Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2011

[Ingegärd Johansson]

Torgny och Per!  
Jag tror att ni två är oense alldeles i onödan. Eftersom Frans August var Johans son, så var det ju helt naturligt att han hette Johansson. Sen kom namnlagen år 1900, och faderns patronimykon (i det här fallet Andersson) blev nu hela familjens efternamn. Prästen följde tydligen namnlagen, och Frans August behöll sitt Johansson. Det var nog inte så ovanligt. Min morfar hette Sven, och hans tre barn, födda mellan 1901 och 1913, hette Svensson. Vad det står i kyrkböckerna vet jag faktiskt inte.
Beträffande Frans Augusts yrke, så var det väl fadern som var arrendator.
 
Mvh
Ingegärd

[Torgny Olofsson]

Per och Ingegärd!
Mitt första inlägg är vad för yrke Frans August har.
Mitt andra inlägg gäller fadern Johan Andersson Arrendator.
Mvh/ Torgny

[Niclas Rosenbalck]

Det Ingegärd skriver stämmer, förutom att jag vill minnas att det kom en förordning om patronymikon och fasta släktnamn redan omkring 1880. Prästerna var dock i regel konservativa och skrev dock personerna med fadersnamn, tillagt med -son och -dotter långt in på 1900-talet i kyrkböckerna - trots att de själva skrev sig annorlunda. I fallet Johansson/Andersson så har dock prästen gjort tvärtom i födelseboken och tillagt Frans August dennes fars patronymikon (vilket iof stämmer om jag minns rätt med namnförordningen ca 1880 - då borde han de facto fått bära faderns patronymikon, men folk av hävd tog ju patronymikon långt in på 1900-talet - ingen konsensus mellan lag och verklighet alltså).  Vi kan alltså slå fast att Frans August skrev sig Johansson men står som Andersson i kyrkboken en längre tid.  
 
För personalen vid Elmhults station (numera heter samhället Älmhult) finns ett fotografi bevarat ifrån omkring 1900. Min morfars far var själv stationskarl i Älmhult och finns med på detta kort. Det ska ha gått riktigt livat till vid stationen med mycket brännvin och kortspelande i lokstallarna på kvällarna. När blev Frans August anställd vid järnvägen ?  
Stationskarlshuset i Älmhult finns fortfarande kvar, strax nedanför viadukten. Mittemot står stinshuset också kvar och sedan kommer stationen.  
 
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck

[Elin Stenquist]

Hej!
 
Nån som kan råda mig om hur jag hittar information om mitt hus i Råshult? Det är byggt på 1940-talet och det skulle vara intressant att veta mer om dess historia och vad som fanns här innan huset byggdes.
 
mvh
Elin

[Björn-Åke Petersson]

Sveriges Bebyggelse kan ju vara bra att börja med. Den finns utgiven på skiva också. Jag vet inte när man gav ut böckerna i Kronobergs län, men det kan hända att ditt hus finns med. Vad det gäller marken, är den troligen avstyckad och då finns det handlingar på Lantmäteriet. Titta gärna in på deras hemsida och gå till Historiska kartor, där kan du se alla äldre kartor över byn före c:a 1928.
 
God tur önskar

[Niclas Rosenbalck]

Älmhults köping karta ritad av Staffan Wennerberg 1923, med kompletteringar av S. Arnold Svensson 1945:

 
Älmhults stadsplan på 1920-talet med kvartersnamnen dessa står ofta som bostadsplats i t ex födelselängden:

text till kvartersplanen:

många av kvartersnamnen, Axel, Olivia, Jakob, Oskar, Sofia, Niklas etc är namn som kommer ifrån mina egna släktingar - namngivningen har sin upprinnele ifrån bataljonsveterinären Axel Crona 1838-1906 och hans bäste vän Nils Niklasson 1848-1929 Älmhults siste gästgivare som ägde stora delar av markerna som blev Älmhults tätort i slutet av 1800- och början av 1900-talet.    
 
Hoppas någon kan ha nytta av dessa kartor.

[Ola Andréasson]

Intressanta kartor, Niclas! Om jag inte fattar helt galet, så är den krokiga linjen i västra delen av karta 2 bäcken som utgjorde gräns Klöxhult-Älmhult byar, Pjätteryd-Stenbrohult socknar och Sunnerbo-Allbo härader. Med hjälp av denna kan man då se var gränsen gick i förhållande till de nutida gatorna och kvarteren. Detta framgår ju tyvärr inte på Ekonomiska kartan. (Kanske inte så viktigt för släktforskaren, men intressant för hembygdsforskaren. På sin tid var detta antagligen en viktig gränslinje för de närboende. Bäcken lär numera gå i en rörledning under samhället.)
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ola mfl!
 
Häradsdicket mellan Sunnerbo och Allbo härad är den ovannämnda krokiga linjen i väster precis som du antagit. Den är numera kulverterad, bla under Bäckgatan som fått sitt namn efter denna gamla skiljegräns mellan Elmhults och Klöxhults ägor. Älmhults sjö är numera sänkt och försvunnen. Långt tillbaka i tid, när denna bäck var en å och betydligt större, har det gått att med båt ta sig ifrån Möckeln ned via detta vattendrag och vidare med Drivån till Osbysjön, och därefter via Helge å ned till kusten. Det är via denna naturliga färdled ifrån Östersjön till Möckeln som människor söderifrån sökt sig till området.  
 
Här är åns nordligaste del (mellan Bökhult och Gemöns ägor) markerad på kartan som uppgjordes 1844 i undersökningen inför den planerade sjösänkningen av Möckeln:

Källa: Lantmäterimyndighetens arkiv (Växjökontoret) 07-SUH-S5, kartdel 6

[Niclas Rosenbalck]

Ett kort på järnvägspersonalen vid Elmhults station taget på 1880-talet:

fr.v. stående: stationskarl N. Larsson, stationskarl Hans Selander, Ola Månsson, stationskarl S. Ohlsson, stationskarl J.P. Johansson , stationskarl K. Nordahl, stationskarl T. Ljungblom och nattvakten Nils Månsson*.  
fr.v. sittande: Bokhållare Holmberg, stinsen och stationschefen Lilliedahl, stationsskrivare Been och Ljungberg.  
I förgrunden ligger den trogna nattvakten (hunden!) Nero.
 
***************************************
Anmärkningar:
*stationskarl J.P. Johansson - är stationskarlen Johannes-Petter Johansson (1854-1907), min morfars far. Gift med Ida Pettersson (1859-1900) ifrån Blädinge, innan giftermålet piga hos stinsen i Elmhult. Namnen på personalen har Johannes-Petter skrivit på baksidan av ett kort som idag finns hos min mammas kusinbarn i Nässjö.  
 
*stationskarl N. Larsson är Nils Larsson gift med Eva Petersdotter, syster till ovannämnde Ida gift med J.P. Johansson på kortet. Nils ooch eva är föräldrar till sedermera lokföraren Lars Alexander Sander i Elmhult.
 
*nattvakten Nils Månsson anges även heta Anders enligt notering på ett annat kort som finns bevarat. Vad hette denne egentligen ?
************************  
 
Önskar få dessa personer identifierade med biografi och levnadsdata.

[Moderator Västergötland]

En diskussion är flyttad till Långaryd  .
 
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Moderator Västergötland

[Patrik Wiberg]

Hej Jag söker en Olofsson Ernst född 1877-04-04 Källs Nöbbelöv inflyttad till Älmhults kapellf 1917-01-03.
Boende arbete och när flyttade han ut?
 
Tacksam mvh P

[Niclas Rosenbalck]

Olof Ernst Olofsson (18770404-393), född 4/4 1877 i Källs-Nöbbelöv sn, kyrkskrivs ss avliden 24/8 1949 i Oxie församling (Malmöhus län), han är då skriven å socknen och ogift.  
Han återfinns inte såsom inflyttad till Älmhults kappellförsamling (annex till Stenbrohult) i dess inflyttningsbok 1916-18.  Varifrån kommer uppgiften att han flyttad till Älmhults kappelförsamling ?  
Har han arbetat där så har han i alla fall inte skrivit sig i församlingen.

[Patrik Wiberg]

Hej och Tack Niclas
 
Uppgiften kommer från en arkivarie på landsarkivet Lund.Men det står inte när han flyttade ut till Oxie.
 
Mvh P
 
(Meddelandet ändrat av NPW 2011-02-17 10:33)

[Niclas Rosenbalck]

Älmhult har en intressant historia och den borde bli närmre belyst. Det finns flera frågetecken som borde utredas, bland annat den ursprungliga gårdens läge. En ingång till detta är den äldsta kartan som uppgjordes vid enskiftet i början av 1800-talet.
 
Vid studie av enskifteskartan på Elmhults by som uppmättes 1824 delarna fördelade och klara den 1 oktober 1825; delningen fastställd vid Allbo häradsrätts vinterting i Alfvestad 1-4 mars 1826 §1 och §8 nämns följande hemmansbrukare:
A: Frosten Bengtsson, ägare af 1/4 del i Hemmanet
B: Mattias Jacobsson ägare af 1/4 del i Hemmanet
C. Johan Nilsson, ägare af 1/4 del i Hemmanet
D: Swen Olsson ägare af 1/4 del i Hemmanet
 
- dessas gårdar låg på följande vis norrifrån och söderut längs med nuvarande Södra Esplanaden [tomterna har nr 57 på kartan]:
Johan Nilssons på vänster sida av landsvägen sett norrut; norr om nuvarande viadukt Hallandsvägen, fd gamla Nygatans sträckning
Sven Olssons på vänster sida av landsvägen sett norrut; husläget finns ännu kvar - det stora gula huset vid viaduktens möte med S. Esplanaden
Mattias Jacobsson på vänster sida av landsvägen sett norrut; gamla prästgården, läge på backen där polisstationen ligger
Frosten Bengtsson på höger sida av landsvägen sett norrut; den senare kallade Elmiersgården, läget nuvarande servicehuset Nicklagården  

- nr 148 och 149 är Nicklabacken som i enskifteskartan benämns Plåtabacken efter den händelse som utspelades här 1676 då gränsallmogen russlade med kungens plåtar, jfr Loshultskuppen
 
Kartan med ägolittera ser ut som följer här redovisas alla de tre kartexemplaren som uppgjordes:
Kartan i bykistan numera i Älmhults kommunarkiv:

 
Kartan i lantmäterimyndighetens arkiv dvs lokala Växjökontorets exemplar; idag depålagd någonstans i Sverige:

 
Kartan i lantmäteristyrelsens arkiv dvs centrala Stockholmskontorets exemplar - sedermera utlokaliserat till Gävle, där kartan ska vara arkiverad:

[Niclas Rosenbalck]

Av kartbeskrivningen till enskiftet som förrättades 1824-25 framgår den intressanta noteringen att gamle gårds tomt har nummer 7 och detta är alltså Elmhultsgårdens ursprungliga läge. Likaså nämns i beskrivningen om att gamla gårds åkrar har nr 4,5 och 6. På kartan ser man att denna gamla gårdstomt låg, österut ifrån 1824 års bylokalisering, i det som nu är Haganäsparken:


Området borde undersökas närmre för att bestämma byns exakta läge och även de fornminnen som bör finnas i det angränsande området.
 
Älmhultsgårdarnas historia är inte skriven eller utredd. Det som står i Erik Andereks bok Bidrag till Älmhults historia del 1 om ägarna och gårdarnas öde på 1800-talet efter enskiftet är inte korrekt och har lurat mången historieintresserad älmhultsbo. Anderek gjorde ett mycket bra arbete, men han tecknade även en hel del förhastade slutsatser som var totalt felaktiga. I hans bok kastar han bland annat om Johan Nilssons och Sven Olssons ägor och gårdarnas öden. Den sistnämndas ägor och gårdstomt är den som sedermera i början av 1850-talet ägs av fd kronofogden Carl Gustaf Crona och därefter dennes son bataljonsveterinär Axel Crona, den s.k. Cronasgården som även senare benämnts Nicklagården. Denna gård är den enda kvarvarande av de ursprungliga i gästgiveribyn och dess husstomme är byggd i början av 1800-talet vilket framkom vid renovering i slutet av 1980-talet då samdaterade tidsdokument i isoleringen avslöjade detta. Till det yttre är huset ombyggt på 1850-talet.  Erfarenhet av Andereks uppgifter och dess källvärde gör att den som vill veta hur det egentligen var måste gå till originalkällorna för att få veta fakta.

[Niclas Rosenbalck]

Fråga till ovanstående inlägg:
*Kan den gamla gårdstomtens läge för Elmhult bestämmas mer exakt på en modern karta?

[Ola Andréasson]

Ja, det går nog att få fram en ganska bra bestämning av Älmhults gamla tomtplats. Jag har undersökt det tidigare, och gjorde så här:
 
1. Jag utgick från enskifteskartan och Ekonomiska kartan 1949.
 
2. Man måste ha minst två punkter som antagligen är på samma plats vid båda tillfällena. Jag valde gamla Äskyavägens korsning med gränsen mellan Äskya och Älmhult, och samma vägs utfart till stora landsvägen. Sistnämnda plats är i nutiden nära norr om Storgatans korsning med Södra Esplanaden.
 
3. Med hjälp av ett bildbehandlingsprogram kan man sedan mäta på dessa punkter, och därefter justera kartorna så att man får dem i samma skala och samma vinkel.
 
4. Platser på Ekonomiska kartan 1949 är sedan oftast ganska enkla att överföra till en modern karta.
 
5. På så sätt kom jag fram till att gamla tomtplatsen legat i området mellan Östergatan, Eons byggnader och tennisbanorna.
 
Om man då växlar mellan dessa kartor i ett bildvisningsprogram, ser man att en hel del platser på kartorna stämmer ganska bra sinsemellan. Man imponeras verkligen av att 1820-talets kartritare kunde få fram kartor som stämmer så bra med en flygbild.
 
Jag ska försöka sätta in utsnitt av mina kartor här nedan.
 
Först enskifteskartan:

 
Sedan EK 1949, i skala med den förra:

 
Till sist en modern karta, bara för att visa vilken plats jag syftar på - ej i skala med de båda föregående:

 
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ola. Det är precis som du skriver, att det behövs fixpunkter för att kunna jämföra de äldre skifteskartorna och dess information med moderna kartor. Problemet är att avstånden inte alltid är korrekt uppritade, av olika anledningar, utan behöver justeras via fixpunkter. I fallet med enskifteskartan 1824-25 och den gamla gårdstomtens läge så är jag rätt konfunderad. I Riksantikvarieämbetets fornsök har man köpt Erik Andereks uppgifter om läget, vilket utgår ifrån enskifteskartans numrering och den skala som då var utsatt på denna - platsen skulle då ungefärligt bli transformatorstationens läge, dvs Sydkrafts och numera Eons lokalisering invid Haganäsparken. Anderek som var produktiv publicerade en artikel i Stenbrohult och forntid och nutid del 5 om fornfynd i Älmhultsområdet efter en inventering han gjorde tillsammans med S. Lindblad 1939-40. Det är dessa uppgifter som är grund till Riksantikvarieämbetets i fornsök. I boken Bidrag till Älmhults historia del 1 s 14 skriver Anderek om en tradition som  skulle bevisa enskiftesuppgiften att den gamla gårdstomten legat vid transformatorstationen nuv. Eons byggnad, men han begår ett kardinalfel eftersom han använder ett cirkelresonemang, ty denna oprecisa tradition är enskifteskartans uppgift i sig. Här gäller att vara på sin vakt mot vad Anderek skriver, han far inte alltid med korrekta uppgifter som jag ovan nämnt. Anderek var dessutom inflyttad ifrån Kolborshult i Pjätteryd socken och hade ingen egen uppväxt i det gamla bysamhället i Älmhult där äldre hemmansbrukare kunde förmedlat uppgifter till honom.
 
Det jag reagerar på är enskifteskartans markering av en vattensamling på nr 127, vid littera A på kartan ovan i området sydväst om den gamla gårdstomten. Denna utmarkerade vattensamling på enskifteskartan finns på alla tre exemplaren! förknippar jag med det vi infödda älmhultsbor kallar Kärret, ett vattensjukt område där barnen i byn åkte skridskor detta berättat av både min farmor och pappa som växt upp på Cronasgården; Kärret som vattensamling har alltså existerat redan omkring 1900; på 1960-talets slut eller i början av 1970-talet gjorde kommunen om området med broar och bänkar till ett mer parkliknande område. Kärret ligger söder om transformatorstationen/Eons byggnader. Denna fixpunkt skulle då påvisa att den gamla gårdstomten istället ligger nordöst om tennisbanorna i Haganäsparken. Några kommentarer till detta?  Det borde vara en relativt enkel sak att inventera området nordöst om transformatorn för att se om det där finns husgrunder.
 
Del av 1824-25-års karta:

 
Kärrets läge på karta 2011:

 
 
En annan fråga är när den gamla gårdtomten existerade ? Redan i slutet av 1600-talet fanns flera gårdsbruk i Elmhults by och gästgiveriprivilegierna var utställda. Detta torde ge att byn redan på 1600-talets slut låg vid landsvägen söder-norr, dagens Södra Esplanaden. Varför flyttades gården ifrån Haganäsparken? Rör det sig om en medel- eller forntida gårdstomt? I Haganäsparkens mellersta del finns en lokaliserad treuddsgrav ifrån järnåldern och även konstaterade fornåkrar har Riksantikvarieämbetet markerat ut - så området har varit befolkat tidigt. Är gamle gårds tomt en år 1825 levande muntlig reminiscens ifrån Älmhults forntid?
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 10:18
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 12:10

[Niclas Rosenbalck]

Det finns en karta ifrån 1882 som visar samma område, men nu har det skett en viss uppodling:
07-STE-27

märk nord-syd-riktningen på kartan:  
- kan området verkligen vara där EON ligger idag? Det tycks enligt mig ligga mer nordöst i terrängen, närmare bestämt strax nordöst vid den gamla nordersta tennisbanan
 
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 13:03

[Ola Andréasson]

Hej! När jag jämför nr 127 och det lilla vattenhålet på enskifteskartan med senare kartor, så hamnar jag en 100-150 meter väster om Kärret. Du har alltså visst en poäng där. Om sedan vattenhålet verkligen är identiskt med Kärret, det vågar jag inte säga något om. Hur som helst, det borde inte vara så svårt att undersöka platsen du föreslår, när snön försvunnit.
 
Din andra fråga har jag också funderat över, tyvärr utan att komma fram till några svar... Att gårdsbyggnaderna låg vid landsvägen när gästgiveriet kommit till, låter ganska sannolikt.
 
Sedan norrpilarna på enskifteskartan och hemmansklyvningskartan 1882: Jag är tveksam om de stämmer. Jämför med EK 1949, som väl är orienterad med norr rakt uppåt. På kartan 1882 är norrpilen nära parallell med järnvägen. Mitt utsnitt ovan av enskifteskartan är vriden 9 grader åt höger för att bli lika med EK.
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-03-18 13:04)

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ola, det stämmer som du säger om hemmansklyvningskartan 1882 och dess nordpil, den löper med järnvägen och är inte korrekt som nord-sydvisare.
 
Ekonomiska kartan ifrån 1949 och aktuellt område:

Jämför de utmarkerade äldre igenväxta vägarna (stigar 1949?) öster om tennisbanan med kartan ifrån 1882.

[Ola Andréasson]

Jag instämmer inte helt med det du nämner om stigarna/skogsvägarna öster om tennisbanan 1949, om jag nu förstår dig rätt. Gamla gårdstomten på enskifteskartan ligger just nordöst om spetsen på det mindre området som tillhör littera B. Jämför sedan samma spets på 1882 års karta, just ovanför texten 1/4 mtl:. Vägkorsningen 1824 och 1882 har då enligt min mening legat nära sydväst om tennisbanan på EK 1949. (Det blir lite krångligt att förklara vad jag menar så här med text, eller också kanske jag missförstår dig.)
 
Ta gärna mitt utsnitt från EK 1949 och placera utsnittet av enskifteskartan ovanpå, i ett bildbehandlingsprogram. Växla sedan mellan dessa och jämför terrängformationerna vid och ovanför tennisbanan. Åtminstone jag tycker att vissa konturer återkommer på båda.
 
Kan nämna också, att den östra fixpunkten jag använt, gamla Äskyavägens korsning med gränsen Älmhult-Äskya, ligger ett stycke utanför höger bildkant på utsnitten.
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ola mfl!
 
Har nu studerat plankartorna som finns för kvarteret Transformatorn (passande namn för en tomt med elektrisk anläggning!) ifrån 1943 (Sydsvenska Kraftaktiebolaget hade uppgjort en byggnadskarta redan den 16 aug. 1941 på området; bygglov ansöktes 1943-04-10) och kan instämma i det du skriver. Det synes som om den gamla gårdstomtens placering mer exakt låg mellan dagens Eon-tomts östra gräns och tennisbanan (den nordersta). Denna slutsats gör jag utifrån att den urgamla Älmhult-Eskyavägen väldigt detaljerat ritats ut på plankartan med sin sträckning och böjning tvärs över transformatortomten. Vid jämförelse med kartan ifrån 1882 och 1824 framgår läget betydligt bättre. Detta är glädjande till viss del, eftersom eventuella arkeologiska lämningar möjligen inte har förstörts helt och hållet då de inte befunnit sig inne på det som idag är själva transformatorområdet. Frågan är hur mycket anläggningsarbeten som gjordes då tennisbanan byggdes och om kulturlagren då helt söndergrävdes? En studie på plats måste göras.  
 
Vet någon när Älmhult fick gästgiveriprivilegier ? Tyvärr är länsstyrelsens äldsta arkiv för Kronobergs län förstört i eld på 1740-talet. Det borde finnas noteringar i Kammararkivet (i Riksarkivet, Sthlm) om när privilegierna utfärdades för Älmhult (~Elmhult).
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-21 15:23)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-21 16:08)

[Rune Johansson]

Niclas! Det kommer ett mail till dig om gästgivaregårdarna i Allbo härad år 1767.
 
Från Diö gästgivaregård till Elmhult var det 1 mil och från Diö till det nya gästgiveriet i Loshults socken var 1 7/8 mil. Det skulle passa med att det låg i Stora Stockhult.
 
Enligt en kunglig resolution (1766?) hade gästgivaregården flyttats från Elmhult till Loshults socken.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Rune!
 
Gästgivaregården i Elmhult kan inte ha flyttats permanent till Loshult eftersom den var aktiv åtminstone ifrån 1840-talet och framåt.

[Rune Johansson]

Säkerligen blev den inte gammal i Loshult. Det källmaterial vi har till förfogande är ju mantalslängderna och husförhörslängderna. De senare har jag tillgång till via AD.

[Rune Johansson]

Niclas! Jag har varit inne på AD och tittat på Stenbrohult. 1832 verkar vara ett årtal som kan vara relevant när gästgiveriet återkom till Elmhult. Jag bläddrade lite i Loshults hfl, men där kom jag ingenstans. Där krävs en person som har god kännedom om socknen.

[Ola Andréasson]

Niclas: Intressanta uppgifter om 1940-talets kartor över kvarteret Transformatorn! Meddela gärna resultaten här i framtiden, om du lyckas få till en arkeologisk undersökning.
 
Landsvägen byggdes ju ut åren kring 1660-1675, så jag har antagit att gästgiveriet i Älmhult kom till då, eller under årtiondena närmast därefter. För övrigt har jag inga vidare kunskaper om själva gästgiveriverksamheten i Älmhult.
 
Om man räknar 7/8 gammal mil från Älmhult söderut längs landsvägen hamnar man i det nutida Killeberg. Loshults bys marker sträckte sig ända ned dit längs Drive å, på östra sidan av landsvägen. Ungefär vid nuvarande bron över järnvägen gick gränsen till Killeboda. På västra sidan av landsvägen tillhörde marken Stockhult. Jag har forskat en hel del på Loshults by, Killeboda och Stockhult, men har aldrig hört talas om något gästgiveri där... Jag kan förstås ha totalmissat något, men det borde ha varit väldigt kortlivat i så fall.
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-03-22 01:56)

[Niclas Rosenbalck]

Diskussion kring gamla bilder på Älmhultsmiljöer har startats här. Förhoppningsvis kan några äldre fotografiska älmhultsbyggnader och även människor på bilderna identifieras genom att ha en öppen diskussion genom denna webbpublicering.

[Niclas Rosenbalck]

En militär karta ifrån omkring 1830 finns som visar hur trakten kring sjön Möckeln då såg ut. Märk att det klart framgår att det fanns en öppen vattenförbindelse söderut ifrån sjön Möckeln via ån som sedermera reducerades till ett häradsdike och dess södra förlängare Getabäck och vidare ner mot Drivån och Osbysjön. Älmhultssjön fanns då fortfarande kvar (den sista kvarvarande resten av denna Lillsjön sänktes så sent som på 1930/1940-talet). Idag har detta flöde delvis ändrats (dagvatten rinner idag ifrån IKEA-varuhusområdet/Gotthards(Stena)området mot sjön Möckelns södra del; området söder om viadukten rinner dock fortfarande söderut)

 
Min fråga är om någon känner till sänkningsarbetet kring sjön Möckeln och de därtill hörande sjöarna ? Likaså om de dikningsföretag som skett i södra Möckelnområdet in i moderm tid. Det vore intressant att få veta lite kring de diskussioner och de personer som var inblandade i detta jättelika projekt som utspelade sig med början på 1850-talet. Enligt vaga uppgifter ska det varit flera stridigheter och personer som aktivt verkade för olika särintressen. Mig veterligt finns ingen bok som beskriver detta i närmare detalj - rätta mig gärna om jag har fel.