Kornetten Roth i Hagby

[Birgitta Berkemar]

I Hagby föddes 8/6 1786 Beata Maria. Hennes far var corneten Roth. Bland faddrarna återfinns bl.a. kyrkoherde Bäckstadius, pastorskan Bäckstadius, som bar barnet, hustru Ingrid Lov?en, jungfru Stina Lov?en, fru Hadelin.Jag är tacksam för allt, som kan ha samband med de personer som nämnts.  
Vem var kornetten Roth, vem var modern till Beata Maria och vad hände sedan med familjen?
Hälsningar Birgitta Berkemar

[Dag Bremberg]

Hej!
Jag stammar från den småländska släkten Roth, som är fylld av soldater. En blev präst, Jonas, född 1707. Han lär ha fått sex söner, varav en Carl Gustaf, som var kornett. Det är med största sannolikhet denne som är far t Beata Maria.
Modern vet jag ej, men jag kan ge dig mer om Roths anor.
Vad vet du om ättlingarna?
mvh Dag (som är ättling t prästen, på min mf sida)

[Birgitta Berkemar]

Hej Dag!
När min farmors farfar Adolf Fredric Roth föddes i Misterhult 1811 angavs modern vara Beata Maria Roth. Fadern nämns inte. Som faddrar står pastor Scherini och mamsell Heller (dotter till kyrkoherden i Misterhult). Pastor Per Leonard Scherini och Anna Lovisa Heller gifte sig sedan 1815.Jag vet inte om Beata Maria i Hagby är rätt moder.Prästanknytningen är möjligen en ledtråd. Jag är tacksam för alla ledtrådar.  
Hälsningar Birgitta

[Olle Elm]

Den smålandssläkt Roth som Dag Bremberg nämner här ovan är väl den släkt med härstammning från Vireda sn, Norra Vedbo härad, som till viss del behandlas i Svenska släktkalendern 1929 och som där kallas Rooth. Där nämns kyrkoherden i Höreda, som kallas Jonas Andreas Rooth (1707-1790) och ättlingarna till en av hans söner Jonas Fredrik Rooth f. 1749, mantalskomissarie.
Har någon kontrollerat Herdaminnet eller t ex Smolandi Upsalienses, för att se om där står något mer om sönerna? Eller kanske någon t o m arbetat med kyrkoboksmaterialet? Det är lätt att anta att bärare av namnet Roth tillhörde samma släkt, men också viktigt att vi ordentligt kontrollerar källorna och de länkningar som andra gjort.
Av tidigare inlägg i forumet kan man se att vi är flera som forskar på ovan angivna Roth-släkt. Själv arbetar jag med Viredamaterialet. Det kommer att ta lång tid att utreda - alla tidigare t ex i text angivna uppgifter måste kontrolleras. Kan redan nu nämna att det inte alls är säkert att ovanstående präst hette Jonas Andreas, utan mera troligt Jonas Andersson Roth. Hans födelseort är f n inte heller säkerställd.

[Dag Bremberg]

Hej, Birgitta och Olle!
Ja, jag syftar på den Roth-släkt som stammar från Vireda, och som diskuterats på flera platser här på Rötter.  
Själv har jag inte gjort någon grundforskning, förutom i de kyrkböcker från Vireda som finns på Internet. Mina källor är våra forskarkollegor Stefan Furenius, Robert Siwertz, Magnus Lindskog samt Assar Holmqvist.
Du, Olle, har tidigare antytt att du har mer information om Roth-släkten. Ifall det stämmer vore det mkt trevligt om du ville dela med dig något av detta.  
Till exempel kan man ju undra om det stämmer att bonden Nils Nilsson i Boarp var far t kornetten Jonas Roth (död 1678), och i så fall varför han tar detta namn, vilket han väl gör när går in i det militära. Ibland har det stavats Rot av Vireda-prästen, och det förekommer också några Rotstein i Vireda, som jag tror är barn t prästen Jonas Roth (1707-90).
Denne hette knappast Andreas, nej. Däremot kallade han sig nog Jonas Andreae som präst, vilket jag tolkar som den latinska formen av Andersson.
Fadern var sannolikt rusthållaren Anders (1673-1743), även om Assar gissat på dennes bror ryttmästaren Nils (som dock sl var barnlös).
En av prästens söne blev alltså kornett o hette Carl Gustaf. Om denne vet jag dock inga födelse- eller dödsdata.
Om Beata Marias far var kornett o hette Roth, så är det med största sannolikhet denne.  
Det är väl rätt säkert också att det är samma Beata Maria Roth, som 25 år e födseln i Hagby får barn i Misterhult. Avståndet är väl bara runt tio mil från Hagby nära Kalmar och Misterhult nära Virserum. Sedan är det förstås ytterligare ca tio mil t Vireda.  
Apropå geografin så ligger Vireda nära Skärstad, och där föddes prästen Scherini.
Att jag vet detta beror på det lustiga sammanträffandet att han är en anfader på min fm sida.  
mvh Dag

[Olle Elm]

Hej Dag,
Ang Rotstein och Vireda, förmodar jag att Du avser kyrkoherden i Vireda, Johan Rothstein (f. 1751 - d 1809) och hans familj. Denne var kyrkoherdeson från Målilla och har vad jag kan se inget med släkten Roth att göra. Källa: Vireda kyrkliga historia, Helge Skafvenstedt i boken: Viredabygden, där man också kan läsa om Ett tragiskt levnadsöde.  
I samma artikel finns också uppgifter om familjen Roth i Vireda.

[Björn Spångberg]

Hej Olle och Dag!
Namnet Rooth i Vireda, har jag stött på i en avhandling om epitafiemåleriet under stormaktstiden (Peter Gillberg, Uppsala 1995), där det ( i en katalog över målade epitafier i Sverige ) framgår att ett epitafium över Rooth, död 1678 ( ett ryttarporträtt ) finns i Vireda kyrka. Eftersom konterfejarsläkten Werner bl a hade anknytning till dessa smålandstrakter på 1600-talet, (särskilt Johan Werner d y), har jag en fundering om det möjligen är Johan Werner d y som gjort detta epitafium? Jag har inte haft möjlighet att kolla upp denna frågeställning mer ingående själv ännu och är alltså tacksam för eventuell information om det är känt vem som gjort epitafiet.
Jag kan i sammanhanget nämna att i några närliggande kyrkor finns det verk av konterfejarna/ bildhuggarna Werner bevarade (bl a en altartavla i Bälaryds kyrka och en predikstol i Haurida kyrka).
Mvh
Björn

[Olle Elm]

Hej Björn,
Epitafiet finns avbildat i ovan nämnda bok och sägs föreställa kornetten under Adelsfanan Jonas Nilsson Rooth, som dog den 8 dec 1678 och begravdes den 12 januari 1679.
Planerar att själv i sommar - i samband med att jag besöker min släkts gravar - ta mig en titt på epitafiet samt själv fotografera det.

[Dag Bremberg]

Hej, Olle!
Tack för upplysningen om prästen Rotstein. Visst kan det vara en slump med präster som heter Rot o Rotstein i samma trakt, men vad fick de namnen ifrån?  
Hittade f ö en Anna Jonsdotter Rot som gifte sig m
Johan O Korp 1697 i Vireda. Hon borde väl vara dtr t kornetten Jonas Nilsson Roth och prästdottern Anna Korp. Men hur kan det komma sig att svärsonen också heter Korp? Känner du till denna prästsläkt?  
Jag har också stött på en Matthias Roth som var soldat 1705 i samma regemente som ryttmästaren Nils Roth (d 1722). Kan denne vara en bror eller farbror (Nils lär ju ha haft två farbröder som var krigiska.)

[Göran Svensson]

Kornetten Carl Gustaf Rooth, f 1737-06-25, d 1803-10-13, gifte sig 1776 i Locknevi med Beata Christina Creutz, f 1755-04-12, d 1802-11-16, enl mina anteckningar.
M v h. Göran Svensson

[Olle Elm]

I en egenhändig levnadsbeskrivning av Carl Gustaf Roth anger han sig född 1736 den 25 juni i Höreda sn, som son till kyrkoherde och Probst Magister Jonas Roth. Moder anges Emerentia Sjöstedt, dotter av Probsten Sjöstedt, faderns antecessor. Bland barnen anger han: 1786 föddes dottern Beata Maria.  Det kan nämnas att Carl Gustaf Roth, efter studier, verkar ha börjat sin militära karriär 1758 som mönsterskrivare på extra stat vid Kalmar regemente. 1776, då kvartermästare vid Östgöta kavalleri, begär han avsked den 6 febr och blir den 17 april s å  hugnad med Cornetts namn och heder. Anger sig gift s å den 25 juni med av Göran ovan nämnda hustru.
(Källa: kh Helge Skafvenstedt i Vireda (d. 1953) :s avskrift. HS uppger ej källan för avskriften, men av texten framgår att hela anteckningen ej är gjord av CGR, då någon avslutningsvis anger vår fader 13/10 1803 död i Kisa och begraven där).
Genom sitt adliga gifte är Carl Gustaf Roth nämnd i Elgenstierna (band II, sid 64). Han anges även där född 1736 25/6.
Ovanstående säkrar väl filiationen mellan såväl prosten, kornetten och dottern Beata Maria. Hoppas Du Birgitta Berkemar kan följa den Beata Maria Roth, som Du funnit i Misterhult 1811. Det kan väl vara intressant för Dig att veta att Carl Gustaf Roths förste son hette Carl Fredrik (efter morfadern Carl Fredrik Creutz (1700-1755)) och att tredje sonen f 1784 hette Gustaf Adolf - (Adolf kanske efter morbrodern, Adolf Magnus Klingspor (1719-1798)). Hoppas Du meddelar Dina fynd här - skall följa forskningen med intresse.

[Birgitta Berkemar]

Olle, Dag och övriga hjälpsamma forskare!
Tack, tack för all värdefull information!
Tänk om jag också med säkerhet kunde hitta att Maria Beata är mor till min Adolf Fredric.
Jag börjar hysa hopp om att problemet kan lösas så småningom.
En liten parentes: Enligt Linköpings stifts herdaminne är Per Leonard Scherini född i Skierstad, S Vi. Det är norr om Vimmerby och alltså 9-10 mil från Vireda.
Hälsningar Birgitta

[Dag Bremberg]

Hej, Birgitta!
Du har har rätt, ursäkta mig! Scherini föddes i Skärstad i S Vi. Jag har precis börjar lära mig Smålands geografi och hade för bråttom i mitt försök att knyta ihop Scherini o Roth - som är den första koppling jag hittat mellan min fars och min mors anor.
 
Olle! Har du möjligen något svar på min fråga om Anna Jonsdotter Rot gm Johan Korp 1697.  
Frågan om namnets ursprung är väl svår, liksom anorna till bonden Nils i Boarp. Men vad tror du om att spåra tidigare anor på Korp-grenen eller prosten Sjöstedts ursprung?

[Olle Elm]

Birgitta, kan Du närmare beskriva vad som är problem när det gäller säkerheten om Din farmors farfar Adolf Fredric Roth - vilken Du anger född i Misterhult 1811 (möjligen u ä, min anm) med angiven moder Beata Maria Roth - är besläktad med ovanstående Carl Gustaf Roth med dotter Beata Maria Roth född 1786?  
Har inte själv forskat på dessa personer, men med användande av Skafvenstedts anteckningar kan jag möjligen komma ett steg längre. På annan plats i anteckningarna har jag funnit HS ange att avskedade kornetten C G Rooth avflyttade 1801 med hustrun och barnen Stefan Jonas f. 1779, Beata Christina f. 1786 och Ulrika Sophia f 1790 från Källeberg(?), Rumskulla pastorat (Kalmar län, min anm), till Revsudden i Ryssby sn (Kalmar län, min anm). Misterhult (Kalmar län) ligger väl några mil norrut från Ryssby på dagens E22, dåvarande väg från Kalmar till Västervik. (Källa: STF: Turistatlas över Sverige, CD:n svenska ortnamn, samt tillbehöret: Svenska församlingar i Holger).
Birgitta, har Du försökt följa Beata Maria Roth (född 1786) från 1801 i Ryssby och framåt? Min bedömning är att relationen till Vireda, N Vedbo härad, är av mindre intresse för denna generation och denna gren av släkten Roth. Beata Maria Roths farfar Jonas Andraei Roth finns trol antecknad två gånger som dopvittne i Vireda, dels 1729 (Magister) och dels 1747 (Mäster?). Därefter är jag inte säker på att det finns någon Viredaanteckning om honom, men jag kan ha fel.
(Kanske det verkar förbryllande att jag lämnar material från HS anteckningar lite i sänder. Detta beror endast på anteckningarnas karaktär - av just anteckningar, lite här och lite där. Dessutom hade HS, av någon anledning, för vana att börja att skriva på sid 4, forsätta på sid 3, och därefter sid 2 o s v…, vilket kan göra det lite svårt att hitta vad man söker.)
 
Dag, som jag tidigare svarat, håller jag på med Viredamaterialet omkring denna släkt (och f ö om alla innevånare i Vireda sn). När jag fått ordning på forskningen omkring släkten Roth:s Viredaanor, kommer jag att offentliggöra mina forskningsrön. Har lämnat litteraturhänvisningar till vad som är skrivet i ämnet och hoppas Du kan ta del av dem.

[Birgitta Berkemar]

Adolf Fredric Roths födelse i Misterhult står skriven, med annan handstil än övriga notiser, med liten stil i nederkanten av en sida. Där står: Född: pigan Beata Maria Roths oäkta son f. 28/7 1811, Adolf Fredric. Därefter faddrarna pastor Scherini och mamsell Heller.
Adolf Fredric växer upp i Misterhult, antar jag, men återfinns inte i någon husförhörslängd, vad jag kan hitta. 1826 står han som inflyttad till Frödinge från Misterhult, som ju ligger nära både prästen Scherinis och släkten Creutz-Klingspors hemorter.  
Jag har just i kväll tittat på längderna för Locknevi och hittat Beata Marias föräldrar och äldste bror Carl Fredric född 4/7 1777. Föräldrarna avlider ju när de yngsta barnen inte är riktigt vuxna ännu. Vart tog barnen vägen? Jag försökte hitta dem i Locknevi, men inget napp ännu. Ryssby är en nyhet för mig, som är mycket intressant. Jag bor ju i Kalmar. Från Revsudden till Misterhult är bara 7-8 mil. Jag letar vidare och berättar naturligtvis, vad jag kommer fram till. Tack så länge!
Birgitta

[Olle Elm]

Hej Birgitta,
Modern Beata Christina Creutz avled År 1802 den 16 november kl ? till 7 eft. midd enligt makens anteckning, på Refudden uti Ryssby sockn. blef  begraven den 21 i sagda månad och kyrkogård. Om barnen skriver han:
 1777 föddes vår första Son Carl Fredric
1778 föddes dottern Emerentia Christina
1779 föddes Sonen Stephan Jonas
1784 föddes sonen Gustaf Adolph död på sitt 14 år
1786 föddes dottern Beata Maria
1792 föddes dottern Ulrica Sophia
 
I HS anteckningar, på olika blad, har jag funnit uppgifter om ovanstående barn som tillsammans med uppgiften om var modern dog, möjligen kan hjälpa Dig.
 
Carl Fredrik Roth är troligen född i Ingatorp (sn?).
Emerentia Kristina Roth anges född 2/9 1778 Ingatorp (sn?).
Stephan Jonas Roth anges född 19/10 1779 i Ingatorp (sn?). Död i Hässleby (Jkpg län) 1838 5/11. Gift i Hässleby 1809 5/2 med Maja Hansdotter f. 1757 2/9 i Hässleby. Bodde i backstugan Grankullen under Hultåkra, Hässleby sn.
Gustaf Adolf Roth anges född 1784 27/6 i Hagby sn. Dog 1797 18/12 i Hylta, Rumskulla sn.
Beata Maria Roth anges född 1786 8/6 i Hagby sn.
Ulrika Sophia Roth anges född 1790 9/10 utan ort.
 
Så kommer en anteckning som möjligen kan ge Dig ett ännu bättre utgångsläge:
1803 var Stephan, Jonas och hans systrar i Drag nära Revudden, Ryssby. 1807 7/1 attest till Hässleby. Jonas, Beata och Sofia i Hässleby sn 1804, 1805 o 1806 i en backstuga under Hultåkra. 1807 o 1808 i en backstuga under grannbyn Backarp (skall nog vara Bäckarp, min anm). 1809 försvinner Beata och Sophia.
 
I en anteckning om Carl Gustaf Roths bror mantalskommissarien Jonas Fredrik Roth anges att deras syster Beata Roth, född i Hässleby 2/2 1741, gifte sig i Höreda 1773 19/2 med sedermera komministern i Rystad Johan Gustav Hellben(?), död där 1802 7/12. Änkan flyttade 1805 till Linköping där hos bostatte sig i en svåger direktör Per Scherlins(?) gård i Tannerfors(?) kv nr 40(?). Hon dog där 20/9 1808. Slutligen fann jag att Catharina Roth från Höreda var gift med ovanstående Per Scierlin f. 1736 i Sväla(?) vid Nyköping, orgelbyggare och kompanjon i den Wistenius(?)ska verkstaden i Linköping.
Kan det vara dessa namn som återkommer bland faddrarna?
Min bedömning är att den unga kvinnan (25) Beata Maria Roth trots att hon haft en adlig mor och en kornett till far, i detta läge mycket väl kan ha kallats piga. Nu gäller det bara att finna de sista pusselbitarna. Mycket nöje, och glöm inte att sända en tanke till den i snart 50 år döde kh i Vireda, Helge Skafvenstedt!

[Bo Persson]

Några kompletteringar och kommentarer till Olles senaste inlägg:
Carl Fredrik Roth, född 1777 4/7 i Fagerdalen, Locknevi sn.
Emerentia Christina Roth, född 1778 12/9 i Hårsås, Ingatorps sn. 1798 inflyttad från Södra Vi sn till Isfall, Rumskulla sn (Rumskulla A I:2 fol. 11).
Stefan Jonas Roth, född 1779 19/9 i Hårsås, Ingatorps sn, död 1838 5/11 i Grönkullen, Hultåkra ägor, Hässleby sn. Backstugusittare i Grönkullen. Barnlös. Gift 1809 2/2 i Hässleby sn med Maria Hansdotter, född 1757 2/9 i Lid, Hässleby sn, död 1831 12/10 i Grönkullen, Hultåkra ägor, Hässleby sn. Gift 1:o med Johan Johansson, rusthållare i Sandvik, Hässleby sn.
 
Koministern i Rystad, Johannes Hellbohm, född 1744 3/11 i Linköping, död 1802 7/12. Barnlös.
 
Pehr Schiörlin (1736-1815) verkade i flera decennier som orgelbyggare i Linköping och brukar räknas som en vårt lands främsta under denna epok. Han byggde ett 70-tal orglar. Hans kanske mest berömda arbete är orgeln i Gammalkils kyrka, genom Albert Schweitzers intresse för den har den blivit internationellt uppmärksammad och ställs jämsides med Cahman-orgeln i Leufsta bruk; Einar Erici betecknade Gammalkils-orgeln som ett av våra stora orgelmonument från svunna tider, och den har bevarats i och delvis restaurerats till originalskick. Schiörlin utvecklades i romantisk riktning och samarbetade direkt med Georg Joseph Vogler vid byggandet av orgeln i Hedvigs kyrka i Norrköping. Schiörlin övertog 1778 de privilegier som Jonas Wistenius (vars lärjunge Schiörlin var) tidigare haft; Wistenius, som likaledes var en framstående orgelbyggare, byggde enligt egen uppgift 96 orglar; av dem är 70 belagda men endast 5 bevarade.
 
Schiörlins bostad är antagligen korrekt angiven; Linköping var fram till 1920-talets slut indelad i fyra fjärdingar, varav den sydöstra, som vette mot Tannefors by, kallades just Tannefors kvarter. Tannefors kv. 40 motsvaras i dag av östra delen av kv. Disponenten som utgör en del av butikskomplexet Gränden.

[Olle Elm]

Rättelse och komplettering till uppgifter ovan.
Gustaf Adolf Roth anges av HS ej född i Hagby sn som jag angivet ovan, utan född i Högby sn på Öland där fadern sägs bo 1784-1785 på gårdarna Gaxe(?) nr 1 och 2 (svårläst). Detta kan ha haft att göra med att svågern ryttmästaren och friherren Stefan Creutz arrenderade Horns kungsgård i Högby sn. Denne ligger själv begravd (1788) i Högby k:a (Källa: EA)
1786 var Carl Gustaf Roth enl HS bosatt i Hagby, Hagby sn. Flyttade 1801 till Revsudden, Ryssby sn. Det går kanske att följa honom hela livet med lite jobb. Här kommer ytterligare en pusselbit. I sin levnadsbeskrivning säger han att han efter ingånget äktenskap (1776) flyttade till sina föräldrar (trol i Höreda) - men till wåhren återkallade svärmodern oss till Fagerdahlen att mottaga hushållningen …
För att kontrollera uppgiften om Carl Gustaf Roths död och begravning i Kisa sn 13/10 1803 har jag lagt ut en fråga under Kisa. (Äger själv ej Kisa C:4 eller hfl för denna tid). Blir nyfiken på hos vem han i så fall dog.

[Bo Persson]

Ytterligare kompletteringar och rättelser:
Catharina Roth, född 1754 15/10 i Överarp, Hässleby sn, död 1829 3/5 i Linköping, gift 1784 2/11 i Höreda sn med Pehr Schiörlin, född 1736 6/6 (hfl) i Svärta sn (D), död 1815 23/2 i Linköping. Orgelbyggare. Ägare av gården Tannefors kv. nr 42 (motsv. i dag av kv. Dynamon 5, invid Lilla Torget, ung. mitt emot entr?n till det tidigare nämnda Gränden).
Barn:
Jonas Fredrik Schiörlin, född 1785 11/12 i Linköping, död där 1820 30/5. (hfl). Orgelbyggare. Gift, 2 söner.
Pehr Schiörlin, född 1787 1/12 i Linköping. (hfl).
Anders Herman Schiörlin, född 1793 12/7 i Linköping, död där 1822 8/11. Vice pastor i Söderköping. Ogift. (hfl).
 
Tyvärr finns ingen dödbok för Kisa 1791-1803.

[Olle Elm]

Ytterligare kompletteringar:
I Disbyt fann jag Christina Emerentia Roth med följande angivelser;
Locknevi, Kalmar län, f 1778
Misterhult, Kalmar län, 1805
Blackstad, Kalmar län, d. 1832
 
Tack Bo för info om att dödboken saknas. Eftersom jag tidigare lagt c:a 20 år av mitt forskarliv på Kisa borde jag kommit ihåg, eller åtminstone kollat. Nu ser jag att också hfl saknas för perioden 1801-1804.  Det vore intressant att ändå göra en hypotes om hos vem Carl Gustaf Roth bott, om han nu dog i Kisa.

[Birgitta Berkemar]

Nya pusselbitar!
Husf.l. Revsudden, Ryssby, 1793-1895 AI:3 3/3
Cornett Roth C.G. Inget mer!
 
Avskedade Cornetten C.G: Roths fru, Friherrinnan Beata Christina Creutz dotter af rustm. och riddaren Carl Fredrik Creutz och dess fru Margareta Maria Klingspor, död på Refsudden af Blodgång och uti största fattigdom, 16/11 1801.
 
Husf.l. Nybygget under Blackstad 1832-1837 AI:9  
Jaen Erlandsson, f. 8/9 1779 i Hallingeberg
Hustrun Emmerentia Roth, f. 12/9 1778 i Ingatorp,
död 21/12 1832, gifta 1805.
Dottern Anna Maria, f. 23/12 1805 i Misterhult,
hennes oäkta son Carl Johan, f. 27/2 1832
Sonen Anders Petter, f. 26/12 1807 i Tvetö (Tveta)
Misterhult, svag till förståndet.
 
Död, Blackstad 21/12 1832 Emmerentia Roth, Hustru från Nybygget under Blackstad, född i Fagerdahl under Wanstad (fel)
Föräldrar: Cornetten Carl Gustaf Roth och friherrinnan Emmerentia? Christina Creutz.
Begrofs 30/12. Böld och werk, 54 år, gift.
 
Jag letar vidare!
Birgitta

[Olle Elm]

Komplettering till ovanstående:
Enligt uppgift som jag fått i mail skall det Hårsås som nämns ovan som födelseplats för Emerentia Christina Roth, född 1778 12/9, vara Härsås, Ingatorps sn. (Gårdsnamnet stämmer också vid koll med Svenska ortnamn 1999). Enligt samma uppgiftslämnare gifte hon sig trol 15/10 1805 i Misterhult med drängen Johan Peter Erlandsson. Då uppgifterna avviker något från de av Birgitta ovan lämnade bör de kontrolleras.  
Har fortsatt sökandet efter kornetten Carl Gustaf Roth. Då han själv angett att han varit verksam vid Östgöta kavalleri har jag letat i Stenhammar & Stenbock, Kungl. andra livgrenadjärregementet, Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar, (Linköping 1941). Trots att han var kornett finns han ej upptagen i skriften.  
Där finns dock Fredrik Roth, född 22/7 1893 i St Malm, son av järnvägstjänstemannen Adolf Fredrik Roth och Lovisa Maria Jonsson.  Fredrik Roth var reservofficer men också ingenjör och affärsman i Göteborg. Är namnlikheten bara en slump eller tillhör denne släkten?

[Birgitta Berkemar]

Hej Olle!
Jag glömde nämna att jag har kollat födelselängderna för Locknevi. Där finns hon inte med. Därför skrev jag (fel).
Dina uppgifter och de som står i husförhörslängden för Blackstad överensstämmer ju helt, så de är säkert rätt.
De nya personer med namnet Roth känner jag inte till.
MVH Birgitta

[birgitta]

Hej.  
Jag söker uppgifter om Gustava Charlotta Roth f.1816.
 Hon födde sin dotter Lovisa Maria 1849-06-08 på häktet i Jönköping.
(dog 1857-12-20 av smittkoppor)
Gustava var min ff fm.
Hälsningar
Birgitta

[Birgitta Edlund]

Hej,
Ovanstående inlägg fick inte med mitt fulla namn. för att inte förväxlas av fler Birgittor så kommer  här även mitt efternamn.
Hälsningar
Birgitta

[Birgitta Berkemar]

En bekräftelse: Gustaf Adolf Roth, född i Högby sn, Öland, 27/8 1784, son till herr Cornetten Roth, Gaxa (Födelsel. Högby 1784)
Bland faddrarna nämns: Ryttmästaren Baron Stephan Creutz, Horn, Friherrinnan Lovisa Bredahl, Catharina Helena Stagnelius, Mademoiselle Hedvig Stagnelius, Mademoiselle Bredahl
Utflyttningsattest utfärdades 7/1 1804 för Stephan Jonas Roth f. 1779, från Drag, Ryssby sn, till Hässleby.
Hälsningar Birgitta B

[Robert Siwertz]

Hej släktforskarvänner,
 
Enligt mina anteckningar så är Jonas Andreae Roth son till rusthållaren Anders Rooth (1673-1743)  från Elmeberg samt Anna Jönsdotter. (Detta är inget som jag ännu har belägg för utan är grundat på tidigare anteckningar och sammanställningar).
 
Jag har även fått en hel del information om Emerentia Sjöstedt från Niklas Hertzman (Sekreterare och dataansvarig i Sjöstedtska släktföreningen) och tar mig friheten att posta dem här för att ytterliga belysa släkten Rooth/Roths härstammning:
 
--------------------------------------------------
Proband  
Sjöstedt, Emerentia. Född 1709 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död 1794 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). (Far I:1, s 1, Mor I:2, s 2)  
Gift 1734 (Linköpings stifts herdaminne s.338) med Rooth, Jonas Andr?. Kyrkoherde i Höreda (F). Född 1707-04-29 (Linköpings stifts herdaminne s.338). Död 1790-05-01 (Linköpings stifts herdaminne s.338). Sin svärfaders efterträdare.  
  Student i Lund 1728. Prestvigd 1733. Adjunct i Höreda. Magister i Lund 1738. v.Rector Schol? i Ekesjö s.å. Comminister i Hessleby 1739. Oppon vid prestmötet 1745. Kyrkoherde i Höreda 4/5 1759. Prost 1777.  
Barn:
Rooth, Carl Gustaf. Kornett.  
Rooth, Jonas. Mantalskommisarie. Född 1749 (Sv.släktkalender 1930). Mer uppgifter om hans ättling i Svensk släktkalender 1929.  
Rooth, Catharina.  
Rooth,.  
Rooth,.  
, 6 söner, 6 döttrar till. Totalt överlevde 2 söner och 4 döttrar fadern.  
Generation I
I:1 f  
Persson Sjöstedt, Nicolaus Petri (Nils). Antog namnet Sjöstedt, möjligen efter Sjösta by i Höreda socken. Komminster i Grebo och Värn__ 1709. Komminster i Veta och Viby 1711. Kyrkoherde i Höreda och Mellby 1714. Prost i Höreda 1752. Född 1682-03-22 i Nässjö (F).  
Vad gäller födelsen, så förekommer följande uppgifter: Eksjö 1682, Sjöstad (heter Sjustad) i Höreda och Nässjö. En Nils med far finns bara vid den sistnämnda. Nils f. 22 martii 1682, barn till Pehr Nilsson i Norrgården.  
Död 1758-02-26 i Höreda (F) (Linköpings stifts herdaminne s.337). Växte upp i Eksjö. Student i Lund 1703, prästvigd 1708, kyrkoherde i Höreda och Mellby 1714, prost 1752. Var gift 4 gånger och uppfostrade 15 egna och 6 styvbarn.  
 
Enligt (Linköpings stifts herdaminne s.337) var fadern bonde. Student i Lund 1703. Prestvigd 1708. Adjunct i Grebo. Comminister ibm 1709. Comminister i Vreta och Viby 1711. Kyrkoherde i Höreda och Mellby 1714. Resp. Pm. 1721. Prost 1752. Död 26 feb 1757 (1758?). Hade 6 styvbarn och 18 egna barn, av vilka 12 voro med sista hustrun.  
Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten.  
Nämns i (Andreas Joachim von Henel: Det Anno 1729 Florerande Sverige s.225): Pastor Dn Nicolaus Siöstedt, Höreda, Linköpings stift, Eksjö Prosteri.  
En begravningsdikt finns i VLA, Otto Kugelbergs samling. (Barn Proband, s 1, Far II:1, s 2, Mor II:2, s 3)  
Gift 1:o 1707-05-25 i Lund (M) (LLA, Lindbergska samlingen, Sjöstedt) med efterföljande ana.  
Barn:
Sjöstedt, Emerentia. Född 1709 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död 1794 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). (Se Proband, s 1).  
Sjöstedt, Christina Charlotte.  
Gift 2:o 1712-10-16 i Höreda (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...) med Tzander, Anna. Född 1679 i Linköping (E) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Döpt 1679-04-29 i Linköping (E) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Död 1715-06-03 i Höreda (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Gift 3:o 1716-09-22 i Eksjö (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...) med Ekerman, Anna Margareta (Greta). Född 1699 i Eksjö (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Döpt 1699-05-17 i Eksjö (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Död 1741-09-16 i Höreda (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
En begravningsdikt finns i VLA, Otto Kugelbergs samling.  
Barn:
Sjöstedt, Johannes (Jean). Auskulant i Svea hovrätt 1740. Bokhållare på Rodga. Född 1717-05-22. Död 1762.  
Sjöstedt, Daniel. Komminister i Höreda och Mellby 1753. Född 1719-02-10 i Höreda (F). Döpt 1719-02-21 i Höreda (F). Död 1764-06-07. Enligt Domkapitlets protokoll 17/2 1783 yttrade lektor M. Vallenberg om Daniel Sjöstedts uppsättande på förslaget till V.Ryd och Svinhult. I til detta mit utnämnande har jag blifvit föranlåten af följande skäl:  
1) Emedan bemälte v.Com:ster genom sitt godo uppförande och sina wackre predikogåfwor vunnit församlingens förtroende och kärlek.  
2) Emedan de torftiga omstendigheter, hwarutinnan han sig befinner äro så mycket mera tyckande, som han under knappaste tillgång äger hustru och barn att försörja.  
3) Emedan det i fråga varande Sacellanie han söker, icke är ibland de större utan klent och ringa, och således icke öfwer hwad til hans förtjänst kan läpas, hälst som 4:o K. lageus 19 Cap. 8 ? rörande de präster som med fattigdom beswäras etc härmed tyckes instämma. Härifrån härstammar den ännu levande delen av släkten. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten.  
Sjöstedt, Carl Martin. Komminister i Hessleby och Rumkulla. Född 1720-10-18. Död 1767.  
Sjöstedt, Petrus (Per). Komminister i Mogata. Född 1722-07-19 i Höreda (F). Levde i Mogata (E) (Svenska ättartal VI:478, Lundvall). Död barnlös 1789.  
Sjöstedt, Jacob. Född 1724-05-17. Död späd.  
Sjöstedt, Catharina. Född 1727-03-18.  
Sjöstedt, Nils. Född 1731. Död späd.  
Sjöstedt, Beata. Född 1734.  
Sjöstedt, Benedicta Maria.  
Sjöstedt, Benedikt. Född 1736.  
Sjöstedt, Nicolaus Severus. Adjunkt i Gistad. Född 1737-10-22 i Höreda (F). I Höreda födelsebok skriver kh. Sjöstedt vid sonens dop: Gud låte honom så christeligen uppväxa att han med tiden må giöra reda för namnen till Guds ähra, föräldrarnas och egen hugnad och att Severitas må hos honom så framväxa uti christelig mildhet, nitälskande Gudsfruktan, alfvarlig lydnad, flitighet och alla Gudhi behagliga och sig till salighet ländande dygder för Jesu Christi skull. Amen. Död 1779-05-09.  
Gift 4:o 1744-03-06 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...) med Askebom, Helena. Född 1679-03-22 i Höreda (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Död 1758-02-26 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Kyrkoherdedotter från Ö.Husby.  
I:2 m  
Bursie, Catharina. Född 1676 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död i barnsäng 35 år gammal 1711-07-04 i Viby (E) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). (Barn Proband, s 1, Far II:3, s 3, Mor II:4, s 4)  
Gift 1:o 1702-04-13 i Byarum (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...) med Brath, Lars. Arrendator.  
Gift 2:o 1707-05-25 i Lund (M) (LLA, Lindbergska samlingen, Sjöstedt) med föregående ana.  
Generation II
II:1 ff  
Nilsson, Per. Ryttare vid Smålands kavalleri i Norrgården, Järsnäs (F). Ryttare i Norrgården, Nässjö (F). Borgare i Eksjö. Född ungefär 1650 på Norregården, Nässjö (F) (Svenska släktkalendern 1967). Död 1709-06-28 i Poltava (Magnus Lindskog). Den äldsta kända stamfadern var Per Nilsson, född i mitten på 1600-talet på Norregården, Nässjö (F). Han var först ryttare vid Smålands kavalleriregemente, med ryttartorp i Järsnäs socken (F) och deltog som ryttare i slaget vid Lund 1676. Erhöll avsked ur militärtjänsten 1688 och blev handlande och borgare i Eksjö. Gick tillbake till regementet 1708 och stupade vid sidan av sin yngste son Sven vid Poltava 1709.  
  Släkten Sjöstedt från Höreda återfinns i Svenska släktkalendern 1967. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten. (Barn I:1, s 1, Far III:1, s 4, Mor III:2, s 4)  
Gift 1679 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt) med efterföljande ana.  
Barn:
Persdotter, Anna. Död späd.  
Persdotter, Christina. Död späd.  
Persson Sjöstedt, Nicolaus Petri (Nils). Född 1682-03-22 i Nässjö (F). Död 1758-02-26 i Höreda (F) (Linköpings stifts herdaminne s.337). (Se I:1, s 1).  
Persson Sjöstedt, Knut. Antog namnet Sjöstedt, möjligen efter Sjösta by i Höreda socken. Sekundryttmästare vid Södra Skånska kavalleriregementet. Löjtnant vid Växjö comp., Smålands husarreg. Ryttmästare vid Smålands kavalleri. Född 1687 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Levde i Ryssebo, Ingatorp (F) (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död 1742-10-20 i Stockholm (A) (KA). Sekundryttmästare vid Smålands kavalleriregemente 1712. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten.  
  Återfinns i (KA,meritföretckning för militärer), där står: Sjöstedt, Knut, Lt 1710-1742. Död 20/10 1742 i Stockholm. Smålands husarregemente, Wäxiö comp.  
  Nämns i (Andreas Joachim von Henel:Det Anno 1729 Florerande Sverige s.35): Löjtnant Herr Knut Siöstedt, Kvartermästares boställe, Swendhult?, Smålands Regemente, Majorens Compagnie.  
  I (Adam Lewenhaupts bok Karl XII officerare): Sjöstedt, Knut, f.1687 i Småland; sekr. hos öv. Rosenstierna 1707; mönsterskrivare vid Östgöta Kavalleriregemente 1708 /5; premierkornett vid Smålands Kavalleriregemente 1709 16/12; löjtnant därst. 1710 19/2; sekundryttmästare därst. 1712 15/12; konfirm 1715 10/21 okt. Död 1742.  
  Gift 1712 med Maria Christina von Hagendorn (A2), d.1765 16/10, dtr av översten Alexander Göran von Hagendorn och Ester Margareta Liwensten (Riksregistratauret, Riksens Ständers kontor Lönelikvidationer och Regementschefens skrivelser).  
Persson, Sven. Död 1709 i Poltava (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död jämte sin fader i Poltava 1709. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten.  
II:2 fm  
Knutsdotter, Annicka. Född 1650 på Äskeboda gård, Unnaryd (F) (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död 1717 i Höreda (F) (Höreda C:1 s.338). Begravd 1717-01-24 i Höreda (F) (Höreda C:1 s.338). Anno 1717 d.24 januari begrofs i Höreda vapenhus på södra sidan då man ingår i kyrkan mitt emot fönstret, som är på västra gaflen min och min käre broders Lieutnantens af Smolands Cavalleriregimente af Wexiö Compagnie Välmanhaftig Cnut Siöstedts kära moder den i lifstiden äre?borna, dygderika och gudfruktiga Matrona men numera saliga Hustru Annika Cnutsdotter, vilken var född år 1650 i Westbo och Unnaryds socken och Äskeboda? gård af christeliga, gudfruktiga, ärliga pch välaktade föräldrar. Fadren var ärlige, ärbare och välbetrodde landbofogde hos Sal. välborne Herr Öfversten Anders Göransson Stierna på Bolmsnäs. Modern var ärliga och gudfruktiga hustru Anna Persdotter, vilka dessa kära Föräldrar dragit all fader- och moderlig omvårdnad om henne samt allt det som till hennes skötsel och uppfostran christeligen lända kunde. Men då hon var på sitt 5te Åhr kallade Gud hennes kära och saliga moder ifrån thenna världen, då hon sedan genom sina äldre systrars omvårdnad och Faderns omsorg uppfostrades hemma intill hon var 12 Ähr gammal, då hon kom till sina bröder varest hon i tungt arbete till sitt 26 Åhr förblef, då hon sedermera kallades till sin Broder den i lifstiden ährbare, välaktade och välbetrodde Herr Rådmannen och Postmästaren i Eksiö, salige Swen Cnutsson, som henne rekommenderade sedan hon hos honom 1 1/2 åhr i ... varit, till Hunseberg? i Nässjö socken ... varit uti danska fejden, förestå dess Hus ... vilket hon med största trohet, flitighet och omsorg så förestå att hon var både välbemälte Ryttmästare, när han hemkom till nöje och behag .... Sedan stod hon i tjänst för köks- och Frustufvupigor i några år så på Stensholm som för annat förnämt herrskap i Westbo och Sunnerbo Härader intill 1679, då hon kom uti Christeligt och ärligt ächtenskap med sin i lifvet kärälskelige och ärlige man, då för tiden varande Ryttaren under Smolands Cavallerie men sedermera efter erhållit Hans Kongl. Majts K. Carl XI eget erhåldna afskedspass vid Högsby 1688 Borgare och Handelsman i Eksiö stad, den ärlige och välaktade Per Nilsson, med hvilken hon således lefde i Nässjö by af samma sokn 7 år, Bivakudden af Järsnäsa Sokn 4, af Eksiö stad 18 samt Ryssebo Herrgård af Ingarpa Sokn 1 1/2 Åhr samt giörande sin man liuft och icke ledt i alla sina lifsdagar i synnerhet när han var uti danska ofriden i fält och fången i Köpenhamn uppå andra erfor att allt gick väl till hemma med bruk och hushållet samt barnupfostringen, hvilka hon födde sin man 5 stycken, 3 söner och 2ne döttrar, hvilka allenast nu lefva 2ne söner, ty döttrarna Anna o Kristina dödde i späda barndomen och den yngste sonen Swen twifoelsutan dödde på slaget vid Pultava år 1709 tillika med sin Fader. Efter hwilken tid hon merändels uphölt sig hos tvenne söner, kiyrkoherden här vid Församlingen och Lieutnanten af Smolands Cavallerie Regimente af Wexiö Compagnie, välmanhaftige Herr Cnut Siöstedt samt ock på det hon dagligen efter sin egen utlåtelse skulle hafva bättre tillfälle gå i bönen och sin Gud i Herrans Huus dyrka och tillbidia. Och som Gud hade henne kär, lät Han henne icke utan kors och bedröfvelse lefva utan lät henne nästan ett helt år af guhlsot så tvinas bort att hennes krafter alldeles afmattades så hon thet singaste intet förmådde. Therföre lät hon thit och ofta sig bespisa af Hennens H. Nattvard och Guds H. ords tröst. (Barn I:1, s 1, Far III:3, s 4, Mor III:4, s 4)  
Gift 1679 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt) med föregående ana.  
II:3 mf  
Bursie, Thomas. Gästgivare i Jönköping 1672, 1674. Rådman i Jönköping 1673. Riksdagsman 1675. Borgmästare i Jönköping 1683 10/2. Död 1684-02-10 i Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Begravd 1684-05-14 i Kyrkan, Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Vilken mamma barnen har är osäkert. (Barn I:2, s 2, Far III:5, s 4, Mor III:6, s 5)  
Gift 1:o med Töresdotter,.  
Barn:
Bursie, Anna. Död ogift (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Stina.  
Gift 2:o med efterföljande ana.  
Barn:
Bursie, Greta. Död i pesten 1711-08-06 i Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Catharina. Född 1676 (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död i barnsäng 35 år gammal 1711-07-04 i Viby (E) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). (Se I:2, s 2).  
Tomasdotter Bursie, Beata. Från Jönköping.  
Bursie, Peter. Överstelöjtnant.  
Bursie, Gudmund. Död ogift i Utrikes (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Johan. Död barnlös mellan 1728 och 1729 i London, England (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
II:4 mm  
Jönsdotter, Karin. Död 1683 i Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Begravd 1683-09-30 i Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). (Barn I:2, s 2, Far III:7, s 5, Mor III:8, s 5)  
Gift med föregående ana.  
Generation III
III:1 ff f  
, Nils. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten. (Barn II:1, s 2)  
Gift med efterföljande ana.  
III:2 ff m  
, Märit. Död 1683-11-01 i Nässjö (F). Den 1 Nov 1683 dog ryttaren Pehr Nilssons moder Marit i Norregården. Återfinns i Sjöstedtska släktboken, s.50, som Höredasläkten. (Barn II:1, s 2)  
Gift med föregående ana.  
III:3 fm f  
Karlsson, Knut. Fogde. Fogde hos översten Anders Stjerna på Bolmsnäs. (Barn II:2, s 3)  
Gift med efterföljande ana.  
Barn:
Knutsson, Arvid. Troligt syskon till Annika. Skomakare i Västervik.  
Knutsson, Sven. Troligt syskon till Annika. Rådman och postmästare i Eksjö (F).  
Knutsdotter, Annicka. Född 1650 på Äskeboda gård, Unnaryd (F) (Svenska släktkalendern 1967, Sjöstedt). Död 1717 i Höreda (F) (Höreda C:1 s.338). Begravd 1717-01-24 i Höreda (F) (Höreda C:1 s.338). (Se II:2, s 3).  
III:4 fm m  
Persdotter, Anna. (Barn II:2, s 3)  
Gift med föregående ana.  
III:5 mf f  
Bursie, Petter. Riksdagsman 1635 19/9. Rådman i Jönköping. Född 1575 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Död 1645 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Gift 3 gånger. De första två fruarna troligen döda innan Sverige. (Barn II:3, s 3, Far IV:9, s 5)  
Gift 1:o med , okänd.  
Barn:
, 1 dotter.  
Gift 2:o med , okänd.  
Gift 3:o med efterföljande ana.  
Barn:
Bursie, Hans. Rådman. Död 1666 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Jöran. Handlare i Eksjö 1633.  
Bursie, Thomas. Död 1684-02-10 i Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Begravd 1684-05-14 i Kyrkan, Jönköping (F) (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). (Se II:3, s 3).  
Bursie, Johan. Handlare. Död 1688 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Peter. Löjtnant i Holländsk tjänst. Levde i Batavia, Java (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). Död barnlös i Batavia, Java (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...).  
Bursie, Catharina.  
Bursie, Margareta.  
Bursie, Barbara.  
Bursie, Ingeborg.  
III:6 mf m  
Törna, Elin. Död mellan 1643-02-14 och 1643-11-27 (J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie...). (Barn II:3, s 3, Far IV:11, s 5)  
Gift med föregående ana.  
III:7 mm f  
Pedersson Brattman, Jöns. Rådman och postmästare i Jönköping. (Barn II:4, s 4)  
Gift med efterföljande ana.  
III:8 mm m  
Gudmundsdotter, Kierstin. (Barn II:4, s 4)  
Gift med föregående ana.  
Generation IV
IV:9 mf ff  
Bursie, Bengt. (Barn III:5, s 4)  
Gift  
IV:11 mf mf  
Andersson, Törne. Borgmästare i Jönköping (F). (Barn III:6, s 5)  
Gift
--------------------------------------------------
 
Med Vänliga Hälsningar
Robert Siwertz

[Robert Siwertz]

Jag har fortfarande kvar en hel del tankar på att skapa en sida på nätet speciellt dedikerad till Roth/Rooth forskare... om någon har några synpunkter eller ideer på hur en sådan skulle kunna utformas och vad den borde innehålla så maila mig gärna på nke979y@tninet.se
Jag är fortfarande en nybörjare vad beträffar släktforskning men kan kanske hjälpa till mer med en sida som sammanställer all information som olika forksare har så att vi lättare kan se vad som måste fastställas.
 
Med Vänliga hälsningar
Robert Siwertz

[Dag Bremberg]

Robert!
Tack så väldigt mkt för informationen om Sjöstedt. Vore kul om någn kunde komplettera där eller på Korp-grenen.
Hemsida är ju en trevlig id?, men jag tycker att det behövs också ett diskussionsforum på Rötter, lämpligen under släkter: Roth.

[Dag Bremberg]

Olle, läste att du sökte förgäves i Östgöta kav. efter kornetten Carl Gustaf Roth, f 1736. Han tillhörde ju till en början Kalmar reg, kanske finns det någon källa om detta.
Verkar onekligen vara ett intressant levnadsöde.

[Birgitta Berkemar]

Hej Dag och Olle!
I Besiktningsmönsterrulla Majors Compagniet under Calmar Infanteri 1762 återfinns följande:
Mönsterskrivaren Olof Bruhn har den 16 juni 1760 fått avsked. Samma dag befordrades genom fullmakt Extra mönsterskrivaren Carl Gustaf Roth till ordinarie.  
Han har säkert funnits där ett par år som extra ordinarie eftersom det finns en uppgift om att han började sin yrkesbana 1758, men han går inte att hitta.
Jag har inte hunnit kontrollera om han finns med i senare rullor eller om han försvinner igen. Jag letar vidare.
Dag! Jag är också släkt med Prästen Jonas Roth via min farmor. Han är min farmors farfars morfars far.
Hälsningar Birgitta B

[Dag Bremberg]

Hej, Birgitta och andra släktingar samt övriga forskare!
Diskussionen om Roth fortsätter nu under övriga släkter/Roth.

[Niklas Hertzman]

Eftersom man ovan hänvisar till min utredning om Sjöstedt och jag gör där en felaktig koppling, så tänkte jag rätta till den här.
 
På ganska många ställen i diverse tryckt litteratur, släktutredningar, nationsmatriklar och herdaminnen står att Catharina Bursie (1676-1711) var gift med kyrkoherden i Höreda Nicolaus Sjöstedt (1679/82-1758) i hennes andra gifte (gift 1:o i Byarum 1702 med Lars Brath).
 
Nya fynd i bl.a. Albo (i Skåne) härads dombok 1707 visar att kyrkoherde Nicolaus Sjöstedts hustru inte alls är Catharina Bursie, utan en med det snarlika namnet Catharina Bursh. Det hela reds ut eftersom Nicolaus Sjöstedts hustru tidigare varit gift med löjtnanten Fredrik Johan Pohl (död 16/6 1702 vid Warschau).
 
Catharina Bursh och Nicolaus Sjöstedt vigs i Lund (M) 25/5 1707 och hon dör i barnsäng 4/7 1711 i Viby (E).
 
Catharina Bursh är dotter till holtzfursten i Malmöhuslän Jochim Bursh och hans hustru Emerentia Dahlman (Emerentia är för övrigt ett namn som ett av Nicolaus Sjöstedts och Catharina Burshs barn döps till). Jochim dör någon gång mellan 1702 och 1705 och bor i Hällestad (M).
 
Hoppas att inte denna felaktiga kopplingen sprids vidare mera.

[Dag Bremberg]

Tack för det, Niklas. Ja, jag är inte ironisk, även om det känns bittert att behöva stryka flera generationer med förmodade anor.
Vet du - eller någon annan Anbytare - något mer om Bursh-Dahlman?

[Niklas Hertzman]

Hej Dag !
Ja, det är aldrig kul att upptäcka att man har forskat på fel spår, men å andra sidan är det detta som är en del av tjusningen med att släktforska, man hittar hela tiden nya uppgifter som gör att man ibland får revidera sina tidigare antaganden osv.
 
Hursom helst. Lite mera om Bursh - Dahlman har jag. Det mesta kommer från tryckt litteratur och som vi såg ovan, så skall man ju inte lita blint på detta.
 
Jochim Bursh (en mängd stavningar finns) var holtzfurste i Malmöhus län. Jag har hittat honom i mantalslängder/katekismilängder som boende i Hällestad 1691-1702. I 1705 års katekismilängd är han död.
Samzelius skriver om honom i sina böcker om Skogs-/Jägeristaten följande:
Samzelius s.259:
Burss, Jochim. Tjänade först i Pommern och var med vid Stettins belägring; erhöll genom k.br. 1679 2/6 en donation i närheten af Liepe i stolpeska amtet samt fritt fiske i Peene. Holtzförster eller holtzfurste i Malmöhus län enl. k. fullm. (efter Bengt Steenman). Omnämnes s. sådan 1688-1697. Var 1692-1701 pensionär på riksstaten (enl. statskontorets memorialböcker). Namnet skrifves äfven Borss och Bursch. Skref egenhändigt Jochim Buss.  
Var gift och hade 6 barn, däraf 3 söner.
 
samt
Samzelius: Jägeristaten II:23.
 
Burss, Jochim, Holtzförster i Malmöhus län. Omnämnes 1688-1697.
Följande barn har jag till honom och hans hustru Emerentia Dahlman.
Albert Burssius, född 26/11 1674 i Anklam [LSHm 3:475], död 6/1 1727 i Östra Torp. Kyrkoherde i Östra Torp och Lilla Isie (M).
Catharina, född omkring 1676 [ålder vid döden], död 35 år gammal 4/7 1711 i Viby (E). Gift 1:o med löjtnanten Fredrik Johan Pohl, död 16/6 1702 i Warschau [Karl XII:s officerare]. Gift 2:o 25/5 1707 i Lund med Nicolaus Sjöstedt.
Joachim Philip, kornett vid Skånska Ståndsdragonregementet 1709.
Johan David, stupade i slaget vid Poltava 28/6 1709. Hejderidare i Torna, Bara och Harjagers härader 1697, senare kornett.
Maria Elisabeth, född omkring 1683 [åldersuppgift]. Gift med korpralen Carl Johan Biörk, boende i Skrivaremöllan, Hällestad (M).
Emerentia, född omkring 1691 [åldersuppgift].
Dessutom finns i Karl XII:s officerare en Bursch upptagen:
Bursch, Jakob Johan, kornett vid Schlippenbachs dragonreg.; fången 1709 1/7 vid Perevolotjna; bortkom i Sviatski, Hvar han blifvit vet ingen.
 
Om Emerentia Dahlman vet jag inte mycket, hon bor som Holtzfursterskan i Skrivaremöllan, Hällestad 1705. En möjligt bror till henne, med tanke på yrke osv är hejderidaren i Lindved, Svedala (M) Bartholomeus Dahlman, född omkring 1658 och död 89 år gammal 1748 i Svedala.
Om honom berättar Samzelius:
Samzelius: Jägeristaten s.260.
Dahlman, Bartholomaeus, d.ä. Född 1658, död 748. Kronojägare i Pommern på Carl XI:s tid. Deltog i kriget mellan Sverige och Brandenburg. Kom 1682 till Sverige, blef 1690 hejderidare i Torna och Bara af Malmöhus län och 1697 i Börringe.
 
samt följande står att läsa i Sjöström: Skånska nationen i Lund #570:
Skriver år 1738 från Lindved till k. befalln.hafvande: Uti högst salig konung Carl den Elloftes glorwyrdigst i åminnelse Regementz tid var jag Crono Jägare uti Pommern och under Krigetz påstående mellan Sverige och Brandenburg blef af sahl högvälborne H. Grefve Königsmarck, som då anförde den svenska arm?en, sexton stycken Jägare Comenderade att på partier och vid andra tillfällen bjträda Svänska armeen, hvaribland jag äfven var, och måste utstå många svåra Strapacoer och Olyckel. äfventyr, serdeles då min häst utj en drabbning med de Brandenburgiska blef mig undanskjuten, då jag igenom Gudz underliga försyn blef frälst med lifvet, så att jag sedan warit Comenderat från Anklam till Stralsund med Profjant till svenska armeen med flere förrättningar. Sedan freden slötz blef iag persuaderad att resa hit öfver till Skåne och kom således Anno 1682 hit till landet, blef 1690 hejderidare i Torna och Bara samt 1697 i Börringe.
 
Hoppas att det var lite nya uppgifter

[Harto Roth]

Hej!
 
År 1543-44 kom från Tyskland till Småland Angelstad kapten (hauptman+landeskneckt) Lorenz Roth. Han syns vara också kanske adelsman. Varifrån kom han till Sverige? I min släkt muntliga tradition berättar att från Rothenburg ob der Tauber.
Känner Ni bästa Roth forskarna ?
 
Med vänliga hälsningar från Finland
 
Harto Roth

[Andreas Rasmussen]

Ovan nämns Knut Karlsson och hans hustru Anna Persdotter i Äskeboda som föräldrar till Annika Knutsdotter g.m. Per Nilsson, Nicolaus Petri Sjöstedts mor. I Höreda sockens dödbok 1717 står i dödsnotisen över Annika Knutsdotter att hon var född år 1650 i Wäsbo Härad och Unnaryd Sochn och Åkeboda gård, alltså inte Äskeboda. Det finns idag en gård i Södra Unnaryds socken med namnet Åkebo. Knut och hans hustru Anna i Åkebo nämns i mantalslängderna för Södra Unnaryd från 1643 (då de börjar). 1658 nämns Knut och hustrun i mantalslängden, 1659 Knut och en piga, varför hustrun detta år måste ha varit död. Anna Persdotter dog enligt dotterns dödsnotis på hennes femte år (1655), men mantalslängder brukar vara något/några år efter, eftersom de ofta upprättades innan det år de anges vara från.
 
MVH Andreas