Bohuslän eller Båhuslän?

[Eivor Andersson (Ema)]

Vi kan väl be Bohuslänningen göra en enkät, Britt.
 
Jag stavar faktiskt Såtenäs med å, av någon anledning..
 
Hälsn. Eivor

[Britt Börjesson]

Hej Eivor,
själv jag vet precis varför jag stavar Såtenäs med å. Skrev man det med o skulle det lätt förväxlas med Sotenäs i Bohuslän, och det vore väl för tokigt?
Visst är det väl härligt att vi kan tala och skriva, byta tankar och ideer och fakta, vidga våra sinnen en smula, ibland bli överens och ibland bara lära att det finns andra sätt att tänka.
Solnedgångshälsningar,
Britt

[Olof Nolman]

CITAT UR DEBATTEN:
 
FUNKE: I en tid då Skanska lagt ner ansenliga summor på att jobba bort å:et i företagsnamnet och våra sladdvokaler å,ä och ö i stort sett är dödförklarade i adresser på Internet vore det nog dessutom direkt dumt ur marknads- och turismsynpunkt att återgå till stavningen Båhus!  
 
TOLLESSON: Vad ett internetanpassat namn beträffar, så vet jag inte om Bohuslän är ett sådant heller - jag tycker mig bestämt se några prickar där också... Men du kanske vill ändra stavningen till Bohuslan - eller kanske förnorska den till Bohuslen?  
 
FUNKE: Vad gäller stavningen ur marknadssynpunkt så är ju Bohuslän den vedertagna stavningen, ändrar man det till Båhus- så tillför man ytterligare en svensk vokal. Det var inte så bl.a. Skanska gjorde!
 
TOLLESSON: F.ö. är å inte enbart en svensk bokstav. Den är en svensk, norsk och dansk bokstav - ursprungligen importerad från tyskan, där den dock inte används längre. Och därmed har vi väl med god mariginal täckt in de största turistgrupperna...  
 
FUNKE: Vad jag skrev om å, ä och ö är att de inte är särdeles lyckosamma på Internet. Att å inte är en enbart svensk bokstav och ursprungligen är importerad från tyskan är en upplysning som jag inte kan se tillför den sakfrågan något nytt.
 
SAMMANFATTNING:
 
TOLLESSON: Goddag!
 
FUNKE: Yxskaft!

[Peter Funke (Aningen)]

Olof Nolman, inte för att jag riktigt förstår vad Du vill ha sagt med ditt inlägg, och jag avstår från att pussla med det som har skrivits tidigare, eftersom det knappast känns meningsfullt (jag har dessutom dragit ett streck för min del i denna diskussion...) Men vad jag kan se är Du en ny förmåga på Forumet, och i så fall ber jag att få gratulera till det skarpsinniga premiärbidraget!

[Allan Hansson]

Här har hänt mycket ser jag sedan jag återkommit efter en resa. Jörgen har givit goda skäl till stavningen Båhuslän, medan de skäl som framförts för den vedertagna stavningen Bohuslän väger lätt (utom att det är just stavningen Bohuslän som numera är vedertagen).
 
Frågan är snarare vad vi gör åt det, som Jörgen framhöll i ett av sina inlägg:
 
”Spelar det någon roll om det framgår vad ett ortnamn betyder - eller kan en ort ha vilket nonsensnamn som helst? Är ortnamnen en viktig del av vårt kulturarv som vi ska vara rädda om - eller kan vi kasta bort dem som slit-och-slängvaror och ersätta dem med något modernare? Är det helt i sin ordning att lokalbefolkningen ska ändra sitt uttal av sin egen hemorts namn för att anpassa det till en främmande förvanskning av stavningen - eller borde stavningen tvärtom anpassas till det lokala uttalet? ”
 
Ja, hur viktigt är det? Jag håller med Jörgen om att ortnamnen är en viktig del av kulturarvet. Likaså håller jag med om att det förekommer många förvanskningar i de officiella dokumenten. Ett exempel kan väl vara Herrljunga, som inte syftar på några ljungade herrar, utan snarare är ett grovt förvanskat ”Harg-unga”, vilket betyder något helt annat. ”Herrljunga” är verkligen ett nonsensnamn. Annars kan det vara knepigt, om namnet omvandlats avsevärt. T.ex. är det inte lätt att känna igen det officiella gårdsnamnet ”Ejgalseröd” (dvs Egils röjning) i gårdens namn i Skee-dialekten, vilket närmast är ”Jasche”. Men om stavningen här anpassades till uttalet, så skulle betydelsen försvinna.
 
Men är verkligen ”Bohuslän” ett nonsensnamn jämfört med ”Båhuslän”? Att det skulle röra sig om två olika namn, som Jörgen menar, är att ta i.  
 
Och om nu Båhuslän är en stavning som är bättre motiverad än Bohuslän, vad gör vi åt det? Jörgen gör följande jämförelse:
 
”Hur skulle du själv göra om ditt eget personnamn blev förvanskat i folkbokföringen och en felaktig stavning därmed blev officiellt fastställd? Skulle du acceptera detta bara för att alla andra trodde att det officiella namnet var korrekt och de därför började att använda det? Skulle du kanske t.o.m. själv börja att kalla dig vid ditt officiella namn och överge ditt riktiga för att andra ska begripa vem du talar om?”
 
Svaren på Jörgens frågor är självklart, om någon t.ex. hette Sundberg, men skrevs Bengtsson i folkbokföringen. Men hur gör man om felet är mindre? En av mina bekanta, som döptes till Kristor (en kortform av Kristoffer) har råkat ut för just detta. Hans namn skrivs alltid i alla officiella (och nästan alla inofficiella) dokument som Krister, en annan kortform av Kristoffer. Och jo, Kristor har gjort sitt yttersta under ett par decennier att rätta felen. Men  han har funnit att namnet Krister är som hydrans huvuden – rättar man på ett ställe så dyker Krister genast upp på två nya. Numera har han inställningen att det finns viktigare saker i livet än att korrigera alla felaktiga Krister, och i stället för att hela tiden tvingas bokstavera sitt namn kallar han sig själv sedan länge Krister.
 
Själv tycker jag att det går utmärkt att leva med Bohuslän. Och Båhuslän. Och Båhuslen. Fast jag föredrar Viken.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Britt,
 
Mitt inpass om Bohuslänningen  var replik på ett annat inlägg i en tidigare diskussion, men vad gäller Såtenäs, så menar jag Sotenäs i Bohuslän.
 
Det är på fullt allvar jag kallar det Såtenäs, åtminstone Flygflottiljen.  
Det är svårt att veta vad det är för skrivregler som avgör när det skall vara o eller å.
Det blir mer från fall till fall om Du förstår vad jag menar.
 
Vänliga hälsn. Eivor

[Ingemar Ståhl]

Ett sista undantag, Jörgen hänvisar till Oedman och hans stavningar för att i nästa andetag säga att detta har inget bevisvärde??
Men kanske vi skall återgå till norska och även använda Christiania i stället för oslo bl.a.?
Mitt sista inlägg jag lovar, men Bohuslän är den svenska stavningen även om det skulle finnas dialektala varianter dock tycks sådana inte vara vanliga i Strömstad enl. tidigare inlägg.
Sluthälsningar
Ingemar

[Jörgen Tollesson]

Jag ser ingen mening med att fortsätta vår diskussion, Ingemar, eftersom du uppenbarligen inte läser vad man skriver.
 
Följaktligen fortsätter du med dina påståenden om att Bohuslän är den svenska stavningen och att allt annat är dialektala varianter - trots att jag hur tydligt som helst har visat att detta inte är en fråga om vare sig dialekt/riksspråk eller svenskt/norskt. Att Båhus är skriftligt belagt i officiella handlingar sedan århundraden tillbaka är alltså inget som du låter påverka dina högst personliga teorier.
 
Vad Oedman beträffar så har citatet från honom helt riktigt inget bevisvärde i sakfrågan, alltså Båhus eller Bohus. Det fanns andra skäl till att jag citerade honom, vilket framgår av mitt inlägg - om man läser det...
 
Slutligen undrar du om vi inte ska återgå till norska och använda Christiania i stället för Oslo... Och vilket språk menar du att Oslo är? Christiania, som staden hette 1624-1924, var ett påfund av den danske kungen Kristian IV, som ändrade stadens namn och uppkallade den efter... ja, gissa vem! J

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg beklager at jeg først fikk øye på denne debatten ikveld, og dessuten beklage at jeg ikke har fått lest alle tidligere innlegg.
 
Da svenskene overtok myndigheten på Båhus slott, og la lensforvaltningen sin dit, ble Båhus i svenske kilder stavet Bahus eller Bahuslähn, men jeg har også sett staceformen Båhus. Eks: Jordebok öfwer Bahuus Lähn 1676. (Landskontor G III a: vol. 16) og Register öfwer denna Bahuus Lähns 1676 Åhrs Jordebok.
 
Slik jeg ser det, er spørsmålet ikke hvorfor nordmennene fortsatt skriver navnet Båhus, men hvorfor svenskene endret navnet fra Bahus og Båhus til Bohus. Vet noen hvorfor? Kanskje en bevisst svesisme?

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg kan legge til at i de norske kildetekstene (som ble skrevet i Norge -- på dansk) ved tiden omkring midten av 1600-tallet, anvendes oftest formen Bahuus og Baahuus, men også enkelte ganger Båhuus (omkring 1650-1660).

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg ser av tidligere innlegg at dere har diskutert tidsfasene i forsvenskningen av landskapet Båhuslen. Som innspill til denne debatten kan jeg opplyse av historikeren professor emeritus Erik Lönnroth har uttalt at forsvenskningen av Båhuslen (Bohuslän) startet ved SISTE århundreskiftet (dvs årene omkring 1900). Lönnroth er oppvokst i Kongell (Kungälv) og har skrevet Bohusläns historia (utg. ca 1960).

[Kenneth Bengtsson]

Kan också tillägga att i skattemantal 1528 (rätteligen 1540-talet) så skrives det Boghusz leenn
 
Kenneth

[Tore Hermundsson Vigerust]

Skattemanntallet (NRJ bind IV) må være fra 1528. Jordeboka, derimot, er fra ca 1530 (trykt NRJ V).

[Kenneth Bengtsson]

Tore
 
Det var Nordström som framlade detta att skattemantalet ej var från 1528 utan 1540-talet. Är det bekräftat att 1528 stämmer ?
 
m v h
Kenneth

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg er ihvertfall ikke i tvil om dateringen til 1528. Manntallet passer jo sammen med de andre fra samme år. Jordeboka bygger på eldre manntall - det er derfor personnavnene er så like i disse to kildene.
 
Det hadde vært interessant om noen filologer kunne svare på hvorfor de svenske myndighetene endret landskapsnavnet fra Bahus/Baahus/Båhus len til Bohus [län].

[Per Thorsell]

Vi skall väl inte låta denna evighetsmaskin stanna av.
 
Jag fann just i Hellquist: Etymologisk ordbok (1922) följande:
 
Bohus, äldre Bahus, av Bagahus, av fno baga- [prick över första a], svag form till bagr [prick över a], som är till förtret el. obehag [min understrykning] ....
 
Kan det vara möjligt? Det här är ju lika underhållande som påvens skäggväxt.
 
Som andra exempel på ordets användning nämns Bogesund i Västergätland och sjön Båven i mina hemtrakter i Sörmland (även kallat Södermanland).
 
Per Thorsell,
som inte vet särskilt mycket om Bohuslaän.

[Per Thorsell]

Det borde ha stått Västergötland, inte Västergätland.
 
Per

[Allan Hansson]

Och Svenska Akademins ordbok har följande upplysning:
 
Bohus, fnor. Bohus o. Bagahus, ett fäste som trol. uppkallats efter Bagaholmen, på hvilken det låg. Holmens namn är sannol. bildadt till fnor.-isl. b?gr, som ligger i vägen, är till besvär
 
Vilket ju bekräftar att Bohus är mest till besvär.

[Jörgen Tollesson]

Jag skulle gärna vilja se SAOB.s källa till fnor. Bohus... Har Akademien måhända, likt NE, ägnat sig åt normaliserade namnformer...?

[Olle Elm]

BOHUS- ? Svenska Akademien, uppdaterad:2005-06-21
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]  
SPALT:  [B3714] [tryckt år 1918]  
(Jmfr http://g3.spraakdata.gu.se/saob/  , min anm)
--------------------------------------------------------------------------------
 
UTTAL: (tecknen blir nonsens i min läsare, Olle)
 
FORMVARIANTER: ( bahus- OEDMAN Bahusl. 56 (1746))  
 
ETYMOLOGI: [elliptiskt af BOHUSLÄN l. BOHUS LÄN till Bohus, fnor. Bohus o. Bagahus, ett fäste som trol. uppkallats efter Bagaholmen, på hvilken det låg. Holmens namn är sannol. bildadt till fnor.-isl. b?gr, som ligger i vägen, är till besvär]
 
Vänligen,
Olle Elm

[Jörgen Tollesson]

Svaret på min fråga tycks, föga förvånande, vara ja. Det finns i varje fall ingen mer text i nätupplagan än det som Olle kopierat in ovan.
 
Närmast komiskt blir det när man kallar Bahus för en formvariant, och som källa hänvisar till litteratur från 1746 (Oedman), utan att nämna något om de 400 åren dessförinnan... J
 
Jag finner nog Ortnamnsarkivets sammanställning av äldre skrivningar något mer tillförlitlig...

[Allan Hansson]

Tänkte väl att Jörgen Tollesson skulle nappa på SAOB påstående att ”Bohus” var den fornnordiska formen.  
 
Själv har jag i liten skala bedrivit stavningsforskning, och funnit att stavningen ”Bahus” förekommer i material producerat av svenska myndigheter. T.ex. på Kietell Classon Feltreus? karta från 1658 (återgiven på skyddsomslaget till Gösta Framme: Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän) står ”Bahus Lähn”.  I Gundela Lindman, red., Gårdar från förr, Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar Skrifter 56, sid. 212, återfinns en karta från krigsarkivet. Dateringen är inte mer precis än ”1700-talet”, men med tanke på vad kartan visar, så torde den vara från 1718 eller något tidigare. På kartan står ”Bahus Lähn”.  
 
Lantmäterikartorna (åtkomliga via Lantmäteriverkets hemsida) uppvisar ett rikt primärmaterial för att undersöka stavningen av länet, som alltid anges. T.ex. ritades två kartor från byn Rogstad i Skee socken 1695 av lantmätarna Kempensköld (troligen far och son). På den ena skrivs ”Baahuus”, och på den andra står ”Bohuus”. Så tydligen kunde alla varianter förekomma samtidigt.

[Allan Hansson]

Rättelse! Stavningen på Kietell Classon Feltreus? karta från 1658 är Bahws Lähn och inget annat.

[gudrun.dahl]

Med hänsyn tagen till alla ovanstående argument  skulle jag vilja veta varför vi skulle kalla platsen Båhuslen och inte Bagahuslen? Om man tror att autentiska ursprung kan identifieras och bör bilda rättesnöre, varför då inte löpa linan ut?

[Jörgen Tollesson]

Svaret på Gudrun Dahls frågor finns i mitt inlägg den 5/6 kl. 18.48. Jämför också med inlägget närmast före (den 5/6 kl. 18.46).
 
Det handlar alltså inte om att hålla fast vid den första kända stavningen eller namnformen utan hänsyn till utvecklingen därefter. Det handlar om att inte acceptera förvanskade ortnamn. Men oförvanskad är alltså inte detsamma som oförändrad genom alla tider.
 
F.ö. är Båhuslen den norska stavningen, medan Båhuslän är den svenska.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Båholmen, som Båhus har navnet sitt fra, betyr holmen som ligger i elvebågen, dvs i elvebuen. B?gr her er det samme ordet som i bue, nynorsk båge. Jevnfør bågestelle, som er et sted det man ligger med buen (bågen) på jakt etter rein. Når Båhus staves Boghus i enkelte 1500-tallskilder, så skal o'en uttales som å.
 
Båholmen ligger jo midt i elva der den gjør (gjorde) en båge. Nordre elv var i mange århundrer selve elveløpet, mens søndre elv ikke var seilbar.

[Jörgen Tollesson]

Om någon till äventyrs tvivlar på att Båhuslän är norskt, så gå till sidan Våra kontor hos Lantmäteriet. Välj Västra Götalands län och kontoret i Strömstad.
 
I stället för den karta som ska visas, så står Utanför Sveriges gränser. Kartan kan ej visas!
 
Vilket skulle bevisas... J J J J J

[Kenneth Bengtsson]

Jag sökte på Uddevalla och där var det ingen tvekan, Bohuslän var svenskt.

[Eivor Andersson (Ema)]

Den kartan har Du säkert målat själv  
 
Eivor i Bohuslän

[Jan-Erik Eriksson]

På min dator fungerar det utan problem att få upp kartan över Strömstad, men zoomar jag ut så att jag lägger större delen av kartbilden i Norge så står det även för mig att jag är utanför Sveriges gränser
 
Vilket inte behöver bevisas - för det vet vi redan att Norge inte är i Sverige!!

[Jörgen Tollesson]

Då har du en politiskt korrekt dator, Jan-Erik... J
 
Jag får upp Utanför Sveriges gränser... direkt (utan att behöva zooma varken hit eller dit) tillsammans med texten om kontoret i - Strömstad...

[Alf Helin]

Vem ifrågasätter att vi inte är norskar i grunden för det är ju bara att granska språget vii pradar*asg och vink*!

[Rolf Berlin]

Eftersom Båhus staves Boghus i enkelte 1500-tallskilder, ock o uttales som å betyder det rimligtvis att det rätta namnet på landskapet är Båghuslän.
 
Detta stämmer ju med såväl den forna husarkitekturen som den nya i skärgården ...