Nils Stenborg i Alseda, kronoskogvaktare och upptäckare av guldet i Ädelfors, död 1782

[Bo Karlsson]

Jag undrar om någon känner till var och när skogvaktaren i halva Östra härad 1731-1759, Nils Stenborg (och hans syster Sophia Stenborg, se nedan), var född.  
  Nils Stenborg var alltså till yrket kronoskogvaktare, men har också betydelse såsom upptäckare (jämte bonden Germund Jonsson i Björkholms skattegård) av guldet i Ädelfors i Alseda socken 1738 (Se bl.a. Kammarkollegium, 2:a provinskontoret, Årshandlingar, nr. 34/1767, Jönköpings län, brev från direktören vid Ädelfors, Anders Swab, till bergskollegium 1768 14/7, Bergskollegiums arkiv, brev och suppliker, huvudserie 1768 I, m.fl. handlingar i Bergskollegium, samt ”Boken om Njudung” i skriftserien ”Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund”; 21 (Jönköping, 1948), s. 75 ff.).      
  Nils Stenborg dyker upp under detta namn första gången hösten 1727 (mtl. Kalmar län 1728) som mönsterdräng (d.v.s. officersdräng) åt major Wilhelm Mauritz Pauli på Fluxerum, Karlstorp (F) (dåvarande Karlstorps skate, då Kalmar län). Majoren Pauli var, trots sitt boende i Småland, kompanichef vid Västgöta-Dals regemente. Med viss sannolikhet är den mönsterdräng ”Nils” som redan i mantalslängden hösten 1726 finns uppsatt under Fluxerum identisk med Nils Stenborg. Även i mantalslängden hösten 1728 är Nils, här under namnet ”Stenberg”, uppsatt som mönsterdräng. 1729 10/7 godkänns han under namnet ”Stenborg” vid generalmönstringen som ryttare för nr. 2 Sjundekvill/Sundekvill (Vimmerby socken),  Överstelöjtnantens kompani, Smålands ryttare, vilket rusthåll berustades av Pauli (GMR 1733, ur tidigare rullans annotationer, ty Överstelöjtnantens kompani saknas i 1729 års rulla). Nils bor dock tills vidare kvar hos sin herre på Fluxerum. I mtl. hösten 1729 står han uppsatt på Fluxerum som ”Nils Stenbärg, ryttare”. 1732 28/6 (GMR 1733) antar Sjundekvills rusthåll ny ryttare, Nils Stenborg hade då fått interimsavsked, det framgår inte av rullan när han fått detta, inte heller när han antagits som ryttare (en ryttare kunde vara interimsantagen i upp till tre-fyra år innan han slutgiltigt godkändes vid generalmönstring). Det är dock näppeligen troligt att Nils varit ryttare före 1729, då en officersdräng vid Västgöta-Dals regemente väl knappast samtidigt kunde vara sventjänare vid Smålands ryttare. I husförhörslängden för Karlstorp 1728-1736 (Karlstorp AI:1) är Nils, här under namnet ”Stenborg”, under ”Fluxerums betjänte” uppsatt för nattvard 7/12 1729. I mtl. hösten 1730 finns han inte nämnd under gården.  
  1731 9/4 utfår Nils Stenborg fullmakt på skogvaktarsysslan i halva Östra härad (ST 1731, Östra häradsrätt AI:22). Han upprätthåller denna tjänst (med undantag för suspendering för fel i tjänsten 1745-1749) åtminstone till 1759. 1761 14/7 antas hans son Johan Stenborg tills vidare för sysslan i sin faders ställe (Kammarkollegium, 2:a provinskontoret, Årshandlingar, nr. 34/1767).      
 Nils Stenborg var gift (trol. 1730 23/5, kyrkoräkenskaper, Alseda LIa:1) första gången med Annicka Bookman, f. 1704 3/9 i Spårarp i Höreda (F) och dotter till Nils Stenborgs företrädare i tjänsten, Bengt Bookman (se min utredning under Övriga släkter, Bookman i Anbytarforum), d. 1768 15/5 i Alseda (F) (Alseda C:3). 1770 15/7 gifter han om sig (Alseda C:3) med Magdalena Bergman (änka efter gruvstigaren vid Ädelfors guldgruvor, Eric Borg), f. ? i ? , d. 1786 16/9 i Repperda Hagebol i Alseda (F) (Alseda, C:4). Nils Stenborg bor alltifrån det första giftermålets ingående och till sin död  1782 3/9 (Alseda C:4) på Björkholms Håkansgård (även benämnd Kronogården) i Alseda.  
  I anteckningen från mönstringen 1729 sägs Nils Stenborg vara 23 år gammal och smålänning (i senare uppgifter, från 1750-talet och framåt, varierar uppgiften om födelseår mellan 1700, 1704, 1708 och 1710, men de torde ha lägre trovärdighet), således född ca 1706. Om han fått sitt namn som mönsterdräng, eller för att han redan 1727 var ”påtänkt” som ryttare för Sjundekvill/Sundekvill, eller om hans far hetat Stenborg är alltså ovisst. Dock har jag ett par ledtrådar som möjligen kan vara till hjälp:
  Nils Stenborg har en syster vid namn Sophia Stenborg. Denna Sophia, med fadersnamnet Larsdotter, bor från åtminstone 1737 hos sin bror i Björkholm. Detta framgår dels av en dopvittnesuppgift från 1737 30/7 (Alseda C:2), dels av husförhörslängden för Alseda på 1730-talet (Alseda AI:1, vilken ”officiellt omfattar åren 1727-33, men genom jämförelser med mantalslängder kan visas sträcka sig till ca 1740).  
  Sophia gifter sig 1742 17/10 i Alseda (Alseda vigselbok) med dåvarande bruksbokhållaren vid Gyafors kopparverk, Sven Conrad Wollters (Gyafors var det äldre namnet på ”Ädelfors”, innan guldet hittades, man bedrev sedan 1691 kopparutvinning i Kleva koppargruva i Alseda). Det är först vid giftermålet som Sophia kallas Stenborg. Sven Conrad Wollters var västgöte, född 1716 28/11 på Råbäck i Kungslena socken (R) (Kungslena, C:1), som yngste son till dåvarande regementsskrivaren vid Skaraborgs regemente, Bengt Wollters och dennes andra hustru, Botilda Aurell.  
  Sven Conrad och Sophia hamnar efter skiftande öden 1746 eller 1747 i Lidköping, där Sven Conrad tjänstgör som stadsnotarie till mitten av 1750-talet (Notiser i födelsebok 1748 14/2, 1752 11/10. 1755 8/2, mtl. Skaraborgs län perioden ifråga, samt uppgift i Sven Conrads begravningsnotis, se nedan). Sedan har jag en lucka på makarna till 1771, då de efter Sven Conrads mors  död slår sig ned ett par år på Åsens Backagård i Björsäters socken (R) (mtl.längder Skaraborgs län samt åtskilliga mål, Hasslerörs tingsslag AIA:58, 59, 60). Sven Conrad kallas nu avskedad stadsnotarie eller ombudsman. Troligen 1774 bosätter sig makarna i Märene Östergård i Skånings-Åsaka (R) (mtl.längder Skaraborgs län samt Skånings-Åsaka AI:1), där de bor till 1776, då de flyttar till Längnums socken (R) (Längnum C:1) och soldattorpet Kåttekullen under Längnums Storegård, där en av deras söner tjänstgör som indelt soldat (Västgöta-Dals regemente).  
  Sven Conrad dör 1781 9/10, Sophia 1782 17/12 (Längnum C:1). Sophia kallas i dödboken fattig änka. Hon uppges vid sin död varit 63 år gammal. I dödboken uppges hennes föräldrar hetat Nils Stenborg, Catrina Svensdotter.  
  Uppgiften om Sophias fars namn kan dock knappast vara riktig. I flera varandra oberoende källor, ministerialböcker, rättegångsprotokoll, brev till rättegångsprotokoll, kallas Sophia aldrig något annat än Sophia Larsdotter före sitt giftermål, sedan alltid Sophia Stenborg. Då det mesta ju talar för att hon var från Småland är det inte heller att undra på om hennes i Lidköping födde son, vilken rimligen var den ende i Längnum, som kan ha givit prästen uppgiften, kanske inte hade så noga reda på vad hans morfar och mormor borta i Småland hetat. Det förefaller också som om han blandat ihop sin morbroders och morfaders namn.  
  Ännu värre synes det vara med Sophias mors namn. 1746 29/9 betalar nämligen Nils Stenborg (Alseda kyrkoräkenskaper) testamentspenningar till sin mors jordfästning (”Nils Stenborg, Moder”, Alseda LIa:1). I husförhörslängden för Alseda 1730-talet (Alseda AI:1) står omedelbart under Stenborgs syster Sophia Larsdotter skrivet Gl. Modren Ingebor Brodsdotter. Denna Ingeborg Broddsdotter torde man då ha rätt att betrakta som Nils och Sophias mor.
 Då Brodd/Brodde var ett, visserligen på utdöende, men ännu inte helt unikt namn i Småland, har jag sökt med ljus och lykta efter ”Broddar” över hela Jönköpings län i mtl. 1680 och för stora delar av Kalmar län 1670 och 1687, samt för Östra och Södra Vedbo härader även 1670 och 1690, följt upp deras barn i födelseböcker och vigselböcker, så långt dessa varit bevarade, utan att ännu finna någon person som kan stämma in på denna Ingebor Brodsdotter. Jag har likaledes ätit mig igenom alla bevarade födelseböcker ca trettio kilometers radie från Alseda, och även trakten närmast Vimmerby, utan att finna minsta spår efter Sophia (att leta på Nils är ju väl vanskligt !), som f.ö. var ett ganska sällsynt namn i dessa trakter vid denna tid. Vid sökningen av Sophia har jag i varje socken genomgått åren 1700-1725, så långt de varit bevarade.
  Om familjerna Stenborg och Wolters/Wollters (det sista alternativet egenhändigt) vet jag en del ytterligare, funderar på att, om jag får tid, småningom lägga upp dem separat på var sin släkt i Anbytarforum.  
  Tills dess, har någon själ stött på någon av ovanstående personer i något som helst sammanhang som kan leda till ytterligare ledtrådar, så är jag mer än tacksam för svar.
MVH
Bo Karlsson

[Bo Karlsson]

Jag tror mig nu själv ha hittat skogvaktaren Nils Stenborgs bakgrund. 1706 22/11 föds i Odensvi socken (H) en gosse v.n. Nils (Odensvi C:2), vars föräldrar är bonden Lars Persson och dennes hustru Ingeborg Broddsdotter, vigda 1702 22/4 i Odensvi (Odensvi C:2). Lars Perssons ursprung har jag ännu inte efterforskat, men Ingeborg Broddsdotter var en av fyra döttrar till bonden Brodd Larsson i Ringsfall, f. 1649 (dpt 26/3) i Ringsfall (Odensvi C:1), d. 1725 (begr 5/12) i Sörby (Odensvi C:3). Mest troligt var Ingeborgs mor Brodds andra hustru, Anna Månsdotter, d. 1689 (begr. 17/11) i Ringsfall (Odensvi C:2).  
Makarna Lars Persson och Ingeborg Broddsdotter var 1702-1704 bosatta i Sörby i Odensvi, därefter i Ringsfall (båda dessa gårdar under Odensviholm). Genom kronologisk kontroll av mantalslängderna efter alla Lars Persson i sju kyrksocknar har jag vidare kunnat konstatera att Lars Persson tidigt 1712 flyttade från Ringsfall till Blackstad by i Blackstad (H), att han under 1713 var brukare av halva hovslagarbostället Svartsmörja i Hallingeberg (H), men att han 1714 återkom till Blackstad socken, nu till byn Frösvi, där han åter blev frälsebonde. I Frösvi var sedan tidigare hans svåger Erik Håkansson bosatt. Denne var gift med Ingeborgs syster Anna / Annicka Broddsdotter, vigd 1704 6/3 i Odensvi (i vigselnotisen uppges Anna / Annicka felaktigt heta Kerstin, men alla senare oberoende källor ger enstämmigt namnet Anna / Annicka, dessa källor är Odensvi, Törnsfalls och Gladhammars ministerialböcker).  
Av mantalslängden att döma har Lars Persson 1715 fått frånträda bruket av gården i Frösvi och 1716 24/2 skrevs han som soldat (pikenerare) för roten nr. 33 Frösvi vid Överstelöjtnantens kompani (senare Sevede kompani) och Kalmar regemente, under namnet Huus eller Huss (GMR, av åldersuppgifterna i rullorna att döma skulle Lars Persson Huus varit född 1676 eller 1677). Familjen flyttade nu till denna rotes soldattorp, Söderhult. 1718 21/12, på återmarschen från Fredriksten, dukade dock Lars Huus under (GMR). I mtl. från januari 1719 står änkan uppsatt som Ingeborg i Soldatetorpet. (Att det verkligen rör sig om samme Lars Persson återbekräftas av att vid Lars Hus' dotter Kerstins födelse 1718 3/2 hustrun, liksom i ovan nämnda vigselnotis från 1702, uttryckligen uppges heta Ingeborg Brodsdotter, Blackstad C:1.)  
I Brodd Larssons tredje hustrus begravningsnotis (Brita Persdotter), från 1722 18/3 (Odensvi C:3) står, apropå Britas barnlöshet och svåra svartsjuka gentemot Brodd, att läsa att ...han (Brodd, anm.) omsider nödsakat taga sin dotter till sig, änkia med barn, til tienst. Det är fullt möjligt att detta kan syfta på Ingeborg Broddsdotter och att hon i så fall med sina barn flyttat tillbaka till Odensvi 1719, i så fall till Sörby, som Brodd ett par tre år senare fick frånträda som brukare (i mtl. 1720 saknas på Sörby anteckning om några andra än Brodd och hans hustru, men fattigänkor utan eget bruk eller utsäde brukar oftast inte stå uppsatta i denna tids mantalslängder). Rätta förhållandet kan dock klarläggas om man lyckas följa alla Brodds döttrar fram till åtminstone 1722.  
Luckan i ovan givna resonemang är att jag ännu inte funnit någon notis som kan syfta på Nils Stenborgs syster Sophia. Mest sannolikt är dock att hon varit några år äldre än vad som angivits i dödboken i Längnum (min erfarenhet är att fel på upp till 6-7 år inte är ovanliga när såväl geografiskt som tidsmässigt avstånd, som i detta fall, är stort). Blackstad födelseböcker saknas nämligen för tiden före 1715, så åtminstone två barn får plats här, i synnerhet som inget barn till Lars Persson föds under den korta tiden i Hallingeberg (1713). Det kan också tilläggas att Sophia Larsdotter Stenborg redan i mtl. för Skaraborgs län höstarna 1772 resp. 1773 kallas gammal och bräcklig, vilket ju kunde tyda på högre ålder än 53 resp. 54 år. Det finns dock ytterligare en omständighet som gör att jag har mycket svårt att tro att Nils från Ringsfall kan vara någon annan än den blivande skogvaktaren Nils Stenborg:  
Ett par år innan jag fann notisen om Nils Larsson i Ringsfall hade jag, bland mycket annat, gått igenom samtliga dopvittnen till samtliga barn födda i Vimmerby från 1726 fram till början av 1740-talet, detta för att finna eventuella anknytn?ngar till Nils Stenborg, eller, som han under denna tidiga period även kallas, Nils Stenberg (jfr. det tidigare inlägget ovan). Jag fann en enda notis av intresse, nämligen att en viss Nils Stenberg, utan titel, 1738 18/8 står uppsatt som första dopvittne till bondens i Tobo, Per Sunesson, f. 1708, dpt 16/11 i Tobo, d. 1772 24/5 i Pelarnehult (= Hults frälsegård), Pelarne (Pelarne CI: 2) och hans hustrus Anna Larsdotter, d. 1779 28/9 i Pelarnehult (Pelarne CI: 2), äldsta barn, Måns. Enda omnämnandet av en Nils Stenberg i Vimmerby kyrkböcker är denna dopvittnesnotis och jag har vid kontroll av mantalslängder runt 1740 för Vimmerby stad och de tre närmaste häraderna (Sevede, Tunalän och Aspeland) endast kunnat finna en Nils Stenberg, vilken var soldat för Tönshults rote i Virserums socken, fågelvägen 4 mil söder om Tobo. Det är då väl så naturligt att tänka sig att den omnämnde Nils Stenberg kan vara skogvaktaren Nils Stenborg i Björkholm i Alseda (fågelvägen drygt 3 mil sydväst om Tobo). Denne hade tidigare varit ryttare, omväxlande under namnet Stenborg / Stenberg, för Sjundekvill, ett par kilometer från Tobo. Båda dessa gårdar ägdes av Wilhelm Mauritz Pauli, vilken som överjägmästare ännu var Stenborgs chef. Nils Stenborg arbetade dessutom vid denna tid, vid sidan av skogvaktartjänsten, ännu som malmletare åt Pauli, och det var på dennes beting han och Germund Jonsson fann guldet i Ädelfors i april 1738 (Bergskollegii arkiv, RA). Nils Stenborg kallas f.ö., även under sin tid i Alseda, i Östra härads domböcker ännu in på 1740-talet sporadiskt Nils Stenberg. Det intressanta är nu att jag följt upp den nämnda Anna Larsdotters bakgrund. I Vimmerby vigselbok kallas hon, då hon 1737 26/12 äktar Per Sunesson, för qvinspersonen Annika Larsdotter, vilket visar att hon tidigare fött oäkta barn. I senare husförhörslängder, under Tobo, finns även detta barn uppsatt, Kerstin. Något födelseår för denna Kerstin uppges inte, men av de kronologiska åldersuppgifterna att döma var hon född ca 1734, t.ex. uppgiven som 18 år i husförhörslängden för 1752. Modern Anna / Annicka uppges i nyss nämnda källa på motsvarande sätt vara 47 år, således född ca 1705. Kerstin kallas i samtliga senare handlingar Persdotter, efter sin styvfar, utom i en enda handling, där hennes riktige fars förnamn avslöjas, nämligen då hon 1768 13/2 i Vimmerby får sitt andra barn (med maken, soldaten Anders Gran), då hon benämns Kerstin Simonsdotter. Barnet Kerstin återfinns inte i Vimmerby födelseböcker, men väl i Odensvi, där 1733 27/12, på Klint (ladugård under Odensviholm), föds drängens Simons Carlssons och Annickas Larsd. oächta d. Chirstin (Odensvi C:3). Anna / Annicka Larsdotter kan, genom dopvittnesnotiser (mtl. saknar namn på pigor och döttrar) följas bak till skiftet 1730-1731 på Klint, omväxlande betitlad piga och deja. Det visar sig nu också vara fallet att Lars Persson och Ingeborg Broddsdotter verkligen har ett barn som hette Anna, nämligen deras äldsta dotter, f. 1704 18/4 i Ringsfall (Odensvi C:2).  
Det faktum att den alltså redan tidigare noterade Anna Larsdotter i Tobo i Vimmerby visar sig komma från just Odensvi och att den pojke som, oberoende av detta, antagits vara Nils Stenborg, verkligen har en syster v.n Anna Larsdotter, och i ungefär rätt ålder, stärker naturligtvis antagandet att det hela tiden rör sig om samma syskonpar. Kanske hade Nils, genom sin herre Pauli, ordnat något för systern i Vimmerby, t.ex. vid Storebro bruk. Det  
vore då också naturligt om han ställde upp som fadder vid hennes äldsta äkta barns dop.  
Jag kommer att fortsätta söka efter uppgifter som kan bena upp detta ytterligare. Har någon uppgifter med anknytning till någon av ovan nämnda personer, eller uppgifter som på annat sätt kan stärka, eller vederlägga, resonemanget, är jag naturligtvis tacksam för att få ta del av detta.  
 
Mvh  
Bo Karlsson