Våthult

[Bengt Rydh]

Hej Johan,
Köpet verkar vara någon form av skatteköp från kronan och vilket som är det egentliga datumet för köpet och hur köpförfarandet var upplagt är för mig oklart. Kanske skulle det gå att hitta mer i landskontorets arkiv.
 
Här följer det jag har om tvisten 1756 [Västbo AI:32, VT1756, Inteckningar Nr 25 (observera att det felaktigt står 35 i mitt förra inlägg)]:
 
Till Tingsrätten inlefwerades eb förening sp lydande:
Anno 1755 den 20 augusti infunno sig underteknade at enligt Then högtärade Tingsrättens gunstiga förordnande den 4 sidstlidna februari besiktiga the twistigheter som sig yppat emellan åboerne Knut Nilsson och Lars Swensson i Swinabo rörande åker, äng och humlegårdar med mera, då samma åboer sedan the twistadt och skierskådat blifwit hwadan swar saftar påstå, stannade the uti en vänlig förlikning och öfwerenskommelse på fölljande sätt:
 
1mo Åker, Äng och Beteshagar skola på lika sätt som de nu innehafwa framdeles nyttjas, utom thet Lars, som wederlag, mot thet han fått flöttjia sin nattstufwu Byggnad wid pass 1 ¼ al uppå Knuts humlegård och dess fårhuustomt äfwen är något större än den andra, lämnadt sin . en liten lycka, som ligger inn till hans fårahuus gafwel, hwarpå några strängar humle är anlagde jämte ett litet ängsstycke wid giärdesgården der inn till
 
2do Med humlegårdarna skall äfwenn förblifwa som de nu innehafwer mer än den ena som begge åboerne af fägatan upodlat, nu kommer at ombytas, så att Lars får den som ligger wid hans Ladugårdshuus och Knut wid sina, samt skillnaden blifwer der husen sammanstöta
 
3tio Uti alt hwad som nyttjas enskilt, så i gärdet som hagarna skall, skall skogen(?) tillhöra ängen .betet at ingen den andra therutinnan bör förfördela och med de öfriga ängen, som slås åhr om skiftas , skall Knut hafwa den östra, och Lars deremot på den wästra dehlen men
 
4do Skogen och Liungslåttan uti sielfwa utmarken, skall nu som tillförne nyttjas samfält; dock så, at enär något timmer tarfwas till Byggnad, böra the wara ense therom, så at ingen blifwer lidande,
 
5to Blef afslutat ingen hädan efter skall upkiöra åker renar utan åkrarne förblifwa i det stånd de nu äro, så wida icke både åkern och ängen ewnthera enskilt tillhöra, då utan någons präjudicie upodlingen kan skiee
 
6to Som wägen inntill sielfdw mangårdshusen, medels humlegårdarnbas utwidgande blifwit så trång, at man hwarken kiörandes eller ridandes kan ther framkomma, altså blef afslutat, at Lars Swensson, som hare sin humlegård mitt för Knut Nilssons huus, skall efter thet märke som sattes rätta ock borttaga giärdesgården, så at man med wagn obehindrad kan framkomma och Knut Nilsson theremot uti sin humlegård lämna så stor öppning, at Lars Swensson ther på lika sätt äfwen kan hafwa öpning till wattn och kiörawäg för giödsel och annan nödwändighet
Och som åboernes friwilliga öfwerens kommande  nu handslag och 20 D smt wite utfästande, till hwilket then skall wara förfallen, som nu eller i framtiden härpå någon åthalan giör, är bestyrkt, så blef der ock med theras nambns undersättjande i Syningsmännernes närwaro bekräftatdt jämte ödmiuk anhållan denna förlikning äfwen af den högtärade Tingsrätten gunstigt nu gillad och stadsfästad blifwa
 
Swinabo den 21 Aug 1755
Peter Sederdahl
Harald Knutsson i Högakull Nämndeman
Lars Swensson i Swiunabo
Knut Nilsson ibidem
Hwilken förening härmed uppå begiäran, till framgien efterrättelse uti domboken ord ifrån ord införd wardt.
 
Mvh
Bengt

[Lotta Nordin]

Johan,
1718 års ting i Västbo härad finns bland renoverade domböcker i Advokatfiskalens arkiv, Göta hovrätt, hos AD.
 
Här finns den notis som Bengt citerar:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAABA:558 (1718-1718) Bild 1970 (AID: v324001.b1970, NAD: SE/VALA/0382503)
Den finns under Inteckningar och Uppbud 1718-10-14 § 13, alltså inte under vanliga mål.
 
Västbo renoverade domböcker verkar finnas omväxlande under Jönköpings län och Kronobergs län.

[Johan Lindberg]

Hej Lotta och Bengt,
 
Tack för er hjälp!
 
Har du, Bengt, i din forskning gjort en avskrift av 1755 års händelse, som på ett mer förtydligande sätt och med hjälp av modern svenska kunde förklara vad som egentligen hände vid detta tillfälle? Några ord i texten är främmande för mig, som exempelvis [...] utom thet Lars, som wederlag, mot thet han fått flöttjia sin nattstufwu Byggnad wid pass 1 ¼ al [...]. Vad grundar sig tvisten egentligen på?

[Bengt Rydh]

Hej Johan,
Jag har i min bok Gölebosläkten sammanfattat tvisten på följande sätt:
 
En tvist med den andre åbon i Svinabo, Lars Svensson, utmynnar år 1755 i en syn genomförd av länsmannen och två nämndemän. Med denna som grund träffas en förlikning som beskrivs i följande punkter .
 
Åker, äng och beteshagar skall användas och innehas på samma sätt som tidigare. Dock får Lars Svensson en liten ”lycka” och ett litet ängsstycke som ersättning för att han fått flytta sin nattstugubyggnad 1 ¼ aln vid Knut Nilssons humle-gård och för det att Knut Nilssons fårhustomt är något större.
 
Humlegårdarna skall också användas och innehas som tidigare med den skillnaden att man skall byta sina andelar i den humlegård som uppodlats vid fägatan.
 
I de delar, som utnyttjas enskilt i gärdet, skall ingen förfördela den andre och i den övriga ängen skall Knut Nilsson ha den östra delen och Lars Svensson den västra delen.
 
Skogen och ljungslåttern i utmarken skall som tidigare utnyttjas samfält. När någon behöver timmer för byggande, skall man vara ense om detta.
Hädanefter skall heller inga åkerrenar uppköras, utan åkrarna skall förbli i det tillstånd de är.
 
Då vägen vid mangårdshusen blivit så trång att man varken ”körandes eller ridandes” kan komma fram på grund av humle¬gårdarnas utvidgning, skall Lars Svensson, som har sin humlegård mitt för Knut Nilssons hus, ta bort gärdesgården så att det obehindrat går att komma fram med vagn. Knut Nilsson skall i sin humlegård lämna så stor öppning att Lars Svensson kan hämta vatten och köra igenom med gödsel.
 
Även senare förkommer tvistigheter mellan brukarna av de två gårdsdelarna i Svinabo. Knut Nilsson anklagar 1774 sin granne för att sommartid, ”då gräs och säd stå i växt”, tjudra kreatur i åker- och ängsgärdet och även för att släppa in lösa kreatur att beta. Rätten sätter upp ett vite på 5 daler smt, utöver laga plikt och skadans ersättning, för den som tjudrar eller släpper in lösa kreatur i åker- och ängsgärdet.
 
 
Min bild av granntvister av det här slaget är att de var ganska vanliga. Konflikterna fortsätter i nästa generation. 1784 stäms Lars Svenssons änka Karin Arvidsdotter. med barn, av Anders Göransson i Gölebo, gift med Knut Nilssons enda barn Ingeborg. Orsaken är att han anser hustruns gårdsdel är sämre till äng och slåtterval än Karins gårdsdel. Stämningen slutar med att Anders Göransson begär storskifte [Västbo AI:58, VT1784, Nr 108].
 
Storskiftet sker 1785 men redan vid denna visar Karin Arvidsdotter stort missnöje och erbjuder sig att betala 200 daler om hon i stället får den andra gårdsdelen. Följden blir en ny rättsprocess där det också genomförs en häradssyn. Slutligen ingås en förlikning som innebär viss förändring av storskiftet. In i det sista tvistar man dock om vem som skall stå för kostnaden för häradssynen.
 
Jag är ingen som helst expert på området men skulle kunna tänka mig att en del av orsaken finns i det skiftessystem som fanns. Grundtanken i detta var att gårdens äng och åker skulle delas på ett sådant sätt att alla fick lika del i varje jordstycke för att säkerställa att man hade samma bärkraft. Följden blev att jorden delades upp i ett stort antal tegar där varje teg, som jag ser det, var ett potentiellt område för konflikt. Går du in på Lantmäteriets hemsida kan du titta på skifteskartan över Svinabo. Denna karta ger en mycket tydlig bild på problematiken.
 
Mvh
Bengt

[Elisabeth Gunnarsson]

Hej
 
Har hittat en Israel Torchilli Greftelius född i våthult 1656 och son till Torkel i Greftshult (enligt växjö stifts herdaminne del IV sid 45) som är komminister i Tingsås. Är det någon som vet vilken Torkel som är far till honom ?
 
mvh Lizza

[Elisabeth Gunnarsson]

Hej
 
Anders Persson född 17000412 och död 17671110 i Askebo Våthult (son till Per Nilsson Ackerman och Maria Elisabeth Mörner. Tog över gården efter sina föräldrar. Gifte sig med Anna Svensdotter som dog 17900217 i Askebo Våthult.
Är det någon som vet vilka Annas föräldrar är ?
mvh Lizza

[Johan Lindberg]

Hej Elisabeth,
 
Anna Svensdotter föddes i februari 1706 i Marjebo i Mossebo, enligt en personalia över henne som komminister Dracander i Våthult lämnade efter sig. Av den framgår det också att hennes föräldrar var Sven Månsson och Ingeborg Persdotter, som senare flyttade till Kullen i tidigare Båraryd. Där avled Sven 29 mars 1770, och hustrun redan 18 april 1742.
 
Av Västrums födelsebok framgår det dessutom att Anders Perssons födelsedatum är 26 april 1700 (se Gladhammar C/1, f 53v / p 98).

[Johan Lindberg]

Jag vill också be om ursäkt för min helt bristande uppmärksamhet på att Bengt Rydh, som jag tidigare bett om hjälp med att tyda ett stycke text ur en dombok, har svarat mig med en längre redogörelse några inlägg längre upp på sidan, och jag tackar - fast i efterskott - så mycket för denna.

[Bengt Rydh]

Hej Elisabeth,
Intressant uppgift om Israel Torchilli Greftelius, som jag helt missat. Hade Greftelius några ättlingar (...har inte herdaminnet tillgängligt)?
 
Om inte Greftelius hade några ättlingar är min slutsats att han är son till den Torkel Björnsson i Gräfthult som avled 1707-04-06 i en ålder av 87 år. Grunden för denna slutsats är att den andre Torkel Björnssons (avled 1708-05 78 år gammal) arvingar nämns i en arvstvist 1732 [Västbo AI:15 VT1732, Nr 5]. Ingen av de nämna arvingarna, dottern Britta, dottern Anna, dottermannen Arvid Andersson och dotterdottermannen Simon Matthisson, kan relateras till Greftelius eventuella arvingar.

[Anneli Isaksson]

Hej,
 
Sven Månsson i sin tur var född i Marjebo, döpt 8 maj 1681 i Tranemo pastorat (Tranemo C:2, s. 228), son till Måns Andersson och Ingrid Jönsdotter. De gifte sig 17 nov 1672 (Tranemo C:2, s. 217) och uppges bo i Marjebo.
 
Sven Månsson på Kullen i Båraryd nämns som bror till Anders Månsson i Bollsjö i Mossebo vid vintertinget den 12 feb 1732 (Kinds häradsrätt, AIa:10, 12 feb 1732, paragraf 17). Sven finns även i Kinds häradsrätts dombok den 6 okt 1750. Här uppges han vara född i Marjebo och flyttat till Kullen för 21 år sedan och var nu 70 år gammal (Kinds häradsrätt, AIa:25, 6 okt 1750, nr 101).
 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

[Niklas Hertzman]

Hej !
Jag har antecknat att Israel Torchilli Greftelius gifter sig 1692-05-24 i Gullarp (M) med Britha Rasmusdotter Worre. Två barn finns födda i Gullarp, en Sofia Elisabeth född 1696-04-08 och en Brita Cecilia född 1700-08-26. Båda dessa lever vid sin mammas bouppteckning 1711, men senare öde är för mig obekant för dessa båda.
 
Brita Rasmusdotter kallas senare även Broberg och hon gifter om sig med kyrkoherden i Höör Erasmus Nolleroth. Brita dör 1711 och i hennes bouppteckning från 1711-12-14 (Färs häradsrätt FIIb:3 #3) nämns Knut Månsson i Gräfthult.  
 
Knut Månsson, född omkring 1656 och död 84 år gammal 1740-01-09 i Norra Gräfthult, Våthult gifter sig 1696-04-14 i Våthult med Kirstin Torkelsdotter, född omkring 1665 och död 73 år gammal 1738-05-22 i Norra Gräfthult.

[Johan Lindberg]

Hej Anneli,
 
Ser du möjligen även varifrån Ingrid Jönsdotter har kommit?

[Johan Lindberg]

Till Annelis uppgifter längre upp kan också tillfogas att Sven Månsson gifte sig i åhr enligt 1705 års mantalslängd. Vigselböcker saknas förvisso för perioden 1691-1730, men detta är sannolikt äktenskapet med Ingeborg Persdotter.

[Anneli Isaksson]

Hej Johan,
 
Ingrid Jönsdotter kom från Flathult i Hestra socken enligt vigselnotisen 1672 (Tranemo C:2, s.217). Svens bror Anders Månsson i Bollsjö, född i Marjebo, döpt 1 apr 1678 (Tranemo C:2, s.222)  var gift 1706 (gift i åhr, mtl) med Ingeborg Svensdotter från Grimsås, döpt 9 apr 1682 (Tranemo C:2, s.230). Hon var dotter till Sven Erichsson och Karin Mårtensdotter.
 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

[Johan Lindberg]

Hej igen,
 
Det förklarar varför jag inte fann platsen i Mossebo eller Tranemo. Tack så mycket!

[Rune Ahlberg]

Hej forskare !
 
Avskedade soldaten Olof Pettersson Ljung född 1805-11-21 i Norra Pålsbo, Våthult.
Gift med Anna Cathrina Persdotter och bosatta på Svinabo.
Någon som vet när denna ana var soldat och vilket regemente han tillhörde ?
Har inte fått någon träff i centrala soldatregistret.
 
Vänliga hälsningar
Rune Ahlberg

[Elisabeth Gunnarsson]

Tack för uppgifterna om Anna Svensdotters anor. Nu får jag leta vidare om Ingrid Jönsdotter från Flahult Norra Hestra och Ingeborg Persdotter, som är anor till mig.
Tack även för uppgifterna om Israel.
mvh Lizza
 
(Meddelandet ändrat av lizza 2013-09-08 21:37)

[Johan Lindberg]

Elisabeth,
 
Är det en slump att du bedriver forskning kring Anders Persson och hans hustru Anna, eller är du släkt med dem i nedstigande led? Om så, vilket av deras barn härstammar du då ifrån?

[Elisabeth Gunnarsson]

Hej Johan
 
Det är Anders Persson och Annas son Per som jag härstammar ifrån.
mvh Lizza

[Roger Jorwén]

Slump eller inte men Per och Anna är även mina anor.......

[Anneli Isaksson]

Hej
 
Kan nämna att Måns Andersson och Ingrid Jönsdotter på Marjebo i Mossebo hade fyra barn:
 
Bengt Månsson döpt 19 okt 1673 (Tranemo C:2, s. 218), begravd 28 okt 1676 (Tranemo C:2, s. 281)
Bengt Månsson döpt 4 mars 1677 (Tranemo C:2, s. 222), död 12 apr 1677, begravd 12 apr 1677 (Tranemo C:2, s. 282)
Anders Månsson, tidigare nämnd
Sven Månsson,tidigare nämnd.
 
Måns Andersson var tidigare gift med N.N., född ± 1639, begravd 26 maj 1672 (Tranemo C:2, s. 279)
De hade två barn
Birgitta Månsdotter, döpt 17 apr 1670 (Tranemo C:2, s. 212)
Ett litet spätt barn, begravt med modern 26 maj 1672 (Tranemo C:2, s. 279)
 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

[Johan Lindberg]

Hej Anneli,
 
Har du bedrivit någon forskning kring Måns Andersson och hans hustru även senare i tid, och kan ha någon aning om när de dog?
 
Som parentes kan för övrigt tilläggas att jag härstammar från Per Nilsson Ackermans dotter Maria Andersdotter, som gifte sig med Anders Bengtsson från Våthults jäppagård, och blev kvar i socknen. De flyttade sedermera till Loftsgården i samma socken.

[Anneli Isaksson]

Hej Johan!
 
Måns Andersson dog i Marjebo i sept 1703 enligt mtl 1704. Hans hustru Ingrids dödsdatum har jag inte hittat.
 
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson

[Johan Lindberg]

Hej Anneli,
 
Bra! Jag tänkte arbeta lite med den här grenen i morgon, och jag skriver här om jag själv skulle hitta något.

[Morgan Scammel]

Askebo var på 1750 talet tre gårdar och soldattorp, och ett torp som var bebott till omkring 1765. Torpet Stavabo byggdes 1806, Tomten 1821, Nissabygget 1821 och omkring 1825 tillkom den fjärde gården som delades på 1890 talet.
 
Jag har mitt barndomshem i Askebo (Våtsjö 40) och har mycket information om gårdarna från 1720 talet och fram till idag. Om någon behöver info så säg till  
Såg att Anders Persson nämndes i denna tråd och hans föräldrahem är Askebo 1,2 (Forsbergs) Det är lite oklart när denna gård byggdes men 1723 flyttade Per Nilsson Ackerman och Maria Elisabeth Mörner dit.

[Bo Josefsson]

Hej !
 
Är det någon som känner till personerna som bodde i Mångarebo Våthult i slutet av 1600talet och början av 1700talet, Våthult A1 SID 52,104,120,164.
Från ca 1696 finns här en Jöns Larsson med hustru Ingiärd el Ingrid, dotter Britta Jönsdotter f:1780 gift 1702 med Anders Knutsson, det omnäms även en dräng Jöns Jönsson i Mångarebo som dopvittne i början av 1700talet.
 
Jöns Larsson död 1734 15jan, hustrun Ingard död 1719 1 feb
 
Har någon hittat ett efternamn på hustru Ingärd ?   Vet någon något mera om vad det blev av drängen Jöns Jönsson som bör vara son till paret.
 
Har en teori om att familjen kan ha flyttat in från Väcklinge Sjöagård i Reftele socken.
 
mvh
Bo Josefsson

[Solveig Gavik Husar]

Letat och letat men kan inte hitta födelsenotis eller någon vigsel för Catharina Håkansdotter som enligt husförhör är född 1799-07-27 i Våthult (F). Även letat i Villstad (F) och Båraryd (F) men kan ha missat då det är lite rörigt och blandad kompott i dessa böcker. Sista husförhör hon finns i är Mossebo AI:10 (1881-1897) Bild 66 / sid 59
 
Personakt
Cathrina Håkansdotter
 
Blev 84 år.  
 
Född   1799-07-27 Våthult (F) 1).  
Död   1884-04-04 Dalen, Mossebo (P) 2).  
 
Äktenskap med Petter Danielsson
 
Make Petter Danielsson. Född 1798-11-05 Hjulshult, Källeryd (F) 3).  
Död 1896-01-01 Dalen, Mossebo (P) 2).  
   
Vigsel   omkring 1825?  
Flyttat med familjen 1832 Från Källeryd (F) till Mossebo (P) 4).  
   
Dotter   Magdalena Pettersdotter. Född 1826-08-09 Hjulshult, Källeryd (F) 5). Död .  
Dotter   Anna Christina Pettersdotter. Född 1828-01-26 Hjulshult, Källeryd (F) 6). Död .  
Son   Johannes Pettersson. Född 1829-10-30 Hjulshult, Källeryd (F) 7). Död .  
Son   Svenning Pettersson. Född 1833-01-08 Hälllhult, Mossebo (P) .  
Död 1928-01-05 Dalen under Näfshult, Mossebo (P) 9).  
Dotter   Josefina Pettersdotter. Född 1835-03-26 Hälllhult, Mossebo (P) 10).  
Död 1836 Hälllhult, Mossebo (P) 11).  
Dotter   Petronella Pettersdotter. Född 1837-01-25 Hälllhult, Mossebo (P) 10). Död .  
Son   Josef Harald Pettersson. Född 1839-11-07 Hälllhult, Mossebo (P) 10). Död .  
Son   Daniel Pettersson. Född 1841-05-17 Hälllhult, Mossebo (P) 10). Död .  
 
Källor
 
1)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:2 (1834-1837) Bild 10 / sid 5 och husförhör Dalen, Mossebo, Mossebo AI:8 (1861-1870) Bild 83 / sid 77
2)   Arkiv Digital husförhör Dalen, Mossebo AI:10 (1881-1897) Bild 66 / sid 59
3)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:2 (1834-1837) Bild 10 / sid 5 och födda Källeryd C:2 (1758-1839) Bild 85 / sid 163
4)   Arkiv Digital husförhör Hjulshult, Källeryd AI:3 (1799-1841) Bild 138 / sid 261
5)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:3 (1838-1840) Bild 11 / sid 6 och födda Källeryd C:2 (1758-1839) Bild 118 / sid 229
6)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:3 (1838-1840) Bild 11 / sid 6
7)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:3 (1838-1840) Bild 11 / sid 6 och födda Källeryd C:2 (1758-1839) Bild 123 / sid 239
   CD födda Kinds härad och Arkiv Digital födda Mossebo C:3 (1827-1860) Bild 30 / sid 51
9)   Sveriges dödbok 1901-2013
10)   CD födda Kinds härad
11)   Arkiv Digital husförhör Hällhult, Mossebo AI:2 (1834-1837) Bild 10 / sid 5

[Leif Lundkvist]

Inte lätt, men AI:2 är inte första gången de finns i Mossebo, utan de finns i Mossebo AI:1 (1774-1834) Bild 316 / sid 5 (AID: v14989.b316.s5, NAD: SE/GLA/13377) och Mossebo AI:1 (1774-1834) Bild 363 / sid 5 (AID: v14989.b363.s5, NAD: SE/GLA/13377). I den senare står att Catharina är född i Wallshult, vilket torde vara Walshult i Valdshult socken. Jag letar i FB där men hittar inget. Jag letar då i utflyttningsboken (de har mycket bra flyttböcker i den trakten vid den tiden) och får napp:
 
Stengårdshult BI:1 (1743-1851) Bild 1740 / sid 339 (AID: v36178a.b1740.s339, NAD: SE/VALA/00347), nr 34. 1816 flyttar Catharina Håkansdotter till Åsenhöga, men hon ser ut att vara född 1799-09-24, och flyttar från N. Wallshult(?). I Hfl blir det Öreryd AI:3 (1810-1826) Bild 51 / sid 83 (AID: v22953.b51.s83, NAD: SE/VALA/00481) och jovisst där är hon med rätt födelsedatum 1799-09-29 (obs att det är fel datum ovan). Fadern är Nämndeman Håkan Nilsson.
 
Då återstår fortfarande hennes födelse och att knyta ihop henne 1816 med 1825, vilket jag med varm hand överlämnar till dig Solveig. Men jag kunde ju inte låta bli att kolla vigseln, den var 1826-04-23, Valdshult C:2 (1796-1864) Bild 12 / sid 19 (AID: v36427.b12.s19, NAD: SE/VALA/00404).

[Solveig Gavik Husar]

Tack Leif för tydligt och omfattande svar! Såg att tidigare husförhör angav 1799-09-29 men trodde att sista husförhör där hon nämndes kunde vara mer rätt men så är det förmodat inte alltid.  
 
Jag skall kolla där du sett henne i husförhör och hoppas hitta själva födelsenotisen någonstans. Nu finns i alla fall ett namn på fadern.  
 
Är nöjd i denna stund och har lite att pyssla med.  

[Jonny Olofsson]

I jordeboken från 1706 finns följande text om Smörhult, där en förfader till mig David Wirgander fanns vid tiden. Jag undrar kring vad texten innebär och vad som gäller för gården. Vad innebär:
- Att det var ett 1682 reducerat militiehemman? Antar att det syftar på Carl XI reduktion. Var det tidigare ett frälsehemman? Räknades det nu som ett krono-/milititiehemman eller? Var då komministern arrendator?
- Cappellans boställe = prästboställe?
- 3/4 förmedlat i allt av ålder. Förmedling vet jag, men vad betyder det att det är förmedlat i allt och av ålder?
 

[Bengt Rydh]

Smörhult blev, enligt boken Gislaveds Historia (1971), kaplansboställe (d.v.s. löneboställer för komministern) vid slutet av 1600-talet. Enligt samma bok var Smörhult tidigare ett kronohemman, som tillsammans med Våthult Klockaregård köptes av greve Axel Lillie.

[Jonny Olofsson]

Tittar just i jordeboken för 1690 sid 1178 och 1181. Det framgår att det finns två Smörhult: Östra Smörhult (Kappelan, ligger sorterat under hela kronohemman) samt Västra Smörhult (Axel Lillie, ligger sorterat under hela frälsehemman.