ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009  (läst 3567 gånger)

2008-08-21, 14:23
läst 3567 gånger

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Undrar om någon känner till något om Bokbindartorpet, Schubert hage (Schubbenhagen) och Kvännarstorpet i Västervik. Kvännarstorpet har jag lyckats hitta på http://www.lantmateriet.se, men var låg de andra torpen? Jag har nämligen en släkting som hette Jöns Persson (ca 1719-1780) och var torpare i Bokbindartorpet, sedan i Schubert hage (Schubbenhagen) och därefter i Kvännarstorpet. Hans söner upptog sedan namnet Qvennerstedt och blev präst, murarmästare, skeppare/varvsarbetare respektive kakelugnsmakarlärling/artillerist. Det var väl inte så vanligt att söner till en torpare ägnade sig åt mera borgerliga/kyrkliga yrken?
 
Är det någon som känner till om det finns samband mellan släkten Qvennerstedt och den adlig ätten Palmgren i Småland (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Palmgren_i_Sm%E5land)? Båda släkterna har nämligen kopplingar till Bokbindartorpet vid ungefär samma tid.
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar den 21 augusti, 2008)

2008-09-16, 19:55
Svar #1

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Hej
Jag har av och till under åren sökt efter föräldrarna till Christina Bragde född 4.2 1751, troligen i Västervik.
 
Jag har nu fått hjälp med Vigselnotisen den 15 april 1783 där pigan Christina Bragde i Västervik gifter sig med Sjömannen Henric Östberg. Makarna flyttar till Söderhamn 1783. Christina efternamn var alltså Bragde då hon gifte sig 32 år gammal. Kan hon ha varit gift tidigare?
Bif.bild av vigselnotisen  
 
mvh
Doris
 

2008-09-16, 21:34
Svar #2

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Jag letar alltså fortfarande efter Christinas föräldrar i Västervik eller Vimmerby. - Möjligen har hon en syster?? Greta Bragde född 1761 Vimmerby som flyttar till Söderhamn 1790-09-02 från Västervik.  Greta omnämns (längst ner på sidan) i Söderhamn AI:7 1785-1792 tillsammans med Christinas familj.
mvh
Doris

2008-10-28, 13:07
Svar #3

Per-Olof Stenbäcken

Jag söker dödsdatum för Gustava Sofia Karlsson f. Nilsdotter i Gölgahult, Eringsboda.
Hon fick sista barnet fött 1920 i Moshultamåla, Algutsboda. Enligt efterlevande blev
hon nervsjuk och hamnade omkring 1922-23 på hospital i Västervik. Hon var då ensamstående
med 5 barn, vilka blev utauktionerade. Ingen av de efterlevande vet var och när hon avled.
Yngsta barnet lever fortfarande.
 
Tacksam om någon kan hjälpa oss att finna detta datum och ev. dödsorsak.
 
 
Peo Stenbäcken
 
(Meddelandet ändrat av peost den 28 oktober, 2008)

2008-11-27, 22:18
Svar #4

Sofia Ingmarsson

Hej! Var i Västerviks husförhörslängder kan jag hitta Ludvigsborg eller möljigtvis Ludvigsberg? Pigan Katarina Lovisa Elgstrand (f 1818-10-08 i Dalhem) ska ha flyttat dit 1845. Någon som vet vad som hände med henne?
 
Sofia

2008-11-27, 22:53
Svar #5

John Sidén

Hej Sofia!
Katarina Lovisa Elgstrand flyttade 1851 med sonen Carl Fredrik f 1851-03-30 i Västervik från Västervik till Herrekärr i Gladhammar. Carl Fredrik avled där 1854-10-27. Hon fick en dotter Thilda Amalia f 1853-08-05 i Gladhammar, mor och dotter skrevs 1854 på socknen i Gladhammar, 1855 flyttade mor och dotter till Verkebäck i Gladhammar och 1857 flyttade mor och dotter till Gunnebo fabrik i Gladhammar, 1858 står mor och dotter skrivna på försvarslöse i Gladhammar, Katarina Lovisa Elgstrand avled 1859-11-10 i Gladhammar.  
Källor: Gladhammar AI:11 fol 145, 508 och 394, AI:12 fol 387, 151 och 421.  
Dottern Thilda Amalia blev fosterbarn först i Herrekärr 1861 och 1862 i Adelsnäs, 1865 flyttade hon till Västervik (Gladhammar AI:13 fol 436, 162 och 120). Hon gifte sig 1877-10-06 i Västrum med Karl Fredrik Nilsson som bodde i Agnevik i Gladhammar (PLFs databas).  
Med vänlig hälsning  
John

2008-11-28, 09:32
Svar #6

Sofia Ingmarsson


2008-11-29, 12:00
Svar #7

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
År 2006 diskuterades brukspatronen Hans Anderssons anor. Dennes fader var rådmannen Anders Andersson i Västervik. Han gifte sig i staden 1658-01-01  med Karin Hansdotter (dtr till Hans Bauman). Om fadern är bl.a. följande känt:
1. Fick burskap mars 1654  
2. Kallade sig köpman när han svor borgared (dombok)  
3. Var ensam och hade inget hushåll 1655 (mtl)  
4. Hyrde hus i Västervik (dombok 1657) tyder på att föräldrarna inte var från stan  
5. Kallades ung karl 1657 (dombok)  
6. Gifte sig 1658 med en 18-årig flicka (kyrkobok)  
7. Hade stöd av landshövingen Per P. Hammarskiöld (dombok)  
8. Första barn 1659 (kyrkobok)  
9. Blev rådman 1672 (dombok)  
10. Dog 1675 (kyrkobok)  
11. Sonen Hans fick burskap 20 år gammal (dombok)  
 
Min hypotes går ut på att Anders Andersson kan ha varit son till den 1654 avlidne kh Andreas J. Saebyensis. Jag vill därför anknyta till den diskussion som pågår här och sambandet med landshövding Per Hammarskiöld. I bägge fall tycks Seabyensis barn i Lofta kunna vara gynnade av honom, se excerpt nedan.
 
1657-03-31 rådhusrätten i Västervik:  
Samma dag kom Anders Andersson borgare här sammastädes för rätta och inlade en skrift mot tullnären på Stora Sjötullen Jöran Jacobsson att han inte skall tillåta honom att på ers höghet välb. landshövdingens* relaxamente**  inskeppa någon tjära förrän han bekommer ifrån generalen över sjötullen annan order. Härom blev ? två goda män Brynolf Pettersson och Per Månsson skickade till bemälte tullnär till för att efter honom rätta sig och till även att låtande honom läsa välb. landshövdingens brev om relaxamente uppå förbudet. Här på tullnären sig resolverade att han inte skall tillstädja någon tjära att utskeppa förrän han av tullgeneralen över Stora Sjötullen får order därtill, och sade det han de främmande skepparna sedan pass vilja ge eller någon penning i tull taga.
 
*  Per P. Hammarskiöld
** Betyder väl ungefär frisedel
 
Jag anser att rådmannen Anders Andersson kan ha varit son till Andreas Johannis Seabyensis och identisk med Andreas J. Saebyensis (d. 1654) son Andreas f. ca 1639 (Inskriven i Linköpings skola 22 juni 1647: Andreas Andreæ, filius pastoris från Lofta i Tjust, 8 år gammal). Diskussionen tidigare handlade ganska mycket om det var möjligt att få burskap redan vid en ålder av 15-16 år. Var det möjligt? Vem som kan ha varit till Anders Andersson är nästa fråga. Kan det t.ex. ha varit Andreas J. Saebyensis?
 
PS
För att få burskap var man på 1600-talet tvungen att vara myndig man (myndighetsåldern var väl 15 år på 1600-talet). Här uteslöts f.ö. halva befolkningen, nämligen kvinnorna. Handeln var en näring i staden, men aldrig ställd under skrå - vilket borde underlätta för yngre begåvade personer att erhålla burskap. Man skulle vara hederlig och betrodd och «hjälpligt» läs- och skrivkunnig. Stämmer detta?
 
Vinnandet av burskap (att någon winder bwrskap) fanns reglerat redan i den allmänna stadslagen, som utarbetades under 1350-talet, och fastställdes av kungen 1618. Reglerna i konungabalkens femtonde kapitel stadgade bland annat att den som önskade bli byaman (dvs. borgare) skulle erlägga fem öre till foghaten ok borghamestarana och borga för att han skulle vara borgare under minst sex års tid. En borgare skulle svära bland annat trohet till konungen. Alla burskapsägande borgare skulle skrivas in i stadzens book, den så kallade tänkeboken. Se vidare   här under Juridisk reglering.

2008-11-30, 11:33
Svar #8

Utloggad Jan Fredrik Kindstrand

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2020-07-02, 13:09
    • Visa profil
När det gäller den ålder, vid vilken man kunde bli borgare, kan jag lämna några uppgifter från en senare tid än när Anders Andersson blev borgare. Västerviks Borgarbok börjar 1740 och går fram till 1864. För äldre tid finns spridda och ofullständiga listor. En fullständig förteckning skulle kunna etableras utifrån Magistratens protokoll. När det gäller borgare, som antagits f.o.m. 1740, förfaller de flesta ha varit mellan 20 och 40 år. De som är mellan 30 och 40 är något flera än de som är mellan 20 och 30. För en del har ju inget födelseår kunnat etableras, men jag har inte hittat någon som var under 20 - vid en hastig blick på några av de första åren. Det förefaller dock som om handelsmän och sjöfarare kunde bli borgare tidigare än hantverkare. Men om det var så här på 1600-talet är en annan fråga.
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

2008-11-30, 20:21
Svar #9

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Jan Fredrik, tack för ditt svar. Frågan om burskap kan väl tänkas ha allmänintresse. Jag har därför här ställt en fråga om burskap under rubriken Övriga frågor, Burskap - regler före 1734 om ålder

2008-12-01, 22:33
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Abrham Persson var borgmästare i Västervik under andra halvan 1600-talet. Med vem var han gift?

2008-12-02, 10:07
Svar #11

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Hej Göran
Det skulle väl kunna vara den här Abraham. Uppgifterna är hämtade från PLF:s CD-1.
 
Persson, Abraham
Rådman
Västervik
 
Jakobsdotter, Ingrid
Änka
 
Vigda 17/2 1670 i Gladhammar (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088303
--------------
Källa: Gladhammar C:1
 
MVH
Bertil

2008-12-02, 13:31
Svar #12

Utloggad Jan Fredrik Kindstrand

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2020-07-02, 13:09
    • Visa profil
När det gäller Västerviks personhistoria i äldre tid är H.J. Sivers, Westerwiks Stads Historia och Beskrifning (Norrköping, 1758)fortfarande av intresse och värde. Arbetet innehåller åtskilliga uppgifter, som man annars inte kan finna. Det finnes ingen anledning att rent allmänt misstro dem, då ju prosten har kunnat haft tillgång både till dokument och muntliga traditioner, som låg nära den aktuella tiden. Sid. 205 får vi om borgmästare Abraham Pehrsson veta att han var gift två gånger. 1:o med Karin Pedersdotter, som var dotter till borgmästare Peder Jöransson och Kirstin Larsdotter samt änka efter rådman och handelsman Matts Hansson. 2:o med tullnärens vid Sjötullen i Västervik Jöran Karsbergs änka, som bör vara identisk med ovan nämnda Ingrid Jakobsdotter.
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

2008-12-02, 17:01
Svar #13

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Faddrar vid dopen av handelsmannen Anders Anderssons skulle kunna ge en anvisning om Anders hemort. Därav frågan om Abraham Perssons hustru. Det förefaller ganska osannlikt att Anders Andersson skulle kunna vara identisk med kyrkoherdens son Anders i Lofta. I det avseendet är jag numera benägen att hålla med Bo Persson och Niclas Rosenblack - se disk. ovan. Därför bör man väl utgå ifrån att det handlar oom två olika personer, var och en lika intressant att kartlägga.
 
Faddrar vid Anders Anderssons barndop:
 
1659-01-16, Hans
Borgmäst: Hindrich Frantzon
Dietrich Bauman
Hust Carin Abraham Perssons
Hust Anna Måns Anderssons
Carin Johansdotter
Carin Johansdotter Dickman
 
1661-04-17, Karin
Houptm: Joha: Gÿntzel
Mag Johannes Törning (överstruket!)
Dirck Håkanssons  
Hust Carin Mickel Frantz  
Hust Kirstin Didrich Baumans
Anna Abrahamsdotter
Chirstin Månsdotter
 
1665-02-25 Anders
Magister Arvidh Rydelius
Swän Jonsson
Dirck Dickman
Fruu Houpmanskan Johannes Gÿntzels hust: Margareta
Ha.. Larssons Åbel Brynholfzdotter
 
Mickel Frantz fadder 1661 var handelsman från Kalmar då han gifte sig med Carin Mattsdotter 1655. Kanske Anders Andersson också kom från Kalmar. Kan det finns någon av övriga faddrar som
kan ge någon anvisning om Anders hemort?
 
 
 
(Meddelandet ändrat av  Passord den 02 december, 2008)

2008-12-03, 12:43
Svar #14

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Erik Brusenius och Åbel Brynolfsdotter förekommer ofta som faddrar kring 1660-1665. Vilka var de?

2008-12-04, 21:01
Svar #15

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Jan Fredrik, H.J. Siwers bok om Västerviks historia förfaller vara en trovärdig sekundärkälla. En behändig liten bok. Synd att personregistret inte omfattar samtliga personer. Det är å andra sidan inte så tidsödande att söka sig fram. Jag tror att det är möjligt att med bokens hjälp spåra faddrarna vid handelsmannen Anders Anderssons barns dop. De enda jag inte lyckats finna är Nanne Hansson med h. Margareta 1665 (det står faktiskt Nanne), Åbel Brynholfzdotter 1665, Dirck Håkansson 1661 och Måns Andersson med h. 1659.  
 
Det ser ut som om de flesta tillhörde borgerskapet i Västervik. Vad jag kan se ger faddrarna ingen direkt ledning till Anders Andersson ursprung. Den överstrukne Johannes Törning och Arvid Rydelius har anknytning till kyrkoherdens barn i Lofta. Måns Anderssons och Michell Frantz´s (ursprungligen från Kalmar) familjer kan kanske också vara intressant att studera. Är det t.ex. helt uteslutet att Måns Andersson inte var en bror till Anders Andersson?
 
Det först omnämnde dopvittnet Borgmäst: Hindrich Frantzon (dop Hans 1659-01-16) var enl. Siwers gift med en syster till kh i Hult Johannes Johannis Törning. Den senare gift med Andreas Johannis Saebyensis dotter Christina vars vigseldatum dock inte är känt. Intressant att Johannes Törning återkommer vid barndopet 1661 även om det råkar vara överstruket i dopboken.  
 
En annan intressant ingång:
Brev från Anders Andersson till Kurt Christoffer Königsmarck dat. Västervik 1670, ingress:
Jag kan uti största Underdån ödmiukheet Eders Exelent her medh icke obemelt låta det iag medh några participanter hafwer i denna förliden winter kiöpt af hans hög grefe Exelentz Högwelb: Hr Grefwen Court Christoph Kiönigzmarks hopman et partie Ekar, och en dehl der af låtit hugga i Kelsåker uti hwilken by eders Excelentz och så en gård tilhörig altså arbetskarlarna emot min och de andre participanters wilia och wetskap, som nu sedan den store snön bortgängen ähr befinnes wara eders Exel. till hörige .....  
 
Vem var grevens hauptman år 1670 och vilken gård i Källsåker ägde han. Detta i kombination med att sonen Hans Andersson vid studier i Uppsala kallade sig Hans Andersson Quenner (efter sjön Kvännern) kan kanske leda till något svar? Kom kanske Anders Andersson från Törnsfall?

2008-12-05, 16:50
Svar #16

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 14:36
    • Visa profil
Antingen Siwers eller herdaminnet har fel rörande Törnings relation till borgmästaren Henrik Frantzon Gow. Enligt hm var kh Johannes Törnings mor, Johanna Christernsdtr, gift 2 borgmästare Gow. (G 1 kh Törnsfall Joannes Joannis, d 1632.)
Är ättlingar kända från detta Johanna Christiernsdtrs senare gifte?

2008-12-05, 18:56
Svar #17

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Lars, tack för påpekandet. Du har rätt. Jag läste i hastigheten fel. Henrik Frantzon Gow var styvfar till Johannes Törning. I Siwers redovisas inga barn till Johanna Christiernsdtr i hennes sanare gifte så vitt jag kan se. Hon avled 1663-05-10 varpå Gow gifte om sig en tredje gång. Är det känt vilka som var föräldrar till Johanna?
 
Faddern Dirck Håkansson år 1661 då Anders Anderssons dotter Karin döptes jfr här är feltolkad. Vid kontroll av dopboken visar det sig att hans namn var Dirck Håsenkrook. Vet kan denne man ha varit?
 
Ovan har frågan om Anders Anderssons ålder när han erhöll burskap diskuterats. Under 1600-talet fanns inga ålderkrav utöver den straffrättsliga myndighetsåldern 15 år, jfr disk. här.
Det är alltså inte uteslutet att Anders Andersson trots allt kan ha varit son till kh Andreas J. Saebyensis i Lofta. Födelseboken för Lofta har dessvärre en lucka under de år då prästens son borde ha fötts. Däremot finns en gåva på 8 marker från pastor loci redovisad i kyrkans räkenskaper, under den senare delen av 1637. Det skulle kunna vara en gåva som lämnats i samband med ett barndop. Kronologiskt passar Anders bra in i förhållande till den övriga barnaskaran i prästgården.  
 
(Meddelandet ändrat av  Passord den 05 december, 2008)

2008-12-06, 11:55
Svar #18

Utloggad Jan Fredrik Kindstrand

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2020-07-02, 13:09
    • Visa profil
Det förfaller sannolikt att rådman Anders Andersson hade ytterligare två barn utöver de tre som nämnts ovan, nämligen Didrik dpt 1666 4/11 i Västervik och Christopher dpt 1671 4/5 i Västervik (senare adlad Westenhielm).
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

2008-12-06, 13:50
Svar #19

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Upplysningar om faddrar saknas när Didrik döptes 1666. Något måste ha inträffat. Prästbyte?
 
Borgaren Anders Andersson hyrde bostad i Västervik (domboken 1658) vilket kan innebära att föräldrarna inte var från stan. Eftersom han trots detta och trots att han saknade hushåll (vare sig köpdräng eller piga enl. mtl 1655) och var ogift när han fick burskap 1654 tycks Anders Andersson ha haft någon slags beskyddare (enligt juridisk sakkunskap i Lund).
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2008-12-06, 21:16
Svar #20

Utloggad Jan Fredrik Kindstrand

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2020-07-02, 13:09
    • Visa profil
Även om jag inte är helt säker på vad som sagts tidigare i denna diskussion, vill jag tillfoga att Anders Andersson svor sin borgareed 1654 24/4 enligt Västerviks Magistrats protokoll. Varje borgare behövde åtminstone två löftesmän eller cautionister, som gick i god för att han betalade sina utgifter. När det gäller Anders Andersson är tre löftesmän noterade: Pär Hanson, Hans Knees och Måns Andersson, dvs. om jag läst texten rätt.
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

2008-12-06, 22:17
Svar #21

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Jan Fredrik, stämmer det verkligen? Denna text har jag ( Västerviks rådhusr. och mag. arkiv, A I a:2, 24 april 1654: Samma dag swor Anders Andersson sin Borgare Eed och uthfäste staden till wederkäntzlo 5 d. Smtt, lyftte för honom Hans Knees och Måns Andersson, angaff sigh för een kiöpman. Hans Knees som var löftesman för den Anders Andersson (som svor sin borgared den 24 april 1654) kände bevisligen frälsefogden Eskil Persson i Nygård, en av Andreas J. Saebyensis svärsöner (domboken 1651).  
 
Troligen tog Eskil Persson och dennes hustru hand om änkan Emeretia Olofsdotters omvårdnad (kh:s i Lofta hustru)  jfr här. Källa: Domkapitlets handlingar
 
Om Anders Andersson vore identisk med  den kanalje som omtalas här så är det lätt att förstå att två borgensmän inte var tillräckligt! Fadern dog 1653 och prosthemmet var nog inte särdeles förmöget. Saebyensis beklagade sig 1649 över att han hade tre söner vid Linköpings skola varav den ene (Johannes, senare kh i Örtomta) tycks ha varit i behov av ett stipendium för att kunna studera i Uppsala.
 
Det vore intressant att höra en kommentar från Bo Persson för att få lite balans i diskussionen. Han har en skeptisk inställning till sambandet Anreas J Saebyensis och handelsmannen Anders Andersson i Lofta.
 
(Meddelandet ändrat av  Passord den 07 december, 2008)

2008-12-07, 18:04
Svar #22

Utloggad Jan Fredrik Kindstrand

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2020-07-02, 13:09
    • Visa profil
Jag beklagar att jag genom felläsning infört en fantom och ber alla att ögonblickligen glömma Pär Hanson.
Mvh
Jan Fredrik Kindstrand

2008-12-07, 18:43
Svar #23

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas Rosenbalck  skrev här följande: Har inte möjlighet att plocka fram mina källor nu då jag är på jobbet, men det ska finnas en koppling till Norrköping om jag minns rätt. Niclas, fanns det en sådan koppling? Det vore ju i så fall intressant.
 
Jan Fredrik, jag tror att det hade behövts tre borgensmän.  
 
Bo Persson försökte tidigare i diskussionen att föra in ytterligare en son till Anders Andersson  här fött 1655. Då hade man kunnat hålla med om att vi vissa av oss var ute efter fel far till Anders Andersson. Det skulle dock visa sig att  Bo Persson hade läst fel och det gjorde Andreas Johannis Saebyensis åter igen möjlig som barnafader. Det är skönt att det finns fler än jag som ibland läser fel!
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2008-12-16, 12:45
Svar #24

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Handelsmannen Anders Andersson igen!
Andreas J. Saebynesis son Anders var troligen född under senare delen år 1637, se här. Om han vore identisk med den handelsman Anders Andersson som fick burskap 1654 så skulle han vid detta tillfälle ha varit 17 år. Ifråga om ålder för erhållande av burskap var under 1600-talet det enda kravet att man skulle ha uppnått myndighetsåldern 15 år se diskussionen här.  
 
Den låga åldern har gjort att några (se ovan) ansett det orimligt att de två personerna skulle kunna vara identiska. Jag vill vara envis och framhärdar i påståendet att det var fullt möjligt.  Landshövdingen hade på den tiden inflytande over handläggningen av burskap i städerna. Jag tycker att det står ganska klart den dåvarande landshövdingen i Kalmar län Per P. Hammarskiöld var en av den unge handelsmannen Anders Andersson beskyddare/gynnare (dem emellan rådde troligen något slags patron/klientförhållande).  
 
Kyrkoherden A.J. Saebyensis avled 1653. Sonen Anders saknade alltså far 1654. Av domboksanteckningar att döma tycks dennes svåger frälsefogden Eskil Persson Utterberg i Nygård och dennes hustru delvis ha tagit hand om prästänkans angelägenheter efter mannens död. En av handelsmannen Anders Anderssons borgesmän, borgaren Hans Knees, kände bevisligen Eskil i Nygård. Dessa anser jag kunna utgöra ytterligare ett intressant indcium.  
 
Jag tror, men vet inte säkert, att handelsmannen Anders Andersson var son till prästen i Lofta.

2008-12-17, 11:21
Svar #25

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Jag är numera nästan ävertygad om att handelsmannen Anders Andersson i Västervik var son till Andreas Johannis Saebyensis. Anledningen är följande:
 
- När Anders Andersson fick burskap hade han två peroner som borgade för sig. Den ene var Hans Knees, som tidigare via domboken för Västervik 1651 (tror jag att det var) har kunnat identifieras som en bekant till Eskil Persson Utterberg i Utrike i Lofta socken. Den andres namn var Måns Andersson  se vidare här. Måns Andersson omnämns i en handling som från Lofta socken som inlämnats till Linköpings domkapitel år 1655, se utdrag nedan. Av handling framgår att Måns var bosatt i Utrike, det vill säga i samma by vari Eskil Persson Utterberg och dennes hustru Margareta Loftandra bodde vid samma tid   se vidare här.
 
Båda löftesmännen tycks således på något sätt ha ingått i Eskil Utterbergs och dennes hustru Margareta Loftandras bekantskapskrets - därav kanske deras vilja att ställa borgen.
 

2008-12-17, 18:35
Svar #26

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Text hämtad ur konsistorieprotokoll som på ett talande sätt beskriver situationen i Lofta prostgård efter det att Andreas J. Saebyenssis hade avlidit 1654. Biskopen, som bör avse Saebyensis frände Samuel Enander, tycks vilja två sina händer när Loftaprostens son Johannes blev kyrkoherde i Örtomta. Antagligen hade biskop Prytz utsett Johannes Loftander som vikarie i Örtomta eller så försökte Samuel Enander (biskop i Linköping i maj 1655) på detta sätt motverka anklagelser om nepotism. Texten moderniserad.
 
År 1655 kom 7 dannemän från Örtomta församling och begärde ihärdigt att få behålla hr Johannes A. Loftander som biskopen hade sänt till dem att bli deras kyrkoherde och nu hade ingått äktenskap med deras prästänka. Motiverade med att hr Johannes salig far hr Anders i Lofta var en mycket meriterad man, och inget av hans barn hade där blivit försörjt. Hans mor sitter nu som en värnlös änka.  
 
Biskopen reagerade att hr Johannes var en mycket ung och omeriterad person för vilken församlingen inte skulle ha respekt. Dessutom går många andra lärda, gamla och meriterade män som sitter med hustrur och stugan full av barn i armod och stor fattigdom som högeligen skulle bli förargade.  
 
Däremot svarade bönderna att de var helt nöjda med hans person, lovade sig inte bry sig om hans ungdom eller förakta honom av det skälet, utan lovade honom all respekt och vördnad.
 
Beslut:
Biskopen avhände sig frågan, och sade att han varken sänder honom eller bekräftar. Befattar sig inte med det, varken framåt eller bakåt. Ej heller tar han det någonsin på sitt samvete. Om herrarna i konsistoriet ger honom på prövning står det dem fritt. Interimt kan han vara kvar och förrätta sitt ämbete.
 
Att alla barnen var oförsörjda var en sanning med modifikation. Dottern Margareta var gift med Eskil Utterberg i Utrike och dottern Maria var gift med Nicolaus Loftander (kh i Misterhult). Den yngsta dottern Elisabeth ingick senare äktenskap med prästen Johannes Törning från Västervik. Däremot tycks det stämma att sönerna hade problem med sin försörjning, inklusive den förmodade sonen Anders Andersson i Västervik som sannolikt med landshövdingens hjälp och stöd så smått hade börjat med hanka sig fram som ung köpman i Västervik. Sonen Samuel var vid det här laget död (begravd i Uppsala domkyrka) och sonen Josua är fortfarande ett stort frågetecken.

2008-12-28, 00:00
Svar #27

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Saebyensis barn tycks ha haft ett gott stöd hos landshövdingen i Kalmar län Per Hammarskiöld. När dottern Marias make Nils Loftander i Misterhult hade avlidit i Stockholm 1666 skrev hon ett brev till Per Hammarskiöld och bad honom nådigt att eftersom han har begynt låta sig om det Sal. lijket gunsteligen wårda, både med klädsel och annat; wille det widare låta sig i bästa måtto recommenderat wara, att det snart kunde komma i jorden, antingen här eller där. Hammarskiölds hustru var befryndad med Virgina Eriksdotter. Landshövdingen tog sig tydligen tid att ägna sig inte bara åt den unge köpmannen Anders Andersson utan också dess syster Maria. (källa: Domkapitlets handlingar).
 
Av en annan samtida handling från domkapitlet i Linköpings arkiv framgår att det kan ha funnits ett samband mellan Hinric Frantzon Gows tredje hustru Karin Bengtsdotter (från Lofta socken) och Anders Anderssons löftesman Hans Knees  se här. Ärendet handlar om en tvist mellan borgmästaren Hans Philipsons arvingar och änkan Karin Bengtsdotter om gravplats i Västerviks stadskyrka. Änkans son (styvson) Erik Hansson, borgarna Hans Knees och Mickel Horn hade inspekterat en grav. Knesen hade stigit ned graven och tagit ett träprov ur en kista för att försöka utröna vems kista det var!
 
Trots sin ringa ålder vid erhållandet av burskap anser jag att handelsmannen Andersson i Västervik med 99% säkerhet var son till prosten i Lofta Andreas J. Saebyensis.

2008-12-28, 16:26
Svar #28

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Tänk om Niclas Rosenbalck någon gång skulle skriva: Göran, du har rätt. Anders Andersson var nog son till prosten i Lofta. För stolt för att hålla med?

2009-02-10, 22:37
Svar #29

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
 Här förekommer en diskussion som rör Västervik. Frågan är om vissa inlägg före och efter det som visar i länken rent av har hamnat under fel rubrik.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna