Herr Arnes Penningar.

[Pia Nimmerfors]

Hej
Har nyligen läst S.Lagerlöfs bok om prästen i Solberga socken. Finns det någon sanning i denna berättelse? Om någon har uppgifter är jag intresserad.
 Mvh Pia

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Pia,
 
I Branehög, Solberga fanns det länge en galge, kallades därför för Galgbacken. Där skall Skottarna i historien, blivit steglade efter sitt brott.
 
Det sägs att Selma Lagerlöf hade en släkting, en svåger tror jag det var, här i Solberga.
Han skall ha berättat om denna händelsen för Selma L.
 
På Solberga kyrkogård har ungdomarna som mandomsprov, att gå klockan tolv på natten ensamma  och då har flera sagt att de hört steg i gruset efter sig.
Det sägs att det är flickan, som undkom i prästgården, som spökar där.
 
Detta är historier i bygden och inte mina sagor.
Så jag inte blir anklagad att vara sagotant hela tiden.
Hälsningar Eivor

[Anders Ryberg]

Eivor!
Finns dessa sägner upptecknade? Om inte, gör en kulturgärning och teckna ned dem. Folkminnen är alltid av stort intresse!
Jag vet inte vad herdaminnena har att säga om präster i Solberga, har någon möjlighet att kolla?
 
Anders

[Jörgen Tollesson]

Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar utkom 1904.
 
Redan ett halvsekel tidigare utkom Axel Emanuel Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning. Holmbergs ursprungliga version utgavs 1842-45, och en ny upplaga, med stora ändringar av Gustaf Brusewitz, 1867. I den senare upplagan står detta på sidan 109 i del III:
 
Af pastorerna [i Solberga pastorat] efter reformationen äro följande bekante:
 
Herr Arne. Han blef den 8 Februari 1586 mördad tillika med sin broder, adjunkt, barn och tjenstefolk af ett par skottar, som, efter föröfvad illgerning och sedan de utplundrat och satt eld på prestgården, skyndade till Marstrand. Men en flicka, som undkommit blodbadet, upptäckte dem der, under det de som bäst uppmanade hvarandra att dricka på herr Arnes pengar. Efter tidens sed afrättades de gripna bofvarne den 8 påföljande Mars med den rysligaste tortyr. De upphängdes först en stund i rök, sedan uppskuros deras magar och inelfvorna fästades vid en påle, kring hvilken de så länge jagades, att dessa utrycktes, hvarefter de olycklige blefvo knipna med glödande tänger och omsider kastade på ett brinnande bål. Detta skedde på en kulle å Branehögs ägor, hvilken ännu i dag bär namnet Stegelberget.
 
Och ytterligare hundra tidigare, 1746, utkom Johan Oedmans Chorographia Bahusiensis. Även han skriver om Herr Arne. På sidan 157 (i nyutgåvan 1983) står följande:
 
The Kyrckoherdar man kunnat efterfråga af gambla Män, ha warit i thetta Pastoratet följande:
 
Then 1:ste Herr Arne, men på hwad tid, wet jag intet. Han blef ymckeligen mördad ock af daga tagen tillika med sin Hielpe-Präst, Barn ock Broder, som war kommen at besökan, ock thet om Nattetid af 3:ne Skottar, the ther om wintertiden mot en afton kommo ock länte hus i nästa gård Brannehög benämnd, gifwandes sig ut för Garfware-Gesäller: När the nu sutit en Stund på Qwällen ock frågat efter al ting, togo the sina knifwar ock slipade them, hwilket kom Gårdsfolcket i Brannehög underligit före, men tordes intet Ord nämna ej eller weste the hwad the ärnade göra. Om Natten sedan alla lagt sig ock woro insomnade, gingo the til Prästegården, ther the först grepo drängarna ock Pigorna ther the lågo ock dräpte them, sedan gingo the bröstgänges på Prästen Herr Arne, ther effter Hielpe-Prästen ock sidst en liten Jungfru, som under thetta Buller klef up i Skorstenen til at giömma sig, men blef funnen ock jämwäl mördad, utan afseende på hennes Rop, Suckan, Böner ock Tårar. Ther på gick Rofwet an på Penningar, Guld ock Silfwer, thet the förde bort i Prästens Släda på ijsen med Prästens egen häst åt Marstrandswägen, ock tå the kommo Marstrand förbi, sänckte the hästen med then uttömde Slädan ned under ijsen: Men innan the foro utur Prästegården, satte the Eld på honom. Tå Folcket i Socknen blef warse Elden, kommo the i flygande tilsammans ock tå lefde Hielpe-Prästen ännu, men orckade intet tala något, utan allenast tecknade med 3:ne sina finger, at ther warit 3 Mördare, hwilka blefwo en tid ther efter i Marstrand på en krog rögde genom en liten Flicka, som under thenna Mordiska handelen låg i Prästegården them owetande på ugnen, ock fick nu höra på krogen, ther hon  stod i en wrå wid dörren, huru then ene Mördaren sade til then andra: Drick min Bror, Herr Arnes penningar wara ännu. Flickan öpnar thetta för wärdinnan i huset, hon ger thet strax an hos Magistraten, som lät strax taga them fatt, tå the al ting bekände. The stodo sitt Straff på Brannehög, bestående ther i, at the stektes eller brändes lefwande til döds, ock skal then ene Mördareen mäst jämrat sig ther öfwer, at han dräpte Jungfrun ock ej wille skona henne.
 
Man kan notera att Oedman inte vet vid vilken tid detta ska ha skett, medan Holmberg (eller Brusewitz?) har exakta datum. Måhända finns (eller fanns) några dokument bevarade?

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Jörgen,
 
Du får väl ha en ros för att Du besparade mig arbetet att teckna ner berättelserna.  
 
Vänliga hälsningar från Solberga - Eivor

[Christian Andersson]

Då även jag har rötter i Branehög, Solberga följer jag med intresse denna debatt. Steget från 1586 till mitten av 1700-talet är dock långt, 6-7 generationer. Hur långt tillbaka finns det kyrkoarkivalier och andra urkunder bevarade för Solberga socken?
 
Selma Lagerlöfs anor finns ju publicerade här på Rötter. Enligt min mor var en bror till Selma verksam som läkare vid lasarettet i Kungälv, och Selma själv vistades tydligen en del i dessa trakter, var det möjligen i samband med tillkomsten av Herr Arnes penningar?
 
Ser med spänning fram emot en fortsättning av denna diskussion.
 
Mvh Christian

[Jörgen Tollesson]

Tacka inte mig, Eivor, tacka Oedman och Holmberg/Brusewitz! Men nog kan det finnas detaljer som berättas i bygden, men inte är nedskrivna?
 
Från 1586 till Oedmans 1746 är det bara 160 år. Det betyder att personer som levde i Solberga på Oedmans tid kunde ha hört berättelserna av sina far- och morföräldrar som i sin tur hört dem av sina föräldrar som var med när det begav sig. Längre än så är det inte. Men för varje led som berättelserna vandrar är det naturligtvis risk att något ändras, läggs till eller dras ifrån.
 
Solberga pastorat (inkl. Holta och Jörlanda) har Båhusläns äldsta kyrkoböcker för födda, vigda och döda; de börjar redan 1659. Solbergas kyrkoräkenskaper börjar 1598. Men de är alltså inte tillräckligt gamla för att där ska finnas några noteringar från 1586.
 
Om prästen mördades och prästgården brändes ned kan det ha lämnat spår i domkapitlets arkiv i Oslo.

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej igen,
 
Jag har plockat litet ur Solbergaboken:
Den första mantalslängden skall vara från 1528.
Den första jordeboken från 1544.
 
Jens Nilss?n reste på visitation, genom Solberga 1587 och 1594.
Han har skrivit om händelsen med Herr Arne i sin bok.
Holmberg ansåg att dådet skedde 8 febr. 1586.
Det finns - Svenska landsmål o. svenskt folkliv 1961   -häfte 1-4. Förvaras på Lunds Universitet, där dansken Henrik Veigar Smitt skrev att händelsen inträffade i fastetiden 1586 och att de avrättades 8 mars samma år.
 
Det var på Branehög man hörde knivarna slipas i prästgården. Det ligger mittemot.
 
Herr Arne efterträddes 1592 av Rasmus Jenssen Allelöff, gift med Karin Knutsdotter.
 
Hälsningar Eivor

[Anders Ryberg]

Jens Nilssön får väl definitivt sägas vara en samtida uppgiftslämnare. Jag tycker fortfarande att det kan vara en id? att dokumentera vilka traditioner om herr Arne som finns i Solberga och vilka lokala sedvänjor som finns.
 
Anders

[Niklas Antonsson]

Hej!
 
Jag ville bara säga ett par saker som är kända lokalt i Solberga men kanske inte över resten av landet.
 
1989 hittade Kyrkvaktmästare Ragnar Haraldsson en engelsk och en hollänsk florin, två guldmynt från 1509 och 1524. Kanske var detta några av herr Arnes penningar.
 
Den gamla prästgården, som brann ner stod längre ned och vid nuvarande prästgårdens infart.
 
På stegleberget står fortfarande järnbeslagen efter seglen kvar.
 
Mvh Niklas från Solberga

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej,
 
För ev. intresserade kan jag nämna att i Kode Hembygdsskrift år 1989, har Bertil Nilsson skrivit på sidorna 31-34, om Herr Arnes penningar och de upphittade mynten.
 
Han skriver också att den först kände prästen i Solberga hette -sire Anunder a Solberghum (1388)
troligen är begravd inne i kyrkan.
 
Det var många Holländare och Skottar som förde rövarliv på Marstrand denna tiden.
Sillfisket gjorde att Marstrand blommade.
 
Bertil Nilson skriver också att mynten kan komma från gravar, som grävts upp, där seden att tillsluta den dödes ögon med penningar kan vara orsaken.
Hälsningar Eivor

[Gudrun Wallengren]

Der er ingen oplysninger om sagen - hverken i:
”Danske Rettertingsdomme”, ”Danske Kancelliets  Breve”, eller ”Københavns Diplomatarium”.
(Dette er trykte udgaver af kildemateriale).
Det var jo heller ikke at vente, når landsdelen på det pågældende tidspunkt hørte under Norge.
Jeg så bare efter for en sikkerheds skyld - fordi der i dette landområde i 15-1600 tallet har været meget skiftende herredømme. 
Eivor Andersen, har du mulighed for at se hvilket kildemateriale danskeren Henrik Veigar Smitt henviser til?
 
For længe siden blev ”Hr. Arnes Penge ” læst op på svensk i dansk TV. Under oplæsningen blev der vist nogle sort/hvid tegninger - som jeg husker det. De passede fint til stemningen i fortællingen! 
 
Venlig hilsen
Gudrun

[Kerstin Hallgren Peterson]

I boken Gestalter från kusten av Claes Krantz finns det ett kapitel om Herr Arnes penningar.
Han skriver bl.a.:
 
I Lunds universitetsbibliotek förvaras en handskrift innehållande ett utdrag av en aarbog sammanskriven av den danske historiske författaren Henrik Smith. Det är en samling kronologiska anteckningar omfattande dels sådana händelser som timat före författarens tid och dels sådana, som han var samtida med. I ett tillägg av en Johannes Petri, samme man som gjort utdraget, ha de kronologiska anteckningarna fortsatts och förts fram till år 1594. Och bland dem finnes för år 1586 en anteckning som i översättning lyder så här:
Anno 1586 i fastlagstiden blev en präst med hela sitt folk, därtill med en gammal predikant, som honom hade gästat, mördad vid Marstrand i Norge av två mordiska krämare, som där hade lånat hus över natten. Vilka, då de ynkeligen hade mördat alla i gården, satte eld på alla fyra hörnen i den och togo de klenoder som där funnos. De blevo dock av den gamle prästen röjda, och sedan blevo de steglade. Dessa voro två skottar.
 
