunsta och Dalby är enligt Elgenstierna Erik Mattias Wigel 1654-1707, adlad Wigelstierna. Son till majoren vid Södermanlands regemente Mattias Wigel och Brita Sölfverarm, död 1700, av en adlad men ej introducerad ätt (med sköldknektevapnet).
 
Med vänliga hälsningar
 
Ola

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Ola (och Peter)!
 
Hjärtligt tack för snabbt och trevligt gensvar, Ola!
 
Mina slutsatser om Tuves och Annas fäderne, alltså att de var barn till Erik Jakobsson (Silfverarm), kan behöva granskas närmare. I boken ”Individ och historia - studier tillägnade Hans Gillingstam” (1989) har Torsten Berglund i sin uppsats ”Nils Hanssons i Främsbacka ättlingar” publicerat en intressant släkttavla, som bl.a. innefattar ”Jöran J.S. Silfv. Patron” och dennes bror ”Erich J.S. till Dalby”, vilken är identisk med ovan nämnde Erik Jakobsson (Silfverarm). Under ”Erich J.S. till Dalby” finns antecknat som ättlingar (i en cirkel) ”Jacob/Jacobss/Tufwe”, vilket är något svårtolkat. Någon Anna finns ej angiven, men kanske nämns hon i dombokstexten från 1639? Det finns väl skäl att titta närmare på detta, liksom på innehållet i det ”Liber causarum” som anges i not 14 under ätten Hökeflycht (nr 208) i Elgenstiernas ättartavleverk. Jag åtar mig gärna att fördjupa mig i detta, men kanske har någon av Er (eller båda två) redan varit inne på detta spår?
 
För att undvika dubbelarbete vore jag tacksam för besked, vilket gärna kan skickas till min e-mail-adress - ”sven.wallerstedt@medicine.gu.se”.
 
Hj. hlsn!
 
Sven W

[Torsten Berglund]

Hej Sven, Peter m fl!
 
Jag tror inte att man behöver lägga så stor vikt vid att Anna inte finns upptagen som dotter till Erik Jakobsson till Dalby i dombokssläkttavlan från 1639. Släkttavlan redovisar inte alla ättlingar till Nils Hanssons på Främsbacka vid den aktuella tidpunkten och den har tillkommit p.g.a. en tvist om de arvslotter som Erik Jakobssons mormor Brita Nilsdotter skall ha innehaft i några uppräknade egendomar vid Kopparberget. Vad Erik Jakobssons barn hette hade alltså ingen betydelse för det som tvisten gällde, och deras rätt företräddes genom ombud på tinget i Vika.  
 
Enligt den tillhörande dombokstexten (Vika ting 27/4 1639, Kopparbergs läns domböcker III:AI:6, fol 22r ff, ULA) representerades välborne Jöran Jakobsson (Silfverpatron) och hans medarvingar av dennes kusins make herr Per i Haraker, Västmanland. Vilka dessa medarvingar var preciseras inte i texten och de namn som finns upptagna i släkttavlan är alltså beroende av vilken kännedom herr Per hade om sin hustrus mer eller mindre avlägsna (genealogiskt och geografiskt) släktingar. Att det blivit fel i släkttavlan, framgår också av att den ende son som den upptas till Erik Jakobsson har försetts med det felaktiga patronymikonet Jakobsson och det suspekta tillnamnet Tufwe. Jag misstänker att skrivaren som renskrev det ursprungliga konceptet helt enkelt missuppfattat namnet på Erik Jakobssons andre son Tuve och tillskrivit sonen Jakob hans namn som ett tillnamn Tufwe.  
 
Att sedermera ryttmästaren Tuve Eriksson (Silfverarm) till Dalby var son till ryttmästaren Erik Jakobsson till Dalby framgår av Joh. Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden del 2 (Stockholm 1935), s. 452. Av Almquists redogörelse framgår för övrigt att förutom säteriet Dalby ingick också bl.a. Brunsta och Rygglösa i  Erik Jakobssons och hans sons Tuve Erikssons förläning. Dessa tre egendomar innehades senare genom arv, enligt Peters uppgifter ur GMR 1705, som rusthållshemman av ryttmästaren Wigelstierna (Dalby och Brunsta), och Tuve Valentinsson Lindwall (Rygglösa).
 
Jag tycker att de intressanta fynden som redovisas ovan av Peter, Sven och Ola, inte kan tolkas på annat sätt än att Valentin Sömmerings maka Anna Eriksdotter var dotter till Erik Jakobsson (Silfverarm). En annan dotter bör ha varit den av Ola nämnda Brita, som var gift med ryttmästaren Erik Mattias Wigelstiernas far Mattias Wigel. Båda döttrarna har i så fall gift sig med invandrade tyska soldater. Erik Jakobsson var själv tysk på fädernet. Hans far Jakob Nadil i Helgesta kallas tysk i skattelängderna på 1580- och 90-talet och åtnjöt skattefrihet för två hemman i Helgesta för att han tjänade som ryttare med två hästar (se min uppsats i Individ och historia).
 
Ytterligare en dotter till Erik Jakobsson kan möjligen ha varit den Margareta Sölfverarm som finns upptagen som hustru till Karl Joensson Rossfelt (1599-1664) i Elgenstierna (bd 6, s. 539). Margareta uppges ha dött 1640 eller 1646 3/4 och hennes och makens gravsten med vapen skall finnas i Frustuna kyrka. Rossfelt var kapten vid Södermanlands regemente och skrev sig till Säby i Frustuna sn. Deras son Johan Rossfelt (levde ännu 1705) hade en son Carl (1681-1753), kapten vid Södermanlands reg (majors avsked), som var gift med Hedvig Sofia Wigelstierna (1694-1779), en dotter till ovannämnde ryttmästaren Erik Mattias Wigelstierna.

[Torsten Berglund]

Tilläggas kan att i Schlegel & Klingspors föråldrade ättartavlor över ointroducerad adel har under rubriken Adel. ätten Sölfverarm, felaktigt upptagits som barn till den i Finland bosatte sköldeknekten Erik Mikaelsson till Heinola, en med frågetecken försedd son Ture Eriksson, ryttmästare, d. 1700. Denne bör vara identisk med ryttmästaren Tuve Eriksson i Dalby, Bettna sn, som alltså var son till Erik Jakobsson (Silfverarm), troligen även han en av Karl IX:s sköldeknektar.  
 
Schlegel & Klingspor uppger att en kornett Jakob Hägerstedt 1731 sökte få uppta Ture Erikssons adelskap. Någon som har kännedom om vem denne kornett var och hur han kan ha varit släkt med Tuve Eriksson i Dalby?  
 
Schlegel & Klingspor anger också Mattias Wigels hustru Brita och Karl Joensson Rossfelts hustru Margareta som döttrar till Erik Mikaelsson, vilket väl beror på att de velat sammanföra alla personer som de träffat på med sköldeknektsvapnet (försilvrad väpnad arm) eller tillnamnet Silfverarm/Sölfverarm till en och samma släkt, utan hänsyn till att sköldeknektsvapnet var gemensamt för alla Karl IX:s sköldeknektar (se Lars Wikströms uppsats om Karl IX:s sköldeknektar i SoH 2001:2-3).

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Torsten!
 
Tack för Dina förnämliga klargöranden, som väl därmed kan avsluta denna diskussion, även om det förstås kan finnas kvar något sidospår, t ex frågan om vem Jakob Hägerstedt var etc. Ja, sedan återstår förstås en sammanfattande uppsats som vi väl kan diskutera brev- eller mail-ledes, och denna bör förstås ha flera medförfattare.
 
Hj. hlsn!
 
Sven W

[ola larsson]

Carl Rossfelt var, enligt Elgenstierna, gift med sin syssling Hedvig Sofia Wigelstierna.

[Peter Eriksson]

Hej Sven, Ola och Torsten m.fl.!
 
Jag får tacka så väldigt mycket för era mycket intressanta och spännande uppgifter om dessa personer. Jag har faktiskt misstänkt en tid att Anna Ericsdotter skulle ha varit syster till Tufwe Ericsson (Silfverarm) och dotter till Eric Jacobsson (Silfverarm) och Christina Tufwesdotter (Hökeflycht) på Dalby i Bettna socken.
Men jag har inte kunnat bevisat detta, det enda jag vet säkert är att de har rört sig på samma platser och sedan haft liknande förnamn.
 
Detta har jag i alla fall hittat om Eric Jacobsson (Silfverarm) och Christina Tufwesdotter (Hökeflycht). Tufwe Ericsson (Silfverarm) och Tufwe Wallentinsson Lindwall. sedan jag var här sist.
 
Om Eric Jacobsson har jag funnit detta:
I mantalslängderna som finns med bland Roterings och utskrivningslängderna för Södermanland, Rullfilm: WA: 708 så nämns en Eric i Rygglösa från och med 1635-1638. År 1638 så står det, Ryttmästaren Eric Jacobsson brukar Ryggelösa med sina egna drängar. Året efter så flyttar Wallentin Sömmering dit. Innan Eric så fanns en Olof där. Det verkar som Eric bara brukade jorden i Rygglösa för han bodde ju på  
Dalby under den perioden?. Det finns även gårdslängder med i dessa rullfilmer där Eric presenterar antalet drängar och ämbetsmän han hade på sina sätesgårdar.
Åren 1633 och 1635 så nämns gårdarna Stubbetorp i Vingåkers socken och Dalby i
Bettna socken. Åren 1637-1639 så är det Sundby i Vingåkers socken och Dalby i Bettna som gäller. Senare år kunde jag inte hitta dessa längder med honom nämnd.
Alla dessa åren så skriver han under längderna med sitt namn och signet på Dalby.
År 1638 så skriver han tillnamnet Silfverarm. Tyvärr så ser man inte hur signetet ser ut, man ser bara ett svart märke.
Sedan fann jag detta i boken om Bettna kyrka av Ivar Schnell, Sörmländska kyrkor 19
(andra upplagan). Kyrkans silver:  Sid. 15-16 En silverkanna med rik förgyllning har tre graverade motiv: Bebådelsen, Kristi födelse och Konungarnas tillbedjan. Troligen
är det ett tyskt arbete från omkring år 1600 med donatorsvapnen och initialer för
ryttmästaren Erik Jakobsson Silverarm (d 1645) och hans hustru Christina Tuvesdotter Hökeflycht på Dalby.
 
Eric Jacobsson bör ha dött någon gång mellan 1643 och 1645, för han skrivs som om han levde år 1643 i Jordeboken och som salig år 1645.
 
Om Christina Tufwesdotter  har jag funnit detta:
Eftersom att det inte finns dödbok före 1703 i Bettna socken så har jag kollat en del i kyrkoräkenskaperna. Mellan den 4 Maj och den 30 November år 1673 så är det någon som betalar testamentspenningar efter Välborne Fru Christin Hökeflycht på Daalby. Det var där mina misstankar om att Anna Ericsdotter möjligen kunde ha varit dotter till Eric Jacobsson och Christina Tufwesdotter, det stod ju i domboken i Linköping att hon år 1673 bekommit ett arv i Södermanland efter sin Sal. moder. Då tänkte jag att Tufwe Wallentinsson möjligen ärvde rusthållet Rygglösa efter sin morbror?
 
Om Tufwe Ericsson har jag funnit detta:
I samma bok om Bettna kyrka, (se ovan.) Sid. 14 Ljusredskap finns det gott om i kyrkan, att endast ett urval kan nämnas. Den andra kronan från altaret räknat bär en inskrift, som säger att den givits av ryttmästare Tuwe Eriksson Silfverarm på Dalby år
1667 och hans hustru Anna.
 
År 1701 Dom. 13. post Trin. (15/9 ?) så är det någon som betalar testamentspenningar efter Välborne Ryttmästaren Tufwe Ericsson Silfverarm på Dalby. Och sedan är det någon i Björkvik som betalar för bårklädet.
 
Om Tufwe Wallentinsson har jag funnit detta:
I den renoverade domboken för Södermanland år 1663 så gjorde Tufwe uppbud på Rygglösa, första gången i Juni  med hus och all inredning, andra gången i Oktober, tredje gången år 1664 i Februari. Då står det så här, Ryggelösa i Bethna sn. som in protocollo föreskridit står har emot giorda Cornet: Tufwe Ericsson klander.
 
År 1665 i Januari så står det så här i uppbuden
Ryggelösa i Bethna sn. som Cornetten Tuffue Ericsson af hust: Anna Ericsdotter och hennes son Tuffue Fallentinsson 1gn.
andra gången i Juni och tredje gången i Oktober.
 
Jag tycker att Svens förslag om att skriva en uppsats om detta verkar vara en bra id?.
Vi kan ju höras via mail eller brev om hur man ska gå till väga med detta?
 
Med vänliga hälsningar
Peter Eriksson.

[ola larsson]

Ryttaren Daniel Melchiorsson Rahms hustru Sigrid Andersdotter i Löta, Bettna, dömdes vid Svea hovrätt den 12/5 1704 för enkelt hor - med ryttaren Israel Hansson, 22 år, ogift - till att böta 80 dlr smt, samt 3 söndagar på pliktepallen.
För vårdslös förfaran med sitt barn till 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, och en söndag på pliktepallen - vid Oppunda häradsrätt anklagad ha mördat det barn hon fött och dömts till döden.
Befriad från dödsstraff.
(Register Svea hovrätt, ULA.)

[Sven Wallerstedt Billdal]

Hej Ola!
 
Tack för denna intressanta uppgift. Hur har Du hittat denna? Har Du gått via Janus Regius?
 
Hj. hlsn!
 
Sven

[ola larsson]

Hej Sven!
 
Uppgiften återfanns i det kronologiska kortregister, hos Landsarkivet i Uppsala, över domar vid Svea hovrätt som överklagats från underrätterna i Södermanland intill 1700-talets början.
 
Mvh Ola.

[Christer Hedberg]

Hej.
 
I min forskning av ätten Hökeflycht och med dem närstående ätter och släkter har jag gjort ett fynd som kanske kan ge ett bidrag till den här förda diskussionen om Erik Jakobsson Silfverarm och dess barn. Torsten Berglund har i ett inlägg här ovan 2004-01-06 framfört hypotesen att Margareta Sölfverarm, gift med Karl Joensson Rossfelt, kunde vara dotter till Erik Jakobsson Silfverarm.  
 
Vid genomgång av Daga härads renoverade dombok år 1652 14/5 går det att läsa om en Tuve Ersson (ingen ort finns angiven för honom) i samband med en tvist i Frustuna socken om ett ängestycke mellan greve Gustaf Horns by Givesta och Slaggiäle. Här till svarade Tufwe Ersson att Slaggiäle är en avgärds by på Kervs ägor, och ängestycket på Givesta ägor. Tufwe sade att ängen lades här till då ståthållaren Joen Andersson lät upbyggia Slaggiäle. I slutet av målet omnämns att att man ska söka dombrev hos Karl Jonsson.
 
Kärv var ett av de donerade hemmanen som först Anders Nilsson (Häst) erhöll 1591 8/11 för att sedan innehas av svärsonen ståthållaren Joen Andersson, gift med Brita Andersdotter Häst.
 
Enligt min mening kan man här starkt misstänka att denne Tuve Ersson är Tuve Ersson Silfverarm. Detta kan då vara ett stöd för den framförda hypotesen att Margareta Sölfverarm därmed skulle kunna vara en syster till Tuve Ersson Silfverarm.
 
Hälsningar
 
Christer H.

[Peter Eriksson]

Hej Christer!
 
Tack så mycket för denna mycket intressanta och spännande uppgift om Tuve Eriksson, den ligger helt i linje med vår slutledning att vår Tuve Eriksson Silfverarm var broder till Margareta Sölfverarm gift med Karl Joensson Rossfelt. Den uppgiften är värdefull för den kommande artikel som jag , Torsten Berglund och Sven Wallerstedt håller på med. I fall det är vår Tuve Eriksson på Dalby, Bettna socken som nämns i Daga Härads dombok så kan man ju förstå varför han nämns där, först och främst anknytningen till Rossfelt, och sedan att han nämns i en tvist ett par mil från Bettna socken. Det är synd att inte bostadsorten nämns i domboken.  
 
Med vänliga hälsningar  
Peter Eriksson.

[Rasmus Sundberg]

Hej!
 
Ville bara tilläga att denna Tuve vid Rygglösa i Bettna skänkte en takkrona till Bettna kyrka.
 
/Rasmus SUndbergm Bettna

[Camilla Eriksson]

Ett mycket sent tillägg hämtat från Nyköpings rådhusrätt och magistrat, FIIa:1 p 273, 1720 18/5 om pantsatta saker hos sterbhuset efter klädesfaktoren Anders Wenslavius i Stora Släbro* och hans hustru Margareta Ploen. Bland panterna fanns en sked med platt skaft och bokstäverna T. V. S.. Skeden vägde 3 ½ lod och hade pantsatts av trumpetaren Lindwall.
 
 
* Liksom så många andra hade de fått överge sin gård i staden efter ryssarnas härjningar föregående år. Gård efter gård räknas upp som avbränd i bouppteckningarna.