Kuse

[Roger Axelsson]

Detta är delvis en fortsättning på en diskussion under Vena sn.
 
Jag söker belägg på personer med efternamnet Kuse (Kus, Kuus osv) före 1650. Personer med detta binamn är framför allt belagda i Aspelands, Sevede och Tunaläns härader.
 
Till Bo Persson (fortsättning på diskussion under Vena sn):
Vad jag förstår så är Bankeströms enda belägg på Börje Kuus patronymikon 'Persson' notisen ur Kristdala dödlängd 1670. Den person som dör detta år skulle lika gärna kunna vara en sonson till Börje (som ju hade sonen Per d 1682). Något som talar för det är att man i skatte- och mantalslängder kan följa Börje Kuus innan han 1633 slår sig ner i Krösås för gott. Där försvinner han ur mantalslängden 1654 vilket indikerar att han dör vid denna tid, eller fyller 65 under 1655 (vilket ger födelseåret 1590?). Under perioden 1615-54 återfinns Börje i följande byar: Skinshult 1615, Kroxhult 1616-19, Malghult 1620-23, Kroxhult 1624-28, Träthult 1629, Malghult 1630-33, Krösås 1634-54. Han nämns inte med tillnamn vid alla tillfällena, men identiteten är nog någorlunda säkerställd.  
 
Beträffande andra 'Kusar' så figurerar en Jon Kuse (kallas ibland bara Kuse) i Tveta sn. Han bor först i Lilla Sinnerstad (-1545-50) och därefter i Lilla Aby (1552-79-). Han brukar dessutom en av Vadstena klosters landbogårdar i Mörlunda kyrkby (-1536-53). Han är nämndeman 1553 26/1 och länsman -1559-79-. Sonen Börje Kuse bor även han i Lilla Aby (-1581-1621-) och är fjärdingsman -1582-85-.
 
En skatteutjord i Stora Aby, Mörlunda, gick på 1540- och 50-talen under namnet ‘Kusejorden’. Den brukades vad jag kan se av olika bönder i byn. Eventuellt är detta ett tecken på att tillnamnet har medeltida anor då det redan vid denna tid hunnit rota sig som ett ägonamn. Ett liknande fall finns i Österekarne i Södermanland där en äga 1530 kallas 'Kuseåkern'. En storbondesläkt finns där belagd från början av 1400-talet (varav en gren adlades 1444).  
 
mvh
Roger Axelsson

[Fredrik Derefeldt]

Hej!
Jag vet inte om denna släkt har något släktskap med någon av de Kuse-släkter som du nämner.
 
Johan Kuse, Byggmästare i Skeppsta bruk, Gåsinge sn (D), g m Stina Andersdotter.
 
Parets son Karl Kuse, född 1742 10/12 blev hammarsmedsmästare i Skeppsta bruk.
 
se vidare: http://user.tninet.se/~ybw753q/smed/kuse.html
 
Mvh
Fredrik Derefeldt

[Bo Persson]

Roger,
 
vad som gör mig tveksam - och som gör att jag lutar åt Sven Bankeströms härledning betr. Börje Kuus - är följande paragraf ur domboken med Tunaläns härad 1651 9/6:
 
Bleff afsakt af Rätten at Börge Kuus j Krösås skall tillställa Månss Kuuss och hans modher the 29 Rdr som han hafuer hafft i giömmo, aff Sahl. Claes Nilsson Kuuss, Månssens brodher, och ther oppå taga quitentz.
 
Måns och Claes förefaller av detta att döma inte att vara bröder till Börje.
 
Hälsningar,
Bo Persson

[Roger Axelsson]

Bo,
Din kommentar gav mig inspiration att undersöka innehavarna av Skinshults lilla gård lite närmare. Skinshults-kusarnas förmodade stamfader Nils är belagd 1581-99. En Måns, förmodligen Måns Kuus i 1624 års försäljning,, står därefter för gården fram till sin död 1613/14. Hans änka heter Ingeborg. I fastebrevsvolumen anges Måns Kuus som levande 1624. Eftersom denna uppgift vad jag förstår återgår på en avskrift från 1689 av ett brev från 1636 som återger innehållet i 1624 års brev bör man nog tillmäta samtida uppgifter större värde och till vidare anse de brorsbarn som nämns vara den avlidne Måns'. Därefter övertas gården av Nils Kuus som i Älvsborgs lösens sista uppbördstermin kallas Nils Månsson. Enligt samma källa bör han ha gift sig 1617/18 vilket gör det kronoligiskt sannolikt att han är son till företrädaren Måns. Nils Kuus står för gården fram till 1625, kusarna säljer den ju 1624, och är troligen identisk med den Nils Kuus som 1629 är sventjänare i Höckhult. Vidare uppgifter om honom saknas för närvarande.
   Hur domboksnotisen 1651 ska passas in i sammanhaget är inte helt klart. Bröderna Måns och Claes Nilsson Kuus (Bankeström läser Nils i stälet för Claes - själv har jag hittills litat på hans läsning utan att kontrollera den - se Bankeström 1982 s 235) skulle kunna vara brorsöner till Börje Kuus i Krösås, men ett så nära släktskap skulle antagligen framgå av dombokstexten. En mer antaglig hypotes är att de är söner till Nils (Månsson) Kuus ovan. Om man förutsätter identiteten mellan BK i Skinshult och BK i Krösås (något som min genomgång av hans bostadsorter ovan starkt talar för) så är de alltså brorsons söner till honom? Hur som helst så bortfaller härmed belägget för att Skinshults-kusarnas patronymikon skulle ha varit Nilsson och därmed grunden för att, enligt min mening, göra två Börje Kuus av en. Bankeströms hypotes om faderskapet Nils i Skinshult (1581-99) - syskonen Kuus i Skinshult (1624) försvagas därmed och alternativet Persson blir lika sannolikt som Nilsson för hela syskonskaran. Vidare forskning krävs.
 
mvh,
Roger

[Kristin Pettersson]

Hej.
 
Jag bor i Tveta och undrar om jag kanske skulle kunna hjålpa till lite. Skriv.

[Stig Geber]

Kuse i Gåsinge har säkert ingen koppling till de övriga nämnda. Johan Kuse är med all säkerhet en ättling av vallonsläkten Cochois, Cosswa mfl. stavningar, som kom till Finspång 1629 och som senare återfinns i Åker och Eskilstunatrakten.
I Södertälje fanns på 1800-talet en omtalad Kuse.
Har någon forskat i hans anor?

[Bo Lindwall]

Hej Stig. Nu har vi väl kommit långt från Småland men eftersom du frågar om Kuse i Södertälje måste jag ju som gammal Södertäljebo svara. I augusti 1825 utspelade sig i Södertälje ett drama som länge lät tala om sig. Smeden Lars Peter Kuse avlossade då från ett fönster i sin bostad vid Turingegatan med ett gevär ett skott mot den unge hovslagargesällen David Joakim Ekenberg som gick förbi utanför på gatan. Ekenberg träffades i ryggen och föll med ett skrik till marken. Kuse, som trodde att Ekenberg blivit dödligt sårad, tog omedelbart därefter sitt eget liv med ett pistolskott. Ekenberg hade dock endast blivit lindrigt skadad och hämtade sig snart från attentatet. Eftersom självmördare inte kunde begravas i vigd jord blev Kuse begravd i den skogsbacke som ännu i dag i allmänt tal kallas Kusens backe. Orsaken till Kuses agg mot Ekenberg skall ha varit avundsjuka från Kuses sida på Ekenbergs framgångar som yrkesman sedan denne övertagit Kuses verkstad. Lars Peter Kuse var född 1779 12/6 på Skeppsta bruk i Gåsinge sn.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej!
 
Enligt släktanteckningar som jag fått ta över skulle dessa tillhöra släkten Kuse.
Men hur? De heter ju inte ens Kuse.
 
1. Olov Nilsson f 17220405 - 17951129. Riksdagsman i Skinshult, ledde byggandet av Kristdala kyrka. 1746 gift med Karin Månsdotter 17231128 - 18000223.
2. Brita Olsdotter 17600404 - 18301228 i St Bråbo. Gift första gången 17791019 med Nils Jönsson i Dalsel, Vena 17421127 - 18000909. Gift andra gången 18030427 med Nils Börjeson i Blaxhult 17600401 - 18361117.
Barn: Kerstin, Maria, Karin, Nils, Brita, Lisa, Stina och Greta.
3. Kerstin Nilsdotter 17790405 - 18490127 gift 17981003 med Sven Adamsson i Plåttorp,        Misterhults socken 17670821 - 18490204. Barn: Maja-Lisa.
4. Maja-Lisa Svensdotter 18130306 - 18911224. Gift 18370622 med Göran Peter Danielsson i Baggetorp 18131020 - 18760817. Barn: Anna-Lovisa och Matilda
 
Mvh Emma

[Bo Persson]

Svaret är att de inte alls har med släkten eller släkterna Kuus el. Kuse att göra. (Däremot var Nils Jönssons i Dalsebo uppeby farmors far frälsefogden Lars Börjesson Kuus, död 1694.) Det finns en del gamla lösa påståenden och konstruktioner i svang kring en del släkter i Kristdala, vilka saklöst kan utmönstras ur litteraturen. Om detta kan man läsa i bl.a. Sven Bankeströms tre böcker Från flydda tiders Kristdala och Tunalän samt i en del inlägg under Kristdala här i forumet.

[Marianne Lindén]

Hej Emma!
 
Du får räkna med att historiskt har mycket förändrats i namnbruk. Det fanns inte så många människor att hålla reda på under 1700-tal. I hela Tunalän var befolkningen
1740 /1300 personer
1780 /2793 personer
1800 /2485 personer
1810 /2930 personer
Jag vet att Du har förfäder i Krokstorp. Där var 1740 / 4 bönder med ?  mantal var och 1777 var gårdarna 1/8 mantal var. Alltså hade de fyra gårdarna delats mittitu.
Enligt Bankeström fanns 1703 Johan Nyman gift med Kerstin Kuus.
Sven Nilsson gift med Gunnel Kuus kommer till Krokstorp 1702.
Johan Nymans dotter gifter sig med Sven Larsson Sandberg.
De här släkterna är väl kända i Krokstorp Misterhult.  
Det var alltså rätt vanligt med ett tillnamn till sonnamnet. Kuus, Nyman, Sandberg t.ex.
Att det sedan Kuus har blivit kvar i folkmun är ganska intressant tycker jag. Man pratar ännu i bygden om Kusarna eller Kusesläkten.  
Johan Svensson son till Gunnel Kuus har sonsons sonsons son riksdagsmannen Sven Svensson i Krokstorp.
Så visst måste Kuus vara din släkt!

[Bo Persson]

Här måste vi hejda oss! Gunnel Kuus har aldrig existerat. Bankeström har med uppgiften från 1703 års katekisationslängd, men har senare konstaterat att det rör sig om en felskrivning för Svens tredje hustru, Vendela Margareta Stark. Sven Nilssons son Johan Svensson (1688-1773) var född i hans andra gifte, med Ingrid Jonsdotter från Bjershult i Högsby. I sitt första gifte var Sven Nilsson gift med Sara Larsdotter Kuus och hade där endast ett känt barn, dottern Elisabet (död 1711), gift med handelsmannen Sten Stensson Törngren i Döderhultsvik.
 
Det är heller inte alls särdeles vanligt med släktnamn. Under 1700-talet är det snarast vanligast att ättlingar till militärer och fogdar som tidigare lagt sig till med släktnamn släpper dessa när de själva återgår till bondeståndet. Så är det med namn som Roback (i Mörlunda) och Sandberg (Krokstorpssläkten); efter någon eller ett par generationer är de borta. Johan Nymnas bakgrund är oklar, men han har sannolikt - efter vad både jag och framlidne landsarkivarien Arnold Sandberg kommit fram till - från början också varit frälsefogde i likhet med svärfadern. Ingen av Johan Nymans söner - Lars Johansson i Krokstorp och Jonas Johansson i Bostorp i Tuna (den senare min mf ff fm f) - använder namnet och heller ingen av deras ättlingar. Jonas sonson Olof, som blir kyrkoherde och prost i Askeby och Örtomta, tar sig t.ex. namnet Leydner.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej Bo och Marianne!
 
Tack för intressanta inlägg!
 
Bo, Tack för boktips! Och för uppgift om Nils Jönssons släkt.
 
Marianne, Tack för befolkningsstatsistik!
Men en invändning rikdagsmannen Sven Svensson var gift med min mammas moster,
han är bara släkt med mig genom ingifte.
 
Mvh Emma

[Marianne Lindén]

Emma
 
Jag var för snabb på tangenterna och det ber jag om ursäkt för. Jag hade Sven Svensson i huvudet och gick inte in i mitt register för att kolla. Sven Svensson skulle ju höra till Johan Svensson och Gunnel Kuus. Gunnel skulle vara dotter till Lars Börjesson Kuus.
Istället når du samma personer med Nils Jönsson i Dalsebo vars farmors far var samme Lars Börjesson Kuus. (Enligt Bo).
 
Bo
Nu har jag läst på Bankeström.  Han är så säker i första boken, men i tredje boken vacklar han och säger att Gunnel nog är en felskrivning av Vendela.  
Du är så kategorisk när du skriver att Gunnel aldrig har funnits och att det saklöst kan utmönstras ur litteraturen.  
Jag tycker att man kanske får vara lite mera ödmjuk och kanske kan det komma fram annan fakta så småningom. Man kan inte med säkerhet säga att prästen skrev fel namn. Det kan vara på något annat sätt. Lars Kuus kan ha haft en syster Gunnel. Eller det kanske finns en Sven Nilsson till. Eller att han var gift en fjärde gång.
Vad jag ville säga med namntraditionen var att man kan finna andra namn än sonnamn vid alla tidpunkter. Det behöver inte alltid vara fogdar och soldater. Man tog namn efter socknen man var född i, det fanns prästnamn, adelsnamn, försvenskade vallonnamn och inte minst så tog sig köpmännen andra namn. Att de försvinner får man väl se som att traditionerna ändras och det gör de från tid till tid.

[Bo Persson]

I detta fall går det att vara kategorisk. Det finns nämligen inga som helst belägg för att Lars Börjesson Kuus hade någon dotter vid namn Gunnel. Barnaskaran kan rekonstrueras via bouppteckningen efter Lars (Tunalän 1702 21/2). Felskrivningen i katekisationslängden är uppenbar. Forskning måste söka och baseras på säkra fakta och det är endast när sådana saknas som tveksamhet kan råda och det ges utrymme för hypoteser.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej!
 
Enligt mammas moster Sigrid har någon i släkten fått Kuse-listan av Barbro Sander. (Man ska ju redovisa sina källor.) Nu undrar jag var jag kan hitta Nils Jönssons i Dalsebos far och farmor.
 
Mvh Emma

[lennart rovin]

av lennartrovin
 
hej!angående kuse har jag hittat en del i kalmar 13-1400 talet en i kastlösa omkr.1400 en del i löts socken omkr 1500.i löt lade man av namnet omkr.1600 efter att man förlorat betydande ägor.
finns det någon som stöt på andra kusar på öland 1400 till 1600 ,vore jag tacksam för information.
 
  mvh lennart

[Birgitta Ohlsson]

I Öningabok av Sigurd Haneklou står på s. 140 om den 88-årige Jöns Kuse i Karum, Högsrums socken som blivit huslös, förmodligen av danskarna som brände en hel del hus 1677. Vidare står det att denne gamle man kunde emellertid flytta till Holmetorp i Algutsrums socken”.
 
Mvh
 
Birgitta

[Ida Forsö]

hej!
måste ju bara skriva att jag kom in på detta av en ren slump...  
Jag bor i Plåttorp. så om du har släkt härifrån så kanske jag kan hjälpa dej. kanske tillochmed bor i samma hus som din släkting bodde i!
mejla gärna! idaforso@hotmail.com