ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2004  (läst 1335 gånger)

2004-03-05, 23:42
läst 1335 gånger

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Jesper Hansson kallas 1595 den 12 november vid tinget i Habo Jesper Hansson till Kärr. Så också 1597 den 19 juli vid ting i Habo. Han bör alltså haft Kärr i förläning eller ”fritt”. Kan det finnas någon anteckning i litteraturen över Habo om detta - vad säger t ex Jan-Åke?
 
Intressant är att Jesper Hansson ej nämns samtidigt med den av Björn ovan nämnde von Udden, vilken med fullt namn enligt domboken hette Hieronymus Augustinus von Udden. Densamme kallas i EÄ (band V, sid 578)  ”domhavanden i Visingsborgs grevskap” Hieronymus von Udden och anges gift 1592-10-29 på Visingsö med Beata Andersdotter, dotter till häradshövdingen i Frökinds härad  Anders Bosson (Oxehufvud) och Anna Kijl.  von Udden nämns 1594 31/5 vid Vista härads-tinget ”ärlige och vällärde man” men 1594 10/10 vid tinget i Nykyrka sn ”den ädle och välbördige Junker”.  Intressant är också att EÄ anger att en syster till Beata Andersdotter (Oxehufvud), Carin Andersdotter anges gift 1611 med häradshövdingen i Småland Olof Sonesson till Arnäs. Densamme förekommer 1597 den 2 november vid Vista häradstinget och 1598 den 27 februari vid Vista häradstinget som välbördig Olof Sonesson till Aranäs. Jag gissar att detta kan handla om gården Aranäs, Gränna sn men har inte hittat denna uppgift i litteraturen. (Gården hade redan tidigare varit fogdegård då Nils Eskilsson, fogde i Vista och Norra Vedbo härader, 1564 hade ”efterlåtits” kronohemmanet Aranäs med tvenne utjordar. (Kraft, Gränna Visingsö historia, sid 93). Hans änka Ingeborg på Aranäs förekommer 1571 i ÄL.)
 
Lotta, kan Du kolla vem som undertecknar domboken - om det görs - när von Udden resp Jesper Hansson är närvarande. Ibland börjar ingressen med Jag inbland ej. Kan Jesper Hansson ha fungerat som lagläsare, eller är han endast närvarande fogde.
Vänligen,
Olle
PS. Lotta har fischen f n om ni undrar varför jag frågar så kryptiskt  DS
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-06, 13:06
Svar #1

Lotta Nordin (Lotta)

Hej!
 
Tack Björn och Olle för nya (för mig) uppgifter.
 
Olle, när det gäller vem jag är framgår inte det av någon underskrift i domböckerna. Eftersom detta är renoverade domböcker så har tydligen den som skrivit av inte brytt sig om att skriva av namnteckningarna.
Hittills har jag bara hittat vilka som undertecknat en gång, det var efter år 1614 då Jon Larsson och Olof Sånnesson(Sonesson) skrivit under.
 
Det verkar iallafall som om von Udden är häradshövding 1594, förutom ibland då jag sitter i greve Eriks ställe. 1594 31/5 står och jag i häradshövdings stad sittandes var att ting hålla för den ärlige och vällärde man Hieronimus Augustinus von Udder. Fogdarna, även Jesper, verkar bara vara närvarande i sin egenskap av fogdar.
 
von Udden gifte sig 1592, enligt EÄ, men kallas junker 1594. Var inte junker beteckning på ung ogift adelsman?
 
Mvh//
Lotta

2004-03-06, 13:44
Svar #2

Björn Spångberg

Olle m fl Visingsborgskännare!
Hoppas det är OK att på denna sida också ta frågor rörande hantverkare verksamma i grevskapet.
Inga von Corswant-Naumburg skriver i sin avhandling Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden om en Bengt Snickare som var verksam hos Per Brahe d y:  
Vid denna tid var Bengt Snickare och Johan Werner d ä verksamma som hantverkare hos Per Brahe d y .  
I Wilhelm Nissers Konst och hantverk i Visingsborg grevskap under Per Brahe d y:s tid finns dock ingen Bengt Snickare nämnd, däremot Berent Snickare.
Min fråga är om någon i er Visingsborgsforskning stött på Bengt eller Beren(d)t Snickare?  
Min hypotes är att Bengt eller Beren(d)t Snickare kan vara far till bildhuggarbröderna Petter och Erik Bengtsson Holm (födda ca 1638 och ca 1639, okänt var, döda 1691 resp 1695 i Östra Tollstad, Östergötland).
Båda bröderna var svärsöner till Johan Werner d ä. Enligt Wilhelm Nisser skall både Erik och Petter ha varit i tjänst hos Per Brahe.  
De bosatte sig båda i samband med giftermål i Östra Tollstad på gården Mathem som Johan Werner d ä tidigare hade förvärvat.  
Mvh
Björn

2004-03-06, 23:53
Svar #3

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Ang Berent Snickare:
I 1637 års mtl för Vireda sn förekommer i Släthult en M. Bern. I BoskL s å förekommer M. Bernt i Släthult och antecknas H. G. N:des enskilde tjänare. I 1638 års BoskL antecknas M. Bärndt. I skriften Med landskapet i centrum - Kulturgeografiska perspektiv på nutida och historiska landskap (Red. Ulf Jansson), Meddelande 119, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, har forskaren Aadel Vestbö-Franzén i sin artikel Relationer, rum och resurser - eller från utjord till säteri i Vireda socken på sid 202 refererat en skriftlig, vidimerad attest från överstelöjtnanten Lars Nilsson [Flint på Grimstorp, Lommaryds sn, min anm) ang utjorden Bållarp. Där nämns att omkring 1634 skall [utjorden] av då varande befallningsmannen Joen Bosson, förmedelst en uti Släthult boende konstig (bör vara konstlig, min anm) snickares konstlande, på oärligt sätt utjorden ifrån Kierydsborna blivit tagen ....
(En artikel av  Aadel Vestbö-Franzén med liknande innehåll  finns även i Viredabygden III - Förr var förr - Nu är nu).
Det är enligt min mening högst sannolikt att ovanstående M. Bernt och den nämnde snickaren är samma person. Möjligen finns mer uppgifter i domboken.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-07, 09:50
Svar #4

Björn Spångberg

Tack för intressanta uppgifter Olle!
Beträffande ordet konstig/konstlig undrar jag om det möjligen kan stå konstrik.  Som exempel på detta begrepp kan nämnas att bildhuggaren/rusthållaren Erik Bengtsson Holm (Johan Werner d ä:s svärson och hypotetiskt son till Berent Snickare) omnämns just som ”konstrijk” (Östra Tollstads kyrkoräkenskaper 1677-78).
Det geografiska område du refereras till ovan (Vireda inkl omgivande socknar) är mycket intressant med avseende på såväl bröderna Bengtsson Holms som Johan Werner d y:s liv/verksamhet.  
Den tidigaste informationen som jag har om någon av bildhuggarbröderna Bengtsson Holm rör Petter Bengtsson Holm.  
Det är en uppgift från Hauridas kyrkobeskrivning (som jag fått från Svenska kyrkan i Aneby, primärkällan inte angiven) som säger att predikstolen i Haurida kyrka är ”tillverkad och skulpterad 1658 av Mäster Petter, bildhuggaregesäll hos Johan Werner under den tid han var verksam som konstnär hos Per Brahe d y på Visingsö.”  
Jag har inte kontrollerat uppgiften med Hauridas kyrkoarkivalier.  
Den Johan Werner som åsyftas är förstås Johan Werner d y (fadern Johan Werner d ä dog 1656).  
Det Släthult som du nämner ovan Olle ligger ju helt nära Boarp (Södra Boarp), där Johan Werner d y bodde under förmodligen rätt många år efter sitt första giftermål 1656 (?);  han benämns i olika handlingar ofta som Mäster Johan i Boarp).
Uppgifter om Johan Werners hustru Ingeborg (Elisabet?) Nilsdotter har du Olle tidigare redogjort för på ”Holm och Werner”-sidan, Östergötland, här på Anbytarforum och jag tillåter mig att citera ditt inlägg från den 10 september 2000 eftersom jag bedömer uppgifterna  som mycket intressanta i sammanhaget:  
Av det Du skriver ovan framgår det att det Boarp som nämns är Södra Boarp, vilket ligger i Gränna sn. Där bodde väl också den av Dig omnämnda hustru Elisabet Nilsdotter då hennes förste man nämns i Norra Vedbo härads dombok 1653, 10/6, i ingressen till tinget, och då tillsammans med hopmannen Julius Lantzenfelt, som just Camereraren förståndig Suen Olsson i Boarp.  
Av domboksuppgiften från 1660, 17/9 kan följande utläsas:  
Conterfejaren Mr Johan i Boarps hustru kallas här Ingebor(g) Nilsdotter. Mr Johan i Boarp frågar efter sin hustrus anpart i Släthult (Vireda sn, se nedan) efter Sal. Måns Jönsson vilken var Ingebor(g) Nilsdotters farbroder. Denne hade med sin sista hustru inlöst skattegården. Nämnden angav att Ingebor(g) Nilsdotter och hennes samarva var berättigade till 2/3 i arv. Erik Larsson i Släthult anges som Måns Jönssons styvson.  
Av en uppgift i domboken 1675, 24-25/9 framgår att salig Måns Jönsson i Släthult levde ännu 5te dag jul 1644. Han återfinns i mantal 1643 i en av gårdarna i Släthult, Vireda sn. Hustruns namn är Kerstin Åbjörnsdotter. Någon Måns i Släthult förekommer ej i Vireda kyräk vilka är omfattande och börjar 1650.  
Mvh
Björn

2004-03-07, 10:55
Svar #5

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Björn,
Även jag är tveksam till Aadels läsning av ordet konstig, men har inte källan att jämföra med just nu.
Vad bra att Du kopplar samman dessa anteckningar om Släthult, Vireda sn. Den notisen hade jag inte aktuell för tillfället. Återkommer om jag finner ytterligare material.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-07, 18:03
Svar #6

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Hej
 
Angående den sökte Jesper Hansson så dör han på Stora Kärr i Habo 1636 och fick sin grav i Habo kyrka.Gravstenen är ännu bevarad och är nu inlagd vid västra sidan i gravkapellets golv.
 
 År 1613 förekom en ny uppskattning till Älvsborgs lösen. Denna uppskattninghar omhänderhafts av Jesper Hansson i Kierr, som även år 1622 varit närvarande vid en gränsbestämning å Fiskebäcks tomt och han benämndes då för befallningsman välaktade Jesper Hansson.
 
Roland Liljegren
Habo

2004-03-07, 18:32
Svar #7

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Snyggt Roland Liljegren!
Citerar Du gravstenen? Vore intressant att ta del av de källor Du använder Dig av. När man väl vet dödsåret var det inte svårt att finna spår efter Jesper Hansson:
 
Ett altare kläde med inwäfuet Gull, gifuit efter S Jesper Hansson i Kiär till Testament
 
anges i Habo Kl:1, pag ? (GID 635.2.112500)
 
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-08, 16:49
Svar #8

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Hej Olle!
 
Min källa till mitt inlägg är; Habo en sockens historia, av häradsdomare Karl Ringqvist, Habo, skriven år 1957.
Stora Kärr, synes ha varit Greve Brahes tjänsteboställe åt befallningsmannen för grevskapet.
Här har bott; Julius Lantzfelt,död 1659, har för mig att han är begravd i Fiskebäcks kapell,
 Lars Jonsson Lagerberg,hauptman 1660, han skrev sig till Hallebo, Kärr och Herrtorp.
 Lars Joensson Lagerberg d.y. frånträdde som hauptman år1680. Han dog år 1688 och blev begraven i Härlunda kyrka.
Han blev gift andra gången år1653påVisingsborgs slott med Anna Örnevinge. Bl.a.
 
Mvh Roland Liljegren
Habo

2004-03-08, 20:57
Svar #9

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Roland!
Ännu en bok alltså som jag bör läsa.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-08, 20:58
Svar #10

Björn Spångberg

Roland!
Enligt Elgenstierna begravdes Julius Lantzenfelt i Habo kyrka. Det verkar dock som du kan ha rätt i att han begravdes i Fiskebäcks  kyrka/kapell.  
I Inga von Corswant-Naumburgs avhandling Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden uppges apropå Fiskebäcks kyrka och flyttningen 1780 till Gustav Adolf (det Lanzenfeltska vapnet försvann troligen i samband med flyttningen), att den Lantzenfeltska gravstenen lämnades kvar och ett tak uppfördes över gravstenen. Om huvudbaneret följde kyrkan är osäkert, det finns inte uppsatt i Gustav Adolfs kyrka idag. Möjligen är det detta som i trasigt skick förvaras på kyrkvinden enligt muntlig uppgift från kyrkvaktmästare; förf. har inte haft möjlighet att kontrollera uppgiften.  
Mvh
Björn

2004-03-08, 21:26
Svar #11

Lotta Nordin (Lotta)

Hej!
 
Roland, finns det några uppgifter om Jesper Hanssons familj på gravhällen, antal barn eller liknande? Jag hittade lite om den i Gravstensinventeringen på Rötter. Han dog tydligen 1636-04-14. Frun hette Elsa Masdotter, ska det vara Matsdotter tro? Hon dog 1639.
 
Mvh//
Lotta

2004-03-08, 22:25
Svar #12

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Björn och Lotta
 
Får vid tillfälle kolla min minnesbild av Lantsfelts garvsten på Fiskebäcks kapell.
Lotta, får också kolla om det går att avläsa gravstenen i gravkapellet i Habo kyrka.
 
Mvh Roland Liljegren

2004-03-08, 22:48
Svar #13

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Roland,
Är det möjligt för Dig att också kolla det [ev baneret]... som i trasigt skick förvaras på kyrkvinden enligt muntlig uppgift från kyrkvaktmästare.  
Sannolikt finns det avbildat i boken Du nämner, men jag lägger ändå in material från EÄ:

Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-10, 19:24
Svar #14

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Hej Olle och Björn!
 
Har talat med nuvarande kyrkovaktmästaren för Gustav Adolfs kyrka angående vapnet för Lantzenfelt,som ev.skulle finnas på kyrkvinden.
Han har sig inte sett något och hänvisade mig till en mycket initierad person som jag också talat med idag. Denne man  var upp på vinden för mindre än ett halvår sedan för att plocka fram eventulla intresanta ting. Han säger att där inget vapen finns, det enda vapen som finns är placerat inne i kyrkan.  
 
Vänligen  
Roland Liljegren
Habo

2004-03-10, 21:40
Svar #15

Björn Spångberg

Roland! Tack för ditt detektivarbete även om det inte gav något napp.
Tycker att det skulle passa bra med en bild på en av Visingsborgs hauptmän på denna sida. Nedanstående bild föreställer Lars Jonsson Lagerberg (porträttmålning av Johan Werner d y; bilden finns i Wilhelm Nissers Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap under Per Brahe d y:s tid; Stockholm 1931).

2004-03-11, 10:24
Svar #16

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Roland även från mig för kontrollen!
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-11, 20:22
Svar #17

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Hej Olle Björn och Lotta!
 
Vill rekommedera ett fjärrlån av boken, Habo en Sockens Historia, av Karl Ringqvist. Kan ev. också köpas till billig penning, på Habo bibliotek.
Som jag förstår är Olle inne på detta. Varför detta, jo här finns en del matnyttigt om både Lantzfelt och hans hustru, Dorotea Åkerstaf och om Lottas Jesper Hanson.  
En intressant sockenbok.
 
Mvh Roland Liljegren

2004-03-12, 12:46
Svar #18

Lotta Nordin (Lotta)

Tack för tipset Roland!
 
Mvh//
Lotta

2004-03-12, 21:27
Svar #19

Lotta Nordin (Lotta)

I Olles bild från EÄ ovan angående Julius Lantzenfelt står att han blev slottshauptman på Visingsborg omkr. 1645.
I domboken nämns han som hopmannen första gången  12 februari 1639 vid ting i Lommaryd i Norra Vedbo härad.
Vid ting i Velinga 1644 29 februari kallas han hopmannen på Visingsborg Ä: och manhaftig Julius Kremmerer von Gijsen till Kärr och Hallebo. von Gijsen kanske kan säga något om varifrån han kommer?

2004-03-12, 22:31
Svar #20

Björn Spångberg

Lotta!
Jag  har en stark misstanke om att Julius Kemmerer kom från staden Giessen i nuvarande Hessen, Tyskland.  
Att han kom till Sverige och Visingsborg kan hypotetiskt förklaras  med att Per Brahe d y kanske träffade honom under sina utrikes studieresor under åren 1618-21 resp 1623-25 då Brahe besökte en rad länder i Europa och i åtminstone två omgångar var student just i universitetsstaden Giessen.
Mvh
Björn

2004-03-13, 10:06
Svar #21

Björn Spångberg

Angående Per Brahes studieresor framgår i Petrus Nordmanns Per Brahe (Helsingsfors 1904) att Brahe vid sin utlandsresa 1618 hade magister Israel Bringius som medföljande informator.
I nämnda bok finns en bilaga med Braheättens familjekrönika, Archivi acter om Brahe Ätten 1190-1664 (Rydboholmssamlingen, Riksarkivet).
Jag citerar från året 1624:
Den 24 Iulij kom Grefwe Nilss Brahe från Hållan tillbaka igien till Stockholm. Grefwe Per Brahe fohr uthi sin resa fort och drog den 19 Maij ifrån Strassburg till Brisak, Basel, Stenback, Lucern, öfwer Lucerner siöö till Altdorff och gavf sigh therifrån för osäkerhetz skuldh af spanske och venetianske werfningar medh ströfwande till foot, gåendes så fast, at han ifrån onsdagen om morgonen bittidha gick medh sin Tiänare Julio Landzfeldt och en frantzösk soldat öfwer Monten Sancti Gothardi och kom om Söndagen till Meijlandh, for thädan medh wagn till Lauda, Crema, Ursil, Bressau, Beschera, Verona, Vinconsa, Padua, Lucifucina, Venetia; uppehölt sigh der ifrån Sanct Johannis tijdh in pa sijda hösten och låg i et Herberge, benempd Lion Biancho. Reste så till Lucifucina igien och igienom Conselve, sathe sigh ther öfwer floden Adice, Poo, Ferara, besåg castellet, som Paulinus V har låtit upbyggia. Thädan reste han till Bolonia, ther han blef i universitetet immatriculerat, och så till Florentz, Prattulino, Villa imperiale., Lucu, Pisa, Liworno, Pugibonzo, Zuiena, Baro, Convento,  
S. Gerico, Radigofono, Monte Fias Cono, Viterbo, Könsilione, Roma, Frescada, Velletu, Sormoneta, Piperno, Terra Sina Fondo, Capua, Neapoli, Pozoli, tillbaka till Neapoli, Caretta, Roma, Florentz, Polania, sedan alt siöledes till Ferrara, Padua, ther han och lät sig immatriculeras, och thädan till Venetia.
Mvh
Björn

2004-03-13, 16:40
Svar #22

Björn Spångberg

Det är uppenbart som Lotta skriver ovan att Julius Lantzenfelt blev hopman (hauptman) redan i på 1630-talet. Varför inte gissningsvis kring 1637 (året efter Jesper Hanssons död och samma år som Per Brahe blev generalguvernör i Finland och verkligen var i behov av en pålitlig ställföreträdare i grevskapet).
I boken Per Brahe av Petrus Nordmann ser jag förljande intressanta fotnot:
Medan Per Brahe 1635 befann sig i Tyskland, undertecknade han den 19 april i Elbing ett donationsbref genom hvilket han åt befallningsmannen Julius Kemmerer förlänade Bränntomta och Baggebol hemman qvitt och fritt för alla utlagor, vissa och ovissa persedlar, som däraf utgå böra, att njuta, bruka och behålla i sin och sin hustrus lifstid.
Tacksam för eventuella uppgifter om Bränntomta och Baggebol.
Mvh
Björn

2004-03-13, 21:13
Svar #23

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej,
Björns citat ovan är intressant. Det måste dock skrivits senare än 1649 då Julius Kemmerer detta år adlades Lantzenfelt.
Ovanstående kan möjligen kompletteras med ett citat ur Per Brahe d y:s tänkebok: (Källa: Salomon Kraft, Gränna Visingsö Historia, och med moderniserad stavning):
 

 
Enligt Kraft kan följande information lämnas:
I källorna verkar Julius Kemmerer nämnas redan i maj 1624. Då passeras passet vid Stora Sankt Gotthard till fots i sällskap med en fransysk soldat och min tjänare Julius. Abraham Brahe nämner densamme  min sons dräng.  
Kraft nämner att Julius tjänstgjorde som kassaförvaltare under hela utlandsresan.
Frågan är vad karlen egentligen hette - (Ja, jag vet att han skrev sig Kemmerer - jämför t ex Habo kyrkböcker där hans namnteckning finnes med m. p.). Kämmerer är ju det tyska ordet för just kamrerare.  (Källa: Svenska bokförlagets ordböcker, Svensk-Tysk ordbok, nionde tryckningen).
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-14, 11:32
Svar #24

Björn Spångberg

Hej Olle!
Ja, tydligen fanns Julius i tjänst hos Brahe redan på 1620-talet - kanske ännu tidigare? Jag citerar åter Petrus Nordmann:
....Han besökte både Rom och Capua, duellerade i Neapel, passerade åter Rom och Florens, immatrikulerades i Padua och begaf sig i januari 1625 från Venedig genom Tyrolen till Augsburg. På vägen till Ulm stjälpte vagnen och kammartjänaren Julio bröt sitt ben, hvilket vållade ett fyra veckors uppehåll.  
I en fotnot till detta stycke står följande: Denne Julio Kemmerer, om hvilken grefve Per 1635 säger att han ?allt ifrån barndomen uti vår tjänst låtit sig bruka? avancerade senare till befallningsman på Visingborg, adlades 1649 under namnet Lantzenfelt samt dog barnlös 1659. En väldig bunt bref av honom förvaras i Skokloster-samlingen.
Mvh
Björn

2004-03-14, 13:23
Svar #25

Lotta Nordin (Lotta)

Hej!
 
Julius Kemmerer dyker upp i domboken första gången 11 mars 1634 och då kallas han Per Brahes befallningsman. Det är luckor i domböckerna före detta år, det finns några enstaka protokoll från 1631 och i övrigt saknas helt protokoll från 1616 till 1634. Första gången han kallas hopman(hauptman) är alltså 1639, men det kanske kan vara samma sak som befallningsman i det här fallet, man vet ju inte riktigt hur den som skrev använde sig av orden.
 
När det gäller Jesper Hansson misstänker jag att han aldrig varit fogde över hela grevskapet utan endast en del av det. 1634 nämns han som fordom greve Magnus fogde. Och i flera ting mellan 1613 och 1615 nämns han tillsammans med andra fogdar som min nådig herres fogdar. Kanske blev det först senare (1630-talet?) en befallningsman/hauptman över hela grevskapet?
 
Mvh//
Lotta

2004-03-14, 13:44
Svar #26

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Björn!
 
Du nämner Baggebol och Bränntomta. Båda gårdarna ligger i Brandstorps socken och heter idag Baggebolet och Brännetomten enligt CD:n Svenska Ortnamn 1999.  
 
Mvh//
Lotta

2004-03-14, 17:21
Svar #27

Utloggad Hans Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 159
  • Senast inloggad: 2012-02-05, 22:03
    • Visa profil
Är det någon som vet vem Hauptmannen Månsson Röding i Lommaryd var? Han skall enl. uppgift i SoH varit gift med Anna Wircknea dotter till prosten Petri Erlandi Wirckneus på Visingsö (f.ö.systerson till Israel Bringius som nämns i inläggen ovan) och hans h.Barbro Pedersdotter.

2004-03-14, 19:20
Svar #28

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
I SoH 1986:3-4, sid 211 anges i Svens Almqvists omfattande kompletteringar till Smol Ups II att befallningsmannen (sic!) Jöns Månsson Röding i Nybble, Lommaryds sn, var gift med Anna Wircknaea. Möjligen var Nybble också då (liksom 1571) ett kronohemman och ingick som sådant i bland grevskapets gårdar. (Går ej att se i Almquist, Frälsegodsen, då Per Brahes gårdar buntas ihop.) 1673 bor prästänkan h. Elizabet i Nybelle. (Källa: domb)
 
Har själv ingen koll på denne befallningsman Röding. Det kan dock konstateras att 1656 12/6 vid Norra Vedbo-tinget nämns en Måns i Rödinge i förhållande till en Kirstin  i Biörstorp. Finner ej detta Rödinge i Svenska Ortnamn men väljer att nämna fyndet.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-15, 07:07
Svar #29

Utloggad Roland Liljegren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 518
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 14:00
    • Visa profil
Hej Björn och Lotta!
 
Bränntomt och Baggebol, ligger som Lotta säger mycket riktig i Brandstorp sn., strax norr om godset Skänningsfors, som har bebotts av adligt folk. Dessa kan kanske ingått under Skänningsfors ?
Häldeholm i samma sn. var grevligt ägt.
 
Mvh Roland Liljegren

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna