Äldre inlägg (arkiv) till 2000-juni-12

[Tomas Alriksson]

Hej Christian! Det finns en Ingrid Stina Petersdotter f. 5 apr 1844 i Borrelycke, dotter till bm Peter Andersson Smålänning (båtsmansnamnet senare ändrat till Bergström).
Denna Ingrid Stina flyttar till Lösens socken den 4 nov 1869.
 
Kan det vara denna Ingrid Stina du söker?
 
Hälsn/  Tomas

[Christian Andersson]

Hej Tomas.
 
Födelsedatum stämmer ju bra med hustrun till Sven Magnus Petersson Kanon. Det står enbart Torsås i husförhörlängden men det är ju ditt Torsås som brukar skrivas så  i kyrkoböckerna i de närliggande församlingarna. Jag får följa henne genom Lösens församling för att vara riktigt säker. Återkommer när jag bekräftat detta.
 
Tack för hjälpen.
 
P.S. Var ligger Borrelycke, har inte stött på det tidigare.

[Göran Johansson]

En mangårdsbyggnad från Troxhult har en gång flyttats och finns numera på hembygdsgården i Gullabo. Ett syskonhus finns kvar i Troxhult. Bägge husen stod ursprungligen tätt inpå varandra. Det ena husets gavel vette mot det andras långsida. Husen såg likadana ut och hade uppenbarligen byggts samtidigt.  
 
På min fars föräldragård i Torsjö gamla by i Vissefjärda fanns två hus, sedan länge rivna, som hade nästan exakt samma utseende och placering. Min far trodde sig ha hört att det fanns ett tidigt samband mellan dessa byggnader. Han visste inget om husens ålder men trodde att de byggts under sent 1600-tal eller möjligen i början av 1700-talet.
 
Ett tänkbart samband finns mellan Torsjö och Troxhult vid den aktuella tiden. Vid slutet av 1600-talet bodde i Torsjö en bonde som hette Gumme Persson. Dennes syster var gift med bonden Måns Gummesson i Troxhult.  
 
Finns det någon Torsåskännare som vet mer om de två husen i Troxhult, deras ålder, historia och ägare? Jag vore mycket tacksam för tips eftersom jag mycket gärna skulle vilja datera de två husen i Torsjö. Det vore också spännande att se om det fanns något samband mellan de två byarna.
 
Med vänliga hälsningar,
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Rättelse.
Det skall vara Måns Bondesson i Troxhult och inget annat. Måns Gummesson är fel.

[Tomas Alriksson]

Hej Christina, jag har gått igenom födda på 1740-talet i Söderåkra jag kan inte hitta att någon Anders Persson och Kerstin Månsdotter får något barn i Ryd eller Söderåkra socken över huvud taget. Anders Persson och Kerstin Gummesdotter fick en dotter till Jertrud (?Ingrid) den 17 aug 1749 i Ryd.
Waste Staffansson och Kerstin Andersdotter dotter Gertrud dog den 2 mars 1789 (2 och ett halvt år),
i födelseboken finns inte någon Gertrud - där kallas hon istället Elin f. 3 aug 1786 i Qvilla.
Kirstin Andersdotter var alltså 45 år när hon fick sista barnet. Åldern stämmer bra med åldersuppgifterna i husförhörslängderna från 1772 och 1782.
 
Hälsn/  Tomas

[Tomas Alriksson]

Hej Christian, och Marcus som väntat länge.
 
Christian, Borrelycke ligger i Sloalycke rote söder om Torsås by.
 
Marcus, Maria Svensdotter f. 11 nov 1816 i Simnemåla, dotter till torparen i Simnemåla Sven Nilsson f. 17 mars 1784 i Fenjabo, vigd 17 mars 1816 med Anna Påfvelsson f. 11 sept 1774 i Magdegärde.
 
Sven Nilsson var son till bonden i Fenjabo Nils Andersson f. 10 mars 1748 i Ugglemad, vigd 3 juli 1770 med Kirstin Larsdotter f. 14 jan 1754 i Fenjabo. (Nils andersson gifte sig med sin äldre bror Svens styvdotter).
 
Anna Påfvelsdotter var dotter till bonden Påfvel Nilsson f. 8 sept 1723 i Magdegärde (änkeman) vigd 12 apr 1774 med Ingrid Gummesdotter f. 1 maj 1746 i Binnretorp.
 
Hälsn/  Tomas

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Göran
Mangårdsbyggnaden i Troxhult är min morfars födelsegårdsbyggnad. Mig veterligen har inte den familjen i Troxhult ngn anknytning till Torsjö. Det påstås att byggnaden skulle vara från 1600-talet men det tvivlar jag på. Snarare början av 1800-talet eller senare delen av 1700-talet. Den förste i min släkt som brukade gården var Peter Jonasson f 1775-05-08 i Kindbäcksmåla och gm Stina Svensdotter fr Vissefjärda samt flyttade i samband med giftemål omkring 1800 i Vissefjärda kyrka till Troxhult, sedan har ägarna varit sonen Niklas Petersson f1805 d 1848, Petter Gustaf Niklasson f 1827 (min morfars far) som i sin tur avsålde gården o flyttade till Qvilla. Gården nämns också som nämndemansgården. Jag har ytterligare lite mer fakta, men inte så lättillgängligt. Utseendemässigt byggdes många mangårdsbyggnader på likartat sätt under denna period (1700-tal och fram mot mitten av 1800-talet)
MVH Jan-Christer

[Christina Backman]

Tomas, tack för dina upplysningar. Tyvärr har jag  
inte kvar mkorten för Söderåkra och kan således  
inte dubbelkolla men nog har jag antecknat att  
Anders Persson och Kerstin PERsdotter i Ryd fick  
dottern Ingrid 18 4 1742. Någon Kerstin MÅNSdotter  
har jag inte hittat, bara ANDERSdotter och  
GUMMESdotter. Jag utesluter ingalunda att jag kan  
ha läst fel.
Prästen i Torsås hävdar att Wastes hustru är 40 år  
när hon får Elin år 1786 men det kan vi nog ta med  
en nypa salt.
Hälsningar Christina.   .

[Tomas Alriksson]

Hej igen Christina, jag ger mig, nästan. Anders Perssons hustru uppges heta Kerstn Persdotter när dottern Ingrid fick nöddop, när dopet sedan bekräftades senare samma år uppges däremot modern heta Kirstin Andersdotter. (Ursäkta att jag beskyllde dig för att blanda in en Kirstin Månsdotter också.)
 
Hälsn/  Tomas

[Göran Johansson]

Hej Jan-Christer.
 
Tack för ditt svar. Hustypen ifråga är inte den vanliga parstugan med ett rum på ömse sidor om en dörr mitt på huset. Ingångsdörren var istället placerad på långsidan av huset nära gaveln, mitt i huset en fanns en storstuga och bakom den en framkammare. Huset hade två våningar. Ovanvåningen hade låga fönster och var lägre än bottenvåningen. Hustypen är såvitt jag vet ålderdomlig. Huset var av ryggåstyp. Det som är speciellt var att de två husen låg mycket nära varandra, uppskattningsvis 5 meter eller kanske ännu mindre. De var placerade vinkelrätt mot varandra. Husen i Troxhult lär ha varit placerade på ungefär samma sätt i förhållande till varandra. I Torsjö hade det ena huset ingångsdörren på långsidan och det andra huset hade sin dörr på gaveln mittemot. När båda dörrarna stod öppna så kunde man se från det ena huset rakt in i det andra. Detta sätt att bygga tyder på att ägarna var syskon eller nära släkt med varandra. På samma sätt var det kanske i Troxhult?
 
Vore intressant att följa ägarlängden för tvillinghusen i Troxhult bakåt i tiden fram till åren kring 1700.

[Dennis Karlsson]

Blenda Andersdotter f 1856-04-26 i Torsås Kronoberg flyttade till Klövedal Tjörn 1888 där hon gifte sig.
Vet någon vilket Torsås som hon kom ifrån och vilka hennes föräldrar var.
Tackar på förhand.
Mvh
Dennis

[Christian Andersson]

Hej Tomas.
 
I ditt uförliga svar till Terry Petterson den 15 januari 2000 finns Sigrid Persdotter f. 21 jan 1658 i Hästmahult, Torsås vigd 29 okt 1676 med bonden i Skruvemåla Tygge Sunesson född omkring 1650, föräldrar till bland annat Kirstin och Karin Tyggesdotter. De har också enligt mina noteringar en dotter Elin.
 
Jag har en anteckning om att Sigrid skulle vara dotter till bonden i Hästmahult Per Andersson född omkring 1631 död 1716 i Hästmahult och hans hustru Brita död 1711 i Hästmahult. En bror till Sigrid var bonden i Rörsmåla i Augerum Gumme Persson gift med Elin Tyggesdotter från Skruvemåla.
 
Kan du bekräfta riktigheten i dessa uppgifter? Du har kanske ytterligare information om dessa familjer?
 
Mvh Christian

[Tomas Alriksson]

Hej Christian, i inlägget den 15 jan 2000 skriver jag inte något om att Gudmund Persson skulle varit son till Per Andersson och Brita i Hästmahult. Tyvärr har jag lyckats skapa den oredan i mitt häfte Binnaretorps rote, utgiven 1997.
Gudmund Persson (i förgående inlägg kallad Gumme)var dräng i Hästmahult när han gifte sig med Elin Tyggesdotter i Skruvemåla. Att hon skulle vara gift med sin morbror blir lite väl magstark, även om flera kusingiften finns i området. Samtidigt med Per Andersson och Brita finns en annan brukare i Hästmahult, Per Persson och Anna Larsdotter. Tyvärr jag jag inte lyckats placera Gudmund där han hör hemma.
Sigrid Persdotter är däremot döpt 21 jan 1658 och dotter till Per Andersson.
 
Hälsn/  Tomas

[Christina Backman]

Frågan kvarstår: är det möjligt att allas vår  
Kerstin Andersdotter var piga i Ryd vid  
giftermålet 1766 och alls icke född eller bosatt  
med föräldrarna där? Det verkar som om man var  
rätt rörlig i de här trakterna. Då skulle vi ju  
kunna ge upp försöket att hitta hennes föräldrar.
Hälsningar Christina.

[Christian Andersson]

Hej Tomas.
 
Att ingiften var vanligt framgår ju bl.a. av Terrys antavla. Förutom dessa båda systrar Kirstin och Karin Tyggesdotter har hon ju tre bröder Gudmundsson bland sina anor.
 
Nej, du skrev ingenting om Gudmund Persson skulle vara son till Per Andersson och Brita i Hästmahult i ditt tidigare inlägg. Den uppgiften kommer från en annan duktig släktforskare som räknar in Gumme och Elin bland sina anor. Jag vill inte nämna honom vid namn här och nu, om det skulle visa sig att han har fel. Men det gör kanske saken ännu mera intressant? Jag har skam till sägandes inte läst ditt häfte om Binnartorps rote, eller något annat av dina alster! Att Gummes hustru Elin var syster till Kirstin och Karin får väl anses vara klarlagt? Du har inga födelseuppgifter på Elin?
 
Beträffande bonden Per Persson i Hästmahult har jag noterat att han är född omkring 1655 och död 1731-06-20 i Hästmahult. Vigd med Anna Larsdotter född omkring 1664 och död 1736-04-11 i Hästmahult. De har en dotter Maria Persdotter född 1695-04-25 i Hästmahult, död 1775-03-26 i Granemåla i Augerums socken. Hon vigs 1719-09-27 med Nils Månsson född omkring 1691, död 1767-03-08 i Granemåla.
 
Mvh Christian

[Göran Johansson]

Har i något sammanhang sett att det skulle ha funnits ett gästgiveri i Troxhult. Finns det någon som vet om det stämmer?

[Tomas Alriksson]

Hej Christina, du var mig en dyster en, man ska vara försiktig med att dra förhastade slutsatser, men skulle alla ge upp lika lätt som du skulle nog inte forskningen gå framåt.
Jag har sett många proffs som slingrat in sig i sin forskning och en del vägrar erkänna att de följt fel spår. Jag har som jag skrev till Christian gjort något fel (säkert några) i mina sammanställningar. Beakta då även felskrivningar på årtal, datum sammanblandning av patronymikon och förnamn Olof Sunesson blir Sune Olofsson. Den enda tröst i detta sammanhang är att motsvarande fel förekommer även i orginalhanlingarna som upprättats av präster och skrivare för länge sedan. Slutsats det är viktigt att kontrollera det material man tar del av, mycket är skönhetsfel förväxlat datum eller årtal, men ett är ett utmärkt material om man inser att ingen är ofelbar. Slutfrågan är ju också om det alltid var rätt far, även om det står så i födelseboken.
Kirstin Andersdotter och Waste Staffansson fick åtminstone sex barn. Måns f. 13 apr 1767, fadder pigan Maria (Maja) Andersdotter i Ryd (Kirstin A:s yngre halvsyster), Måns f. 18 maj 1774, faddrar Per (Larsson) ska vara Svensson i Komstorp (vigd 14 nov 1773 med Kirstin A:s halvsyster Maria) och Jonas Andersson i Ryd.
När Per Svensson och Maria Andersdotters 2:a dotter döptes (Gertrud f. 3 jan 1776 i Komstorp) var Kirstin Andersdotter i Qvilla fadder. Vill du bli mer övertygad får du kontrollera de faddrarna till de andra troliga halsyskonbarnen.
 
Hälsn /Tomas

[Tomas Alriksson]

Hej Christian! Elin Tyggesdotter döptes 1 mars 1685, födelseort Skruvemåla. Tygge Sunesson barn:
Anna (döpt 6 okt 1678, f. i Löfsmåla, begravd 22 dec 1678. döttrarna Karin, gift med Per Staphansson och Kirstin gift med Bonde Olofsson saknas i födelseboken. Efter Elin finns Sune 31 maj 1687, begr 31 juli 1687, Sissela (1688), begravd 24 jan 1697 (8 år), barn (utan namn i födelseboken) 1 febr 1691, ett barn begravt 16 febr 1696, Sune 8 mars 1696.
Sigrid Persdotter dog, men uppgift saknas i dödboken, änkemannen Tygge Sunesson gifte om sig 23 maj 1700 med änkan Elin Andersdotter från Kroksmåla.
 
Hälsn/  Tomas

[Christian Andersson]

Hej Tomas.
 
Tack för uppgifterna.  
 
Om jag har tolkat dig rätt så är Elin och de efterföljande syskonen födda i Skruvemåla. Och datumangivelserna står för dopdatum?
 
Lövsmåla var ett ännu ett nytt namn på Torsåskartan för min del. Vet du om det finns någon bra förteckning över byarna i Torsås och Gullabo socknar? Jag förmodar att en del byar dessutom har bytt namn genom tiderna även på den sidan gränsen.  
 
Jag skall konfrontera min uppgiftslämnare med dessa nya uppgifter och se om vi kan komma fram till någon bra lösning på problemet Gumme. För jag håller med dig. Det gick väl inte an att gifta sig precis hur som helst, inte ens i Torsås på den tiden det begav sig.
 
Mvh Christian

[Tomas Alriksson]

Gästgiverier och bynamn. Hej Göran och Christian.
Jag försökt titta på gästgiveriet i Torsås men hittar väldigt lite uppgifter. Bonden i Torsås by nr 6 kallas inte gästgivare förrän omkr 1790. Kanske har det inte funnits gästgiveri här tidigare, det har kanske bara varit skjutshåll.
1844 dog en gästgivare i Binnaretorp, dvs då hade skjutshållet där växt vidare till gästgiveri, även efterföljande svärson kallas gästgivare i något sammanhang. Troxhult verkar också varit skjutshåll, under någon kort period kan det då också betraktats som gästgiveri. I boken Mandelgren i Småland finns en karta med huvudsakligen orter med gästgiverier omnämnda men där nämns också både Binnaretorp och Troxhult. Tyvärr finns det inga anteckningar i boken avseende dessa orter.
 
Så till Lövsmåla. Löfsmåla ägor skattelades den 8 mars 1625 enligt jordeboken. Gården är vad jag förstår en tidig avstyckning från Skruvemåla (jag har för mig att jag har sett beteckningen L Skruvemåla, men hittar inte belägg för den uppgiften. Hittar ni någon uppgift avseende Gumme (Gudmund) Persson i Rörsmåla är jag naturligtvis intresserad. Elin Tyggesdotter och Gudmund Persdotter fick två barn medan de bodde kvar i Skruvemåla, ett barn dog 1708 (finns inte med i födelseboken), en son Sven f. 5 sept 1709 i Skruvemåla. Faddrar Bonde i Skruvemåla (gift med
Elins syster Karin) och Per Staphanssons hu Kirstin (Elins syster), vid denna tiden finns det bara två faddrar till barnen i Torsås.
Nästa barn Sigrid f. 22 juni 1712 i Rörsmåla, Augerums socken (uppkallad efter Elins avlidna mor).
 
Hälsn/ Tomas

[Tomas Alriksson]

Hej Christina, hoppas du inte tog illa vid dig av mitt svar, det var inte meningen. Ibland blir man osäker, men jag känner mig väldigt säker på att den Kerstin Andersdotter är identisk med den som föddes i Utterbo, Halltorp.
 
Passar på att lägga tre efterlysningar man vet ju aldrig om någon har hittat uppgifter som jag missat.
- Ingrid Johansdotter f. (1719-1720), död 1754 i Gullaboås, Torsås, gift omkr 1746 med Ölfving Andersson från Gullaboås. Tre döttrar föds i Gullaboås. Ingrid 1747, faddrar stud Gerhard Böckert, Anders Persson i Gullaboås och Sten Olofsson ib. Mad Beata Starbeck, jfru Anna Böckert, jfr Helena Böckert och pig Maria Andersdotter i Gullaboås. De båda andra döttrarna Maya och Marya (näst intill lika svavning i födelseboken), båda kallas Maria när de blir vuxna. I Torsås är det bara nära släktingar som är faddrar så långt detta är möjligt. Prästbarnen Böckert från grannsocknen Söderåkra är i övrigt inte faddrar åt några bondebarn i Torsås. För närvarande försöker jag hitta uppgift om Ingrid Johansdotter möjligen kan ha varit dotter till serganten Johan Rosendahl och Margareta Swebilia (1725 var de bostatta på Övraby nr 3, Söderåkra socken). Den 3:e adv 1727 dog Margareta Svebilia, 43 år gammal, är det någon som känner till några barn från denna familj, och vart de i så fall tog vägen. (Ingrid Johansdotter skulle ju annars kunna vara föräldralös båtsmansdotter, men uppgift saknas dessutom i vigselböckerna i församlingarna runt Torsås. (I mitt häfte Skörebo rote har jag utelämnat dessa spekulationer.)
 
Carin Persdotter f. (1728), död 1760 i Björsebo (32 år). Vigd 25 okt 1752 med Sven Persson från Davidsmåla (hans härstamning där är klar), men Carin kom från Björsebo redan vid vigseln. I husförhörslängden finns också en Ingiär som förmodligen är mor till Carin. 1764 dog änkan Ingiär i Björsebo (är detta Ingiär Svensdotter f. 10 apr 1687 i Björsebo, vigd 29 dec 1709 med Per Olofsson i Kroksmåla, en dotter Inger f. 1715 i Kroksmåla, sedan är familjen spårlöst borta. En möjlighet är att Per Olofsson varit timmerman i Karlskrona, men det borde finnas någon handling som upprättats när de senare övertar del av Ingiers föräldragård i Björsebo i så fall.
 
Maria Persdotter f. (1720), gift med Jon Nilsson i Torsås by nr 5. Det finns två vigslar men jag kan bara hitta ett par den 9 maj 1742 vigdes Jon Nilsson i Torsås by med Maria Persdotter ib, den 4 juli 1742 vigdes Jon Nilsson i Torsås by med Maria Persdotter i Stenbäck, kan det första vara lysning(?). Jon Nilsson hade en styvfar Abraham Persson från Stenbäck, det var vanligt i Torsås att styvföräldrar lät sina släktingar gifta in sig i den släkt de blivit ingifta i. Abraham Persson hade gott om yngre halvsyskon, tyvärr får samtliga få barn så faddrarna ger inte den hjälp man annars får för att utreda släktförhållandena. I mitt senaste häfte Stenbäcks rote har jag redovisat Maria som dotter till Per Persson i S Stenbäck, men valt att sätta ett frågetecken i marginalen.
 
Hälsn/  Tomas

[Christian Andersson]

Hej Dennis.
 
Din förfrågan drunknade i alla andra inlägg på den här sidan. Här avhandlar vi frågor som rör det Torsås som ligger i södra Kalmar län. Östra och Västra Torsås ligger i Kronobergs län och det är under någon av dessa rubriker din fråga rätteligen hör hemma.
 
Mvh Christian

[Dennis Karlsson]

Christian  
Tack för upplysningen.
 
Mvh
Dennis

[Christina Backman]

Tomas! Denna fråga är av principiellt intresse.  
Jag tror att du har rätt därför att jag vet att du  
har stor erfarenhet av Torsås och  
angränsande socknar. Själv  har jag bara  
kunnat låna några av microkorten för en  
socken i taget och har alltså inte på känn hur  
prästerna fungerade i denna landsända eller  
vad som var brukligt. När Gertrud är Elin och  
Persdotter är Andersdotter och Larsson är  
Svensson och 40-åringar är 45-åringar må det  
vara förlåtet om novisen är skeptisk mot vad  
prästen skriver. Därför är det också mycket  
värdefullt för forskaren som kommer till en ny  
socken att få konsultera en, som liksom du, är  
på mammas gata.
Hälsningar Christina.   .

[Tomas Alriksson]

Hej Chrstina! Inom bondebefolkningen här vid den gamla riksgränsen hade släktskapet stor betydelse, man släppte inte in någon utomstående utan vidare (inte ens som fadder till barnen).  
Äktenskap mellan sysslingar (kusiners barn) är väldigt vanligt, en änkeman som gifter sig med sin kusins barn är också ganska vanligt (kanske hade hon varit piga på gården sedan han blev änkeman). Men det ät heller inte ovanligt att bondmoran (48 år) som blev änka gifte om sig med t.ex mannens sykonbarn eller kusin (28).
 
Det finns viss rörlighet, den var större i kustlandskapet Söderåkra. Men följer man upp faddrarna kan man nog fastställa att uppemot 80 procent är nära släkt, övriga 20 procent är grannar. Hedersfaddrar är ovanligt, men när prästbarn döpts ställer församlingen upp med faddrar även om där också finns faddrar från angränsande socknars prästfamiljer.
 
Visst skulle Kirstin Andersdotter kunna haft faddrar åt sina barn från Ryd om hon tjänat piga där och inte haft andra närboende släktingar. Men när hon är fadder åt Rydsyskonens barn kan man nog utesluta den teorin. Hon är med väldigt stor säkerhet havsyster till de övriga (gemensam mor).
Jag tittade i bouppteckningsregistret där finns inte någon Kerstin Gummesdotter, Anders Persson i Ryd dog den 12 mars 1810, bouppteckning 1810  
S Möre F 335, troligen finns där inte några uppgifter om styvdottern men man vet ju inte förrän man kontrollerat. Papperskopia kan beställas (dvs köpas) från SVAR, när man har uppgifterna ovan.
 
Hälsn/  Tomas

[Christina Backman]

Värdefull information, Tomas, som visar hur  
viktigt det är att känna till de lokala  
traditionerna. Så då är inte Kerstin Andersdotter  
föräldralös längre. Varmt tack för det.
Hälsningar Christina.

[Christian Andersson]

Hej Tomas.
 
I ditt svar angående Eyvind Johnsons anor skriver du så här:  
Bonden Bonde Persson var född i Hallagärde (omkr 1644), gift med Brita Persdotter i Torhult (hon kan ha varit änka där). 1677-78 flyttade familjen från Torhult, Torsås till Öjebomåla, Torsås. Barn:  
- Per f. (1672) i Torhult, vigd 6 okt 1701 med Botil Gudmundsdotter från Petamåla, bonde i Öjebomåla.  
- Lars f (döpt) 7 febr 1675 i Torhult, se ovan.  
- Karin f (döpt) 30 juni 1678 i Stensmåla (=Öjebomåla, båda namnen används omväxlande på byn), vigd 7 juli 1707 med bm Gunnar Svensson Stare, änka och omgift 1712 med änkemannen Nils Svensson i Ledja, Rödeby.  
Hustrun Brita Persdotter i Öjebomåla begravdes den 8 sept 1689. Bonde Persson dog 1716 i Öjebomåla.  
 
Är det möjligen så att änkemannen Nils Svensson i Ledja, Rödeby är identisk med Nils Svensson f. 1674, son till Sven Pehrsson och Botill Olufsdotter. Nils Svensson gift 1706 med Ingrid Larsdotter. Nils var gift fyra gånger. Upptagen som gårdman i Ledja [Från stenyxa till motorsåg - en bok om Ledja sid. 026].  
 
Mvh Christian

[Tomas Alriksson]

Hej Christian! Ja Karin Bondesdotter gifte sig med änkemannen Nils Svensson i Ledja, vad jag kommit fram till måste det vara samma Nils Svensson som redovisas i Från stenyxa till motorsåg - en bok om Ledja. Jag har inte gjort tillräcklig forskning i Rödeby för att vara 100 % säker att det inte finns två Nils Svensson i Ledja.
 
Hälsn/ Tomas

[Christian Andersson]

Tack Tomas.
 
Det var väl ungefär det jag ville höra. 100% säker är det svårt att vara för det mesta.
 
Mvh Christian

[Marcus Helgesson]

Hej!
Jag skulle vilja ha hjälp med anor till  
Anders Andersson Målgren (båtsmansnamn?)
f. ca 1817 Torsås.
död 1885-02-28 Vissefjärda (Småland)
 
Det skulle också vara kul om nån visste lite mer om namnet Målgren,  
det låter skoj.
 
M.V.H. Marcus