Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2009

[Hans Egeskog]

Hej Peter,
 
Jag har inte funnit någon Ingolf bland Ingolf Jonssons barnbarn, eller senare efterkommande. Men det betyder ju inte att det inte fanns någon, eftersom jag inte lyckats följa dem alla.
 
Beträffande ev. släktskap mellan Sven Sevedsson och Gunilla Sevedsdotter har jag inte funnit några sådana bevis än så länge. Och det är inte säkert att de var syskon eftersom det finns även andra familjer i Säby där namnet dyker upp. Fast de kan ju alla vara besläktade just med tanke på namnskicket.
 
Spörsmålet om Tranås kvarn och att den skulle kallats för Sevedstorps kvarn kan jag inte besvara. Jag visste inte om att kvarnen kallats så, och den enda Seved med anknytning till Tranåskvarn jag har funnit är Ingolf Jonssons son Seved. Men han dog ju 1707 i Källås och kan väl inte komma i fråga här.
 
Mvh/

[Mats Lindeskog]

Hej,
jag såg tidigare diskussioner om Carl Persson i Kuren. Har någon hittat något om sonen Jonas, född 1765, vidare öden ?
Han skulle möjligen kunna vara min ana Jonas Rund, som ska ha fötts i Säby 1765. Hans äldste son hette Carl, så det hade ju passat bra. Jag har inte hittat Jonas i husförhörslängden i Säby. Han dog kanske som barn, men jag har inte hittat honom i dödslängden.
 
Mvh,
Mats

[Hans Egeskog]

Hej Mats,
 
Jag har inte heller sett till Jonas Karlsson vare sig i hfl i Säby, eller i dödboken. Han borde funnits med eftersom den övriga familjen nämns i AI:2 på flera ställen.
 
Var någonstans var Jonas Rund soldat? Går det möjligen att följa honom bakåt från soldatanställningen och hitta honom den vägen?
 
Mvh/

[Mats Lindeskog]

Hej Hans,
 
tack för svaret. Jonas Rund var soldat i Rök från 1792 och flyttade senare till Herrestad 1800. Enligt husförhörslängden kom han till Runnestad i Rök från Trehörna 1792, samma år som han gifte sig. Jag har gått igenom husförhörslängder både i Trehörna och Säby utan att hitta någon kandidat som jag känner mig säker på. Det finns många Jonas i Säby och man kan knappast lita på årtalet (som är utan datum).
Mvh,
Mats

[Olle Elm]

Hans E. och andra Säbyforskare,
Under Linderås har Johan Hultgren ställt en del frågor ang soldaten Johan Hult - Hultgrenssläktens anfader - i Äpplahults södergård, Adelövs sn. Denne anges i hfl född 1762 i Linderås socken, men har ej ännu kunnat identifieras. I samband med utredandet av dopvittnen har följande personer blivit aktuella:
Soldaten Jakob Quarn för Kvarnarp (f i Lommaryd) och hans trol hustru Marta Larsdotter i Qwarnbärshem(?) i Linderås sn. Likaså en pig Katarina Larsdotter i Finn[a]näs, i Linderås sn.
I Linderås AI:1a, sid 257, anges Jakob Quarns hustru Marta Larsdotter änka, och född 1756 i Säby. Vid vigsel i Linderås sn 1777 23/5 och anges han Soldat Jakob Qvarn och hon Märta Lisa Larsdotter i Finnanäs. (Linderås C:3 sid 206) Möjligen är Lisa tillagt av annan hand.
 