Kerstin HP

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Gudrun,
 
I Solbergaboken nämns inte källorna till handskrifterna.
Man får nog söka i dessa häften på Lunds Universitet, om där anges några källor.
 
Det finns säkert fler som har skrivit om denna händelsen, om man söker vidare.
 
Vänliga Hälsningar Eivor

[Ingela Lundin]

Hej!
Har just börjat släktforska och min bror respektive kusin hävdar att vi har släktskap med Selma Lagerlöf eventuellt gm Herr Arnes Penningar. Släktskapet skall finnas på min farmor, Anna Olivia Johannisdotter, född 1869 i Karl Johan, Göteborg, sida. Hennes mor Anna Cath Andersdotter har jag inte hittat någon mer uppgift om men vi tror att hon kom från Kode/Solberga. Är det någon som vet någonting om Selma Lagerlöfs anknytning till Solberga?  
Tacksam för kontakt
Hälsningar
Ingela Lundin

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Ingela,
Om Du har några fler upgifter om Din morfar eller mormor, så kan jag försöka titta efter deras data.
 
Selma Lagerlöfs bror Carl Daniel Lagerlöf född Mårbacka, var stadsläkare i Kungälv och hans fru Elin Röing född 1878, var född i Källsby Jörlanda, som är samma pastorat som Solberga.
Elins och Daniels barn var födda på Västra Gatan i Kungälv, där familjen bodde.
Ett av barnen var gift med en som hette Vinge.
 
Hälsningar Eivor

[Ingela Lundin]

Hej Eivor!
Det är jättespännande att släktforska och jag börjar förstå varför man säger forska. Man måste ha ett oändligt tålamod och gott om tid.
 
Jag vet inte just mycket mer om min farmor, mer än att hon till min bror sa att hennes rötter fanns i Kode (Solberga. Hon var gift med min farfar, Karl Wilhelm Börjesson, från Lindome och dem var bosatta i Göteborg, Oscar Fredrik.  
Min farmorsmor, Anna Cath Andersdotter kan jag se i Karl Johans födelsebok över min farmor och tillika hennes far, Johan Johansson. Men jag har ännu inte hittat dem i husförhörslängderna och det finns inga andra uppgifter i födelseboken.  
Det skulle ju kunna finnas något samband på Elin Röings sida.
Hälsningar
Ingela

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Ingela,
 
Det fanns en Anna Catharina Andersdotter f. 1845 i Solberga.
Make: Johan Mårtensson f. 1833 i Västerlanda.
De bodde 1890 i Gbg. Domkyrko och 1900 i Nya Haga.
 
Karl Wilhelm Börjesson bodde 1900 5:e roten 132 Masthugget med hustrun Anna Olivia Johannisdotter f. 1869.
Från CD-skivorna sv.befolkn. 1890 och 1900.
Det kan förekomma fel, så man får kontrollera.
 
Kan det stämma med Din Anna-Catharina tror Du?
 
Hälsningar Eivor

[Ingela Lundin]

Hej Eivor!
Tack för hjälpen men tyvärr det är inte min Anna Catharina Andersdotter. Jag kollade i svars folkräkning och namnen på barnen stämmer inte. Vad jag förstår finns hon inte med varken i 1890 eller 1900 års folkräkning. Jag har varit på Landsarkivet och fortsatt leta på Karl Johan men inte hittat några nya uppgifter endast dem jag haft tidigare från födelseboken, dvs min farmorsmor hette Anna Cath Andersdotter och min farmorsfar Johan Johansson. Men skam den som ger sig .. Jag skall försöka igen i slutet på nästa vecka.
Trevlig helg
Hälsningar
Ingela