Forum > Vissefjärda
Äldre inlägg (arkiv) till 1999-september-20
Tomas Alriksson:
Hej, Göran! Oluf Håkansson i Krååkzmåla anklagade 1695 Capellanen för försumlighet eftersom han inte kommi till hans faders, Håkan Jonsson i Fagerhyltan, Torsås socken, sjukbädd. Fadern dog den 27 apr 1695.
Håkan Jonsson vigdes 14 nov 1640 med Maried Olufsdotter från Kroksmåla. (1647 står Håkan som sågare, men blev senare bonde där). Kända barn:
- Jon f. (1643), bonde i Rörsmåla, Augerums socken
- Karin, död 13 mars 1653.
- Oluf f. 1653, bonde i Kroksmåla, Torsås.
- Oluf f. (1655), bonde i Qvilla nr 5, Torsås.
- Nils f. 22 nov 1657, bonde i Fagerhyltan.
- Sven f. (1660), bonde i Fagerhyltan, Torsås.
- Per f. 6 mars 1664, bonde i Fagereke, Torsås.
Hustrun Maria Olufsdotter dog 26 juni 1687. Håkan Jonsson dog 27 apr 1695.
Det finns två söner Oluf i familjen, det var inte helt ovanligt att det fanns levande syskon med samma namn under 16- och 1700-talet, trots att de var helsyskon.
Jag har inte funnit någon syster Anna, och hon verkar ju ha syskon i Vissefjärda socken som du skriver.
Hälsn/ Tomas
Tomas Alriksson:
Krokstorp, hej Göran.
Jag såg att du efterlyste en eventuell bror till Anna Håkansdotter i Muggetorp. Det finns ett Krokstorp i Mortorps socken (nuvarande Oskars socken). Kanske finns han där, jag har inte några uppgifter i övrigt angående Krokstorp.
Mvh/ Tomas Alriksson
Göran Johansson:
EN DANSK-SVENSK SLÄKTKRETS
Under hela 1600-talet och början av 1700-talet beboddes Fur och Baggetånga byar i Fridlevstad socken i Blekinge av en bondfamilj som bar släktnamnet Moe. Släkten omnämns regelbundet i domböckerna - ibland inte i de mest smickrande sammanhang. Den hade förgreningar eller möjligen sitt ursprung i Vissefjärda och Algutsboda socknar i Småland. Stamfadern hette troligen Sven. Här nedan följer en stamtavla som i första hand bygger på uppgifter hämtade ur domböcker samt mantals- och jordeböcker. Redovisningen får ses som ett diskussionsinlägg och gör inte anspråk på att vara korrekt. T.ex. påstås att Thore Svensson i Rörshult och Olof Moe i Fur var syskon, vilket endast bygger på en uppgift i Uppvidinge härads dombok från 1624, där det sägs att de båda herrarnas barn var kusiner. Redan här finns den första osäkerheten. Det kan ju mycket väl tänkas att barnen var kusiner genom någon eller bådas möderne. En kritisk hållning och tips som bekräftar eller motsäger stamtavlan nedan tas därför emot med tacksamhet.
Tabell 1
SVEN, troligen bonde med okänd bostadsort
Hans barn:
OLOF MOE (tabell 2)
THOR SVENSSON (tabell 3)
GUDMUND SVENSSON bonde i Gusemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Olof Moes och Thor Svenssons söner var kusiner. Gudmund Svensson i Gusemåla var farbror till Carl Thorssons son (Uppvidinge hd:s dombok 1624).
Tabell 2
OLOF MOE , bonde i Fur, Fridlevstad sn i dåvarande Danmark
Hans barn:
SVEN MOE, bonde i Fur, Fridlevstad
PER MOE, bonde i Fur, Fridlevstad (tabell 4)
N.N. MOE, 1 g.m. en bonde i Bockabo , Vissefjärda sn (tabell 5), 2 g.m. GUMME RAMM i Bockabo
N.N. MOE, g.m. INGE DACKE (tabell 6)
LARS MOE
Kommentar: Per Moe i Fur var svåger till Gumme Ramm (S. Möre hd:s dombok 1643). Lars Moe dräpt av bondson från Piggsmåla i Långasjö socken (Konga hd:s dombok 1641)
Tabell 3
THOR SVENSSON, nämndeman i Rörshult, Algutsboda sn, g.m. Kerstin
Deras barn:
KARIN THORSDOTTER, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult, Algutsboda sn (tabell 7)
CARL THORSSON , bonde i Getasjökvarn, g.m. Sissa Pedersdotter
PER THORSSON , bonde i Båldön, Vissefjärda sn
PEDER (STORA-PELLE) , bosatt i Gajemåla, Vissefjärda sn (tabell 8)
Kommentar: Per Torsson i Båldön och Stora-Pelle i Gajemåla var Carl Thorsssons bröder (Uppvidinge hd:s dombok 1624). Carl Thorsson hade drivits från sin gård, var ute på en stöldturne och blev dömd till döden 1624. Carl Thorsson var bosatt i Fur 1620 (mtl).
Tabell 4
PER MOE, bonde i Fur, d. 1662
Hans barn:
SVEN MOE
PER MOE
CARL MOE
Tabell 5
N.N. MOE, g.m. en okänd bonde i Bockabo, Vissefjärda sn. Omgift med Gumme Ramm
Hennes barn i första äktenskap:
SVEN RAMM
Kommentar: Sven Ramms far hade blivit driven från gårdsbruket i Bockabo, Vissefjärda sn (S. Möre hd:s dombok 1643. Sven Ramm var styvson till Gumme Ramm och de blev båda dömda till döden 1643 efter en stöldturne i Vissefjärda och Fridlevstad.
Tabell 6
N.N. MOE, g.m. Inge Dacke, bonde i Fur
Deras barn:
PEDER INGESSON
JON INGESSON
SVEN INGESSON
Kommentar: Peter Ingessons son Inge blev dräpt hemma i Fur (Medelstads hd:s dombok).
Tabell 7
KARIN THORSDOTTER, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult
Deras barn:
PEDER i Humlebäck, Algutsboda sn
THORE NILSSON, skattebonde i Ryggamo, Algutsboda sn
MARIA NILSDOTTER
(KERSTIN NILSDOTTER)
Tabell 8
PEDER (STORA-PELLE), boende i Gajemåla, Vissfjärda sn.
Hans barn:
JON PERSSON , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
NILS PERSSON , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Store-Pelle och dennes son Jon Persson dömda till döden 1624. (Uppvidinge hd:s dombok 1624)
Hos samtliga familjer ovan har allvarligt våld förekommit i någon form. Alla har de upplevt att någon i släkten/familjen blivit dräpt/avrättad/straffad. Intressant är också att Dackenamnet förekommer liksom släktskapet över den forna riksgränsen. Släktband mellan t.ex. Fur/Baggetånga och Rörshult/Dampemåla har slutits också i senare släktled. Det var krigstid och man kan möjligen undra om detta kan ha påverkat/förorsakat gränsbönders speciella situation. I något fall kan det kanske ha handlat om lojaliteten mot släkten gentemot nationalstatens intressen?
G.Johansson:
Udda-Pellen, så kallas ibland en länsman i 1600-talets Vissefjärda. Vad var hans korrekta namn och varifrån kommer smeknamnet?
Magnus Örbom:
Hej Göran, Stig och Tomas.
Jag har med stort intresse följt Era inlägg om Per Svensson i Bungemåla och Lars Staffansson i Brändemåla. Lars Staffansson är en av mina anfäder och troligen även Per Svensson.
I Bungemåla har jag en ana som heter Sven Persson, han gifter sig den 1 maj 1709 med Ingeborg Persdotter från Kyrkeby. Vi C:1 2/9 sid. 120.
I mantalslängderna för Vissefjärd år 1686, 1687, 1689, 1690 och 1692 är Per Svensson gift samt har en son. I längderna för år 1706 tom 1709 är Per Svensson gift och har även nu en son. I 1710 års mantalslängd är Per Svensson överstruken samt ersatt med Sven Persson och hustru, det finns även en inhyseskvinna detta år. Sven Persson brukar nu Bungemåla tom 1714 års mtl, sedan flyttar han till Ingelsmåla. Han torde såledas vara son till Per Svensson.
I Södra Möre härad AIa:4 sid. 337 1690 finns ett mål om Lönbo-Lasse, omskrivit av Herbert Jonsson i Dackebygd 1998. Här finns även Per Svensson-Löf och hans hustru i Bungemåla med, anklagade för att ha köpt stöldgods samt härbärgerat och givit mat till Lönbo-Lasse ett antal nätter. Något namn på Per Svenssons hustru uppges ej, och hon är ej närvarande vid tinget, varför hon skall instämmas till nästa ting. Ytterligare ett antal Vissefjärda- och Torsåsbor nämns i målet.
Den 1 juli föreställdes åter Lönbo-Lasse som nu berättade att Pehr Löfs hustru bett honom skaffa sig lite mercurium eller reveskaka (arsenik) efter som hon ville förgiva sin styvson.
Södra Möre härad AIa:4 hösteting 1690, mål 110 sid. 400, 401.
Per Löfs hustru i Bungemåla Giertrud Håkonsdotter befriades för den beskyllning som skälmen Lönbo-Lasse gjort i hennes frånvaro i föregående ting. Lönbo-Lasse tog tillbaks beskyllningen mot Gertrud innan hann upphängdes som Kronolänsman Joen i Klippingsbo betygar. Vi vet nu att Per Svenssons hustru år 1690 hette Gertrud Håkonsdotter.
1713 söndagen efter nyårsdagen, 4 jan, begravs Per Svensson-Löf från Bungemåla 85 år gammal. Vi C:1 3/9 sid. 179.
Göran!
Jag har varit till arkivet i Vadstena och tittat i Södra Möre dombok för 1714 men ej kunnat hitta något uppbud för Johan Persson i Bockabo. Har du eventuellt någon anteckning om vid vilket ting samt sida det omnämns.
Sven Persson begravs 1729 Dom 1 söndagen efter nyår, 5 januari, 48 år. Vi C:1 5/9 sid. 439. Han är således född omkring 1681. Efter som Per Svenssons första hustru hette Maria och den andra Gertrud undrar jag om du vet till vilka giften barnen hör. Kan det även vara så att Johan Persson i Bockabo är en son till Per Svensson.
Nu över till Lars Staffansson i Brändemåla. Hans son Gumme Larsson i Medlen är en ana till mig. I mantalslängderna för åren 1681-1686 är Gumme ensam brukare av Medlen. Åren 1687 tom 1692 brukas Medlen av Gumme och Per Larsson. Kan det vara så att Gumme och Per är bröder, och då skulle det vara samma Per som 1693 är mantalsskriven i Risinge. Sedan tidigare vet vi ju att Gumme Larsson i Medlen och Per Larsson i Risinge är bröder. Enl mtl.1693 brukas Medlen av Gumme Larsson och Håkan Pärsson. Kan Håkan vara en son till Per Larsson? I mtl. för år 1700 brukar Gumme och Håkan 5/16 vardera, Gumme är nu änkling och Håkan är gift. På gården bor också Per Gummesson (son till Gumme) och Tygge Persson (även han är en ana till mig). Troligen är Tygge bror till Håkan.
1699 Dom cantate, 7 maj, avlider Kÿrstÿn i Medlen, 60 år, Vi C:1 2/9 sid. 138. Kan hon eventuellt vara Gumme Larssons första hustru?
Med vänliga hälsningar
Magnus Örbom.
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida
Gå till fullversion