Äldre inlägg (arkiv) till 2009-02-09

[Helene Jorsell]

Hej Steve, tyvärr har jag misslyckats i att återfinna JCO Åström. Vet du med all säkerhet att han sedemera blev Apotekare?
 
Helene

[Steve Lindahl]

Hej Helene
Tacksam för att du har försökt, jag vet inte om han blev apotekare. Jag har full kontroll över hans liv fram till dess att han flyttar till stockholm, men sen försvinner han totalt.
Det utbryter en koleraepedemi i Stockholm 1853, men jag vet inte om han hinner flytta eller om han dör här.
Han finns inte med vid folkräkningen 1890. Eftersom han är född 1831 så kan man tro att det händer något.
Jag har sökt igenom de flesta dödböckerna i Stockholm för denna tid utan att hitta honom, det är tråkigt men jag kanske måste ge upp här.
 
m.v.h. Steve

[Åke Lundqvist]

Hej
Jag söker uppgifter om min mormors farfar. Han hette Thure Malcolm Törner och var tapetserare i Gamla Stan, åtminstone sista halvan av 1840-talet. Han var gift med Mathilda Elisabeth Dynesia från Piteå. De fick fyra barn: Maria Elisabeth *1844, Johanna Matilda *1847, Johan Robert *1849 min mormors far och Carl Anders *1850. Hustrun flyttade till Piteå med barnen 1851.
 
/Åke

[Chris Bingefors]

Törner: Om du går in på http://www.ssa.stockholm.se/sv/Anvand-arkiven/Sokvagar/Register-till-mantalsbock er/ och söker på scannad bilder så finns han där 1845, med fru och dotter, adress i Nicolai, som du med visst besvär kan leta upp i kyrkböckerna. Även 1860 och 1870 finns han men då med nedlagt burskap, arbetar ensam. Däremot finns han inte i folkräkningen 1880 eller i rotemansarkivet så han bör ha dött före 1878.

[Chris Bingefors]

Enligt register till kyrkböckerna på stadsarkivets hemsida, Nicolai dör Thure Malcolm 13/3 1873, han hade tydligen en son Thure Theodor som dog 18/9 1846.

[Åke Lundqvist]

Tack Chris
Länken Stockholms stadsarkiv var jättebra. Jag hittar Thure Malcolm där som son 1820.
Då var han endast 4 år. Det står att han bor i Stadens västra kvarter. Vilka
församlingar kan detta vara?
/Åke

[Elisabeth Thorsell]

Stadens västra är en del av Storkyrkoförsamlingen (S:t Nicolai) (Gamla stan).

[Chris Bingefors]

Staden västra borde vara Nikolai men kan vara Riddarholmen också, men de finns inte i register till födelseböcker där. På CD Mantalsuppgifter ser man familjen:
Törner Maria Sophia hustru
Anna Sophia, dotter
Anton Wilhelm, son
Carolina Mathilda, dotter
Frants Otto, son
Gunilla, dotter
Thure Malcolm, son
 
På samma nummer finns Törner C, vackmäst som bör vara fadern.
 
Anton återfinns bland scannade mantalsuppgifter 1835 som byggmästare i Klara. Frants som bomullsfabrikör 1845.
 
 
Men: I register till inflyttade i Nikolai finns Carl Törner, då går man till Storkyrko BA:6 på Genline (GID 2702.132.51500) så hittar man honom, född 28/12 1754. Gift med Sofia Magdalena Grönlund (15/5 1784) står det och så en kommentar om attest att mannen i detta hjonelag haver flera barn. De kommer från Jacob.

[Åke Lundqvist]

När nu Staden västra betyder Nikolai församling, vad betyder då Staden södra, inre resp östra?
/Åke

[Elisabeth Thorsell]

Åke, Gamla stan var indelad i olika områden, så alla som börjar med Staden hör till Nicolai församling.

[Sigfrids Leif Mörkfors]

I Rotemansarkivet 1908-1912 finns Maria Hedman f 18880822. Hon får ett barn under perioden som föd 19110106 och som året därpå flyttar till rote 26. Jag undrar vad som händer detta barn framåt ? namn ?
Tack på förhand
Leif M

[Helene Jorsell]

Hej Leif!
 
Maria Hedmans dotter Maria Henrietta föddes den 6/1 1911 på Södra Barnbördshuset i Stockholm (CI:22, 1911) med attest till Storkyrkofs (Nicolai fs), moderns hemvist (CIa1:25, 1903-1911).  
 
Den 06/03 1912, enligt Rotemansarkivet men 13/3 1912 enligt Storkyrkofs utflyttningslängd, utflyttar dottern Maria Henrietta till rote 26 och Matteus fs.  
 
Nedan ser du en skärmdump av hennes utflyttning från Storkyrkofs (BIIa:29, 1911-1912). Jag har inte kunnat finna henne inflyttad i Matteus men kanske, kanske kan personen som står ovanför hennes namn ge en ledtråd. Jag skriver kanske för jag vet inte om anteckningen om honom rör Maria Henrietta eller personen ovanför på rad nr.14. Det står Henning Leonard Möller. Se litt.N:o 21. Denna Henning Leonard Möller finns i Rotemansarkivet under 4 poster men det ger ingen ledtråd annat än att han råkar bo i Gamla stan och Storkyrkofs år 1909-1911.
 
Helene
 
 

[Maud Svensson]

Maria Henrietta placerades på Allmänna barnhuset och dog där 11/4 1912. Barnhusbarn nr 11422. Dödsorsak: mässling, kikhosta och lunginflammation. Begravd 13/4.
 
Möller har inget med saken att göra.
 
(Matteus BI:18 fol 56, Matteus FI:3 fol 14)

[Åke Holmberg]

Hej
Jag skulle behöva få lite hjälp med uppgifter om Mathias (Mats) Oskar Holmberg f.1818 Norrsunda. 1819 flyttar han med föräldrarna till Kökar i Åland. 1849 hittar jag honom i Mantalregistret för först gången (1849 Staden södra MO Holmberg Urmakare) och på följade platser 1860 Mantalslängd Nikoli fs. Österlånggatan 34 M.O Holmberg 1818 25/1, 1870 Mantalslängd Nikoli fs. Köpmangatan 5 M.O Holmberg 1818 25/1 och fram till sin död 1891 i Maria Magdalena.  
Det jag söker i första hand är när kom han inflyttad till Stockholm och från var, när gifter han sig med sin hustru Gustavfa Augusta Andersson Holmberg f.1824 och finns det några tidigare barn födda än 1850.
 
Tack på förhand
Åke

[Maud Svensson]

Åke,
urmakaregesällen Mathias Oscar Holmberg inflyttade i Klara 9/10 1846, kom då närmast från Sankt Petersburg. Utskriven från Klara 9/11 1847, inskriven i Nikolai 10/11 1847, nr 36 Österlånggatan.
 
Han gifte sig 4/11 1849 i Klara med Gustava Charlotta Andersson. (Klara EI:8 lysning nr 54, 21/9 1849)
 
(Meddelandet ändrat av mausve den 28 januari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av mausve den 28 januari, 2009)

[Åke Holmberg]

Till Maud, Massor av tack Åke

[Jan Angbjär]

Margareta Dorotea Hardenacks var gift med  Johan Joachim Geist (d.12.6.1737 i Sankt Nikolai. Ett av deras barn som finns i släktled i min forskning (även hon Margareta Dorotea) döptes den 2 april 1700 i Tyska Kyrkan. Jag söker uppgifter om denna Hardenacks och hennes make J.J.Geist. Det jag vet genom Google-sök är följande citat:  
 
Vilken privat pantbank som var den första i Sverige är osäkert. Men åldermannen i perukmakarämbetet, Johan Jochim Geist, var en av pionjärerna. Han föddes i Mecklenburg och invandrade i unga år till Sverige. År 1692 skrevs han in i perukmakarsocieteten. På sin ålders höst tog han avsked ur skrået och ägnade sig bland annat åt pantlånerörelse. Under början av 1700-talet blev pantlån den vanligaste formen för att ge mindre lån på kort tid. Framför allt gällde detta städerna och mest i de större. Att Geist bedrev en omfattande pantlånerörelse i Stockholm framgår av de oinlösta panter som han utbjöd till försäljning. --Enligt lagfartsprotokoll 1723 och 1725 bjöd Geist ut guld, silver och juveler, senaste gången till ett värde av 3 240 daler kopparmynt. Verksamheten måste ha varit lönsam, för när Geist avled 1737 efterlämnade han en betydande förmögenhet.
(Av: Ingvar Körberg och Ian Wiséhn Publicerad i Populär Historia 5/1995)