ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05  (läst 1766 gånger)

2000-11-08, 10:13
läst 1766 gånger

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Startar en ny dikussion för ovanstående ämne och hoppas att vi som forskar inom detta svåra källområde kan hjälpas åt.
Har tidigare i forumet frågat efter Boktryckaren Daniel Kämpe som 1662 gav en psalmbok till Vireda kyrka. Kanske är det bättre att fråga realterat till grevarna Brahes administration. Känner någon till om det fanns ett boktryckeri i grevskapet?
Vänligen,
Olle Elm

2000-11-08, 12:17
Svar #1

Utloggad Anne-Mai Carlberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2017-10-03, 11:39
    • Visa profil
Hej Olle!
I kvarnbyn Röttle anlade Per Brahe d.y. ett boktryckeri 1666. Boktryckaren hette Johann Kankel. Produktionen avslutades 1685.
Mvh Anne-Mai C.

2000-11-08, 13:16
Svar #2

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Anne-Mai Carlberg, Du har möjligen ingen litteratur eller källhänvisning?
Vänligen,
Olle Elm

2000-11-08, 16:49
Svar #3

Utloggad Anne-Mai Carlberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2017-10-03, 11:39
    • Visa profil
Hej igen, Olle!
Källhänvisning glömde jag! Boken jag hämtat upplysningarna från heter Gränna Visingsö historia Grennfelt m.fl. Utgiven på Liber förlag 1980
Mvh Anne-Mai C.

2000-11-08, 18:47
Svar #4

Utloggad Anne-Mai Carlberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2017-10-03, 11:39
    • Visa profil
Olle!
Jag läste slarvigt. Tryckeriet fanns på Visingsborg på Visingsö. I Röttle fanns bl.a. papperskvarn, som levererade papper till boktryckeriet.Papperskvarnen anlades 1646.
Anne-Mai

2000-11-08, 20:59
Svar #5

Björn Spångberg

Hej Olle!
Per Brahe d y startade mycket riktigt ett boktryckeri på Visingsö 1666 med verksamhet fram till 1685 ( årtalen enligt Sv uppslagsbok). Denna kulturgärning får ses som en viktig del i hans arbete för bildning och skolväsende i  Visingsborgs grevskap med Braheskolan och i Finland med bl a Åbo akademi.De alster som trycktes på Visingsö under denna tid är mycket sällsynta och eftersökta i bibliofilsammanhang.
Tryckeriet förestods av Johan Kankel.  
I Paul Wilstadius' Vista härad i gången tid, artikeln Bemärkta personer som studerat vid Braheskolan, berättas att 1666 den 13 nov. inskrevs Johannes Kankel, son till Per Brahes boktryckare Johan Kankel och Rebecca Ebenbrecht. Han var född i Danzig under den tid fadern var klockare vid Mariakyrkan där och kallas stundom Johan Gedan Kankel, vilket är en missuppfattning då Gedan är en förkortning av Gedanensis = från Danzig. Han blev kyrkoherde i Väckelsång och dog där 1734 4/6. Fadern fick en fristad hos honom på sina sista dagar och avled i Väckelsång 1688 på nyåret, varefter sonen samma år sålde visingsötryckeriet till Peter Hultman, vilken då etablerade sig som boktryckare i Jönköping.
Boktryckeriets grundare Per Brahe d y var död vid denna tid sen flera år, han dog 1680.  
I samma artikel står om Daniel Nicolai Kiämpe från Vireda att han 1647 inskrevs vid Braheskolan. Enligt skolmatrikeln blev han boktryckare (typographus) i Linköping. Wilstadius skriver vidare:  Han är säkerligen identisk med den Daniel Kämpe, som drev boktryckarverksamhet i Linköping åren 1654-88, rådman i staden och dog i maj 1690.
Mvh
Björn

2000-11-08, 21:51
Svar #6

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack för dessa inlägg. Det är väl endast genom en domboksnotis som Daniel Nicolai Kiämpes föräldrar kan återfinnas, men möjligen har denne återtaget ett gammal Vireda-namn. En Peder Kempe bor 1539-1559 på en av skattegårdarna i Björkenäs, Vireda sn. År 1542 finns endast denne namnbärare bland 507 namngivna hemmansinnehavare i N Vedbo härad. (Källa: Agertz i Viredabygden II och Pira, Norra Vedbo härad år 1542).
Vänligen,
Olle Elm

2000-11-08, 21:57
Svar #7

Björn Spångberg

Hittade just en dyrgrip från Visingsborgs tryckeri i utbudet hos en antikvarisk bokhandel på nätet:
Martini, Martino [Martinus].  Historia Om Thet Tartariske Krijget Uthi Konungarijket Sina, Sampt Theras Seder.  Wijsingzborg,  Johan Kankel, 1647. 4to.  First edition of Martini's  Bello Tartarico Historia (1654), translated by Ambrosius Nidelberg from the Amsterdam edition of 1655.
Översättaren som nämns, Ambrosius Nidelberg var son till Per Brahes kamrerare Sven Olofsson, boende på Södra Boarp, Gränna landsförsamling.. Sven Olofsson har tidigare omnämnts av Olle Elm här på Anbytarforum, en sida om bildhuggarsläkten Werner. När Sven Olofsson gått bort gifte nämligen änkan Elisabet/ Ingeborg Nilsdotter 1656 om sig med Per Brahes hovkonterfejare Johan Werner  d y (son till Per Brahes första hovkonterfejare, Johan Werner d ä).
Paul Wilstadius berättar i Vista härad... om Ambrosius Nidelberg, att han blev assesor i Åbo. Han dog i Åbo 1689 och begravdes i domkyrkan där  samma år den 11 augusti, utfattig eftersom han förlorat all sin egendom vid de stora eldsvådorna i Åbo 1678 och 1681. Wilstadius skriver vidare om Ambrosius att han gjort sig känd som översättare av reseskildringar från Kina, Siam och Västindien, vilka utgåvos på Visingsborgs tryckeri.

2000-11-09, 07:30
Svar #8

Björn Spångberg

Apropå boktryckaren Johan(n) Kankel, finns det en bok om honom och hans verksamhet av Sven Almqvist: Johann Kankel. Per Brahes boktryckare på Visingsö. ( Uppsala 1965.)

2000-11-09, 09:04
Svar #9

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Bo Persson har under Linköping gett ett utförligt svar ang boktryckaren i Linköping Daniel Nilsson Kempe (nämnd här ovan) och hans familj.
Vänligen,
Olle Elm

2000-11-10, 19:05
Svar #10

Björn Spångberg

Apropå namnet Kempe och Visingsborgs grevskap på Per Brahe d y:s tid, har jag en passant vid genomgång av genealogiska uppgifter om kända personer med anknytning till Visingsborg stött på namnet Kempe i två fall.
Jag har ingen aning om någon av de två nedanstående har ett släktskap med boktryckaren Kempe som Olle Elm skriver om här ovan.
1) Per Brahe d y:s hovmästare och kusin Gustaf Eriksson, adlad Örnevinge ( jämte sin kusin Johan Gustafsson) hade en dotter Ingrid, (född 1629, död 1677) som 1660 gifte sig (hennes andra gifte) med Christoffer Johansson Kempe. Han var född 1629 och blev kyrkoherde i Fågelås pastorat av Skara stift. Han dog 1676.
Med hänsyn till denna sidas rubrik kan det kanske vara av värde att nämna att Ingrids syster Anna Örnevinge gifte sig på Visingsborgs slott 1653 med hauptmannen (hopmannen) i Visingsborg, Lars Jonsson, (hans andra gifte), adlad Lagerberg. Hauptmannen var högste chef för grevskapets förvaltning och den regerande grevens närmaste man. Lars Jonsson Lagerberg upprätthöll denna befattning från 1660 ( då han efterträdde Julius Kemmerer, adlad Lantzenfelt, död 1659) till och med 1680, då grevskapet indrogs genom reduktionen. Lars Jonsson adlades 1687.
2) Hauptmannen Lars Jonsson Lagerbergs son Jonas Lagerberg, ( skrev sig Herlund till dess fadern blev adlad ), (född 1648, död 1717 i Grevbäcks socken), befallningsman vid Östanå, gifte sig 1681 (sitt andra gifte) med Anna Lundelia, (född omkr 1656, död 1736 i Grevbäcks socken), dotter till prosten och kyrkoherden i Habo pastorat av Skara stift, Bryngel Andreae Lundelius och       Margareta Kempe. Källa: Elgenstierna.

2000-11-11, 19:26
Svar #11

Gunnar Ståhl

Brahe och den västgötska släkten Kiempe har den koppling som Björn redovisar. Kh Christoffer Kiempe o hu Ingrid Örnevinge har epitafium i N. Fågelås k:a. - I ”Eriksbergssläkten Kempe” [EK], Janne Kempe, stamtavla över släkten Kempe [i KB], finns en förmodad (men säkert felaktig, se nedan) koppling mellan kh Chr. Kiempe och boktryckaren o rådmannen i Linköping, nämnde Daniel Kempe. – Däremot kan det möjligen (men tveksamt) finnas någon annan koppling.
Kh Christoffers far är biskopen Johannes (Hans) Kiempe i Skara (1655 – 1673, f. 1596). En av dennes döttrar är den av Björn nämnda Margareta Kempe (d. 1701), hu till kh Brynolf Lundelius (d 1693) i Habo. Biskopens far är [EK, hm] Kristoffer Kempe, handelsman och borgare i Nylödöse med hu Karin Nilsdotter(!) – enda tidiga förekomsten av namnet ”Nils” som jag noterat.
Biskopen nämns i [EK] Johannes (Hans) Kempe, Nilosiensis [OBS! Det sista dock utan hänvisning]. - Handlanden Kristoffer K. uppges ha ytterligare en son, ”namnet obekant”.
Boktryckaren och rådmannen Daniel Kempe i Linköping härleds p f s: Handlanden Kristoffer K. i Nylödöse har en bror Olof K.. Denne är far till kh Anders K. i Köln (S), ca 1619/20 och har sonen Daniel, som blir borgmästare i Västerås 1642, g m Anna Roman, dotter till borgmästaren i Sthlm Börje Roman [allt enligt EK]. – Enligt [EK] skulle nu Daniel Kempe i Linköping ”antagligen” vara son till borgmästaren Daniel K. i Västerås. – Däremot används inte det fullständiga namnet D. Nicolaus K. I stamtavlan anges (?) om detta i aktuella tab 71 och 72. Utredningen under Linköping torde ha klarlagt den säkert felaktiga härledningen.
Daniel förekommer som namn på en av biskopens söner, student i Uppsala 1668, död där 1673 (U. univ matrikel).
Per Brahe är (djupt) involverad vid tillsättningen av kh Christoffer Kiempes efterträdare i Norra Fågelås, Johan(nes) Hof [Skara domkapitel EVI:27/1, bl a brev från Per Brahe, Visingsborg 12 dec 1678 om Johannes Hof]. Johannes Hof är gift med Beata Kiempe, dotter till kh Christoffer Kiempe. – Övriga källor bl a Skara stifts hm, kyrkböcker för N. Fågelås, Dimbo, Skara m fl, domböcker Kåkind HR, ”Boken om Fågelås. Mellan Åsen och sjön” i två delar (hembygdsföreningen i N. Fågelås).
Om det alls finns något samband mellan västgötasläkten Kiempe och Daniel Kempe i Linköping så är min uppfattning att det bör sökas via biskop Johannes K. bror (bröder?) eller farbröder. - Och i domkapitlets arkiv (Skara) kan säkert en hel del hämtas som berör grevskapet Visingsborg. Jag tror jag har någon anteckning från domboken för Växjö, tidigt 1600-tal om någon Kempe. - Själv är jag annars mycket intresserad av vad som kan komma fram om Norra Fågelås inom ramen för Olles ämne Visingsborg!

2000-11-11, 22:05
Svar #12

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
För att underlätta tänkandet om boktryckaren Daniel Kempes relation till Vireda vill jag meddela hur anteckningarna om gåvan till Vireda kyrka gestaltar sig. Det finns två anteckningar:
1) I ett inventarium dat 14 december 1633 finns tillskrivet med från andra texten avvikande hand (svag text): En ny Psalmbook gifuen af Booktryck Daniel Kämpe Ao 1662. Vireda C:1, pag 10. (För den speciellt intresserade av denna sidas uppkomst hänvisas till Arnold Sandberg, Linköpings stifts kyrkoarkivalier, sid 672)
2) I en inqvisition med inventarium dat 28 oktober 1689 står: 1 st Psalmbook gifwin aff booktryckaren Daniel Kempe Anno 1662 uthgammall
(Vireda C:1, pag 205).
Vänligen,
Olle Elm

2000-11-12, 02:01
Svar #13

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6295
  • Senast inloggad: 2021-03-09, 00:17
    • Visa profil
I mitt inlägg under Linköping nämnde jag att Arvid Kugelberg påpekat felaktigheten i ett gammalt förmodande att Daniel Kempes efterträdare som boktryckare, Efraim Kempe, skulle ha varit Daniels son. I ett annat arbete av Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar (Skr. utg. av Föreningen Gamla Linköping, nr 14, 1972-1975), s. 81f, berör han relationen mellan dessa båda Kempe ytterligare: Efraim Kempe var son till djurvaktaren vid Linköpings djurgård, Peder Mattsson Kempe, som dog 1675, varvid Daniel Kempe blev förmyndare för Efraim som samtidigt blev lärling i Daniels tryckeri. De båda männen stod ej på god fot med varandra - Daniel kallade Efraim behornad (cornut) och hundsfott och Efraim klagade på oriktig förvaltning av förmyndaremedel. Likväl fortsatte Efraim vara gesäll hos Daniel tills han 1687 övertog dennes tryckeri. Av detta (särdeles förmynderskapet) kan man förmoda, d.v.s. pröva den lösa hypotesen, att Daniel och Efraim på något sätt varit besläktade.

2001-10-24, 19:54
Svar #14

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Ett år senare (2001 i oktober) har jag haft tillfälle att översiktligt studera lektor Dahlgrens register i Göteborgs landsarkiv över Skara domkapitels arkiv (volymerna AI:1 - xx). Det är ett fantastiskt arbete med register över ämnesord, personer och orter med exakta sidhänvisningar. Ett ovärderligt hjälpmedel! Visingsö finns som särskilt uppslagsord med ett antal ingångar. - I AI:26 (1686) p. 1375 fanns också notering om ett brev från Boketryckaren i Lunden [Lund] David Kiempe där han begärde blifwa Boketryckare wed Scara Gymnasium etc. (vilket han väl inte blir - men senare i Stockholm). - Men mycket om Visingsö! - Värt en resa!

2002-02-28, 17:44
Svar #15

Utloggad Gunnel Falk

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 104
  • Senast inloggad: 2014-01-27, 13:41
    • Visa profil
Jag undrar om någon vet något om den svåra fartygsolyckan på Vättern år 1863 då ett antal män från Visingsö omkom?
Gunnel Falk

2002-12-18, 16:55
Svar #16

Utloggad Hans Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 159
  • Senast inloggad: 2012-02-05, 22:03
    • Visa profil
Söker lite mer kött på benen ang.
Per Brahes kamrerare Peder Hansson Wickenberg.  
Jag känner i stort sett bara till detta om honom:
f (1630 ? )Inskriven vid Visingsö skola 1641  
och död den 3/2 1692 ......
   /Hans

2002-12-18, 22:04
Svar #17

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hans Eriksson,
Kan komplettera med att han begrovs i Gränna, och att han var gift med Maria Jonsdotter Palmgren, vilken inskrevs (sic!) vid Braheskolan på Visingsö 1645.
Mer uppgifter om parets barn och hustruns släkt finner Du i Smolandi Upsalienses II, sid 533 ff, samt i Wilstadius, Smålands nation i Åbo 1640-1798 (del I).
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2002-12-19, 14:08
Svar #18

Utloggad Hans Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 159
  • Senast inloggad: 2012-02-05, 22:03
    • Visa profil
Stort tack Olle!
Inte minst för litteraturhänvisningarna!
Mvh/Hans

2003-09-07, 12:42
Svar #19

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hauptmannen Lars Bange, död 1699 12/8 i Lommaryds sn, diskuteras under släkten Bange.
Troligen finns det forskare som har mer uppgifter om honom och hans familj. Välkomna med dem under Bange.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2003-09-25, 15:40
Svar #20

Utloggad Göran Sollin

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 506
  • Senast inloggad: 2021-02-06, 12:12
    • Visa profil
Hej!
 
Känner någon till Harald Jacobsson Lönqvist som studerat på Visingsborgs skola. Förmodligen var han född på 1680-talet i (Lönholmen, Bälaryd (F)) och gift med löjtnanten Gustaf Månsson Wessdahl i Vässledas änka (gifta 1696 i Norra Solberga (F), Elisabet Isaksdotter i hennes tredje äktenskap 1708 i Norra Solberga. Harald har en bror ryttaren för Vässleda 1709-1722 Erik Jacobsson Wässman som även var glasmästare (se under Bälaryd). Harald var vid tiden för vigseln med Elisabet preceptor på Gullberga säteri i N. Solberga, och blev sedan rusthållare för Vässleda Södergård. Har ej hittat barn till makarna, eller deras dödsnotiser. Elisabets dotter i 1:a äktenskapet Margareta Larsdotter född 169(6) gifter sig med nämnda brodern Erik Jacobsson.
 
Mvh Göran Sollin

2003-09-26, 07:27
Svar #21

Utloggad Göran Sollin

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 506
  • Senast inloggad: 2021-02-06, 12:12
    • Visa profil
Ursäkta mig!
 
Erik Jacobssons hustru, och Elisabet Isaksdotters dotter skall heta Margareta Nilsdotter. Haralds far heter troligen Jacob Mårtensson, som står som brukare av Lönholmen Norrgård enligt boken om Bälaryd; Under låga takåsar, och han bodde där i mitten på 1680-talet. Elisabet kom vid tiden för sitt andra äktenskap 1696 från Släthult i Norra Solberga. Både Släthult och Gullberga ägdes vid tiden av Peder Lood i Småland ohh Gustaviana Christina Rehbinder, vilken lånar 150 rd smt av Elisabet 1707.

2004-03-04, 12:30
Svar #22

Lotta Nordin (Lotta)

I Visingsborgs grevskaps domböcker förekommer 1595 och 1597 greve Eriks fogde Jesper Hansson i Kärr. Han förekommer bara vid ting i Habo, nämns inte alls vid övriga ting i grevskapet vid samma tid. Vet någon var detta Kärr låg? Har någon fler uppgifter om Jesper Hansson, vem han var och hans familj?
 
Mvh//
Lotta

2004-03-05, 00:01
Svar #23

Lotta Nordin (Lotta)

Ett litet tillägg angående Jesper Hansson, han förekommer även vid ting 1613 i Habo, 1613 i Acklinga, 1614 i Habo och 1614 i Vartofta.  
 
Mvh//
Lotta

2004-03-05, 07:52
Svar #24

Utloggad Jan Åke Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 282
  • Senast inloggad: 2018-12-20, 12:39
    • Visa profil
Hej
Stora Kärr var ett frälsehemman i Habo socken och under 1700/1800-talen också gästgiveri och skjutsstation. Några upplysningar om Jesper Hansson har jag tyvärr ej  
Mvh/Jan Åke

2004-03-05, 07:56
Svar #25

Lars Handberg

Hej Lotta,
 
Det finns ett bostadsområde i Habo som heter Kärr. Det ligger på östra sidan om Habo nästan ute vid väg 195 mellan Jönköping och Hjo.  
 
I ytterkanten av detta område ligger några flygelbyggnader till en stor herrgård där huvudbyggnaden tyvärr har brunnit ner och aldrig byggts upp igen. Denna gård kallas för stora Kärr.
 
Något historiskt om denna gård har jag inte men den har troligen varit en betydande gård i Habo med gamla anor. Det borde finnas en del i litteraturen att hämta om denna gård.
 
Mvh
Lasse

2004-03-05, 08:51
Svar #26

Lars Handberg

Hej igen!
 
Kom att tänka på att det ligger en bokskog vid Stora Kärr. Man tror att den anlagts i slutet av 1500-talet, på den tid då Stora Kärr tillhörde Braherska Grevskapet Visingsborg under Per Brahe den äldres tid.
 
Det gästgiveri och skjutsstation som Jan Åke nämner tror jag kallas för Västra Kärr och ligger i den västra delen av Habo precis i ytterkant av Mullsjö centralort.
 
mvh
Lasse

2004-03-05, 09:32
Svar #27

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10827
  • Senast inloggad: 2021-03-08, 21:29
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Lotta, Jan-Åke och Lars,
Har försökt att leta efter denne fogde Jesper Hansson. Gått igenom:
 
SOH:CD:n
Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630
Smolandi Upsalienses I och II (till 1645)
Lundquist, Västgöta nation i Uppsala från 1595
Almquist, Frälsegodsen (Smålands-och Östgöta-delarna)
Krafts artikel i Gränna-Visingsö Historia
EÄ - personregistret
Wilstadius, Smålands nation i Åbo 1640-1798
Wilstadius, Braheskolans på Visingsö matrikel 1636-1816
 
Dock har jag inte funnit minsta spår efter honom. Det är ju dessutom ett hopp i Visingsborgs grevskaps domböcker mellan 1615 och 1631 så det blir väl att söka i andra källor.  - Hur var det nu - fanns det överlappande domböcker förvarade bland Skaraborgs läns domböcker ...? Annars klanske ÄL II kan ge något. Är osäker på vad som finns bland landskapshandlingarna.
 
Om inte annat kanske han kommer fram när von Schele blir klar med sin doktorsavhandling -
(von Sch?ele, Adam: Godsförvaltning och jurisdiktion i Visingsborgs grevskap 1562-1681).
 
Fann f ö en sida med en gårdsförteckning som var bra för mig som inte kan så mycket om Västgötasidan. Kanske någon annan kan ha nytta av den också.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-05, 13:08
Svar #28

Lotta Nordin (Lotta)

Hej!
 
Tack för era svar och ert letande. Då finns troligen Jesper Hansson bosatt på (Stora) Kärr i Habo under den tiden. Då blir det kanske lite lättare att ringa in honom.  
Anledningen till att jag letar är att jag har några Jesperssöner och -döttrar i Tveta härad med omnejd under första hälften av 1600-talet, och försöker få grepp om varifrån dom kommer. Några av dom nämns under den här rubriken: Förnamn H-K: Jesper
 
Mvh//
Lotta

2004-03-05, 20:21
Svar #29

Björn Spångberg

Att döma av Wilhelm Nissers Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap var (Stora) Kärr ett säteri i Visingsborgs grevskap, som beboddes av tjänstemän i grevskapet:  
Kierr och Hallebo, som ävenledes lydde under grevskapet, synas ha varit förläningar åt dess tjänstemän. På det förra bodde Julius Lantzenfelt, på det senare Erik Brahes hovmästare von Udden.
Julius Lantzenfelt var grevskapets hauptman (direkt underställd Per Brahe) under åren ca 1645 till 1659. Av Svenska adelns ättartavlor framgår att Julius Kemmerer år 1649 adlades Lantzenfelt till Kärr, död 1659, begravd i Habo kyrka. Julius Lantzenfelt var gift med Dorotea Akerstaf von Connoten (död 1672) och fick 1655  
K Maj:ts tillstånd att adoptera sin brorson Henrik Kemmerer. Henrik Lantzenfelt dog 1673 och enligt Wilhelm Nisser utförde Johan Werner d y huvudbaneret för H Lantzenfelt.  
Enligt uppgift i Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden av Inga von Corswant- Naumburg noterade Johan Abraham Gyllenhaal vid ett besök 2 juli 1773 i Fiskebäcks kyrka (vid Vätterns strand på västgötasidan nära smålandsgränsen, i nuvarande Habo kommun) ett huvudbaner med det Lantzenfeltska vapnet (Johan Abraham Gyllenhaal, Journal öfver resor i Skaraborgs län 1771-75).
Vapnet försvann troligen då kyrkan 1780 flyttades till en annan del av socknen och fick namnet Gustav Adolfs kyrka.
Mvh
Björn

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna