ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010  (läst 3581 gånger)

2009-11-15, 12:42
läst 3581 gånger

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Ingemar
 
Var kommer uppgiften om att det föddes trillingar 1781 ifrån?

2009-11-15, 16:37
Svar #1

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Kenneth!
 
Trillingarna kommer från Britt Marie Andreassons databas.

2009-11-16, 12:57
Svar #2

Utloggad Britt Marie Andreasson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 441
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 19:19
    • Visa profil
Hej Dennis o Ingemar
Gåtan är löst
Inger f. 1980-01-07 heter i själva verket Helena o gift med Rasmus Jakobsson i Mölnebo Uppegård
Inga trillingar så långt ögat når
 
Mvh BM

2009-11-16, 14:16
Svar #3

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Tack Britt Marie!
Trillingar blir alltså bara tvillingar eller?
Och barnaskaran reduseras till 14 eller?
Gossen som inte finns varken i födelsebok eller dödbok skulle vara intressant att veta var han finns om han fanns.
 
Även om det till slut bara blir som högst 14 så var det i alla fall beundransvärt att klara detta på 20 år.
 
Med vänlig hälsning
Ingemar

2009-11-16, 14:29
Svar #4

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
En annan sak som är märklig i barnaskaran är att Olof föddes den 1 maj 1786 och Petronella den 24 augusti 1786. Jag vet inte hur detta har gått till. Det står så i födelseboken som finns på tjsf.org. Är detta en felskrivning någonstans på vägen eller är det möjligt att en mor kan föda två barn med knappt 4 månaders mellanrum???
 
Ingemar

2009-11-16, 19:50
Svar #5

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Ingemar
 
Det var intressant, men det står faktiskt så i födelseboken (original). Naturligtvis en omöjlighet, men jag skall försöka att via mantalslängderna bringa så stor klarhet som möjligt.
 
Enligt bouppteckningen efter Bernt Berntsson (Orusts och Tjörns häradsrätt FII:8 sid.1525)
fanns barnen: Bernt, Olof, Hans, Börta, Inger, Helena och Anna.
 
Bernt var äldst och född mellan 4/10 1774 och 9/1 1776
Börta född mellan 9/1 1779 och 7/10 1779 (ej nämnd i fb)
Inger f.1780-01-07
Helena f.1780-12-25
Anna f.1781-03-21
Regina f.1783-01-08 d.1783-07-07
Regina f.1784-12-05 d.1785-01-05
Olof f.1786-05-01
Petronella f.1786-08-24!!! (enligt fb) ingen Petronella nämnd i mantalslängd!
Anders f.1788-04-17 d.1806-12-14
Kristina f.1790-10-14 d.1790-12-02
Hans f.1792-02-26 d.1794-05-06
Hans f.1795-04-08
 
Återkommer när jag tittat mer
Kenneth
 
(Meddelandet ändrat av kenneth 2009-11-16 19:55)
 
(Meddelandet ändrat av kenneth 2009-11-16 19:59)

2009-11-16, 22:31
Svar #6

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Har tittat lite mer på familjen och kommer då fram till dessa barn.
 
Bernt  
f.mellan 4/10 1774 och 9/1 1776 i Toftenäs
d.1854-12-30 i Toftenäs
 
Börta
f.1776 i Toftenäs (enl husförhör)  
d.1854-04-17 i S.Bäck
 
Inger  
f.1778 i Toftenäs (enl husförhör)
d.1849-10-10 i Häle
 
Helena  
f.1780-01-07 i Toftenäs (står Inger men trol.felskrivning)
d.1860-05-04 i Mölnebo uppegård
 
Anna  
f.1781-03-21 i Toftenäs
d.1854-04-04 i Häle
 
Regina  
f.1783-01-08 i Toftenäs
d.1783-07-07 i Toftenäs
 
Regina  
f.1784-12-05 i Toftenäs  
d.1785-01-05 i Toftenäs
 
Olof  
f.1786-05-01 i Toftenäs
d.1870-03-28 i Toftenäs
 
Anders  
f.1788-04-17 i Toftenäs  
d.1806-12-14 i Toftenäs
 
Kristina  
f.1790-10-14 i Toftenäs  
d.1790-12-02 i Toftenäs
 
Hans  
f.1792-02-26 i Toftenäs  
d.1794-05-06 i Toftenäs
 
Hans  
f.1795-04-08 i Toftenäs
d.1820-06-14 i Brevik
 
 
 
Petronella f.1786-08-24!!! (enligt fb) ingen Petronella nämnd i mantalslängd!
Denna är troligtvis inskriven med fel föräldrar och hör således ej hemma i denna familj.
 
(Meddelandet ändrat av kenneth 2009-11-16 22:56)
 
(Meddelandet ändrat av kenneth 2009-11-16 23:00)

2009-11-17, 00:05
Svar #7

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Tack Kenneth!
Nej Petronella verkar inte finnas någon annanstans än i födelseboken så jag håller nog med om att det troligen är fel. Har du möjligen något ställe som du kan se faddrarna så kanske jag kan leta upp familjen.
 
Gossen har du också tagit bort i din förteckning så av trillingarna blev det endast en flicka (Anna) född på den dagen. Gossen finns inte nämnd någonstans såvitt jag kan se.
 
Sammanlagt är vi nu således nere i 12 barn istället för 15. Det är rätt många ändå men inget helt ovanligt.
 
Tack Kenneth
Ingemar

2009-11-17, 21:11
Svar #8

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Kenneth!
 
Britt Marie har försett mig med namnet på faddrarna och hon har även kunnat konstatera att det står ett litet kors vid Petronellas namn vilket lär betyda att hon dog. Tittar man på dopdagen så är det samma som födelsedagen vilket kan tyda på att det var ett nöddop. Min slutsats är att hon funnits och att hon dog strax efter födseln. Faddrarnas namn motsäger inte att det är rätt föräldrar angivna.

2009-11-17, 21:32
Svar #9

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Ingemar
 
Jag tror fortfarande på en felskrivning av något slag.  
Korset finns noterat på c:a 95% av alla födelsenoteringarna vid den tiden.
I och med att Olof föddes 1786-05-01 så tror jag att det är uteslutet att  
dom kunde få en levande dotter den 24/8 samma år!

2009-11-17, 22:28
Svar #10

Utloggad Ingemar Gollungberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1105
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:40
    • Visa profil
Du har helt rätt naturligtvis. Det måste vara omöjligt. Första gången jag såg detta så gjorde jag en anteckning rätt år?. Jag drog förhastade slutsatser. Problemet återstår såvida ingen kan förklara hur det kan vara möjligt. Kanske det kan vara någon av Bernt Berntssons bröder som fått tillökning och prästen tagit fel på person. Jag skall titta på det igen.  
 
Tyvärr har jag inte sett originalet utan bara avskriften på tjsf.org.

2009-11-17, 22:42
Svar #11

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil

2009-12-18, 18:12
Svar #12

Utloggad Daniel Krantz

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2011-02-17, 07:39
    • Visa profil
Hej!
Önskar lite hjälp eftersom jag kört fast och inte kommer längre på egen hand, kanske finns det någon av er som sitter inne på svaret.
 
Jag söker information om Sven Rasmusson som enligt kyrkböckerna föddes omkring 1760. Han var troligen bosatt på Önne år 1779 och gifte sig 1786 med Annika Olsdotter från Kuballe. Tillsammans flyttade de sedan till Klädesholmen där de fick fyra barn mellan 1787-1797. Sven drunknade 1797-09-13.
 
Först och främst är jag intresserad av var han kommer ifrån (verkar inte vara född på Önne) och vilka hans föräldrar var. Är själv inne på ett spår att han närmast ska ha kommit från Dyreby Östergård och kanske vara son till Rasmus Hansson men saknar konkreta stöd i detta antagande. Sen är det också intressant att få reda på vad som hände den 13 september 1797 när sex stycken fiskare drunknade.
 
Tack på förhand.
M v h,
Daniel

2010-03-13, 10:22
Svar #13

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Vilka släkter på Orust/Tjörn gav sina döttrar namnet Helena under första hälften av 1700-talet?
 
Bakgrunden för min frågeställning är att Pehr Larsson f. 1/1 1729 på Mellby, Tegneby o.h.h.
Mätta Pehrsdotter f ca. 1745 på Kärrslätt, Stenkyrka gav sin äldsta dotter, f. 25/11 1759, namnet Helena.
 
Namnet till Mättas mor är okänt, men hennes mor var död när dottern föddes så en hypotes är at hon kan ha hetat Helena.

2010-03-13, 12:51
Svar #14

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael! Pehr och Mätta är mina anor men jag har ännu inte själv forskat på dem vad gäller tiden före flytten till Lyse 1772. I Nils Lindberghs bok Stångenässläkter del III s 14 anges att Mätta från Kärrslätt var troligen av adliga ätten Björn - är detta något som du kan belägga? Lindbergh uppger Från vår bygd IV, 1971, sid 100 som källa.
Vad gäller Pehr och Mättas barn - vilka har du före 1769 förutom ovannämnda Helena?
Mvh Harriet

2010-03-13, 15:46
Svar #15

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Enligt mina anteckningar är Mättas förfäder på manssidan som följer:
f Pehr Rasmusson
ff Rasmus Anundsson
fff Anund Bryntesson
ffff Brynte Bamsesson
fffff Bamse i Halsbäck
Pehr Rasmusson och Mätta var födda på Kärrslätt, men jag tror inte att där finns någon koppling till den adliga ätten Björn som bodde på en part av denna gård.
 
Enligt en uppgift var Bamse i Halsbäck dotterson till Bamse Simonsson i Näs, Långelanda, vilken i sin tur var son till Simon Eriksson. Denne och hans far Erik Bamsesson hadde troligen ambitioner om frälsestatus, men jag tror inte att någon av deras ättlingar lyckades med detta.
 
Her er en lista över de barn jag har noterat både före och efter 1769:
Helena Pehrsdotter
f 25/11 1759
Ingeborg Pehrsdotter
f 18/4 1763
d 5/9 1773
Pehr Pehrsson
f 16/1 1769
d 1/1 1801
Lars Pehrsson
f 9/4 1771 Nötskär, Tegneby
d 28/12 1863 Stora Berg, Lyse
Marta Pehrsdotter
f 19/9 1773 Sörkila, Lyse
d 24/11 1844
Kerstin Pehrsdotter
f 12/2 1776 Sörkila, Lyse
Anders Pehrsson
f 16/8 1778 Sörkila, Lyse
Kerstin Pehrsdotter
f 14/12 1780 Sörkila, Lyse
d 24/12 1800
Nils Pehrsson
f 26/12 1783 Sörkila, Lyse
d 4/3 1853
 
De tidigaste barnen i skaran tror jag är hämtade från en flyttningsattest.

2010-03-13, 16:58
Svar #16

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael!
Mycket intressant information. Blir mycket att gå vidare med Mättas anor.
Vad gäller barnaskaran fick jag ett par datum som jag inte noterat tidigare. Kan komplettera med:
Kjerstin 1776, död 1779 i koppor (enl Lindbergh)
Marta 1773, dog barnlös på Stora Berg, Lyse
Kerstin 1780 dog på Alsbäck i Lyse
Nu undrar jag hur du belagt att Mätta är mor till Helena född 1759? I Lindbergh finns anteckningar också under Sörkila s 242 och där anges - med frågetecken - att Helena hör till Pehr Larssons första äktenskap. Hustrun i detta första äktenskap har Lindbergh inte hittat men två äldre söner finns troligen: Berent Persson, bonde på Sörkila 1773 som senare blev bonde på S.Rörvall i Brastad och Gullbrand Persson, rusthållare på Stora Berg i Lyse på 1770-talet. Helena skulle i så fall vara styvdotter till Mätta.
Lindbergh citerar BoU 18 feb 1802 för Mätta Pehrsdtr på Sörkila i Lyse socken:
Arvtagare maken Pehr Larsson samt sönerna Pehr, Lars, Anders och Nils samt dottern Marta...... osv....
I listan över gäld och skuld dyker Rutger Lang i Munkeby upp med beteckningen måg  - men som Lindbergh tolkat detta är alltså hans hsutru Helena inte arvinge till Mätta.
Har du födelsenotis för Helena eller vigseldatum för Mätta?
Lindbegh har frågetecken även på dottern Ingeborg f 1763 ang vilket gifte hon tillhör.
Själv härstammar jag från Lars Persson f 1771 - i bygden allmänt kallad Gröt-Lars.
Mvh Harriet

2010-03-13, 17:58
Svar #17

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Tack för mer information. Gröt-Lars var min fffff.
 
Helenas födselsdatum är hämtat från flyttningsattesten, men jag tror inte att där finns varken födelsesnotiser eller vigselsnotiser från Stenkyrka för denna perioden - allt har brunnit upp om jag minns rätt.
 
Jag var inte klar över att Pehr Larsson skulle ha varit gift före han gifte sig med Mätta, men Helenas födselsdatum skulle onekligen kunna tyda på att hon inte är Mättas dotter. Jag ser att Mätta uppges att vara 28 år gammal 1771 så hennes födelsesdatum kan inte vara helt fel.
 
Vad gäller Berent och Gullbrand så trodde min far (han är död sedan några år) att de var bröder till Mätta. I mina ansedlar har jag fört upp Berent, f. ca. 1733, fra Pehr Rasmussons första gifte, d.v.s. helbror til Mätta, medan Gullbrand f. 1750 var född i Pehr Rasmussons andra gifte (före 4/11 1754 med Kerstin Börjesdotter). Jag har också noterat en dotter Helena f. 1752 från detta gifte som då skulle vara en annan person än den Helena Pehrsdotter som är dotter til Pehr Larsson. Vad gäller källhänvisningar så var varken jag eller min far några föredömmen på detta området (sorry). Kanske kan några uppgifter vara hämtade från Almegius bok om Jöns Gullbrandsson (både Pehr Larsson och Mätta var ättlingar till Jöns). Almegius häfte Tusen anor från Orust kan vara en annan möjlig källa. Det skulle i så fall vara relativt lätt att kontrollera.
 
Det du nämner om arvsskifte efter Mätta är ju intressant. Om Helena inte är nämnt i arvsskiftet i sin livstid så skulle det kunna tyda på att hon inte är dotter till Mätta. Har du någon information om arvsskifte efter Pehr Larsson?

2010-03-13, 18:34
Svar #18

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael!
Tittade just en gång till i Lindbergh - som är en sekundärkälla med många fel och mycket rätt också.. - och hittade att han på Sörkilasidan noterat BoU efter Pehr Larsson f 1729 som dog 3 feb 1808 på Sörkila (Bou 1/4 1808 p 1421-1423) nämns arvingarna: Sönerna Lars, Anders o Nils, samt döttrarna Helena o Marta och sonsonen Hans Persson. Alltså Helena i livet 1808.
Tog en kontrolltitt i dödboken, Lyse födelse - och dop C 3 (1792-1849) uppslag 85 och där står tydligt att Mätta var 56 år då hon dog 14 nov 1801 - men å andra sidan räknade man 9 år fel år 1800 när dottern Kerstin dog 20 år gammal och nygift och anges vara 29....
Men om 56 år stämmer så var Mätta 14 år när Helena föddes.
Din fars anteckningar om att Mättas bror respektive halvbror redan flyttat till Lyse stämmer skulle det förstås kunna vara en bra förklaring till att en familj från Orust köper en gård i Lyse på auktion. Det förklarar också att Berent och Gullbrand inte finns med i BoU efter Pehr Larsson 1729-1808
Min fmff var Per Larsson f 1817, son till Gröt-Lars
Mvh Harriet

2010-03-13, 18:49
Svar #19

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Per Larsson var min ffff. Hans son Amandus var min fff.
 
Det verkar som om där var lite rätt uppgifter både i min fars notater og hos Lindbergh. Alldeles oavsett tror jag att jag kan avskriva Helena som troligt namn för Mättas mor. Då är jag tillbaka i ruta ett och om de mera professionella forskarna som Almegius, Skantorp m.fl. inte lyckats finna hennes namn så tror jag inte att jag kommer att lyckas bättre.
 
Vet du förresten något om omständigheterna runt flyttningen til Sörkila? Var det ett skatteköp, eller kanske en auktion som du säger, eller vilken skatteklass (krono/skatte/frälse) hadde gården?

2010-03-13, 19:39
Svar #20

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael!
En omständighet som talar för ett nära samband mellan Mätta och Gullbrand är att Mätta var gudmor till Gullbrands dotter som föddes 22 feb 1775 på St Berg i Lyse.
I Lindberghs avskrift av Mättas BoU anges:
Fast egendom: 3/8 uti utsocknes frälsehemmanet Sörkila köpt under äktenskapet på auktion för 333,16. ---
- en intressant summa med tanke på att summan av skulderna är 335 - min reflektion. Det kanske inte var brukligt att amortera på den tiden eller var det så att man kunde låna upp till den summa som man betalt för gården. Nåväl detta blev ett sidospår.
Min fmf var bror med Amandus, hette Julius och levde 1853-1936. Om du (eller din far) har lyckats lösa mysteriet varför det finns en till Julius född 1859 i födelseboken utdelar jag ett stort hederomnämnande.
Mvh Harriet

2010-03-13, 21:17
Svar #21

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael! Har via SVAR bläddrat i lysningssedlar för Stenkyrka i perioden 1758-1769 (Stenkyrka HVa/2 (1758-1769))men jag tycker det är svårläst - troligen lättare för någon som är mer van att forska på Stenkyrka. Dessutom är det ett lösbladssystem utan paginering och datering på alla lysningsparen så jag gav upp för nu utana tt gå genom alla. Hittade en vigsel 6 maj 1759 då ungkarl Pehr Larsson och pigan Elin (???) ... gifter sig  SVARS bildid: C0042287_00071
I varje fall inte uppbrunnet så det skall väl gå att lösa.  
Eller kan det ha lyst på annat ställe om nu Pehr Larsson gifte sig med någon annan först...
Mvh Harriet

2010-03-14, 07:18
Svar #22

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Det var ju roligt att komma i kontakt med en ättling av Julius. Jag har alltid trott att den förste av de två barnen med namn Julius dog ung (men jag har inte funnet någon dödsnotis för honom), så det du säger är lite överraskande. Om du vill diskutera släktingar närmare i tiden föreslår jag att vi tar det off line. Jag kan sända dig en email för att etablera kontakten så får du svara om du vill.
 
Din information om Sörkila verkar lite svårtolkad. Frälsehemman måste väl betyda att det tidigare vart del av ett frälsegods, kanske Holma, för vanliga bönder måste väl betala skatt på all sin egendom, i vart fall ut på 1700-talet när detta var aktuelt. Eller var det kanske så att tillbakaköp av en gård med frälsestatus ville ha givit en godsägare skattefrihet på frälsegården, men inte nödvändigtvis på en skattegård som blivit införlivad med godsinnehavet?
 
Vad gäller lån til köp av egendom var väl privata lån den enda möjligheten innen det moderna bankväsendet blev etablerat. Jöns Gullbrandsson i Vräland var ju en av de som grundlade sin förmögenhet på detta vis och jag känner flera andra eksempler. Den notis fra Mättas BoU du nämner antyder att man kanske gjorde skillnad på makarnas respektive del av egendomen, något som säkert var praktisk med tanke på arvsskifte mellan olika barnkullar.
 
Det är svårt att säga om den lysning du har funnet berör vår Pehr Larsson, men den passar onekligen bra i tid för födseln till Helena senare samma år. Pehr bodde väl på Nötskär i Tegneby före flyttningen till Lyse. På den andra sidan inngicks väl ofta äktenskap, och därmed också lysning, i kvinnans hemsocken.
 
Där slår mig förresten en möjlighet vad gäller den fel i Kerstin Pehrsdotters åldersuppgift du nämner. Kan det vara så att prästen har förväxlat Kerstin, f. 1780, för den tidiage avlidna systern Kerstin, f 1776, och att det egentlig skall stå 24 år gammal? (bara en spekulation från min sida)

2010-03-14, 08:05
Svar #23

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael!
 
Om Julius och Amandus ättlingar kan vi som du föreslår höras per mail.
 
Vad gäller frälserätt så kunde den även köpas - man så att säga köpte sig fri från fastighetsskatten i modernare ord. Har ett sådant fall bland mina anor - det var på Bubacka, Bro (O) under ett kort äktenskap 1824-1831 där paret hade köpt frälserätt vilket verkligen underlätttade för de två små barn som miste även andra föräldern 1833 och skattefriheten bidrog då till att gården inte behövde gå ifrån dem. Om detta gällde även för Sörkila vet jag inte - inte heller vilka som bodde på den delen av Sörkila tidigare. Den frågan bör hellre ställas under Lyse - vore intressant att få belyst.
 
Angående lysningssedeln är jag inte alls säker att det är rätt men om alla lysningssedlar finns så borde även Mätta Persdotters lysning finnas med förr eller senare - om hon inte flyttade från hemförsamlingen före giftemålet. Födelseplats för Ingeborg kan kanske ge vägledning.
 
Och så Kerstin - varför döps två döttrar till Kerstin - kan det vara namnet på Mättas mor? Om Helena döps efter Pehrs första svärmor, Ingeborg efter sin farmor och Marta är en modernare form av Mätta, ja då blir det två Kerstin kvar att förklara. Angående förklaringen till felskrivningen så köper jag den.
Föreslår alltså att den fortsatta jakten fokuseras på kvinnor med Kerstin som namn.
Mvh Harriet

2010-03-14, 08:20
Svar #24

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Det var intressanta upplysningar om köp av frälserätt. Jag trodde att sådana rättigheter blev inndragna på 1600-talet efter det svenska maktövertagandet.
 
Jeg känner IOFs till tillfällen då flerea syskon har haft samme namn eftersom de har blivit namngivna efter fx farfar og morfar med samma namn, men i Kerstin sitt tilfelle räknar jag med att Kerstin #2 fått namnet Kerstin eftersom Kerstin #1 dött. Kanskje är det så att Mättas mor hette Kerstin og att vi bör fokusera på detta namn som du säger.

2010-03-14, 08:35
Svar #25

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej igen,
 
Jag ser ett möjligt problem med namngivningen. Ingeborg var född 1763, men hennes farmor dog inte för änn 1792. Längre tillbaka var det ju så att ett namn måste bli ledigt innan det kunde recykleras. Hur var det annars i Bohuslän i mitten av 1700-talet?

2010-03-14, 09:55
Svar #26

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Jag har försökt att sända dig en email på den adress som er angiven på din profil. Mailen har inte studsat, men jag vet att det kan vara problem med överföringen några gånger. Om du inte har fått min mail och önskar kontakt om amandus, Julius og våra gemensamma anfäder så kan du sända mig en email på adresse aranannuminas@yahoo.no eller aranfornost@ymail.com .
 
Med vänlig hälsning,
Mikael

2010-03-14, 10:07
Svar #27

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Mikael!
Mail kommer, men inte idag.
Vad gäller namnet Ingeborg förstår jag inte riktigt vad du ifrågasätter. Har tittat i dödboken Lyse /C/2 (1729-1791) och finner 1773:
12 sept begravdes Pehr Larssons dotter Ingeborg från Sörkila som dödde 5 september av rödsoten 10 år gl
och
samma dag begravs två döttrar till Berent Persson (ingen hemvist angiven), Helena 11 år och Maria 6 år, båda döda av rödsot
Man ordnade alltså gemensam begravning och en till Helena finns. Och så ser vi än en gång hur smittsamt rödsot / dysenteri är ...
Har du tivel angående att Pehr Larssons mor hette Ingeborg? Vad jag menar är att det finns en viss osäkerhet vem som var mormor men inte farmor?
Mvh Harriet

2010-03-14, 11:40
Svar #28

Utloggad Mikael Hammer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 64
  • Senast inloggad: 2021-07-12, 09:53
    • Visa profil
Hej Harriet,
 
Mitt tvivel rörte sig främst om huruvida man verkligen kan vara säker på att man fortfarande namngav barn efter far/morföräldrar när man ser utglidningar som att ge namn efter personer som fortfarande lever. Jag är enig i att Pehr Larssons mor hette Ingeborg. På den andra sidan är det ju tydlig att man var mån om att ha med namnet Kerstin i familjen (tydligen mer mån än om namnet Ingeborg) så det gamla systemet kan inte vara helt glömt. Kan det kanske vara så att Ingeborg var född i Pehrs första gifte och att Ingeborg har fått namn efter sin (avlidna) mormor, medan första dottern i andra giftet fick namn efter sin avlidna mormor Kerstin, i stället för sin farmor som fortfarande var i livet?
 
Tack för upplysningen om att Helena Berntsdotter. Det är ju interessant att se att namnet forekommer i familjene till både i Pehr Rasmussons andra gifte (med Kerstin Börjesdotter), Bernt Pehrsson och Pehr Larssons första gifte. Kan det vara så att där var en härva av släktgiften mellan dessa familjer? Finns där någon mer information om vem Helena Berntsdotters mor var?

2010-03-14, 13:26
Svar #29

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Per Rasmussons första hustru hette Helena Berntsdotter.
 
Hittar inte nu min källa till påståendet, men återkommer.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna