Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-08

[Camilla Christensen]

Hej Kjell, och en en gång tack för din hjälp!
Mvh Camilla

[Victoria Oscarson]

hej!
Söker information om min ffmm mor, Brita Kristiansdotter, född i Stala. 18061012. Vilka var hennes föräldrar och eventuella syskon?
 
vänligen Victoria Oscarson.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg har to-tre spørsmål knyttet til Hjelmvik (Hjälmvik) på 1600-tallet:
 
1). I begynnelsen av 1630 (eller tidligere) ble Reer Christoffersen i Hjelmvik drept. Han var sønn av Christoffer Reerssen i Ström. Hvilken gård bodde han på? (Nordre eller Søndre?) Vet noen noe mere om denne Reer eller hans far?
 
2). I 1644-45 og 1657-60 var en Ole Hjelmvik vaktmester og lensmann over Orust. Han hadde 9 barn. De to eldste sønnene het Bjørn og Reer Olssønner. Hva var patronymet (farsnavnet) til denne Ole (Oluf) og vet noen noe mer om ham? (Ledende spørsmål.) Er det slektskap mellom denne Ole Hjelmvik og den familien nevnt i spørsmål 1, eller slektskap mellom disse og slekten Green av Rossø?

[Anders Ryberg]

1665-06-21 behandlas tinget i Gilleby följande:
 
Ditto frambkomb för rätten Anders Nillsson Mörck, af nation een jydsk karll, tillijka medh een annan hanss swåger och bondhe, benämbdh Börie Olsson, boendess på Åkerwijk på Tiöhren, som praese(n)terade j rätta een skrifft vnder derass hustrurs Jngeborg och Elssa Nillssdöttrars nampn och vnderskrifft, sub dato Halss j Wänssyssell j Jyllandh dhen 7 maij jnnewarandhe åhr, hwilka här af pastoren och sochneprästen här sammastädes, hederligh och wähllärdhe man herr Hindrich Jensson, tillijka medh af laurättet och allmogen på denne ohrten ett hembtingzwittne wohre begärandhess, om Jngeborgh och Ellssa Nillssdöttrar, som ähr dherass äckta laghgiffta hustruur, icke ähre barnfödde på en gårdh Tierbergh här uthi Stahle sochn på bemälte Oroust. Item om derass ehrlige förhållandhe j medhler tijdh dhe hafwa wistass här på denne orten, sampt och om dem icke nogsampt witterliget war, at derass sahlig moderss moder benämbdh Ingeborgh j Tierbergh war född af gemene bondefålck, så wähl som hennes sahlig man Reijer Olson, boendess på Tierbergh ochså war födh af een bondemans dåtter och war en smedh, medh mehra samma derass inlaga inehåller och förmähler. Hwartill allmogen swaradhe, dhe nu icke kunde beneka, bemälte derass echta hustrur Jngeborgh och Elssa Nillssdöttrar wore födde här på Tierbergh j Stahle sochn på Oroust af ehrlighe och ächta föräldrar, fadren widh nampn Nillss Munck, som föregifwess skulle wara af jysk adell och barnfödd j Jytland, modren hette Elin Reorssdåtter, barnfödh j Tierbergh här sammastädes, som skulle wara en knapedåtter, derass morfader heete Reer Olsson som kallass en knape, födh på Tierrebergh gårdh, derass moormoder hette Ingeborgh Trullssdåtter barnfödd af en bondhe benämbdh Trulls Ammundsson j Hielmwijk på bemälte Oroust. Wijdare wijste dhe intet om derass härkompst eller förhåldh at kunna j dee mottor at opwissa, härom wohre bemälte swågrar Anders Nillsson och Börie Ohlsson här af rätten ett sanfärdigt witnesbördh begärandess, hwilket man icke billigen wijste eller kunde beneka, men bemälte Anderss Nillsson och Börie Olsson här på wår attest och bewijss welat medhdeela. Till witterliget under wåre hender och signeter bekräfftat. Actum anno die loco ut supra.  
 
(Ur Folke Almegius avskrift.)
Denna släktskap känner du väl redan?

[Tore Hermundsson Vigerust]

Takk, dette er jo en fin kilde vedrørende slekten Green av Rossö. Jeg vil forøvrig gjerne publisere denne kilden i et kommend enummer av Norsk slektshistorisk tidsskrift, hvis du kunne formidle spørsmålet til Folke Almegius?
 
Men jeg kan ikke se at kilden 1665 kan belyse noe om familiene på Hjelmvik ? (Bortsett fra Truls Amundsson i Hjelmvik og hans datter, som må ha bodd på en av de andre gårdene i Hjelmvik.) Eller har jeg oversett noe?

[Tore Hermundsson Vigerust]

Jeg spurte opprinnelig om slekten Green av Rossö var i slekt med folket på Hjelmvik, noe denne kilden forsåvidt svarer ja på (Truls Amundsson). Men mitt hovedanliggende var Christoffer Reersen og s?nnen Reer Christoffersen, samt Ole med s?nnene Bj?rn og Reer.

[Anders Ryberg]

Vad det gäller Folkes avskrift så har han publicerat hela domboken för Tjörn och Orust för 1662-67 i så väl tryckt form som på Internet (www.tjsf.org/16621667.asp).
 
Jag ser heller inget som belyser släktskapen mellan Rossösläkten och Reer Kristoffersson i texten, men däremot visar den på band mellan gårdarna.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Ok. Jeg ser at Tollevssons fortegnelse (Bohusarkiv) at det i 1697 var en lang rekke gårder i Hjelmvik. Jeg har skrevet av et pergament fra 1630 som omhandler erstatning for drapet på Reer Christoffersen, samt Ole Hjelmviks egen beretning fra ca 1662 og en kilde fra 1663 om Ole Hjelmvik. Disse kildene vil bli publisert i neste utgave av Genealogen (april 2005), som vil være til salgs ved Sveriges Släktforskardagar i Göteborg i august 2005.

[Folke Almegius]

Om Ole Hjelmvik
Hej Tore!
Ole Hjelmvik är rimligen identisk med Olof Kristoffersson i Hjälmvik, vars far Kristoffer Reersson var storbonde och lagrättsman och dog omkring 1637.
Hälsar Folke

[Tore Hermundsson Vigerust]

Hjertelig takk for hjelpen så langt. Det kommer til å bli et stort kildemanuskript. Christoffer Reersen bodde forøvrig i Ström (1630).

[Ulf Vargek]

Hej!
Jag söker föräldrarna till en Aron Bengtson född 1855 i Stala. Han var gift med en Selma Maria Emanuelsdotter född 1859-01-27 Medstugan, Torp.
Någon som känner till denne Aron Bengtssons fulla födelsenummer och hans föräldrar.
Mvh: Ulf Vargek.

[Kjell Moberg]

Hej Ulf.
Det fanns en Aron Bengtsson f.1855-12-29 i Ammedalen, Stala.
Föräldrar:
Bengt Carl Petersson f.1817-03-19 Sexdrega, Älvsborg (P)
h.Britta Christina Abrahamsdtr f.1818-12-17 Nedre Dale, Stala.
Fadern inflyttar från Ulricehamn 1854 (enl.hfl.)
Stala AI:1-AI:4
 
Familjen flyttar till Göteborg 1872-12-12.
Stala B:1 1861-1895.
 
Vore kanske värt att försöka hitta familjen i Gbg
jag har endast inlyttninglängder till Kristine Tyska fs
dit har de inte flyttat, så jag kan inte bidraga med mer.
Lycka till !
 
mvh Kjell

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Ulf,
 
Familjen bodde 1890 i Westra Haga 22  Masthugg. fsml.
enligt CD:n sv. Befolkning 1890.
 
Hälsningar Eivor

[Ulf Vargek]

Tack Kjell o Eivor!
Nu kann jag gå vidare i kyrkböckerna.
Mvh:Ulf.

[Ulf Vargek]

Hej!
Såg att kyrkböckerna för Stala förstördes vid brand.Hur går jag vidare för att finna föräldrarna till Britta Christina Abrahamsdotter född 1818-12-17 i Nedre Dale Stala.
 Mvh:
Ulf.

[Anders Ryberg]

Kollar mantalslängder, bouppteckningar, etc. Kontaktar Orusts släktforskare som håller på med rekonstruktionsprojekt.

[Thomas Bennsten]

Hej!
 
Har någon någon uppgift om varifrån Bernt Peterson kommer och om hans föräldrar. Han får en dotter Johanna 27/4 1798 i Nedre Hoga. Gift med Anna Andersdotter från Nedre Hoga.
 
Tack på förhand.
 
Thomas Bennsten

[Kristoffer Asplund]

Hej!
Söker uppgifter kring föräldrarna till en Maria Kristina Petersdotter, född 3.3.1845 i Hällesberg, Stala sn.
 
Hennes föräldrar:
Peter Persson och Kristina Johansdotter
 
Tacksam för svar!
 
Hälsningar,
Kristoffer

[Kenneth Bengtsson]

Hej Kristoffer
 
Peter och Kristina tar ut lysning 1739-09-06.
 
Tegneby B:1 sid 173

 
Tegneby sn AI:1 Tvet Sörgård 1841-48 sid 192

 
m v h
Kenneth bengtsson

[Kjell Moberg]

Hej Kristoffer !
 
Kristinas föräldrar:
 
Peter Persson född 1815-12-31 Hällesberg
död 1889-11-20 Hällesberg.
 
h.h.Kristina Johansdotter f 1818-03-18
död i Horleby,Stala 1915-06-04 ålderdom.
 
barn:
Johanna Magdalena f.1839-09-22 döpt 1839-09-24 i Hällesberg.
död 1839-10-15 Hällesberg begr.1839-10-27 Slag
Johanna Magdalena f.1840-08-29 döpt 1840-08-30
Matilda Oleana f.1843-03-06 döpt 1843-03-07
Anna Stina f.1848-05-24
Johan Teodor f.1856-03-12 död 1892-01-30 Hällesberg Sjöman  
 
Peters föräldrar:
Per Olsson född 1781-12-22
död i Hällesberg 1847-12-22 av inv.feber.
begravd 1848-01-08.
 
h.h.Maja Hansdotter född 1782-05-29
död 1846-05-29 i Hällesberg.
 
barn:
Anna Brita f.1807-11-08 död 1889-10-07 i Hällesberg.
gift med Anders Olsson från Långeby.
 
Elsa Johanna f.1811-05-18  
flyttar till Myckleby 1830-11-13
död 1866-04-02 i Surnås, Stala.gastr.feber
gift 1839-06-21 med Hemmansägare Johannes Olsson från Långeby, Stala.
 
Olaus f.ca 1814 enl.mantalslängd 1825.
 
Peter 1815.
 
Johan Niklas f.1822-04-19 Bonde
död 1917-09-06 i Hällesberg av ålderdom, änkling.
gift 1865 med Anna Maria Johansdotter från Tyfta, Stala.
 
 
källa:
Stala AI:1 1849-1856 p 167
Stala C:1 1839-1851
Stala döda 1898-1920
mantalslängder 1755-1845
 
mvh Kjell

[Kristoffer Asplund]

Tack Kenneth o Kjell!  
Hälsningar,
Kristoffer

[Sven M. Hennig]

Hej!
Söker info om Mårten Heljessons föräldrar från Tyfta, Stala (O). Han avled i Röra, Ödsmål socken 16 dec 1794 i en ålder av 73 år, 3 mån och 5 dagar vilket betyder att han föddes i sept 1721.  
 
Eftersom det saknas födelsebok från denna period i Stala så har jag gått igenom mantalslängder och funnit en Sven Heljesson som bodde i Tyfta under många år; han dog 18 jan 1798 vid hög ålder (säkert över 80 år). Han var gift med Ingrid Persdotter (d.1777) och hade barnen Anders (d. i Tyfta 1791), Nils (d. där 1786), Ingrid (d. i Stubbarna, Tyfta 1790; gm Gunnar Björnsson), Anna och Rangela.
 
Det är mycket troligt att Sven och Mårten var bröder. Svens bouppteckning visar också att det fanns systrar till honom vid namn Anna och Ingrid. Vad som hände med dem är okänt för mig. En annan sannolik broder är Jon Heljesson som var sockenskräddare 1755/66. Han var ogift under dessa år och inneboende hos Sven.
 
Det är möjligt att fadern till dessa personer var Helje Jonsson som jag funnit i mantalslängder 1708-1742. Han ägde halva Tyfta 1734 men verkar ha varit dräng hos husbonden Mårten Heljesson (annan än den Mårten jag är släkt med) redan 1708. Kanske Helje döpte sin son efter honom? Vad Heljes hustru hette vet jag ej.
 
Jag skulle också vilja veta om det finns en släktförbindelse mellan min släkt och den Jon Jonsson från Stora Askerön som på 1670-talet från moderns sida ärvde Tyfta. Genom Almegius bok Tusen anor och mantalslängder har jag förstått att han hade barnen Jon (c1705-1787), Olof (d. efter 1742) och Ingeborg (d. efter 1736). Jon Jr. var nämnderman och riksdagsman i Stockholm under åren 1765-66 och hade sönerna Jacob (c1743-1794), Olof (1745-1804), Bernt (c1747-).
 
Hälsningar,
Sven

[Agneta Schick]

Jag söker min fmff Nils Andersson född 1798 (12/9 eller 24/6 ?).  
Han var rotebåtsman, kallade sej först Hästlägg, sen (ca. 1846) Höjman.
I Myckleby hfl står Gratialist (Stala), därför söker jag honom i Stala socken.
I Myckleby kyrkböckor hittar jag honom först 1824 när han gifter Maria Andersdotter och i hfl på Eskängen u. Berg.
1840 flyttar han med andra hustrun, Johanna Eliasdotter, till Russhult (Rosskult), Båtsmans Torp u. V. Björneröd,
1841 till det nybyggda torpet Tegen, 1881 till Göteborg, troligen till ett av sina barn.
 
Jag tippar på att han kommer ifrån Stala. Är det någon som har stött på honom och kan säga var och när hon är född?
Vad finns det för anledning att ändra namnet från Hästlägg till Höjman?
Finns det möjlighet att hitta mer om hans yrkesliv som rotebåtsman (och flottan) i internet? (t.ex. grunden för att flytta till Myckleby).
 
Jag är tacksam för all information och söktips.
Agneta

[Folke Almegius]

Båtsman Hästlägg
Hej Agneta! Båtsman nr 69 Hästlägg fick tjänstenamnet ändrat till 69 Högman som du skriver omkr 1846. Hästlägg betyder ju hästlår och upplevdes kanske som öknamn. Många gamla båtsmansnamn var både skämtsamma och ibland olämpliga - de byttes ut mot snyggare namn omkring 1850. På Orust blev ex.vis namn som Smörskägg, Faderlös och Komsist /dvs den siste i rullan/ ändrade.
Nils Andersson blev antagen som rotebåtsman 1830 och tjänstgjorde till 1854 då han avskedades pga ålderdom och bräcklighet samt rekommenderas pension från krigskassan. Hans ordinarie båtsmanstorp var Roskhult under V Björneröd. I rullorna uppges han vara född 24/6 1798. Jag vet dock inte var.  
Hälsar Folke

[Agneta Schick]

Hej Folke, tack för de intressante uppgifterna ang. båtsmansnamn. Finns kopior på rullorna i internet? Innehåller dom mer information än bara tjänstens begynnelse och slut datum? Var kan man få se dom? Det blev många frågor, men Nils Andersson är 'min' första båtsman i släkten och jag bor inte i Sverige.
Jag läste ett äldre inslag där någon sökte torpet Hästlägg (i Myckleby). Finns ett sådant ställe och är det möjligt att man använde torpetsnamn som båtmansnamn? Eller vilken anledning hadde Nils Andersson att kalla sej hästlår? (Komsist och faderlös är lättare att förstå!)
Hälningar Agneta

[Anders Ryberg]

Jag kan försöka att hjälpa till så gott jag kan så länge.
Rullorna finns i nuläget inte på nätet, inte ens i avskrift vad det gäller Orust. Däremot går det ju alltid att beställa dem på kort från SVAR.
Rullorna innehåller vid denna tid uppgifter om ålder, härkomst och vad båtsmannen var på för kommenderingar, samt lite om längd och ev utseende.
Det är vanligt med båtsmän döpta efter orter, men när det gäller torp är det vanligare med torp döpta efter båtsmannen som bodde där ett tag.
Nils Andersson valde knappast sitt båtsmansnamn själv, utan för varje rote på Tjörn och Orust fanns det ett fast båtsmansnamn som man fick med tjänsten, vare sig man gillade det eller ej. Dessa hade fastställts på sent 1600-tal redan... Så den förste rotebåtsmannen Faderlös var nog just det, men knappast samtliga hans efterträdare...

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Agneta,
 
Det fanns en plats (gård eller torp) i Myckleby, som hette Hästlägg.
 
I Släktdatas avskrifter av födde i Myckleby fanns bl.a. en Pehr född i Hästlägg 1805-08-18.
Far Anders Pehrsson och mor Börtha Andersdotter 26 år.
Det skulle ju kunna vara en släkting till Nils Andersson ?
Namnet är säkert taget därifrån.
 
Vänl. hälsn. Eivor

[Anders Ryberg]

Om man studerar SOFI:s förteckning över ortnamn i Myckleby så finner man att Hästlägg inte finns med där:
http://www.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/s1ox001/302108b1.htm
 
Detta visar att det inte är något äldre namn, utan i den mån det använts som ortnamn har det skett på 1700-talets senare del eller tidigt 1800-tal. Båtsmansnamnen fastställdes däremot på sent 1600-tal, och förblev desamma till 1800-talets mitt. Alltså var namnet Hästlägg, som Folke skrev ovan, ett av många knepiga båtsmansnamn. Sedan kan något torp ha fått namn efter någon båtsman Hästlägg...

[Jörgen Tollesson]

Nu har jag tyvärr inte rätt del av Ortnamnsarkivets böcker tillgänglig här; jag kan alltså inte slå upp där vad det finns för äldre belägg för namnet Hästlägg i Mykleby socken.
 
Men så mycket kan jag i alla fall säga att det är en gård på 1 mantal, och då måste den vara någorlunda gammal. Gården omnämns i biskop Jens Nilssöns visitatsböcker från slutet av 1500-talet (enligt Tiselius i Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 43), och återfinns också i Dorothea Bjelkes jordebok av år 1660 (enligt samma källa, sidan 50).

[Sven Aivert (Svena)]

Enligt Rosenberg.
 
Hästlägg. By i Myckleby sn, Orousts ö. hd, Göteborgs och Bohus län.
 
 
Med Vänliga Hälsningar
Sven Aivert