Såvitt jag minns hände detta på 1950-talet eller sent 1940-tal. Artisten Gustav Unman var satt under förmyndare. Förmyndaren var rådmannen Folke Lundquist som förskingrade Unmans pengar. Reservation för att jag tar detta helt ur minnet. Det talades mycket om detta och skrevs mycket om det i tidningarna, så du kan säkert få fram hur mycket fakta som helst. Dessutom finns naturligtvis rättegångsprotokoll.
Tillägg: Vid sökning på webben med sökmotorn Google hittade jag följande i Ordlista till Moberg (syftande på Vilhelm Moberg): [color=0077aa]Folke Lundquist var rådman. Han såg till att hans myndling, artisten Unman, utan grund sattes på mentalsjukhus. Till stor del beroende på Mobergs skriverier i ärendet dömdes rådman Lundquist till avsättning och två och ett halvt års fängelse. Ännu en rättsröteaffär som Moberg engagerade sig i gällde professor Selling, som var föreståndare för en avdelning på Riksmuseet. För att bli av med honom försökte Vetenskapsakademien förklara honom för sinnessjuk, helt utan saklig grund. Mobergs och Herbert Tingstens skriverier i ärendet ledde till att justitieminister Zetterberg fick avgå. I skådespelet Domaren (1957) har Vilhelm Moberg gjort dikt av rättsröteskandalerna. Det bygger framför allt på fakta i fallet Unman.
Huvudpersonen i dramat är dock inte konstnär utan författare, lyriker. I Mobergs broschyr Komplotterna (1956) kan man läsa om affärerna Unman och Selling.[/color]
Vidare fann jag i Google en personförteckning till Gunnar Petterssons bok Mannen som kom tillbaka från de döda (Ordfront 2000). Där omnämns både Gustaf Unman och Folke Lundquist på sidan 198.