Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07

[Christian Juliusson]

Hej igen,
 
Såg Birgittas inlägg först nu. Hmmm...detta måste kollas upp närmare.  
 
Kanske har jag hoppat i galen tunna? Återkommer.
 
MVH,
 
Christian J

[Christian Juliusson]

Hej,
 
Av Karl-Melker Oskarssons eminenta skrift om båtbyggaren Hans Andersson (född 1808) framgår onekligen med all önskvärd tydlighet att dennes hustru Inger Maria Berntsdotter, född 1811, var dotter till Bernt Eriksson (1785-1872) och Johanna Nilsdotter (1790-1836) i Lillhammar, Ödsmål.
 
Det som jag uppfattade som ett bortglömt uppslag (Inger Maria Berntsdotter född 1809) visade sig således vara ett NEDLAGT uppslag.
 
Med andra ord: Denna diskussion kanske kan intressera de riktiga släktingarna till båtsmannen Bernt Swergare och hans familj (dit jag alltså inte hör) men själv drar jag mig rodnande ur denna diskussion.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

[Christian Juliusson]

Hej,
 
Högenorum verkar vara en mycket gammal släktgård.
 
I skriften Ödsmålsbygden del 8 (utgiven år 1993 av Ödsmåls hembygdsförening) återges på sidan 29-30 en del uppgifter om Estri Olofsdotter i Starrkärr, gift med Järp Helgesson från Kärrslätt, Tjörn (nämnd 1620). Estri Olofsdotter sägs där komma från Lilla Askerön. Enligt andra uppgifter var hon dotter till Sigrid Reersdotter (död 1633) och Olof Olsson i Myggenäs (död 1618). Hennes ursprung har tidigare diskuterats på Anbytarforum. Möjligen kan nu bilden klarna något.
 
Av nämnda skrift framgår nämligen att Estri var odelsberättigad till jord i Högenorum (”1702 nämns Estri Olofsdotters fordran av Olof Fickesson i Högenorum på odelsjord där”).
 
Den nämnde Olof Fickesson är möjligen identisk med den ”Ol. Fickeson” i Högenorum som enligt Släktdatas hemsida begravdes 1715-03-25 vid 84 års ålder (han var således född ca 1631).  
 
Finns det någon som känner till (släktskaps)kopplingen mellan Estri och denne Olof?
 
En teori kunde annars vara som följer: Nämnda Sigrid Reersdotter var dotter till Reer Björnsson i Nösnäs, Norum, och dennes hustru Kerstin Toresdotter (död 1608). I Högenorum lär en Reer Markusson ha bott år 1673, vars föräldrar var Markus Klementsson (död 1650-12-10 i Högenorum) och Ingrid Toresdotter.  
 
Vore det orimligt att tänka sig att Kerstin och Ingrid var systrar? Om Estri Olofsdotters mormors syster var gift med Markus Klementsson i Högenorum, skulle detta kunna förklara hennes fordran på odelsjord där?  
 
Även det ovanliga - om än inte oerhört sällsynta - namnet Reer tyder kanske på ett samband av något slag? Om inte annat skulle väl ovanstående än mer tala för att Estri Olofsdotters föräldrar verkligen var Olof Olsson i Myggenäs och dennes hustru Sigrid Reersdotter?
 
Jag vore varmt tacksam för alla synpunkter på ovanstående.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Christian,
Föräldrarna till Estri har jag Olov Olsson i Myggenäs och Sigrid Reersdotter.
 
Jag har antecknat att Ingrid Toresdotter föddes i Tönneröd, Ucklum och var hustru nr. 2 till Markus.
Hon överlevde honom.
Sonen Reer levde 1673 men död före 1681.
 
Så har jag att Kerstin Toresdotter föddes i Kållekärr och henes far var Thore Björnsson i Kållekärr.
 
Det fanns en Olof Fickesson, på Släktdata, som dog 1713-05-17 i Kyrkenorum  86 år.
Jag känner inte till något samband med den släkten.
Du får kontrollera detta.
 
Hälsningar Eivor

[Christian Juliusson]

Hej (igen) Eivor,
 
Och stort tack för ditt svar. Vi har samma uppgifter om Estris föräldrar och Kerstin Toresdotters far.
 
Om Ingrid Toresdotter var född i Ucklum (tack för den uppgiften!) så verkar förstås min teori mindre sannolik.  
 
Således måste vi kanske söka kopplingen mellan Estri Olofsdotter och Högenorum någon annanstans.
 
Och namnet Ficke verkar inte vara så unikt som jag trodde. Hmm...
 
MVH,
 
Christian

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Christian,
 
Det blir svårare att hitta något när man är nere på 1500-talet.
 
Wilhelm Ängermark har skrivit att Estrij hade 6 öb i Kållekärr och att modern Sigrid Reersdotter f. 1560 och död 1633-05-03 i Kyrkefjäll var född Nösnäs Norum.
 
Det skall finnas ett testamente på GLA för detta.
 
Får jag gissa så är det via den släkten det kan finnas någon koppling till Ficke och hans söner.
 
Hälsningar Eivor

[Kenneth Bengtsson]

Angående Ficke i Norum, så har jag lite anteckningar.
 
Tore i Holm, Norum sn, nämnd 1626-10-26 såsom son till Ficke i Högenorum.
Han efterlämnade enligt brev daterat 1657-03-28, barnen Ficke, Olof, Kristoffer, Lars, Elin, Karin samt Ingrid.
 
Ficke i Högenorum nämnes 1610-10-24 och efterlämnade 12 öb Högenorum, 12 öb Munkeröd samt 2 öb Lövhammer.
Hans barn var Halvard, Tore, Anders, Ingegerd, Elin och Ingeborg.
 
Ingegerd var gift med en Torsten, som enligt brev av 1663-10-12 var moder till Lars Torstensson som bor på Munkeröds ägor.
 
Beträffande Olof Olsson och Sigrid Reersdotter så bodde dessa i Myggenäs.

[Christian Juliusson]

Hej (igen) Eivor och Kenneth,
 
Mycket spännande detta!  
 
Testamentet från 1633 kanske kan kasta ytterligare ljus över saken? Vet ni - eller någon annan - om det finns i avskrift?
 
Och skulle man inte kunna tänka sig, trots allt, att den Ingrid som Kenneth nämner som dotter till Tore i Holm är identisk med den Ingrid Toresdotter som var gift med Markus Klementsson i Högenorum.
 
Enligt Eivor så överlevde ju Ingrid Toresdotter sin make Markus (död 1650), och Tores i Holm dotter Ingrid levde uppenbarligen år 1657, av Kenneths anteckning att döma.
 
Vad tror ni om detta?
 
MVH,
 
Christian

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Jag har från släktforskaren Nils Hansson, Kode, att Ingrids far hette Tore Larsson från Tönneröd Ucklum.
Det kan ju i och för sig vara han som bodde i Holm?
Enligt skattelängder 1658 (inland) bodde en Thore Larsson i Torp Norum 1/2 1659-1661.
Thore i Holm dog 1690-10-28 enl. Släktdatas reg.
 
Arvsskiftet för Ingrids make var 1650-12-10.
 
Jag tittar vidare
 
Hälsn. Eivor

[Kenneth Bengtsson]

Lite om Torp i Norum sn. (5/8 mtl)
 
Enligt skifte av den 23/10 1610 mellan de båda Högenorumssläkterna så erhöll Markus Klementsson i Högenorum jämte två systrar, 12 öb Högenorum med ödegärdet Kolstorp, som är 7 öb, samt bygdegården Torp, som är 8 öb jord.
 
Torp nämnes inte vid skiftet efter Markus Klementsson 27/3 1633.
 
Vid arvsuppgörelse 1669 mellan Rasmus och Anders Klementsöner i Valler (Romelanda sn), bestod jorden av 12 öb Valler, 2 öb Torp samt 8 pb Högenorum.
 
Vid skifte 7/7 1647 erhöll Maret Klementsdotter 2 öb Torp. Hon och hennes man Tore Larsson hade 13/10 1653 tillskiftat sig 2 öb Torp av hennes farbroders söner Måns, Anders och Olof Olssöner.
 
Källa: J.A. Nordström

[Kenneth Bengtsson]

Här följer en avskrift från arvskiftet 1633, gjord av Folke Almegius.  
 
 3 MAJ 1633 LILLA ASKERÖN
Sigrid Reersdotter på Lilla Askerön i Valla socken begär att den odelsjord som hon med sin avlidne make Olof Olsson (i Myggenäs) efterlämnar skall skiftas mellan deras barn, två söner och tre döttrar. En tredje son, som är sinnessjuk och vårdas av modern, kan varken mottaga eller förvalta något arv. Äldste sonen Björn Olsson tilldelas odelsjorden på Lilla Askerön som anses vara släktens huvudgård. Yngre sonen Reer Olsson ärver Bön i Röra socken samt jord i Kållekärr i Stenkyrka socken. I sistnämnda gård får även systrarna Astrid och Ingeborg Olsdöttrar sina arvslotter medan sista systern Rangela Olsdotter tillskiftas gårdsdel i Lundby i Kareby socken.
 
Efter pergamentsbrev i Kyrkefjälls gårdsarkiv, GLA. Lagmannens sigill vidhängande.
 
JENNS CHRESTINSSEN laugmand i Wigen giör alle witerligt at aar Christj 1633 den 3 maij paa steffne vdj Rörwig, kom for meg sampt kongens foggit och laugrettit, Sijriid Rerssdoter på Askeröen vdj Walle sogen met hendis söner och mouger, och begierit Sijrriidt at same hendis börn motte emellom lignis och skifftis, hues odilssjord hun mett hendis affgangen hossbond Oluff Olssen thennom effterlode, som befantz paa Tiörn at were vdj Lille Askeröen vj öritzbol, vdj Kollekier i Stienkiercke sogen xvj öritzbol met dess anpart vdj ödegierdit der vnder ligger, kandt were wed 4 öritzbol lord, vdj Böen på Ordost vj öritzbol, och vdj Lundby paa Indland fem öritzbol och it penningbol iord, huilcke jorder effter deriis werd och duelighed nu bleff effter moders och hendis börns gode vilge och samtöcke dielt och skiifft på thou brödrelodder och tre söstreparter, och tilfald da först den elste broder Biörn Olssen i sin lod, som for hoidböl bleff gott erachtit, vdj Lille Askeröen den söndre gaarden vj öritzbol bondeiorden. Der nest tilfald den anden broder Reer Olssen på sin lod vdj Boen paa Ordost vj öritzbol bondeiorden och vdj Kollekier paa Tiörn iiij öritzbol iord. Siden bleff tildielt Jerp Hellessen met sin höstru Astrij Olssdoter på hendis sösterlod vdj foreskreffne Kollekier vj öritzbol met sin anpart vdj ödegierdit foreskreffne Vlleberg der vnder liger. End vdlagdiis Oluff Alffssen met sin höstru Ingeborg Olssdatter i hendis lodt vdj foreskreffne Kollekier vj öritzbol mett dess anpartzs fölg vdj foreskreffne ödegierde Vlleberg. Och for det siiste bleff tildielt Helle Alffssen met sin höstru Rangnille Olssdoter j hendis söstirlod fem öritzbol och it penningbol iord j den gaard Lundby vdj Kareby sogen paa Indiand. Som de nu huer på sin anpart haffue for odel att fölge. End her for vden desse Sijridz börn foreskriffuit er, haffde hun enda en leffuendis echte sön, men saa swag och wanwittig at hand icke nogen eijgendom siig til nötiighed kunde tildielis, men er foraffskedit foreskreffne sön at bliffue vnder moderens förssörring vdj hendis tid, och effter hendis affgang skall hand aff lössören först forssynnis hans ophold, och hand dermett siiden att were vdj hans södskendz aabyrgd, ophold och forwaring efftir Norgis laug. Thess til winissbyrd henger jeg mit jndzigle her neden tröckt. Dattum vtt supra.
 
KOMMENTAR: Sönerna Björn och Reer byter senare sina arvslotter. Reer Olsson bosätter sig på Lilla Askerön. Björn Olsson bor kvar i Myggenäs som arrendator av samma kronogård som hans fader tidigare förestått. Sedermera säljer Björn jorden i Bön på Orust till sin svåger Helge Alfsson och andelen i Kållekärr till bonden där.

[Eivor Andersson (Ema)]

Tack för avskriften.
 
Hälsningar Eivor

[Christian Juliusson]

Hej Kenneth och Eivor,
 
Fantastiskt att få ta del av avskriften och läsa de ytterligare uppgifterna om släktgrenen i Torp.
 
Om man får anta att de gårdar som nämns i arvsskiftet, jämte Myggenäs, var samtliga gårdar som Olof Olsson och Sigrid Reersdotter ägde, så torde väl inte Estri/Astrid Olofsdotters fordran på odelsjord i Högenorum härstamma från hennes familj.
 
Snarare kanske hon gjorde gällande sin fordran å sin (avlidne?) mans vägnar? Järp Helgessons släkt på Kärrslätt hade i varje fall, enligt J A Nordström en koppling till Inland: Järps mors släkt synes enligt honom ha ägt gården Starrkärr i Ödsmål (en annan delägare i samma jord sägs vara Krog Olsson i Kyrkefjälls hustru).
 
Källa: Rester av ett lägre frälse i Bohuslän i slutet av danska och början av den svenska tiden av J A Nordström, tryckt i Personalhistorisk tidskrift 1924 (och utgiven av Tjörns släkforskare i Äldre Bohussläkter 2002).
 
Är det kanske i den släkten som kopplingen till Högenorum står att finna?
 
År 1573 var Starrkärr en hel skattegård, och åbons namn var Siword. År 1597 hette bonden Anders Andersson och år 1615 nämns Olle i Starrkärr. Gården delas vid den tiden och år 1620 står Järp Helgesson för Norra Starrkärr (allt enligt Ösmålsbygden nr 3, utgiven 1993 av Ödsmåls hembygdsförening).
 
Enligt J A Nordström ska Starrkärr ha ägts av lågadelsfrälse, eftersom gården - som ännu 1574 var skattegård - relativt sent förts in i skattelängden. Laurits Olsson (Green av Sundsby) gjorde enligt skiftesbrev av den 9/8 1581 anspråk på Starrkärr, vilken gård då i övrigt ägdes av Jerp Hellessons ättlingar från Kärrslätt och Jerp Björnssons släktingar från Nölsnäs, samtliga lågadelsättlingar med fränder på knapesätena i Kärrslätt och Rossön (källa: 1528 års skattemantal och södra Bohusläns frälsesäten, av J A Nordström 1944, återgiven i Äldre Bohussläkter II, utgiven av Tjörns släktforskare 2004).
 
Då Nölsnäs rimligen är identiskt med Nösnäs har vi kanske här en ny koppling till Norum, eller?
 
Tar tacksamt emot kommentarer på ovanstående.
 
MVH,
 
Christian

[Christian Juliusson]

Hej igen,
 
Jag kan tilllägga att Olof Olsson i Kyrkefjäll ägde del av gården Lundby i Kareby socken år 1571, vilket framgår av Diplomatarium Norvegicum (band XV s 847, brev nr 736):
 
Sammendrag: Laurits Olssön (Gren) til Sundsby, Lagmand i Baahuslen, udsteder efter Bemyndigelse af fire danske Adelsm?nd Bevidnelse om, at de have tilkjendt Olaf Olssön i Kirkefjeld Ret til at indlöse 6 Öresbol Jord i Lundby, paa Indland, som af hans For?ldre var pantsat til Karreby Kirke for 2 Kjör.
 
Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Vitterh.-, Hist.- och Antikv.- Akad. i Stockholm. Seglet(Vaaben) vedh?nger, utydeligt.  
 
Dato: 23 Juni 1571. Sted: Marstrand.  
 
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
JEg Lauritz Olszenn till Sundzby, Lagmand y Bahuslenn, gi?r wittherligt for alle mett thette mit obne breff att aar epther gudzbyrdt 1571. thenn 23 Junij wdj Marstrande offuerwerend(i)s Erlige welbyrdijge mendt Bi?rn Anderszen till Stenolt h?ffuitzmand paa Ki?ffenhaffn slot, kon. Mtz. oc Danmarckis Riigis Raadt, Jens Kaas tiill Kongsl?fflundt kon: Mtz. ?ffuerste, nu
hid indskickit nogne kon: Mtz. werffue oc erinde at bestille, J?rgen Skram till Thelle, H?ffuitzmand paa Bahus, oc Emmeck Kaas
till Gelskoug, h?ffuitzmand paa Elszborg, kom thaa for Rette Olluff Olszen y Kirckefieldt, oc mett breff oc segell beuiste, huorlunde hans foreldre, haffde pantsatt vj ?risboll iordt vdj Lundby liggendis till Karrebye kercke, for ij ki?r, rette odelsmandt igen till l?szne, for samme ij ki?r, Tha eptherdj hand epther
hans winnisbyrd oc breffs lydelze, fanndis att were ret odels mandt tiill samme iordt, Bleff thett aff forne godemendt bewilgit och samt?cktt epther thenn beffalling the nu haffde aff kon:
Mtz: att Oluff forne, skall igen wiige till samme vj ?risboll y Lundby som pantsatt er til kircken, oc giiffue samme ij ki?r till
kirckenn, oc siidenn samme iord att f?lge hannom oc hans arffuinge till ewigtidt, Oc eptherdj thiiden faltt forne godemend kortt for anden kon: Mtz. bestelling oc werffue, som ydermer mactt paa liggendis war, Beffallit the meg att giffue hannom thette beschreffuit, paa thet hand icke ydermer skulle wmagis ther for, som hand beclaget sig her tildags titt oc offthe skett er etc.
 
Thiill huis winnisbyrd att saa wdj sandingen er som forschreffuit staar, henger jeg mit Jndzigle her wnder Dattum aar oc dag som forschreffuit staar.
 
Tillegg: Bagpaa, yngre: paa vj ?risboll wdj Lundby paa Jndland.
 
Återigen en koppling till Kyrkefjäll, således.
 
Jag börjar dock frukta att denna diskussion spretar lite åt alla håll, långt utanför Norum. Kanske vore det bättre att börja på ny kula under egen rubrik?
 
MVH,
 
Christian

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Christian,
Det här handlar om Norum, så jag håller mig kvar här.
Tack för Dina avskrifter.
Jag vet inte om vi skrev att Sigrid Reersdotters far hette Reer Björnsson, Nösnäs, Norum.? Död 1625 i Nösnäs.
 
Sedan har jag 2 olika uppgifter på Estrids syster Rangella Reersdotter.
En säger att hon var född 1608 och en att hon var född 1602 och gifte sig med Kungl. Majt:s tillstånd då hon var 16 år 1618.
 
Jag harockså en anteckning att Sigrid Reersdotter kunde varit gift 2 gånger. Men det har jag inga belägg för.
 
Jag kan fortfarande inte se var Fickesläkten kommer in i bilden.
Det skedde många gårdsbyten i Reers släkt.
 
Lundby Kareby är granngård till mig, som en liten parentes.  
 
Hälsningar Eivor
.

[Anders Ryberg]

Att Nölsnäs är identiskt med Nösnäs stämmer. Av någon anledning var Nordström aningen obstinat vad det gällde denna stavning...

[Christian Juliusson]

Hej igen,
 
Väl åter vid datorn har ytterligare trådar till Högenorum dykt upp i mitt släktträd.
 
Det gäller min ana Karin Jonsdotter som föddes i Högenorum 1711-12-30. Hon finns med i födelseboken, där fadern kort och gott kallas Johan.
 
Känner ni möjligen till om denne Johan/Jon är identisk med den Jon Marcusson i Högenorum som 1701-06-16 gifte sig med Karin Henriksdotter?
 
Enligt dödboken för Norum avled Jon Marcusson 1732-03-26 vid 63 års ålder (dvs han var född ca år 1669) och hans änka Karin 1736-02-22 vid 55 års ålder(dvs hon var född ca år 1681).
 
Skulle dessa båda möjligen kunna vara barn till den Markus Reersson som föddes ca år 1640 i Högenorum (död ca år 1717 i St.Askerön) respektive den Henrik Fickesson som nämns i Högenorum år 1698?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

[Solveig Gavik Husar]

Norumproblem?!
 
Kan någon eventuellt ge mig kompletterande uppgifter gällande en Anders Mårtensson född?(Röd?) Norum eller Spekeröd? Bosatt och död Norra Gategården, Norum 23 febr 1803.  
 
Han fick en son Mårten Andersson född 1798 med hustrun nedan.  
 
Gift med Ellika Andersdotter som om jag är ute på rätt spår med rätt Ellika föddes okt. 1763,  N Gategården (Gatugården) Norum, hennes far Anders Markusson, mor Karin Andersdotter.  
 
Ellicka Andersdotter kan ha gift om sig senare med en Anders Bengtsson. Jag har också fråga om Ellika Andersdotter född 1763 har dött 1830? i Norum. Det finns en bouppteckningshänvisning med hennes namn och orten Röd. Är det någon som vet mer om denna familj?  
 
Jag har stått och stampat med denna familj i många år och skulle bli väldigt glad över att få mer uppgifter att gå vidare med.  
 
Hälsn. Solveig Gavik

[Solveig Gavik Husar]

Här har smugit sig in ett fel i mitt inlägg ovan. Vill rätta till att sonen hette Anders Mårtensson och pappan hette Mårten Andersson. Jag skrev tvärtom och förväxlade dem båda.

[Kenneth Bengtsson]

Ellika Andersdotter
 
född 1763-10-28 i Norra Gategård. Föräldrar: Anders Markusson och Karin Andersdotter.
 
1798-09-11 Vigdes målaren Mårten Andersson från Röd i Spekeröds socken med pigan Ellika Andersdotter från Nordre Gategård.
 
 
Spekeröd AI:1 1787-90
 
Röd
 
Änkan Anna Mikaelsdotter
son Mårten Andersson
son Jon
son Anders

[Solveig Gavik Husar]

Tack Kenneth Bengtsson.  
 
Jag förmodar att Anna Mikaelsdotter ovan är mor till sönerna Mårten, Jon och Anders om jag tolkar dig rätt. Dock inga födelsedata för dessa i husförhör? Kanske nu kan gå vidare på Spekeröd och söka där, var osäker på var Röd låg någonstans.

[Göran Svantesson]

Volontärer vid Götha Armens Flotta år 1818.
Var kan man hitta uppgifter om dessa.
En volontär är angiven som fader till en flicka år 1818 i Norum,men det är stört omöjligt för mig att hitta honom någonstans.Kan någon ge mig ett tips.
Mvh. Arne

[Jan Nordum]

Det har tidligere vært skrevet om Sigrid Reersdotter og Olof Olofson ti Myggenäs her.
De skal blant annet ha eid en part i tidligere nevnte Lundby.
I 1571 eier OloF Olofson i Kyrkjefjell en part i Lundby.
Er det den samme parten som Sigrid Reersdotter/Olof Olofson senere eier ?
Kan det isåfall være et indisium på at Olof Olofsson i Myggenäs kan være sønn til Olof Olofsson i Kyrkjefjell og bror til Krogh Olsson ?
Finnes det noe som kan bekrefte eller avkrefte en slik antagelse ?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Jan,
 
Enl. mina uppgifter, så var Krog Olssons bror, Olof Olsson, boende i Häle och dog barnlös.
 
Krog Olssons far hette också Olof Olsson, som är ett väldigt vanligt namn.
 
Gården Lundby verkar ha kommit via Sigrid Reersdotters far - Reer Björnsson, som på något sätt hade anspråk på Kyrkefjälls marker.
 
Du får kontrollera detta, för det är lite löst..
 
Hälsningar Eivor

[Jan Nordum]

Hei Eivor !
 
Det var bare en tanke som slo meg.En spekulasjon om du vil.
Det er jo ikke så lang tid mellom 1571 hvor Olof Olsson på Kyrkjefjell eier dette Lundby og 1618
hvor Olof Ollson Myggenäs dør.Neppe mer enn en generasjon.Utfra navnene passer det da bedre med 
Olof Olsson i Myggenäs enn Reer Björnsson/hans fru.
I gammel norsk tid var det jo slik at gårdene var delt opp i ulike parter, - ofte med ulike eiere.
Slik var det antageligvis også med Kyrkjefjell,hvor antagelig Olof Olsson og Reer Björnsson har eiet hver sin part.
Spørsmålet er om dette Lundby som det her snakkes om har vært delt opp i flere parter.Og hvem som isåfall har eiet de ulike partene.Kjenner du noe til om dette Lundby har vært delt opp i ulike parter og hvem som isåfall har eiet de ulike partene ?

[Jan Nordum]

Det finnes dokumentasjon som sannsynliggjør at
Krogh Olssons bror og Sigrid Reersdotters mann Olof Olsson er samme mann.
Krogh Olssons bror Olof Olsson arver 1620  6 ørebol i Lundby i Kareby.
1633 gir enken Sigrid Reersdotter blant annet gods sine barn 6 ørebol i Lundby i Kareby.(5 øresbol + 1 penningebol)
Utfra dette mener jeg det er høyst sannsynlig at 
Olof Olsson som er bror til Krogh olsson,er den samme som Sigrid Reersdotters mann Olof Olsson.
Det ser forøvrig ut som om Olof Olsson dør i forbindelse med skiftet i 1620.
Selv om Olof Olsson er et meget vanlig navn,
så er navnelikheten og det at de eier en like stor parti Lundby,et tegn på at det sannsynligvis er samme person.

[Kenneth Bengtsson]

Olof Olsson i Myggenäs är ej samma person som Olof Olsson i Häle.
Olof Olsson i Häle (bror till Krog Olsson i Kyrkefjäll) lever 1620 men är död 1632, var barnlös.
Reer Björnssons del i Lundby kom genom hans hustru Kerstin Toresdotter som var arvsberättigad till Kyrkeffjäll.

[Eivor Andersson (Ema)]

I Tiselius avskrifter av jordeböcker 1528 fanns det bara nämnt en Jens och en Birger(fattig) i Lundby Kareby.
 
Sigrid Reersdotters make Olof Olsson föddes i Valla och dog på Askerön.
 
Hälsn. Eivor

[Jan Nordum]

Hvis Olof Ollson i Häle døde barnløs,ville han ha blitt arvet av sine syskon Krogh og Helga.
Parten i Lundby ville da ha kommet til en av disse.
Men parten i Lundby er i 1633 i Sigrid Reersdotter/Olof Olssons hender.
Kersten Toresdotter ville ha kommet langt ut i arverekken,etter Olof Olsson i Häle. 
Finnes det noen dokumentasjon på at Olof Olsson i
Häle døde barnløs ?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Jan,
 
Det är också tänkbart att Olof, som var barnlös, (det kan inte jag vidimera) testamenterade sin del i Lundby till Sigrid ?
 
Då får man leta efter ett testamente, vilket inte blir så lätt  
 
Hälsningar Eivor