Är Marta/Märta (Lisa) Larsdotter född 1756 i Säby känd? Hade hon en syster Katarina?
Vänligen,
Olle
 
(Meddelandet ändrat av smol den 24 maj, 2008)

[Lennart Sandgren]

Hej Olle!
Det är troligt att Märta har anknytning till Vätinge. Enligt soldatinventering i Linderås socken har Kurt Steinrud gjort en anteckning i efterhand: Änkan Märta f 1756 i Säby finns som inhyses i Vätinge från hfl 1789-98, död 1818-02-06 i Säby,har fattigdel vistas än här än där (se hfl Säby 1816-20 sid 94).
Det finns också en Katarina Larsdotter född i Vätinge 1759-03-30, dotter till Lars (Persson) och Ingrid (Jonsdotter). En syster?
Kanske det finns något här att forstätta med.
Hälsningar
Lennart

[Olle Elm]

Hjärtligt tack Lennart för dessa uppgifter! Som Du nu också kan se under Linderås, finns Dina ytterligare kompletteringar där.
Känner Hans E. till familjen och om det kan finnas någon koppling till soldaten Johan Hult i Linderås - enl ovan?
Vänligen,
Olle

[Hans Egeskog]

Hej Victoria
 
Som komplettering av Olle Elms uppgifter kan jag bidra med lite om Frans Josef Anderssons bakgrund.  
 
Han föddes som sagt den 19 mars 1854. Platsen var Jonstorp på Restads ägor, Säby. Föräldrarnas namn var torparen Anders Andersson o.h.h. Eva Maja Jakobsdotter, 38 år, enligt födelseboken. De gifte sig den 5 maj 1840 i Säby (vigselboken). Eftersom jag har forskat en del i Säby kan jag komplettera med ytterligare någon generation (se nedan). Fler uppgifter finns. Sammanställningen är gjord i form av en enkel antavla, med Frans Josef som proband. Samtliga uppgifter är hämtade ur Säbys kyrkböcker, men du bör naturligtvis kontrollera dem själv också.
 
Mvh/
 
Proband
1 Frans Josef Andersson, f 19/3 1854 i Jonstorp, Restad, Säby. Gift i Linderås med Augusta Sandberg f 27/1 1854 i Sjöarps södergård, Linderås.
 
Generation I
2 Anders Erik Andersson, f 31/5 1808 i Sockarp, Restad, Säby, tvilling. Gift 5/5 1840 i Säby med
3 Eva Maja Jakobsdotter, f 27/11 1816 i Nyamålen, Säby.
 
Generation II
4 Anders Larsson i Restad, (ev f 21/2 1768 i Ebbarp, Säby), död 12/1 1847 i Fällan u Restad. Gift 1/1 1797 med
5 Stina Persdotter, f 6/3 1771 i Fräkstorp, Restad, Säby, död 4/1 1847 i Fällan u Restad.
 
6 Jakob Henriksson, f 24/5 1787 i Krokstorp, Säby.
Gift 26/5 1812 i Säby med
7 Eva Salomonsdotter, f 29/6 1783 i Hallingstorp, Säby.

[Hans Egeskog]

Oops
 
Glömde skriva att svaret ovan gäller en fråga ställd under Linderås-diskussionen av Victoria Thun Persson

[Victoria Thun Persson]

Tack så mycket Hans.
Det här var intressant, snällt av dig att ta reda på så mycket.
Ska kolla själv i kyrkoböckerna ochså.
Vänlig hälsning Victoria

[Stefan Åhman]

Hej
 
Har någon uppgifter ang komministern i Säby, Johan Fredric Gylling? Har hittat ett par barn födda i Säby på 1760-talet, och hoppas - måhända förgäves - att ev kunna knyta ihop honom med en kryddkramhandlare i Stockholm, Carl Fredrik Gylling (död i Klara 1837-10-18).
 
Upplysningar ang magister Gylling och hans familj emottages tacksamt.
 
Stefan

[Olle Elm]

I Odén, Östgötars minne, sid 14 finns en Johan Gylling, född i Hov 1724 9/1, fadern Nils, inspektor. Prv 52; fil doktor i Grefswald 56. Komminister i Säby 62. D. 1788 26/1. Ostadig i lefvernet. Blev avsatt 1779, men återfick sedermera tjänsten; suspenderad för ämbetsfel på ett års tid 1787. (därefter står H, vad det nu kan betyda.)
Vänligen,
Olle Elm

[Bo Persson]

Att kryddkrämaren Carl Fredrik Gylling i Stockholm är son till Johan Fredrik Gylling framgår av bouppteckningen efter dennes änka, Anna Elisabet Lindgren, som avled i Norrköping, S:t Olai fs, 1807 19/3 (Norrköpings rådhusrätt, bou 1807 27/4).
 
Uppgifterna i Odén finns på s. 209 (14 är arknumret) och Johan Gylling har matrikelnummer 2725. H betyder att uppgifterna är hämtade ur Håhls herdaminne (se förkortningslistan på s. 721).

[Stefan Åhman]

De lärde herrar Elm och Persson tackas hjärtinnerligen för upplysningarna.  
 
Apropops anmärkningen att komminister Gylling varit ostadig i lefvernet, så framskymtar detta vid en biskopsvisitaion 1768 som jag räkade snubbla på i mitt letande ( GID 251.36.3100 ).  Herr Majoren och Riddaren Witting swarade at församlingen länge önskat, det han måtte avskudda sig de swåra beskyllningar, för hvilka han blifwit anklagad och lagförd utan att saken ännu wid domstolen kommit til slut.  
 
Magister Gylling försvarar sig och säger sig tvenne gånger varit vid tinget och velat visa sin oskuld, men att hans Contrapart LandsFiskalen avgått med döden och saken därför uppskjutits. Icke desto mindre får sig Gylling en ordentlig uppsträckning av biskopen.
 
Vid letandet efter komministern, så räkade jag f ö även på en bekant i mitt släktträd, CronoLänsmannen Anders Åhman, som med Capitaine Gyllenhammar anklagas för sin olyckliga och oordentliga äktenskapshandel. Om jag nu läst rätt ( GID 251.36.2400 )så ger formuleringen verkligen upphov till ytterligare frågor ... fast språkbruket var kanske ett annat vid denna tid.

[Victoria Thun Persson]

Till Hans Egeskog.
 
17 juni 2008  14:28
 
Hej Hans , du bidrog med uppgifter om Frans Josef Anderssons bakgrund.
(mycket intressant, har kollat kyrkoböcker och så)
 
Du skrev att fler uppgifter finns, utöver det du skrev om jag förstod rätt.
 
Är nyfiken på vad du har mer för information.
 
Med vänlig hälsning Victoria...

[Hans Egeskog]

Ytterligare någon generation, kanske? Men jag ville ge dig chansen att kolla själv för att hitta vidare. )
 
Som tidigare är uppgifterna hämtade ur kyrkböckerna där inget annat anges. Och alla nämnda platser ligger i Säby där inget annat anges.
 
Generation 3
10 Per Månsson i Traneryd, f 1721 i Asby sn (hfl), död 23/2 1801 i Fräkstorp, Restad.
Gift 7/5 1750 i Säby med
11 Elisabet Persdotter, f 19/1 1731 i Åsvallehult.
 
12 Henrik Håkansson, f 9/8 1758 i Tostås, död 28/12 1840 i Varvestorp, hemmansbrukare i Krokstorp
gift 13/6 1786 i Säby med
13 Katarina Månsdotter i Hultarp, f 1/11 1761 i Sibbarp, död 8/1 1841 i Varvestorp
 
14 Salomon Andersson, f 4/9 1737 i Norra Sundhult, Frinnaryd, död 22/4 1806 i Hallingstorp. Bonde i Hallingstorp.
Gift 1o 13/10 1765 i Säby med Margareta Persdotter, f 8/3 1744 i Hallingstorp ng, död där 20/8 1772
Gift 2o med
15 Sara Larsdotter, f 1750 i Vivastås, Frinnaryd, död 10/6 1823 i Hallingstorp.
 
Generation 4
22 Per Jönsson i Åsvallehult, f 20/9 1701 i Ulvsbo, död 26/2 1780 i Fräkstorp, Restad.
Gift 18/5 1730 i Säby med
23 Karin Johansdotter, f 1708 dp 19/4 i Glostorp, död 18/5 1771 i Vinterstorp.
 
24 Håkan Larsson, f 3/3 1728 i Tostås, död där 12/1 1806. Bonde i Tostås.
Gift 3/6 1754 med
25 Ingeborg Henriksdotter i Dumstorp, f 3/10 1733 i Säby ng, död 27/4 1811 i Tostås.
 
26 Måns Erlandsson på Restad, f 171(2), död 23/8 1774 i Kvalarp. Brukare i Sibbarp.
Gift 1o 29/9 1741 med Kerstin Andersdotter, f 2/4 1716 i Kopparp, död 1756 bg 25/7 i Sibbarp [död 20/7 enl bou 26/7 1756].
Gift 2o 7/11 1758 i Frinnaryd med
27 Katarina Jonsdotter, änka i Östenstorp, f i Frinnaryd.
 
Mvh/

[Victoria Thun Persson]

Hej Hans
 
Tack så jättemycket.
 
Jag letade så mycket jag kunde i böckerna. Men det är svårt tycker jag.
 
Vad finns det mer för ställen utöver genline man kan söka i
 
för att hitta t.ex husförhör så långt bakåt som möjligt?
 
Tack igen... Victoria

[Hans Egeskog]

Hej Victoria,
 
Det finns sällan några genvägar då man forskar så långt tillbaka i tiden som i mitten av 1700-talet. Det är idogt pusslande som gäller. Husförhörslängder började ju inte föras allmänt förrän i slutet av 1700-talet. Och alla tidiga längder finns inte bevarade av olika skäl. Därför är till exempel Säby socken ett undantag, eftersom kyrkbokföringen sträcker sig ända från 1633 till dags dato med några luckor. Tillsammans med materialet från kyrkböckerna finns till exempel skattelängder av olika slag, bouppteckningar, charta sigillata-längder (det var skatt på vigslar förr!) och inte minst domböcker att hämta uppgifter ur. Det är bara att börja pussla )
 
Mvh/

[Rigmor Andersson]

Hej!
Jag söker föräldrar till Anders Larsson född 1716-01-10 i Säby.
Mvh Rigmor

[Hans Egeskog]

Hej Rigmor,
 
Lars Jonsson och Ragnhild Andersdotter hette Anders Larssons föräldrar. De gifte sig den 28/12 1710 i Linderås (vb). Hustrun kom då från Vippersjö.
De bodde först i Romanäs och Tranåskvarn i Säby, men flyttade senast 1716 (mtl) till Tostås där de troligen bodde resten av livet. Anledningen till min osäkerhet är att när Ragnhild dör 1744 bg 25/11 (db) framgår det inte var hon bodde. Mellan 1718 och 1728 föddes dock flera av deras barn i Tostås, och Lars Jonsson dog där 1753 bg 21/10 (db).
 
Jag har inte lyckats säkerställa var och när makarna föddes, men åldersuppgifter från respektive dödnotis ger vid handen att Lars föddes 168(5) och Ragnhild 168(6).
 
Sonen Anders hade sju syskon varav tre dog unga och fyra gifte sig och fick egna familjer.
 
Mvh/

[Rigmor Andersson]

Hej Hans!
Ett Jätte Stort tack nu kan jag komma vidare.
Mvh Rigmor

[Peter Nilsson]

Hej Hans och Rigmor!
apropå Lars Jonsson och Ragnhild Andersdotter ovan:  
1. vet man varför de hamnar på Tostås? Är det genom arv? Vad jag förstår blir en annan av sönerna, Håkan f 1728-03-03 där, gift med en Ingeborg Hindricsdotter vars farfar Håkan Larsson var född 1670 i Tostås. Finns det något släktsamband mellan Ragnhild Andersdotter och denne äldre Håkan Larsson eller dennes far eller farfar som också har anknytning till Tostås.
2. Går brukandet/ägandet(?) av Tostås vidare genom något av Lars Jonssons och Ragnhilds Andersdotter barn?  
 
Hälsningar
Peter Nilsson, Årsta

[Rigmor Andersson]

Hej Peter!
Det har jag ingen aning om.
Mvh Rigmor

[Hans Egeskog]

Hej Peter och Rigmor.
 
Jag har ingen kunskap om varför Lars och Ragnhild hamnade i Tostås. Kanske kan man bli mer säker på den saken genom att säkert identifiera Ragnhilds föräldrar.
Lars Jonssons tror jag mig känna till, men jag är inte 100-procentigt säker så därför lämnade jag dem ute i går. (mer om det längre ner).
 
Tiden efter pesten 1710/11 var ju oerhört turbulent och det kan tänkas att Lars och Ragnhild helt enkelt köpte ett övergivet gårdsbruk i Tostås. Så vitt jag funnit bodde åtminstone fyra av barnen i vuxen ålder i Tostås: utöver Håkan som ju definitivt gifte in sig i ägarsläkten, även Anders (innan han flyttade till Torpa och Asby), Anna och Kerstin. Men huruvida Anna (gift med sockenskräddaren Nils Månsson) eller Kerstin (gift med Måns Månsson från Slättås) verkligen ägde eller bara brukade jord i Tostås har jag inte klart för mig.
 
Lars Jonsson var sannolikt son till företrädaren i Romanäs, Jon Persson och dennes hustru Ingeborg Jonsdotter. Detta par levde dock inte särskilt länge i Romanäs, kom troligen dit efter 1708. Jon Persson dog där 1713 och änkan Ingeborg nämns där sista gången jag sett i mantalslängden 1716.
 
De hade åtminstone tre barn, Lars, Nils och Maria. Ingen av dem var så vitt jag kunnat finna födda i Säby. Måhända ger domboken 1712 och höstetinget några svar om deras ursprung:
 
Göta Hovrätts arkiv E VII AABA:371 Norra Vedbo hösteting 1712
Advokatfiskalens arkiv, häradsrätternas renoverade domböcker
 
den 3 oktober
 
§.77  
Uthi Twistigheeten om fallit Arff effter framleedne drängarna Anders och Pehr Joenßöner i Falla; Hwaraf Joen Pehrßon i Rommanääs å sin hustros och Sampteliga theß Syskons wägnar prætendera at niuta dehlachtigheet. Emädan dhe ähro halfsyskon med bem.te drängar: Men pijgan Märit Joensdotter och deß förmyndare SkiuttzRättaren Jöns Fördehl påståår, at Märitz Sambroder Peder, som dödde sedan bägges Moder Märit aflijdit, skall Testamenterat till Pijgan Märit all sin ägendom, alldhenstund then andre Sambrodern Anders blef död förrän Modren Märit! Wittna nährskrefne effter aflagd Eed uthan Exception, nembl.n
1.mo Anders Pehrßon i Uddesbo, at nähr drängen Pehr Joenßon låg siuk uthaf Pesten, kom hans Syster Pijgan Märit uth berättandes huruleedes Pehr tillförende sagdt, at han wille gifwa henne all sin Ägendom. Anders lät ankalla Johan Månßon i Söramåhlen, och bägge föllgdes åth Jnn till Sahl. Pehr: då Märit tilltahlade honom, sägandes, minns du, at du tillförende låfwat gifwa mig hwad du haar effter dig, om du döör? Pehr swarade Jaa: Och war då mycket illa siuk, sampt dödde å nästfölliande dagen.
2.do Johan Månßon i Söramåhlen, giör samma betygande.
3.tio, Anders Joenßon i Falla, at han på Måndagen war hoos Pehr, och kiörde Roug. Klagandes hann sig då hafwa fådt ondt i deß bryst, hwaröfwer deß Syster Märit begynte at gråta, sägandes, om du döör bårt, hwad blijr då af mig? Pehr swarade iag weet, om iag döör, så fåhr du hwad som ähr effter mig.
Bägge Parterne tillståå, 1o at Joen Olofßon i Stötarp, först war gift med Märit Pehrsdotter, aflandes dhe sins emillan 6 barn, nembl.n Oloff, Jöns, Britta, Jngiärd, Ingeborg och Elin, hwilka ähro Sunderkulla emot pijgan Märit, som will tillägna sig ärfwet. Emädan Joen Olofßon giffte sig sedermehra med deß andra hustro Märit, och i samma ächtenskap aflade Anders och Pehr, sampt Pijgan Märit, som nu söker ärfwet. Men Joen blef död föruth, lembnandes  seenaste hustro Märit effter sig, med näst bemelte Trenne barn. Dåck hade dhenna sidsta Märit warit gifft med Anders Joenßon, förrän hon fick Joen, och uthaf Anders aflat tree barn, hwilka ähro döda, och allenast een Son, benembd Pehr, haar lembnat 4 barn effter sig.
TingsRätten låfwade, at domen skulle publiceras i Mårgon; Emädan nu ähr mycket seent på afftonen.
 
d.n 4 Dito (oktober)
 
§.80  
Resolutio
Förmedelst tränne beedigade wittnens uthsagor, sampt bijbrachte omständigheeter, af then då inrvijtade Pestens öfwerwäldtande, effter Protocolletz Jnnehålld; Pröfwas skiähligt, dhet böhr Pijgan Märit Joensdotter, obehindrad åthniuta sin Sahl. Sambroders Peders Mundtel.n giorda Testamente, om all dheß tillständiga Ägendom, J anledning af Testamentz Ordningens 9.de punct de A.o 1686. Men hwad anbelangar then andre sambroderns Anders Joenßons qvarlåtenskap, som först igenom döden afgångit, enähr Moderen Märit, och ofwannembde twänne deß barn, framleedne drängen Pehr och pigan Märit woro lefwandes; Så tillföll hans rätta ägendom, både Modren och bägge barnen till dehlningz, effter dhet 2.dra Capitel Erfda B:L.L:, tagandes Modren halfparten, och äfwen bägge samsyskonen lijka portion dheremodt, nembl.n broder bröders låth, och syster systers låth. Och emädan Modren Märit, som sedermehra dödde /: warandes hennes Söner Anders och Pehr iämpte dottren pigan Märit, aflade med hennes andra Man Joen Olofzson i Stötarp :/  hade tillförende warit gifft med Anders Joenßon sampt i deß ächtenskap födt tree barn, som ähro döde; Dåck monde then eena Sonen Pehr, lembna effter sig fyra barn, hwilka uthaf sin fadermoders Märitz ägendom, borde undfåå tillhoopa een Broderlåth: Men ingen å theras wägnar har ännu tahlat här å, mindre i thenna Saak blifwit Stämbd el.r hörd! Dy förehålles dhem, then Rättigheet oförkårtat, som Lag förmåår. Så at pigan Märit Joensdotter, äger behörl.n Liqvidera och jämka med bemelte arfwingar på bästa och skiähligaste sättet. Alldhenstund Joen Olofzson i Stötarp aflade Sex barn i första gifftermåhlet, innan han kom i hionelag med seenare hustron Märit nembl.n Olof, Jöns, Britta, Ingierd, Ingeborg och Elin /: hwilkens fullmäcktiga Joen Pehrßon i Rommanääs låtit Citera Pigan Märit till dhetta Ting :/  icke böhra arfwa bemelte sin Stiufmoder, sampt såsom Sunderkulla, eij komma till arffs effter halfbrodern Anders, då hans Moder och twänne hennes egne barn lefde.
 
Så långt dombokens uppgifter.
 
Det finns ju ett Falla i Säby socken, men jag har inte lyckats identifiera personerna i domboksnotisen med några som levde där. Förmodligen handlar detta om något annat Falla inom Norra Vedbo härad.
Vet någon vilket? Eller kan någon ge mer information om de nämnda personerna?
 
Svar mottages tacksamt!
 
Mvh/

[Olle Elm]

Hej Hans,
Vet Du om det finns något mer Stötarp än det som ligger i Adelövs socken, som kan vara aktuellt i den här diskussionen?
Är det möjligt att ange en c:a levnadstid för de inblandade?
Har kollat något i Adelövsmaterialet ang Stötarp och Falla, men troligen har jag inget bra underlag för den här perioden.
Vänligen,
Olle

[Hans Egeskog]

Hej Olle,
 
Jag har inte hört talas om något annat Stötarp än det i Adelöv. Däremot finns ju Falla lite varstans. Dessutom nämns ju Uddesbo och Söramålen i domboksmaterialet, och det handlar alldeles säkert om gårdarna Uddesbo och Södramålen i Säby. Det finns nämligen en Anders Persson i Uddesbo, Säby, vid den här tiden som passar utmärkt i rollen som vittne 1712.
 
Beträffande ålder på de inblandade har jag egentligen inte tillräckligt underlag för att dra några slutsatser. Men låt oss spekulera lite.
 
Lars Jonsson var ju född 168(6) så hans mor Ingeborg, som tillhörde Jonas Olofssons i Stötarp första barnkull, bör ha varit mist 20 år äldre alltså född senast i mitten av 1660-talet. Eftersom hon nämns näst sist bland syskonen hörde hon säkert till de yngsta av dem. Kanske var det bara systern Elin som var yngre än henne.
De tre barnen i Jonas Olofssons yngre barnkull var ju inte gifta någon av dem, utan tjänade dräng och piga (i Uddesbo?). Det bör innebära att de föddes på 1680- eller 1690-talet.
 
Mvh/

[Anders Johansson]

Hej, har fått in denna fråga till vår hemsida www.tranasydre.se. Är det någon som känner till något om denna person.  
 
Anders Johansson
Tranås Ydre släktforskare
 
Jag undrar om ni i era samlingar har uppgifter om en familj som verkar försvinna mellan två husförhörslängder. Det gäller fiskare/torparen Jonas Persson och dennes familj som jag hittar sista gången i Säby hfl AI:5B pag 49 som inhyses i Kongsbacken. Här föds 1803 och 1806 två av deras barn. I följande hfl A1:6B (1812-) är de borta därifrån, dock finns i samma volym på pag 76 antecknat under Romanäs att sonen Anders Petter 1812 el 1813 blir dräng där, dessvärre inget om varifrån han närmast kommer. 1815 blir han soldat och hans vidare öden känner jag till (han är min mf fm f). Men hans föräldrar och syskon ser ut att försvinna.

[Kjell Östby]

Hej!
Jag söker föräldrarna till Jonas Andersson Råssmark f. 1739-10-10 i Vråen u Traneryd Säby (F). Uppgiften finns i Säby C:3 fb s. 160 (Gid 251.34.56100) men jag kan inte tyda den.
Mvh
Kjell Östby

[Hans Egeskog]

Hej Kjell,
 
Soldaten för Råstorp i Säby Jonas Andersson Råssberg var son till Anders Håkansson och Elin Jonsdotter. Dessa flyttade samma år som han föddes, dvs. 1739, från Frinnaryds socken till torpet Vråen u Traneryd i Säby och hade tidigare minst ett barn, sonen Håkan Andersson som föddes 2/11 1730 i Hattarp, Marbäck. De hade gift sig 28/12 1729 i Marbäck.  
 
Jag har tyvärr inga ytterligare uppgifter om fadern. Men modern avled 28/1 1769 i Råstorps soldattorp där sonen Jonas blivit soldat. Jag har inte funnit något dödsdatum för honom, men Generalmösterrullan uppger att han avled 1790, kanske i samband med de strider Sverige detta år utkämpade i Finland? Har du mer precisa uppgifter är jag tacksam om du vill delge mig dem.
 
Jonas Anderssons hustru Anna Persdotter, med vilken han gifte sig 1764 i Trehörna, kom från Brickarp i Linderås. Hon avled 20/4 1799 i Snittarp, Säby.
 
Mvh/

[Kjell Östby]

Hej Hasse!
Tack för hjälpen. Jag saknar närmare uppgifter om familjen.
Nu söker jag lite läshjälp.
Jonas Månsson f. 1721 gifter sig i Säby 1754 med Katarina Andersdotter.
Uppgiften finns i Säby C:3 1712-1759 241, Gid 251.34.64300 längst ned på sidan. Vad står det?
Mvh
Kjell Östby