Regementsskrivare Hans (Jöransson) Nyman i Väckelsång, delägare i Lessebo

[Olle Elm]

Smålandsforskare, vi behöver hjälp.
Under rubriken introducerad adel, Nyberg (vilken förmodligen inte alla Smålandsforskare läser) har under en tid pågått en diskussion med anknytning till namnet Nyman. Göran Johansson har i Väckelsång sn funnit en regementsskrivare/sekreterare Hans Jöransson Nyman. Om honom är följande känt (Göran Johanssons forskning):
 
1680: köper 1 hemman Fiskestad av Johan Smitt för 200 dr smt. (Konga hd d. S.T. 1680, fol. 29)  
1689 döptes regementssekreteraren Hans Nymans barn (barnets namn ej utsatt). (Väckelsång C1, s.31)
1690 Michaelsdag begrovs hr regemenstsekreteraren Nymans fader Jöran Olofsson Nyman i kyrkan. (Väckelsång C1, s. 51)  
1691 begrovs i kyrkan regementsskrivaren Hans Nymans hustru Christina Biug.(Väckelsång C1, s.67)  
1691 långfredag döptes Hans Nymans son Jöran. (Väckelsång C1, s. 58)  
 
Hans Nyman lär under en period ha varit delägare i Lessebo bruk.
 
Har någon upplysningar om ovanstående personer? Gifte Hans Nyman om sig? Ytterligare barn? Dopvittnen o s v. Varje litet spår av intresse!

[Christer Jonsson]

Hej Olle,
 
I första delen av Lessbo Bruks historia kan du finna uppgifter om Hans Nyman. Lessebo 1658-1856 av Gustaf Clemensson, Lessebo 1954.
Regementsskrivarna Jöran Branting och Hans Nyman övertog arrendet av Lessebo Bruk i februari 1689(ägare var då Hans Skytte). Då var Lessebo ett järnbruk.  26 juni samma år sålde Skytte, Lessebo järnbruk mot en köpteskilling av 1600 dr smt till Branting och Nyman. Clemensson skriver att Branting var bosatt i Fiskestad, Väckelsångs socken. Då de bägge ägarna icke voro bosatta vid Lessebo, handhades den närmaste förvaltningen ... av brukskrivare. Såsom sådana nämns Nils Sölfberg (Söllberg) 1689-1690 och Nils Agertin 1690-1693.
 
Branting/Nyman tog initiativet att anlägga ett pappersbruk vid Lessebo 1692 och sommaren 1693 var det i gång. Pappersbruket utarranderades till en pappersmästare. Nyman och Branting hamnade i ekonomiska svårigheter och i boken går det att läsa mer om dessa problem.Några närmare upplysningar om familj mm återfinnes inte i boken.
 
Hälsningar
Christer Jonsson

[Christer Jonsson]

Olle,
 
Ett litet tillägg som kan vara av intresse: I ovannämnda bok finns också Hans Nymans namnteckning och sigill (sid 31).

[Sven-Åke Nykvist]

Hej Christer.
Tack för din uppmärksamhet att jag sökte Agertin. Men detta kände jag till, kommer du på något om tiden före 1690 kan du väl höra av dig.
Med hälsning Sven-Åke.

[Lars-Åke Stenemo]

Hej


Hans Nyman hade en son Isaak, född omkring 1684. I Växjö skolas matrikel 1691-08-06 finner man "Jsaacus Johannis Nyman, Leg. Eqv. scribae fil. 7. a. in class. puer". (Eqv. står för kavalleri). Det finns flera exempel på att "Hans" ilatiniserad form blivit Johannes.


Redan 1688 intogs två söner till Branting och en son till Nyman i Växjö skola. Amundus och Haqvinus Branting skrevs in den 15 maj (faderns titel Reg. Eqvest. Secretarii) (sidan 35) och Nymans son Abraham den 7 augusti (faderns titel var "Leg. pedest. Scribae" från Väckelsång. (pedest. står för infanteri) (Sid 35)


Vad är känt om Isak och Abraham Nymans vidare öden?


I min forskning har jag ytterligare en samtida Nyman som med hänsyn till sitt yrke verka tillhöra samma släkt. Det är häradshövdingen i Allbo härad (1699-1718), Jonas Nyman, död 1719. Dennes hustru och barn är kända, men var Jonas och Hans släkt på något sätt?

Det bör också observeras att Hans Nyman tydligen bytt vapenslag mellan 1688 och 1691, från infanteriet till kavalleriet (om nu dessa beteckningar tillåts som översättning)


MVH
Lars-Åke Stenemo


 


 

[Olle Elm]

Eftersom jag ställde min fråga år 2000 kanske jag kan bli förlåten för att inte ha uppmärksammat det som skrevs 2016 ovh även nu 2018. Jag har för länge sedan lämnat Kisaforskningen men hoppas någon kan ha intresse av uppgifter omkring dessa Nymän.


Vänlugen,
Olle