Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-15

[Are S. Gustavsen]

Etter det jeg forstår [melding fra Jörgen Tollesson og Aschougs leksikon] så ble den norsk middelalderbyen Konghelle flyttet nær Bohus festning ca. 1612 (Kalmarkrigen), og ble dermed gitt navnet Kongelv/Kungälv. Usikker på om det tidligere var bydannelse på samme sted med samme navn.

Søker biografiske opplysninger om følgende personer knyttet til Kungälv:

Kyrkoherde Holger Ovessen Ronning (1600-tallet)

Borgermester Fredrik Christoffersen (tidlig 1600-tall?)

Disse ser ut til å kunne knyttes til presteslektene Tegner og Giedde, slik dette er blitt meg opplyst i en diskusjon under Bro under Bohuslän.

På forhånd takk

[Jonas Nilsson]

Söker information om en Olof Andersson som enligt uppgift varit kantor i Kungälv (sannolikt kring sekelskiftet 16-1700). Enligt samma källa var han far till Hans Olai Boustedt (1717-1795) och Ditlof Olai Boustedt, vilka båda begav sig till Skåne (Hans till Väsby sn och by). Olof lär också ha varit gift med Anna Chatarina, f.1688. Kan någon verifiera dessa uppgifter eller lämna tips vore jag mycket tacksam!

[Bertil Magnusson]

Hej Jonas
 
Det enda tips jag kan ge dig är att det finns en i tiden passande släkt med namnet Boustedt som rör sig i trakter nära Kungälv. Barnen som antar släktnamnet Boustedt är födda i Partille 1752-1767 men sprids senare till olika orter inom regionen, bl a till Lilla Edet.
 
Jag bifogar nedan uppgifter som jag hämtat ur Partille Krönika författad av Erik Bergendahl, utgiven på eget förlag och tryckt 1920 av Oscar Isacsons boktryckeri. Materialet kan även ha kompletterats av mig med uppgifter framtagna i samband med min forskning om partille-släkter. Tyvärr har jag hittills endast matat in uppgifter för de släktmedlemmar som stannade kvar i Partille. Det är en omfattande släktutredningen på 28 sidor som återges i Partille Krönika. Alla Boustedt-flickorna och övriga ättlingars giftemål resulterar i många ingifta släkter; bl a Sten, Kindgren, Hernlund, Bodén, Björkfelt, Wimnell, Wetterling, Lundgren, Molin, Svangren, Slöör, Hedberg och P G Gyllemhammar. Det sist nämnda paret var dock barnlöst.  
 
Med vänlig hälsning/ Bertil Magnusson
 
Stamtavla över släkten Boustedt och dess förgreningar
 
Upprättad på 1890-talet av kyrkoherde Patrik Boustedt
 
Tabell 1
 
Utberg, Anders Bengtsson. Hemmansägare i Partille Mg, Murgesäll. Född 1718 i Håkansg, Partille Mg, Partille (O). Död som änkeman, i flussfeber, 71 år gl 1789-07-15 i Partille Mg, Partille (O).  
Anfader för den Boustedska släkten. Se Stamtavla i Partille Krönika med början på sida 102.  
 
Släkten Boustedts äldste kände stamfader hette Bengt född 1659. Av hans barn är vår Anders Bengtsson som kallade sig Utberg det enda kända. Av hans 7 barn bär sönerna Johannes och Jonas samt döttrarna Anna och Britta först namnet Boustedt, vars uppkomst och härledning ej kunnat utrönas.  
   
Kom i murarlära hos Christoffer Ranke i Göteborg och blev där gesäll. Ärvde faderns gård, Håkansgården, och bodde där.  
 
Beträffande namnet Utberg kallas han detta endast vid äldste sonens födelse enligt FB. Namnet tyder på koppling till Utby, där det oftare förekommer.
(BM: Måste ha varit gift minst 2 ggr. Dödfött barn fött 4 år före giftet med Karin Jonasd.)
 
Gift 1:o  
 
Barn:
Utberg, Dödf barn av okänt kön. Född 1745-03-10. Död 1745-03-10.  
Gift 2:o han dräng, hon från piga från Partille Mg 1749-09-17 i (Håkansg), Partille Mg, Partille (O) med Jonasdotter, Karin.  
Född 1727. Död som hustru, i hetsig feber, 43 år gl 1770-05-22 i Partille Mg, Partille (O). Anmoder för den Boustedtska släkten upptecknad i Partille Krönika.
 
Barn:
Boustedt, Johannes Andersson. Född 1750-07-13 i Partille Mg, Partille (O).  
(Blir faktor vid Lilla Edets sågverk och far till 17 barn enl Tab 2 i PK)
 
Boustedt, Kerstin Andersdotter. Född 1752-01-04 i Partille Mg, Partille (O). Flyttade 1790 till Göteborg (O). Inga mer uppgifter om henne.  
 
Boustedt, Jonas Andersson. Född 1753-09-28 i Partille Mg, Partille (O).  
(Blir Lantbrukare och handlande å Lilla Edet och far till 12 barn)
 
Boustedt, Brita Andersdotter. Född 1755-12-26 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Boustedt, Anna. Född 1758-08-24 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK). Död som änka, i svulst, 59 år gl 1818-09-15 i Partille Mg, Partille (O). Se tabell 2, s .  
 
Boustedt, Bengt Andersson. Född 1761-01-26 i Partille Mg, Partille (O). Död i hosta, 5 år 10 m 22 d gl 1766-12-16 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Boustedt, Elisabet Andersdotter. Född 1767-05-18 i Partille Mg, Partille (O).  
Tabell 2 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
 
Boustedt, Anna. Född 1758-08-24 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK). Död som änka, i svulst, 59 år gl 1818-09-15 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Gift omkring 1789 med
Sten, Karl Magnus. Herr, Sjökapten, Lantbrukare. Född (1756 enl åld.uppg 1754 (PK anger 1754). Död som gifte mannen, i lungsot, 56 år gl 1812-01-04 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Barn:
Sten, Anders Niklas. Född 1790-12-03 i Partille Håkansg, Partille (O). Död i trösken 1 m 13 d gl 1791-01-13 i Partille Håkansg, Partille (O).  
 
Sten, Anders Niklas. Född 1792-11-17 i Partille Håkansg, Partille (O). Död som gifte mannen, i tärande sjukdom, 35 år 8 m gl 1818-06-24 i Partille Håkansg, Partille (O). Se tabell 3, s .  
 
Sten, Emanuel. Född 1795-02-03 i Partille Håkansg, Partille (O). Död i inflammatorisk feber, 38 år 1 m 29 d gl 1833-04-02 i Partille Håkansg, Partille (O). Se tabell 4, s .  
 
Sten, Sara Katarina. Född 1796-11-04 i Partille Håkansg, Partille (O). Se tabell 8, s .  
Tabell 3 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
 
Sten, Anders Niklas. Undantagstorpare. Född 1792-11-17 i Partille Håkansg, Partille (O). Död som gifte mannen, i tärande sjukdom, 35 år 8 m gl 1818-06-24 i Partille Håkansg, Partille (O). Inga barn. Den tärande sjukdomen pga alkoholism.  
 
Gift 1818 med  
Jonasdotter, Annika. Född 1778-01-12 i Råhult, Partille (O). Död 1833 i Partille Håkansg, Partille (O).  
 
 
Tabell 4 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
 
Sten, Emanuel. Hemmansägare på Håkansgården. Född 1795-02-03 i Partille Håkansg, Partille (O). Död i inflammatorisk feber, 38 år 1 m 29 d gl 1833-04-02 i Partille Håkansg, Partille (O).  
 
Gift han hemmansbrukare från Partille Mg, hon piga i Manered 1819-05-31 med Ekström, Johanna. Född 1795 i Floda, Skallsjö (P). Död av vattusot, 68 år gl 1863-08-27 i (Håkansg) Partille Mg, Partille (O).  
 
Barn:
 
Sten, Karl Johan. Född 1819-07-23 i Partille Mg, Partille (O). Död i slag, 1 m 3 d gl 1819-08-17 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Sten, Karl Johan. Född 1820-07-14. Död 1904 i Ugglum Baggeg, Partille (O). Se tabell 5, s .  
 
Sten, Anna Maria. Född 1823-06-06 i Partille Mg, Partille (O). Död i bröstinflammation, 46 år 9 m 22 d gl 1870-03-28 i Utby Sg, L, Partille (O). Se tabell 6, s .  
 
Sten, Johan Fredrik. Född 1825-12-01 i Partille Mg, Partille (O).  
 
Sten, Johanna Kristina. Född 1828-06-15 i Partille Håkansg, Partille (O).  
 
Sten, Ulrika. Född 1831 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK).  
 
Sten, Amalia. Född 1833 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK). Se tabell 7, s .  
Tabell 5 (generation 3)
(Från Tabell 4, s )
 
Sten, Karl Johan. Född 1820-07-14. Död 1904 i Ugglum Baggeg, Partille (O).  
Gift 1852-07-11 i Ugglum Baggeg, Partille (O) med Hansdotter, Elisa Maria. Född 1826-07-24 i Ugglum Baggeg, Partille (O).  
 
 
Tabell 6 (generation 3)
(Från Tabell 4, s )
 
Sten, Anna Maria. Född 1823-06-06 i Partille Mg, Partille (O). Död i bröstinflammation, 46 år 9 m 22 d gl 1870-03-28 i Utby Sg, L, Partille (O).  
 
Gift 1848-06-18 med  
Svensson, Hans. Ägare till 3/28 Mtk skattejord Utby lilla Sörgård. Född 1819-02-10 i Utby Sg, L, Partille (O). Död 1895-12-29 i Utby Sg, L, Partille (O). Övertog Utby Lilla Sörgård.  
 
Barn:
 
Hansdotter, Matilda Josephina. Född 1848-01-10 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade till Göteborg (O).  
 
Hansdotter, Karolina Charlotta. Född 1849-04-13 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade till Göteborg (O).  
 
Hansson, Frits Oskar Severin. Född 1851-03-01 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade till Göteborg (O).  
 
Hansdotter, Eva Sofia. Född 1853-10-16 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade till Göteborg (O).  
 
Hansdotter, Johanna Amalia. Född 1856-05-11 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade till Örgryte, Göteborg (O).  
 
Hansson, Karl Johan. Född 1859-03-14 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade 1886-11-13 till Gamlestaden, Göteborg (O).  
 
Hansdotter, Anna Maria. Född 1861-10-27 i Utby Sg, L, Partille (O). Flyttade 1884-11-24 till Carl Johan, Göteborg (O).  
 
Hansdotter, Hulda Amanda. Född 1864-07-19 i Utby Sg, L, Partille (O).  
 
Hansdotter, Ulrika. Född 1869-09-10 i Utby Sg, L, Partille (O). Död 1875-04-18 i Utby Sg, L, Partille (O).  
 
 
Tabell 7 (generation 3)
(Från Tabell 4, s )
 
Sten, Amalia. Född 1833 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK). Flyttade 1873 från Partille Håkansg, Partille (O) till Kålltorp, Örgryte, Göteborg (O). 7 barn varav de 5 första födda i Ugglum.  
 
Gift 1858 i Partille Håkansg, Partille (O) (PK) med Nilsson, Karl. Hemmansägare av 1/12 mtl. Ugglum Baggegården. Född 1832.  
 
 
Tabell 8 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
Sten, Sara Katarina. Född 1796-11-04 i Partille Håkansg, Partille (O).  
 
Gift 1816-04-08 i Partille Mg, Partille (O) med Lundgren, Jonas Svensson. Hemmansbrukare. Född 1791-12-30 i Utby Vaktmg, Partille (O).  
 
Barn:
 
Lundgren, Sara Katarina. Född 1816-12-21 i Utby Vaktmg, Partille (O).

[Jonas Nilsson]

Toppen Bertil! Det verkar som om det finns en hel del trådar här.. kanske är Bengt bror till Olof? Ska försöka få tag på krönikan.. MVH, Jonas

[Jan Wallander]

1755 blir bröderna Jonas, Carl Gustaf och Thomas Adolf Warlander föräldralösa. Dom bor då i Sthlm Katarina men har inga släktingar kvar i staden utan beger sig mot västsverige, oklart vart. När Thomas Adolf skrivs in i Huitfeldtska Läroverket 5 år senare står det i papperen att han har gått i Kungälvs skola, så det finns en möjlighet att bröderna styrde kosan mot någon i Kungälv.
 
Har någon stött på bröderna Warlander i sin Kungälvs-forskning eller någon annanstans?
 
Kan någon tipsa om hur jag kan söka efter dom i Kungälvs hårt brandskattade arkiv?
 
Tacksam för varje tips.
Mvh
Jan W

[Are S. Gustavsen]

Søker opphavet til Holger Ovessen Ronning, Kyrkoherde i Kungälv. Skal være død 5. desember 1632 i Kungälv (kilde?). I følge min slektning Ulla Jansson skal han være fra Onsala (hvor ligger dette?).

Denne Holger skal ha vært gift med Torborg Helgesdotter (Brun), datter av borgermester i Marstrand 1599-1629, Helge Torgersson og Sissel Clausdotter (datter av Claus Brun til Brunsgård i Vä i Skåne) [Lars-Åke Björkman/Vikarvets årsbok 1998/99].

Når ble Holger kyrkoherde i Kungälv (var han tidligere i Konghelle?) og er Torborg samtidig belagt i kildene?

mvh

Are

[Are S. Gustavsen]

Hei!

Har nå funnet den litterære referansen til noe av det ovenstående. C.W. Skarstedt omtaler Holger Ovesson Ronning på side 300 av sin Göteborgs stifts herdaminne (Ny utgave, 1948), under "Küngälv, Rödbo och Ytterby":

"Holger Ovessen Ronning. Född i Onsala av förmögna föräldrar och besläktad med en skånsk possessionat, Lauritz Galt, vars söner han åtföljde på utrikes resor. Han var slottspräst på Bohus, då han 1609 blev kyrkoherde här. Kontraktsprost 1626. Död 5/12 1632."

Og i det følgende utdypende petit-avsnittet er opplyst: "Att han varit en nitisk förföljare av häxor och annat otyg, tror sig Holmberg veta. -- "Uti det af Danskarna begynta kriget 1611 gingo Svenskarna öfver Götha elf vid Lerje, sköflade Kongelf och lade alla dess hus i aska så väl som den vackra korskyrkan, som blifvit bygd efter den förra kungligen meublerade. Såsom husvill flyttade nu Holger till Tega prestgård. Af ett anseligt arf, som honom tilföll, bidrog han rundeligen til Skolans och Hospitalets upbyggande 1620, förärade dem åtskillige gåfvor samt köpte åtskillige fastigheter." Bland hans många barn märkas: Nils Arctander, kyrkoherde i Morlanda; Inger. gift med kyrkoherde Oluf Erichsson Congelius i Torsby. -- Tryckta skrifter: Ligprediken over Ivar Juel, Köpenhamn 1630, och over Jens Sparre, sammastädes 1632."

Dette var for meg mange interessante opplysninger, men dessverre er fremstilllingen noe kryptisk og uten kildehenvisninger.

Jeg ser samtidig at Onsala er et kirkesogn innenfor Göteborgs stift.

[Are S. Gustavsen]

Hei!

Har nå funnet en referanse til borgermester Fredrik Christoffersson (som jeg etterlyste 29. juni ovenfor).

Tore H Vigerust la i fjor høst ut en tekstfil på nettsidene til Norsk Slektshistorisk Forening, som ga mye informasjon om Konghelle/Kungälv i middelalder og tidlig nytid;

http://www.genealogi.no/

Under katalogen "Kilder og artikler" finner man Vigerusts "Borgere i Konghelle. Et utvalg fra 1484 til 1648."

Her finner man Fredrik Christoffersson nevnt som borgermester ved kongehyllingen 1648. Skal man lete etter en farskandidat i Konghelles bymiljø, selvfølgelig helt hypotetisk; er det fristende å trekke inn den Christoffer Ingemarsson som er nevnt som rådmann ved hyllingen 1591, selv dette er en hendelse nær 60 år forut for at Fredrik er nevnt som borgermester.

Om det er noen som kjenner slektsforholdene til de to nevnte personer? Er det i hele tatt noen som arbeider med dette bymiljøet på 1500- og 1600-tallet?

[Lennart Andersson]

Olof Andersson, kantor i Kungälv
Svar till Jonas Nilsson (4/7 2000)
 
Jonas
 
På Släktdataföreningens hemsida finns inlagt en avskrift av födelseboken för Kungälv 1696-1730 där man bl.a. kan hitta:
 
Döpt 1697-11-02  Cathrina
    1700-01-27  Anders
    1702-01-07  Cathrina
    1703-02-17  Marta    (oäkta, se nedan)
    1704-12-03  Anders
    1708-07-04  Petter
    1710-07-30  Maria
    1713-09-22  Swen
    1715-02-16  Cathrina Dordi
    1717-03-08  Hans
Född 1719-02     Richard
    1720-07-26  Jacob
    1722-06-05  Elizabet
    1726-03-09  Rickard ?
 
Alla med fadern organisten Olof Andersson. Ingen uppgift om moderns namn förutom på Marta (1703) som har anteckningen  
'Moderns nampn Börta Hansis doter aflade barn med sin husbonde.'
 
I avskriften kan du också hitta:
Född 1719-04-09  Carl
    1722-01-21  Johannes
 
båda med fader Lieutnant Drony? Bostedt
 
Hälsningar
 
Lennart

[Eivor Andersson]

Hej Are.
Enligt Carl Tiselius bok om Bohusläns märkliga gods och gårdar - så bodde förre borgmästaren i Marstrand- Fredrik Christophersson , på Gullbringa säteri 1643. Hans efterträdare var Ivar Helgessön, som borgmästare i Marstrand. Han var där mellan 1643 och 1665.  
Där står också att kyrkoherden i Solberga - Rasmus Hanson död 1658, var gift med en Torborg, dotter till Borgmästaren i Marstrand som då hette Thorger Erichsen ( 1623-41) och hon var syster till Claus Thorgiersson Tjuvkil, borgare och Christopher Thorgiersson frälse. Claus var kaplan och bodde på Ryr. Gullbringa ligger i Hålta, nära Kungälv och Marstrand.
Angående släkten Brun - så var Peder Knutsson-Månesköld, som hade Olsnäs och Åkervik på Tjörn 1560,- gift 2:a gången med Birgitta Romellsdotter Brun från Vä i Skåne och hennes föräldrar var Romell Pederson Brun till Brunstorp. En syster till Birgitta var gift med Knut Bildt på Morlanda Orust. De måste vara släkt till din ana. Här är källan Gary Gustafsson, som gjort en utredning om släkten Månesköld.
Hoppas att du kan ha nytta av detta.
Hälsningar Eivor Andersson i Solberga-Kungälvs kommun.

[Jonas Nilsson]

Hej!
 
Till Lennart m.fl. Tack för ditt inlägg. Släkten Boustedt diskuteras sedan en tid i Övriga släkter/Boustedt.  
Se mitt svar där.
 
Med vänliga hälsningar,
Jonas

[Lennart Andersson]

Anders och Nils Hising bodde samtidigt i Kungälv. Enligt Kungälvs födelsebok (avskrift) föddes 1726-12-17 Anna Dordi och 1728-10-30 Anna Dorothe, både med Anders Hising som far.
1728-05-02 föddes Swen med dragon Nils Hising som far. I inget av fallen är modern angiven.
I taxeringslängden för 1715 (Rolf Berlin) är en Anders Hising angiven som arrendator av Björlanda Skomakaregård 1/4 sk hemman. I samma källa hittas en Anders Hising som ägare av ett hus på Marstrand, 10 norra kvarteret.
 
Min undran är om det är någon som vet mer om dessa, deras föräldrar eller eventuella syskon.
Jag är ute efter att hitta eventuell samhörighet med Maja Hising som var gift med kronobefallningsman Anders Almgren i Spekeröd och fick barn (1734)-1746 och som jag inte har mer information om än bara namnet.

[Kerstin Hallgren Peterson]

I Släktdatas avskrift av dödlängden för Marstrand finns en dödnotis för Anders Hising död 1716-11-19. Jag finner inga andra uppgifter kring någon annan Hising i Marstrands-avskrifterna för övrigt.
 
mvh Kerstin HP

[Lennart Andersson]

Dödsnotisen i Marstrand missade jag!
 
Tack för det
 
/Lennart

[Eivor Andersson]

Hej Jonas och Lennart.
Jag har en organist Olof Andersson från Kungälv, vigd i Foss 1703-11-27 med Dorothea Eskilsdotter-
Hans far står som Anders - hennes föräldrar var Eskil Pährsson och Maren Pärsdotter.
Kan det ha funnits 2 med samma namn i Kungälv?
MVH Eivor Andersson

[Lena Thelin]

Hej
 
Har en ana som heter Gustafva Stadenberg född 1802-02-05, enligt hfl i Växjö ska hon vara född i Göteborg. Nu har jag precis fått reda på att hennes pappa ska vara Paul Fredrik Stadenberg och handlande i Kungälv, mamman ska vara Elisabeth Charlotta Gyllensvärd.
Finns det någon som kan kontrollera detta och i så fall kanske ge mig lite mer uppgifter?
mvh
Lena

[Essan Gradhman]

Känner någon till vad som hände med Carl Timoleon HERO och hans syster Zinobea Elvira Victoria HERO efter föräldrarnas död? Han var född 1849 och hon 1851. Nådde någon av dem vuxen ålder?
Fadern Ångbåtskepparen Zackarias HERO dog i 10/2 1858 och hustrun Carolina Gradman den 31/1 samma år.

[Are S. Gustavsen]

Hei!
 
Boris Örnhäll har funnet en avskrift av arveskiftet etter sogneprest Holger Ovesson Ronning datert 17. febraur 1636. Se under Tegneby socken.
 
nvh Are

[Lars-Göran Jansson]

Hej!
Jag söker någon som har mer att berätta om
personerna nedan:  
 
Johan August Kruckenberg född 1813-08-03 i Kungälv. Son till James Kruckenberg född 1792-10-03 i Hamburg och dennes maka Amalia Margareta Von Holten född 1793-02-15 i Kristine församling, Göteborg. Johan August hade bl a en son vid namn Axel Ludwig Kruckenberg född 1872-02-10 i Karlstad. Axel Ludwigs mor hette Stina Maja (Christine Maria) Andersson född 1832-08-16 i Övre Ullerud, Värmland.
 
Axel Ludvig gifter sig 1898-12-03 i Nyeds kyrka med min farfars faster Hilma Maria Jansson född 1866-10-14 i Sundstorp, Nyed, Värmlands län.
 
1899 emigrerar de till New Haven, Connecticut, USA
och får två barn där.
 
Barnen hette Carl Roland och Edna, och var då kusiner till min farfar.
 
Alla spår försvinner i West Haven, Connecticut runt 1947-1948.
 
Är det någon släktforskande Kungälvs-Kruckenbergare som vet om de flyttat vidare i USA??
 
Lars-Göran Jansson
Karlstad

[Agneta Allernäs]

Gunnarsson, Andreas, Borgare f c:a 1765 Kungälv Borgare gift med Katharina f 1772
Vad jag fått fram hade de två barn Gustaf och Brita Stina. Brita Stina dog samma år som sin far omkring 1805 i Kungälv. Känner någon till något om dessa?

[Bo Persson]

I Ruda Hällegård i Mörlunda sn (H) dog 1797 ryttarkorpralen Lorentz Östberg, som enligt husförhörslängden var född 1738 i Kungälv. Kan någon kasta ljus över mannens ursprung?

[Jörgen Tollesson]

Tyvärr dog Kungälvs kyrkoarkiv ungefär samtidigt med korpral Östberg - genom brand 1796.
 
I Kungälvs stadsförsamlings och landsförsamlings (i dag kallad Rödbo socken) gemensamma födelseböcker är det en lucka 1731-1795. Hfl och flyttningslängd finns inte alls från 1700-talet.

[Anne-Lié Glaad]

Hej  
Letar efter mer upplysningar om Petrus Elfström. Enligt uppgifter född i Kungälv, moder Catarina Fagerdal. Petrus kom att bli komminister i Tanum. Men hur var hans liv innan det?
Tack!

[Eivor Canova (Pilady)]

Hej Anne-Lie,
vet inte om du har dessa uppgifterna. Är hämtade från; Göteborgs Nationsmatrikel, Lunds universitet.
Nr. 303,  Peter Elfström, komminister i Tanum.
Död 1732.  Gift med Anna C. Rathe.  Son nr. 696.
 
Nr. 696,  Andreas Petri Elfström, son av nr 303.
Född i Tanum 23-3-1719.  Prästvigd 1743.  Komminister i Tanum 1754.  Död 02-08-1767.  Gift med Johanna Ödman, dotter av nr 310.
 
Något annat har jag inte att förtälja då det inte handlar om mina gubbar och gummor.
Är du intresserad av Johanna Ö. , vad där står så kan jag skriva av det också.
Puuuuh varma hälsningar
Eivor

[Anne-Lié Glaad]

Hej Eivor!
De uppgifter Du skriver om är just det jag har, men mycket tack ändå. Tar gärna uppgifterna om Johanna Ödman också inklusive Dotter av 310. Uppgifterna Son 696 bakom Rathe skulle heller inte sitta ivägen
Tack för hjälpen!!
 
Anne-Lié

[Anne-Lié Glaad]

Ooopps!
Man ska inte svara för sent på nätterna ser jag idag.Son 696 har jag ju fått.
 
Anne-Lié

[Eivor Canova (Pilady)]

Hej Anne-Li?,
ursäkta det sena svaret, men har vait i väg och inhandlat lite nya hönor och en tupp.
Men här kommer vad som står om;
Nr 310
Johan Ödman, son av rådmannen Peter Ödman (död 1692)och Elisabeth Hansdotter Lander ( f. 1660, död 1737); född i Borås 21/10 1682,  stud i Ups. och Rostock,  magister i Lund 1709,  prästvigd samm år,  reg.-pastor i Wismar 1710 - 1719,  kyrkoherde i Tanum 1719,  prost 1735,  död 10/2 1749.
Gift; 1/ med Sofia Agata Burchard
      2/ 1720 med Anna Maria Trogelia (änka efter Nr 354).
Son; Peter (klockare i Tanum) fader till Nr 1290.
Möjligen även farfar till nr. 1140
Svärson;  Nr 696.
Jaha, då blev det ett problem, vem är modern till Johanna och när kan hon tänkas vara född?
Har du Anne-Li? kontrollerat Släktdatas register över Marstrand och Tanum, där finns lite mer att hämta.
Eivor

[Jörgen Tollesson]

Prosten Johan Ödman (eller OEdman, som han skrev själv) har gått till historien som författare till den 1746 utkomna boken Bahus-Läns Beskrifning, eller som den fullständiga titeln lyder:  
 
Corographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning, Så Til thess Natur/ Art och Beskaffenhet Under Fred och Feigd I Gamla urminnes Tider Under Danska Regeringen/ Som til thess nu warande Tilstånd Sedan Thet kom, genom Freds-Fördrag Under Sweriges Crono/ Både Hwad Inbyggarenas Wäsende, Handel ock Näring i alla Stånd widkommer; som ock alla the Märckwärdigheter, man kunnat på alla Orter i hwart Giäl utur dystra Mörckret upleta ock nu i Dagsliuset bringa, efter mångas åstundan
 
Kort som ett walesiskt ortnamn... J

[Erik Johansson]

Hej.
 
 I Kungälv fanns en kakelugnsmakare Andreas Olsson
död 1844-09-16.Vet någon var han eller hans andra
hustru Anna Börjesdotter kom från eller vilka deras föräldrar var.
Hoppas på svar gör Erik Johansson.

[Are S. Gustavsen]

Hei alle Kungälvforskere!

Her følger to enkle bokomtaler av bøker jeg mener kan være viktige for de som driver med slektsforskning og lokalhistorie med fokus på Kungälv på 1600-tallet.

ALF LIDHOLM og KONGELLFFWE BYES BOGH (1981)
Jeg har nå i julen (2002) hatt gleden av å lese meg gjennom nå avdøde Alf Lidholms store to-binds parallell-transkripsjon av "Kongellffwe Bÿes Bogh 1615-1648", som ble utgitt i Göteborg i 1981 av Kulturnämden i Kungälv. Dette er en rådstueprotokoll for Kungälv, og altså en ganske så unik kilde til sider av dagliglivet i byen over en periode på hele 33 år på slutten av norsketiden.

Til sammenligning er rådstueprotokoller kjent for andre norske byer (Kungälv først svensk fra 1658), men ingen så omfattende og fra første del av 1600-tallet. Med unntak av Bergen rådstueprotokoll 1592-1594, som egentlig er en lagtingsprotokoll, er det vel, etter det jeg husker, ingen andre rådstueprokoller bevart for norske byer før etter ca. 1660. I Norden er rådstueprotokoller i hvert fall utgitt for Malmø (1503-1548) 1965, 1549-1559) 1972, Helsingør (1549-1556) 1971, Ribe (1527-1576, 1580-1599) 1974 og nå sist Kristianstad (1616-1637) 1998.

Rådstueprotokollen for Kungälv er etter det jeg kan se Alf Lidholms eneste utgivelse, og bøkene bærer preg av å være amatørarbeider. Dette innebærer at presentasjonsløsningene som er valgt kan virke noe tunge, da de er blitt vanskeligere enn nødvendig. Det vanlige i forbindelse med kildeskrifter, som Lidholms arbeid tilnærmet er, er at man ikke utgir disse som parallelltranskripsjoner. Parallelltraskripsjoner er kun vanlig i forbindelse av opplæring i paleografi, og da benyttet for et utvalg av kortere tekster.

Dermed kunne Lidholm ha endt opp med et verk på ca. 1 000 sider i steden for et på ca. 2000 sider, og samtidig spart seg for mye av det arbeid han opplyser å ha lagt i sin publikasjon, nemlig 4300 timer, hvorav 1800 timer til transkripsjon og renskrivning. Skjønt, de 1350 timer til "Offsettryck" og de 300 timer til "Framställning av reproduktionsmaster" er vel strengt tatt heller ikke timer som Lidholms selv har stått for, så regnstykket til Lidholm fremstår som litt uforståelig. Den sparte tiden kunne han med hell ha benyttet til å utarbeide et navnregister for sin utgivelse. Det er nemlig noe tungt å skumlese seg gjennom 956 sider på jakt etter noen få navn uten et navnregister.

Når dette er sagt, må det fremheves at at Alf Lidholm har utført en enormt arbeid til glede for slektsforskere og andre lokalhistorisk interesserte, som har interesse for Kungälv på 1600-tallet. Jeg har blant annet funnet en rekke referanser til hr. Holger Ovesson og den senere borgemester i Kungälv Fredrik Christoffersson. Dette vil jeg komme tilbake til senere.

BYGDEN KRING ÄLVARNA KUNGÄLV UNDER 1000 ÅR (1959)
Jeg mottok igår dette byhistoriske verk fra et antikvariat i Göteborg, og jeg er fortsatt litt lettere sjokkert over fraværet av personhistorie. Verkets hovedredaktør Bengt G. Söderberg står bak oversiktsdelen (s. 17-88), en krönike 950-1700. Her skal man kanskje ikke forvente å finne noe særlig vekt på personhistorie, men noen fremtredne personer i borgerskapet hadde jeg forventet å finne. Så følger Lars Linges kapittel om "Slottet och Staden Några drag ur Kungälvs historia 1613-1678". Her er savnet av personhistore særlig sterkt. Fant han ingenting om borgerskapet i Båhusläns presumptivt eldste og viktigste by som var verdt å skrive om? Var det ingen i byens som utmerket seg på noen som helst måte på 1600-tallet? Perioden 1700-1959 er så bygget opp som en bokvariant av en filmavis kalt "Bokfilmen 1700-1959" (s. 119-386), før alt avsluttes med en serie større og mindre artikler av alt fra en norsk pensjonert historieprofessor (Halvdan Koht) til lokale gymnaslærere. Dermed har Kungälvs nyere historie også fått et preg av å være fragmentert og ufullstendig. Også denne boken mangler et personreigister, og kanskje viktigere en litteraturliste. Dog finnes på side 113 og 114 tilsammen 124 sluttnoter for underlaget til Söderberg og Linge.

I sum anser jeg begge de to ovennevnte verk som forsøk med en god hensikt, uten at de fullt ut lykkes. Lidholm har villet tilgjengeliggjøre en viktig kilde, men har gjort det hele vanskeligere enn nødvendig. Søderberg & Co. har villet gi en historisk oversikt, men det har blitt for overflatisk og fattig. Kanskje ble det for vanskelig å skrive en byhistorie som har både en norsk del (ca. 1100-1658) og en svensk del (1658-1959)?

Jeg velger å konkludere med at Kungälv trenger å få skrevet sin byhistorie på ny, hvor man sammenligner mer med de norske byhistoriske verk, tar personhistorien på alvor, og oppdaterer med resultatene fra de nyere arkeologiske utgravningene. Før dette kan skje bør blant annet "Kongellffwe Bÿes Bogh 1615-1648" gis ut på ny i redusert omfang og med navn-, steds-, og saksregister, i tillegg til at mye annet kildemateriale for spesielt 1500- og 1600-tallet bør gjennomgås og struktureres.

nvh Are