Äldre inlägg (arkiv) till 1999-augusti-29

[G. Johansson]

Tacksam för tips som kan leda till att födelseorten för bonden Nils Bengtsson i Krukö, Vissefjärda sn kan spåras.  
 
Notering om när Nils Bengtsson avlider saknas också. Anteckning borde finnas i kyrkboken för Vissefjärda sn där han var bosatt under den aktuella tiden. Kan möjligen tyda på att han dog på annan ort i Småland eller Blekinge.  
 
Han gifte sig 1739 i Vissefjärda med bonddottern Elin Månsdotter från Krukö, f. 1708. Hon antecknas som änka år 1743.  
 
G. Johansson

[Stig Petterson]

Hej!
Finns det någon som har djupforska i Vissefjärda andra hälften av 1600-talet.
Jag har anor i Rödeby socken (K) och bl.a. i byn Långemåla där Jon Holme och
Maria samt deras ättlingar bodde.  
Dessutom fanns här en Peder Sönnersson vid vars sons dop en kvinna
Inger från Olding/Olling el. likn. i Vissefjärda bar till funten, 16620817.
Kan någon lokalisera den här byn?
Även vid Jon Holmes barnbarns dop finns en kvinna från Vissefjärda noterad.
 
Detta tyder ju på att folket i Långemåla, Rödeby hade släktförbindelse med en
eller flera byar i Vissefjärda och det vore ju intressant att få veta mera därom.
 
En annan av mina släktgrenar i Blekinge finns i Tving socken och vidare in till
Frostensmåla i Vissefjärda. Där bodde Inge Jönsson, trol. f. 1687 i Ebbamåla och
kanske gift med Karin Persdotter från Prämb, Långasjö (i hennes andra gifte).
Inge Jönsson är en ana till mig men också till en av våra nu levande biskopar.
 
Det vore intressant att få en kontakt.
Själv sitter jag nu och skriver av rad för rad av Rödeby kyrkbok som börjar 1660.
Har hunnit till mitten av 1683. Det går sakta!
Stig Petterson i Farsta

[Stefan Simander]

Önskar få kontakt med någon som vet något mer om dessa personer och/eller deras anor och ättlingar!
 
Sven Johanssons Vissefjärdaanor
 
1. SVEN* JAENSSON-JOHANSSON. Född måndag 20/10 1777 i Nickamåla, Vissefjärda, H [C:2]. Döpt söndag 26/10 1777 i Vissefjärda, H [C:2]. Död verkbruten, 53 år 8 mån 5 dagar söndag 20/3 1831 i Ragnebo No.4, Söderåkra, H. Begravd onsdag 23/3 1831 i Söderåkra, H [F:1]. Torpare, vanför, inhyses enkeman.
 (Dop-)Wittnen: Gumme Frimodig i Målatorp (Milatorp?), hust: Martha i Bungemåla.
 Flyttade 21/10 1782-1802 från Nickamåla, Vissefjärda, H [AI:1, s.352-54+C:2]. Flyttade 31 år gammal 1809 till Ragnebo No.4, Söderåkra, H [AI:2 1801-13, s.121]. Vanför (AI:3 1814-21 s.142 + AI:4 1822-29 s.151 + AI:5 1830-38 s.192). Enkeman 50 år gl, tisdag 15/7 1828 i Ragnebo, Söderåkra, H [AI:4 1822-29, s.149]. (Far 2)
Gift ca 20-27 år gammal, mellan 1797-1804 med  MARIA*  OLOFSDOTTER. Född onsdag 14/9 1768 i Gunnegärde, Rödeby, K [C:3]. Döpt söndag 18/9 1768 i Rödeby, K [C:3]. Död af Lungsot 60 år gammal tisdag 15/7 1828 i No.4, Ragnebo, Söderåkra, H [F:1]. Begravd (står 66, dvs 60 år gammal) söndag 20/7 1828 i Söderåkra, H [F:1]. Hustru. - Far:  OLOF*  JÖNSSON. Född ca ../4 1725 i Gunnegärde, Rödeby, K [C:3]. Döpt Dca Reminiscere, 2 sönd i fastan 1725 i Rödeby, K [C:3]. Död i . Bonde. Mor:  ANNA- MARIA*  ANDERSDOTTER. Född 1742 i Augerum? Lösen? Annan grannförsamling???. Död i . Bondhustru.
Barn
 ANNA-MARIA* SVENSDOTTER-SJÖGREN. Född (1805?) fredag 24/8 1804 [Söderåkra AI: + Torsås AI:]. Död 38 år gl onsdag 21/9 1842 i No.1, Södra Vitlycke, Söderåkra, H [AI:19 s.159]. Båtsmanshustru.
 OLOF* SVENSSON. Född Ej i Söd,Vis,Röd tisdag 4/2 1806 i [AI:2 1801-13, s.121]. Död före 1814 i Ragnebo i Söderåkra [AI:2-3 1801-21, s.121+s.142].
 
I
2. f
 JAEN*,  JOHAN  NILSSON. Född ca 175(O). Bor 20/10 1777-27/10 1782 i Nickamåla, Vissefjärda, H då han får sina barn. Nickemåla. (Barn 1, Far 4)
Barn
  SVEN*  JAENSSON- JOHANSSON. Se 1.
  STINA*  JAENSDOTTER- JOHANSDOTTER. Född måndag 21/10 1782 i Nickamåla, Vissefjärda, H [C:2]. Döpt måndag 21/10 1782 i Vissefjärda, H [C:2]. Död i Vissefjärda?, H.

[Göran Johansson]

Inger från Olding/Olling. By eller plats med namnet Olding/Olling finns inte i Vissefjärda. Rödeby hade fram till år 1658 varit en dansk socken. Prästen i Rödeby år 1662 var av dansk härkomst och hade gissningsvis fortfarande lite svårt med sitt nya modersmål. Troligtvis hade han hört fel och Olding/Oliing kan t.ex. avse Båldön nära gränsen till Fridlevstad. Peder i Ledja,  dopvittne vid Peder Sönnessons barndop i Rödeby 1662 var också dopvittne nos Peter Ingesson (Dacke) i Fur år 1663. Ett annat dopvittne i Fur var Dacke Jon Ingesson, troligen bror till Peder Ingesson. Byn Fur i Fridlevstad ligger på gränsen till Småland och är känd för sina s.k. bondefreder från tiden före Blekinges införlivande i Sverige år 1658. Detta handlar om den verkliga dackebygden och är därför särskilt intressant (kanske t.o.m. av riksintresse). Gården Ledja är granngård till Nils Dackes gård i Flaken i Vissefjärda socken.

[Sam Blixt]

Hej Göran!
 
Det finns en plats som heter Olsäng, som ligger 5,6 km söder om Fågelmara i Kristianopel.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Göran Johansson]

Hej Sam,
 
I födelseboken står det att Olding ligger i Vissefjärda socken.  
 
Ledja och Flaken ligger naturligtvis i Rödeby, på ömse sidor om Lyckebyån, i sockens nordvästra hörn. Beklagar att jag skrev fel i mitt inlägg ovan.  
 
I närheten ligger hemmanet Södra Lindö i Vissefjärda sn (tillhörde tidigare Torsås sn) som Nils Dacke brukade fram till år 1539. Därefter flyttade han till Flaken.  
 
En tvist om besittningsrätten till Flaken ledde till att Nils Dacke bara två år senare tvingades bort från den gård som han i god tro städjat av fogden Nils Andersson på Värnanäs. Flaken visade sig dess värre ligga på den danska sidan av dåvarande riksgräns.  
 
Jon Holme för tankarna till släkten Dacke. Namnet Holme bars som förnamn av Nils Dackes svåger Holme Gertonsson.

[Göran Johanson]

Hej Stig och Sam. Joan Andersson i Muggetorp, Vissefjärda mot Hans Bosson i Mörkamåla ang. köp av gården Mörkamåla - Medelsta hd 1688. Ligger Mörkamåla möjligen i Rödeby? Inte uteslutet att det skall vara Mästaremåla. Fanns det möjligen en person vid namn Hans Bosson i denna by år 1688? Joan Andersson i Muggetorp mot Clas i Ballajsö ang. skällsord - också Medelstad hd 1688. Har också ett minne av att Jon Andersson i Muggetorp figurerar i Östra hd:s dombok, då kallad krögare/gästgivare.
MVH
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Hej igen Stig och Sam. Medelstad hd ovan ska vara S. Möre hd:s dombok 1688.

[Tomas Alriksson]

Mörkamåla ligger i Tving!
Hej!
Jag har funnit uppgifter om Hans i Mörkamåla när jag arbetar med Torsåsmaterial, då uuupges Mörkamåla ligga i Tving. På kartan hittar jag Mörkasjön där men min karta täcker inte hela den socknen.

[Tomas Alriksson]

Hans Bosson i Markemåla (ska troligen vara Mörkemåla), Tvings socken vigdes 7 okt 1677 med Kerstin Sunesdotter (ev Svensdotter) i Kringlemåla, tidigare kallat Lindön (Torsås socken, se jordeböckerna) och brukat av bl.a. Nils Dacke innan han flyttade till Flaken i Rödeby socken.
 
Olding/Olling som omtalas i tidigare inlägg här ovan skulle kunna vara någon förkortning av Ellingsmåla.

[Göran Johansson]

Hej Tomas, Värdefull information. Ungefär när  tror du att en del av Lindön blev Kringlemåla? Menar du att Kringlemåla har avsöndrats från Lindön eller...? Har för övrigt startat en ny diskussion om släkten Dacke under övriga släkter. En intressant släkt men lite svårfångad. Det var ju inte nådigt att heta Dacke under 1500-talet såvida man inte råkade bo i Danmark! Hör av dig.
 
MVH
Göran Johansson

[Tomas Alriksson]

Lindön.
Tittar man på den ekonomiska kartan ser man att Kringlemåla i Torsås (nuvarande Gullabo) sticker ut som en udde i Lindön i Vissefjärda socken. I jordeböckerna finns en utjord i Torsås med namnet Lindön. 1591 när Kringlemålas brukare har namn i jordeboken brukas det av en Anders (ortnamnet Kringlemåla förekommer första gången 1588). Utjorden Lindön brukades 1585 av en Anders.
I det medeltida Sverige, Möre (av Ferm/Rahmqvist/Thor), framförs samma teori att Kringlemåla tidigare har kallats Lindön.

[Stig Petterson]

Har med intresse läst alla inlägg. Skall nu läsa om dem, smälta och sovra och se vad som kommer fram.
Tack och hälsningar
Stig
PS Tomas! Jag har tagit fram åren då Per Erlandsson var Riksdagsman kring 1640-50.

[S. Helgesson]

Har också med intresse följt alla inlägg. Men var kommer riksdagsmannen Per Erlandsson in?

[Stig Petterson]

Hej S. H.
 
Förlåt inlägget om riksdagsmannen; det hör inte hit. Det var en liten förlöpning och en hälsning till Tomas Alriksson. Det är han som hjälpt mig finna Per Erlandsson, Riksdagsman från Juansbo i Torsås. Man skall kanske hålla igen på sin spontanitet och se till att man håller sig till ämnet.

[Ann Ekvall]

Hej!
 
Jag har själv släktingar som bott i?/på? Båldön, bl. a. Peter M. Jaensson Båld (f.1805),  
sjöcorporal från Sången(?), bosatt i no. 1 Båldön, Önmåla Roten.  
Vet någon vad Båldön är (- en gård, en ö...) och har jag tytt - för det är verkligen  
vad det är fråga om här! - prästens stil rätt, när jag gissar på Sången?  
Ligger något sådant i närheten?  
Jag har sökt, men inte hittat namnet i trakten.
 
Tacksam för hjälp!
 
Ann Ekvall

[Lilliane Carlsson]

Hej Ann!
 
Båldön är en by i Öremåla rote och din sjöcorporal kom antagligen från S Tången.
 
Hälsningar Lilliane

[Ann Ekvall]

Tusen tack, Lilliane!
 
Nu kan jag fortsätta slåss med den förbaskade prästens handstil ett tag till... Har jag tur kanske S Tångens kyrkobok hölls av någon annan?!
 
Hälsningar
 
Ann Ekvall

[Lilliane Carlsson]

Hej igen Ann!
 
Måste rätta till mitt slarv när jag skrev att det du sökte kunde vara S Tången vilket var fel, det finns ett Ö Tången, tänkte nog på S Lindön. Som kompensation har jag kollat i Vissefjärdas hfl efter Peter Magnus Jaensson Båld och hittat att han kom från Fridlefstad 1831 och var född i W Tången (tydligt skrivet). Har inte hittat honom född i Tången, Vissefjärda eller i hfl där efter 1805. Därför misstänker jag att han är född i Blekinge, det gränsar mot Båldön, men i mitt häfte över Byar och hemman i Blekinge kan jag bara finna ett Tången i Mörrum.
Om du inte har hittat det så dog hans första fru Agda Jönsdotter (f 1799 29/9 i Rödeby) 1839 28/4 i Båldön. Peter Magnus gifte om sig 29/10 1839 med Helena Larsdotter f 1811, hon kom från Muggetorp 1839. Peter Magnus dog 1870 18/2 i Båldön.  
Jag har inte kunnat kolla inflyttningen från Fridlefstad eftersom det inte finns någon flyttningsbok i Vissefjärda förrän 1832.
Uppgifter ur hfl A1:4 8/9 s 174, A1:6 5/6 s 210, A1:8 7/8 s 294, A1:10 8/11 s 358, A1:14 5/10 s 131 samt C:3 6/8 s 525.
 
Hälsningar Lilliane.

[Stig Petterson]

Vi har tidigare berört kontakterna mellan Rödeby sn i Blekinge och Vissefjärda på 1600-talet.
Mina äldsta kända anor är bl.a. från Långemåla by, Rödeby. Vid mitt arbete med de tidiga  
kyrkböckerna i Rödeby finner jag följande om min ana, Jon Holmes sonson,
Per Bondesson i Långemåla, begr. 16910607.
Vid sonen Peders dop 16690613 bärs denne till dopet av
Maria, Per Svenssons i Långemåla uti Vissefjärda socken.
Per Bondessons hustru var Inger Jonsdotter, begr 16740405.
Jag vet inget om hennes bakgrund och undrar om hon möjligen kommer från Vissefjärda och
om Maria kanske var hennes syster, gift med Per Svensson på ett Långemåla i Vissefjärda?
 
Nästa dokumenterade förbindelse mellan socknarna är lite senare samma år och jag nämner  
den för den händelse den kan vara intressant för någon Vissefjärda-forskare.
16690926 - 16 p Trin - noteras en vigsel mellan Per Trulsson och Kirsten Svensdotter. Prästen
noterar: Äktenskapet var utlyst för dem i Vissefjärda och vigdes med Sedel var hit ankommen till socknen.
16690822 drabbades Per Trulsson från Långemåla, Rödeby av publ abs för lägersmål.och kanske är
vigseln en följd av detta lägersmål.
Man kan också undra om denna Kirsten Svensdotter är släkt - en syster kanske - med ovannämnda
Marias make Per Svensson?
Med vänliga undringar och hälsningar
Stig

[Ann Ekvall]

Lilliane, du är underbar!
 
Jag visste inte att Peter Båld hade haft en tidigare hustru - hans och Helenas son Andreas for till Gotland och blev min farmors morfar - men nog såg det konstigt ut att de hade två barn födda 1835 och 1837, (Maria och Sven Gustaf) när hon inte flyttade till trakten förrän 1939... Å andra sidan verkar de komma från samma ställe, (enligt A1:10 8/11 s 358) och man vet ju aldrig vad folk kan hitta på...  
 
Jag har inte hunnit längre på den grenen, och har alltså inte hunnit titta så mycket som du, så det var julafton att titta in på sidan igen! Så snart jag får tid, ska jag jaga vidare på Tången-problemet! (Jag håller med dig om att det lika gärna kan stå Tången i ovannämnda källa, som jag tog en kopia på.)
 
 - Skulle det gå att lägga upp detaljerade kartor överst på varje områdesdiskussion, tro? Eller en länk, i alla fall? Jag skulle tro att det skulle underlätta diskussionerna! (Ska gå och slå upp Rödeby!)
 
Tack än en gång, Lilliane!
 
Ann Ekvall

[G. Johansson]

Hej Stig, om du ser efter noga så kommer du troligen att finna att det står Maria, Per Svenssons hustru i Bungemåla (inte Långemåla!) uti Vissefjärda socken. Bungemåla ligger nära gränsen till Torsås och norr om Lindön i Vissefjärda.

[Bertil Martinsson]

Tomas!
 
Mörkamåla ligger i Tvings församling på gränsen mot Vissefjärda. I byn finns inte längre några hus kvar. Jag känner väl till byn eftersom  
min morfars mor kommer från den byn. Byn finns nog inte kvar längre på någon karta, men jag kan vid tillfälle visa var den ligger. Sjön Mörkasjön ligger i min hemby Möllekulla och byarna Långasjö samt Boasjö, samtliga i Tvings församling.

[Tomas Alriksson]

Vem var Lars i Brändemåla omkring 1650?
Av dödboken i Arby socken 1722 framgår att Johan Larsson i Kättilhult dog (71 år gammal), här framgår även att han var född i Brändemåla, Vissefjärda socken.
Johan Larsson gifte sig med änkan Gunnil Persdotter i Kättilhult omkr 1680.
 
Det finns en Ingrid som dör 1699 i Brändemåla, 71 år gammal. Enligt uppgift jag fått från annat håll skulle hon vara gift med Lars Staffansson f. omkr 1640.
Är Lars Staffansson äldre eller har det funnits någon Lars i Brändemåla före Lars Staffansson.

[Göran Johansson]

Lars Staffansson i Brändemåla var far till ett antal, i vissa fall, processvilliga söner. En av dem var Johan Larsson i Kättilhult. De har med andra ord skrivits ganska mycket om dessa syskon i domböckerna. Lars Staffanssons förfäder är däremot, åtminstone för mig, helt okända. Med vänliga hälsningar, Göran

[Tomas Alriksson]

Tack, Göran. Har du uppgifter om fler söner till Lars Staffansson än Johan i Kättilhult, Arby och
Jon i Brändemåla, Vissefjärda.
Jag har fått en uppgift att Lars Staffansson dog 1699. Jag kan inte hitta honom i Vissefjärdas dödbok, framgår det kanske av någon tvist, dvs i domböckerna.
I Arby framgår att Johan tre barn med Gunnil Persdotter i Kättilhult. Om Johan inte hade varit gift tidigare är det:
1. Karin - gift med Per Torsson från Törnemåla, Torsås, senare bonde i Huleqvill, Torsås.
2. Lars - bonde i Kättilhult.
3. Gertrud - gift med Nils Persson i Övraby, Söderåkra socken, bonde där.
 
Hälsn/  Tomas

[Stig Petterson]

Göran!  
Naturligtvis har du rätt, Bungemåla ska det vara. Men jag försäkrar dig, L:et i Longemåla och B:et i Bungemåla är snarlika. Dock borde jag observerat att andra bokstaven är u med krok och inte ett o - men däremot gärna ett å.  
Där ser man vad lokalkännedom betyder.  
Min undran kvarstår doch, nu beträffande Bungemåla. Kommer kanske Per Bondessons hustru Inger Jonsdotter från Bungemåla och med Per Svenssons (hustru) Maria som syster?  
Tack för påpekandet.  
Stig

[Göran Johansson]

Tomas - år 1704 omnämns följande söner till Lars i Brändemåla i domboken för Söder Möre:
 
1. Gumme Larsson, Medlen, Vissefjärda
2. Johan Larsson, Kättilhult, Torsås
3. Jöns Larsson, Bönemåla, Vissefjärda
4. Måns Larsson, Bromboda, Vissefjärda
5. Per Larsson, Risingen, Vissefjärda
6. Joen Larsson, Brändemåla, Vissfjärda
 
Deras styvfar var Nils Månsson i Parismåla som var gift med Lars Staffanssons änka Ingrid Månsdotter. Hon var av samma släkt som länsman Gudmund Johansson i Kryssebo, Algutsboda socken. Lars Staffansson hade tidigare varit gift.
 
I februari 1678 avhandlas vid Södra Möre häradsrätt ett mål vari Lars i Brändemåla beklagar sig över en löjnant Daniel Bonge som var inkvarterad i socknen med sitt rytteri. Denna hade enligt Lars olagligt fängslat och krävt att få (värva) sonen Per Larsson som ännu inte fyllt 16 år. Löjnanten riktade också intresset mot sonen Johan (som senare blev gift i Torsås). Intressant mål som inträffade under det pågående kriget mot Danmark. Rättens uppfattning tycks ha varit att löjtnanten förletts av omilda och avundsmänniskors berättelser om påstått lösdriveri.  
 
Lars i Brändemåla hade troligen också en dotter vid namn Ingeborg som var gift med bonden Per Persson Moe i Baggetånga, Fridlevstad. Med vänliga hälsningar, Göran.

[Tomas Alriksson]

Tack för uppgifterna om Brändemåla, Göran.
Jag tittade på Nils Månsson i Parismåla. Dannemannen Nils Månsson gifte sig 1704 med pigan Ingrid Månsdotter i Brinkabo.
 
Hette båda hustrurna Ingrid Månsdotter eller finns det två Nils Månsson som rör till det.
 
 
Tack, Bertil för kompletterande upplysning om Mörkamåla, Tving - mitt inlägg var komplettering till Görans Johanssons svar den 9 juli.
 
Hälsn/ Tomas

[Göran Johansson]

I Vissejärda kyrkobok finns ett avtal om Brändemåla. Nils Månsson i Parismåla var gift med Lars Staffanssons första hustru Ingrid och skulle inneha gårdsbruket under viss tid. Ett privaträttsligt avtal införd i en kyrkobok är inte så vanligt. Nils Månssons andra hustru var dotter till fjärdingsmannen Måns Jonsson i Brinkabo som i sin tur var son till nämndemannen i lagmansrätten, bonden Jon Gummesson i Kimramåla, Vissefjärda sn. Jon Gummesson var bror till länsmannen Johan Gummesson i Kryssebo. Det var naturligtvis fel av mig att påstå att Ingrid Månsdotter var änke efter Lars i Brändemåla. Jag lyckades blanda ihop de båda Ingrid. Känner du till något mer om dessa personer? Med vänliga hälsningar, Göran.