Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-12

[Olle Elm]

Hej,
Nu står det väl Wetterhult på flickan, som Jan Jutefors efterfrågar? Men stor likhet i namnet föreligger.
Troligen föreligger släktskap med fanjunkaren Karl Agathon Wetterhall som 2/8 1849 i Säby sn får sonen Knut Emil - sedermera fanjunkare.
(Källa: Almgren, Kungl Första livgren. rgte hist., sjätte delen, sid 126).
Vänligen,
Olle

[Jan Jutefors]

Olle,
 
Carl Agaton Wetterhall är son till Sara Asklund.

[Jan Jutefors]

Jag har nu identifierat min Christina Wetterhult till Christina Amalia Wetterhall.
 
Jag har också lagt märke till att flera av Sara Asklunds barn kallar sig Wetterhall. Dottern Mathilda flyttar från Säby 1877 och då heter hon Wetterhall.

[Karl O Gustafsson]

Hej!
Jag har en outforskad Ida Wetterhall f. 1843-11-23 i Säby.
Passar hon in i de Wetterhallar som omtalats ovan?

[Jan Jutefors]

Karl,
 
De Wetterhall som jag just har tittat på är födda, dvs Sara Asklunds barn, 1801-1813. Jag har dock sett flera med detta namn. Vad jag förstår så var inte Fältväbel Carl Wetterhall gift, men det hidrade tydligen ite honom från att skaffa barn ändå.
Jag har sett en Färgaregesäll Sven Adolf Wetterhall som flyttade in till Säby 1830. Kanske det är han som är fadern till din Ida?

[Jan Jutefors]

Karl,
 
Ida Karolina Wetterhall är dotter till Sergeanten på Mårsmålen i Säby Carl Agaton Wetterhall och Sara Ask(e)lund är således farmor till Ida.

[Olle Elm]

Karl,
Lite mer uppgifter om ovannämnde broder till Ida Karolina Wetterhall kan kanske vara av intresse:

(Källa: Almgren, Kungl Första livgren. rgte hist., sjätte delen, sid 126).
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Jan,
Möjligen har det gått bra för den av Dig nämnde Färgaregesäll Sven Adolf Wetterhall som flyttade in till Säby 1830.

(Källa: Almgren, Kungl Första livgren. rgte hist., sjätte delen, sid 129).
Vänligen,
Olle

[Jan Jutefors]

Uppenbarligen hart det gått bra för denna man. Han var son till Färgaren P.A. Wetterhall som flyttade in med hustru och 4 barn till Dräggebo, Säby 1823 och flyttade ut, med hustru och 5 barn, 1825 från Wriggebo till Bohus ? .

[Olle Elm]

Sannolikt har ni redan uppmärksammat denna bok:
Släkten Wetterhall. En släktkrönika  
Av: Hans Wetterhall
Tryckt 1985. 131 sidor.  
Ämnesord: Släkter: krönikor  
 
Denna släkt härstammar från Erland Wetterhall (1669-1707) komminister i Ödestugu och hans hustru Magdalena Limnelia.  
Boken är ingen komplett förteckning över deras ättlingar utan har endast skisser över släktens historia och kortare biografier över en del medlemmar av släkten och några fränder, bland dem ärkebiskoparna Laurentius Petri (Nericius) och Abraham Angermannus.  
(Källa: Litteratur-Sök i Rötter)
 
... om det nu är samma släkt.
 
Kuriosa:  

I en gren av släkten - som geografisk ligger nära Säby - och som jag känner till av privata skäl, blev man mycket gammal. I Gränna bodde fröken Anna Wetterhall, dotter till gamle stadsfiskalen där. Fadern blev 103 år, och Anna själv levde år 1975 9/10 vid god vigör, och var väl då Jönköpings läns äldsta innevånare med sina 105 år.  
(Källa: Jönköpings Posten)
Månne tillhörde hon Säby-grenen ....
Vänligen,
Olle

[Jan Jutefors]

Det verkar inte så lätt att få tag på den boken. Inte ens Kungliga Biblioteket har den, trots att den kom ut 1985.
Det är alltid problem med privattryckta böcker, för det blir sällan några pliktexemplar inskickade.

[Peter Boquist]

Inlägg i ortnamnsdiskussionen.
 
Kanske är det någon som undrar över hur Göljamålen/Gylgamålen egentligen ska stavas?  
 
Det förekommer ju olika versioner i diskussionen ovan i spalten. Ingen är väl kanske direkt felaktig, men den mest riktiga stavningen är, enligt min mening, Göljamålen.
 
Som N Ödeen skriver i sin Studier i Smålands bebyggelsehistoria (1927):
Skrives i Sm.h. 1579:14 Gylimålen, i Lr. 1631 Göliemålen. Såsom det finska låneordet 'kulju' visar, är det fsv. 'gyl' göl en ursprunglig 'jö'-stambildning,...Spår härav har man också att söka i de i södra Sverige talrika ortnamnen på Gölje-, Gölja-.  (anm. ö i 'jö' är skrivet med dialektala landsmålstecknet 'o' med överliggande streck.)
 
I kyrkböckerna i slutet på 1600-talet skrivs det mest 'Göliemålen', och på den senare Generalstabskartan 'Gyljemålen'. Även det lokala uttalet följer närmast Göljamålen.
 
Således då namnet härleds ur ordet göl torde Gölja(-e)målen vara den riktiga stavningen. På senaste Lantmäterikartorna skrivs det också 'Göljamålen.'
 
I den, i dessa frågor, mycket pålitliga Aggas till Öknen skriver man det märkligt nog 'Gylgamålen'. (Jag använde f ö själv den som källa när jag först, då väl felaktigt, angav Bryntestorp, med t som den riktiga stavningen, se tidigare diskussion.)

[Olle Elm]

På CD:n Svenska ortnamn 1999 anges Göljamålen.
Namnforskaren Erik Lönnerholm upptecknar - troligen på ort och ställe - 1944 Gyljemålen men uttalet åt Göljamålen.
(Kunnig lokalforskare. Jmfr hans arbete om Linderås och Adelövs socknar).
Sven Sandberg antecknar - med uttal - Göljamålen.
Länstyrelsen(?) 1950 ger båda versionerna.
(Källa: SOFI)
Vänligen,
Olle

[Peter Boquist]

Skrives i Sm.h. 1579:14 GyliEmålen... skall det vara.
Bra följdinlägg förresten, Olle.
 
Peter

[Olle Elm]

1637 Göljiamållen (mtl)  
1637 Giöliemåla (mtl och boskapsl)
1638 Giölliemålla (mtl och boskapsl)
Vänligen,
Olle

[Hans Egeskog]

Hej Peter och Olle
 
Tack för intressanta upplysningar om Göljamålens ursprung. Jag får väl erkänna att jag i mina inlägg i tidigare diskussioner inte varit särskilt konsekvent i angivelsen av gårdsnamnet. Anledningen är bl.a. den du själv anger, Peter, att jag använt Från Aggas till Öknen som bibel vid ortsangivelser. Jag har personforskat länge i socknen, men har ingen egentlig lokalkännedom grundad på egna besök, och framför allt inte språklig lokalkännedom. Men nu har jag ju fått svart på vitt på hur gårdsnamnet - där f.ö. min egen släkt bott - bör stavas. Tack för det! I fortsättningen blir det Göljamålen!
Hans

[Olle Elm]

Hej Hans och Peter,
Visst är det intressant att få veta mer, även om namnen och språket. Vad som förbryllar mig är att jag inte kan se någon gyl eller gölja i närheten. Kan ni? Eller kan det där bruna intill vara en möse - en igenväxt göl?  

Kan inte låta bli att citera K.F. Söderwall: Ordbok öfver Svenska Medeltids-språket - bara för att det är så vackert:
gyl
* (göl. gööl), f.  
[Jfr Fin. kulju] djup håla, avgrund, svalg. baratvrum . . . häluitis diwp oc gööl GU C 20 s. 49. gurgs itis gööl ib s. 324. ey löpir stridhe forsin nidher for högha bärghit, ok in i dowpa götlena swa hastokt, som människio nathurin SpV 432.
- göl, fördjupning i flod eller sjöbotten, swa al beckiagangen vth ok wildt i gölnne swnnan vid waagness bro Bergqvra 92 (omkr. 1490).  
Vänligen,
Olle
PS. Nu förstår jag varför jag säger göla - ex vis Kora lå nere ve göla - om en göl på min ursprungliga Norra Vedbo-dialekt. Göla ä ju e ho = fem. DS

[Mats Rännbäck]

Hej!  
Är det någon som har Byggmästaren i Åsvallahult, Säby sn (F).  
Knut Örtengren f 1868-01-03 i sina anor.  
mvh Mats

[Peter Boquist]

Hej Olle,
Jodå, du har rätt i ditt antagande, den streckade markeringen sydväst om gården står för kärr eller mosse. Det var här gölen låg en gång, som kanske på 1300-talet, gav gården sitt namn.  
 
hälsn/ Peter

[Peter Nilsson]

Hej!
I torpet Kurrhemmet (under Högstorp i Säby) finns 1769 antecknade en Jöns Larsson född i Linderås 1720 och hh Kerstin Andersdotter f i Linderås 1733. Men vart tar de sedan vägen och finns det ev även anor bakåt för dem?

[Olle Elm]

Hej,
I Linderås vigs 1757 - Dr[ängen] Jöns Larsson fr Sänninge m p[igan] Kerstin Andersdr fr Vallstorp. Med de uppgifter som finns från Säby blir ju Jöns Larsson alldeles för gammal, men det är den enda vigsel med denna namnkombination jag hittat i Linderås.
Nämnas kan att en Jöns Larsson föds 1720 i Sättra. Möjligen son till Lars Jönsson i Sättra och hans hustru Märta Månsdotter - båda änklingar då de vigs 1712. Lars Jönsson dör väl År 1722, då det antecknas Lars i Sättra, 64 år.
(Märta Månsdotter vigs en tredje gång 1725: Änkl.Jöran Jakobsson i (Kärrbo) m änkan Märta Månsdr i Sättra. Död 7/4 1742 H Märta Månsdr fr Sättra Sg, 65 år)  
Det föds en Kerstin Andersdotter 1733 17/9 i Glassås där en Anders ser ut att få barn under en period. Kanske den sockneman Anders Nilsson i Glassås som dör av bröstvärk 1773, 26 mars av värk, 67 år gammal, kan vara far till Kerstin.
Att säkerställa att ovanstående är rätt personer kan göras på sedvanligt sättt genom dopvittnesanalyser, ev bouppteckningar, domboksstudier o dyl.
(Som kuriosa kan meddelas att kombinationen Jöns Larsson-Lars Jönsson och Sättra är intressant. Omkring 1550 bodde på utjorden/gården Bållarp, Vireda sn, en Jöns Larsson. Denne hade en son född c:a 1570.  C:a 1610 flyttade Lars Jönsson från Bållarp till Sättra, Linderås sn och bor där 80-årig då han 1657 avlägger vittnesmål.
(Källa: Utjorden Bållarp. En historia om landskapsdynamik och platsens dramatik. Av Aadel Vestbö Franzén, i Viredabygden III, För var förr - Nu är nu.))
Vänligen,
Olle Elm

[Peter Nilsson]

Hej Olle!
Stort tack för ditt snabba svar!  
 
Har likaledes noterat en Linderåsvigsel 1757 liksom att det i Stockabäck, Linderås, föds en dotter Stina den 3 oktober 1762 vars föräldrar har samna namn som dessa. Därefter verkar den familjen försvinna från Linderås.  
1769 kommer sen anteckningen under Kurrhemmet i denna tidiga Säby-hfl. Står det ev en dotter Stina med där? (har alltså inte tillgång till denna hfl nu) och finns det ev även andra spår efter detta par?  
 
i vilket avseende är Jöns alldeles för gammal menar du?
 
(Till detta kan även noteras en i Linderås avliden Kerstin Andersdotter från Stockabäck den 1 april 1818 med en angiven ålder av 78,5 år, dvs beräknad född runt 1 okt 1739. uppgiften är från jbgf-avskriften och ännu inte avstämd mot boken, hittade dock ingen K A boende under Stockabäck detta år i Linderås-hfl)

[Olle Elm]

Hej,
Med de uppgifter som finns från Säby blir ju Jöns Larsson alldeles för gammal - skrev jag. Vid vigseln i Linderås 1757 kallas han drängen. I Säby antecknas den Du söker född 1720. Om man kombinerar dessa uppgifter har vi att göra med en 37-årig dräng. Kanske inte helt vanligt ..
Vänligen,
Olle
PS. Förhoppningsvis ser Hans E. (eller Peter B.) detta och kan möjligen komplettera med Säby-djup. DS

[Sofia Ingmarsson]

Hej,
för en bekants räkning letar jag efter bonden Jonas Jonsson i Hjälmaryd, Säby socken. Jag har sett födelsedatumet 1759-08-06 angivet på Jonas, men när jag tittar i Säbys födelseböcker finns ingen Jonas född då. Vet någon vem har var son till och om det fanns syskon?
 
Jonas avled 1824 i Hjälmaryd. Han hade då varit gift 2 ggr och haft sammanlagt 10 barn.
 
Jag har sökt lite här på forumet men inte hittat något om Jonas. Hoppas någon kan hjälpa mig!
Vänligen,
Sofia

[Hans Egeskog]

Hej Sofia
 
Jag har inte det definitiva svaret på din fråga, men en hypotes. För att styrka den skulle man behöva kontrollera dopvittnen mm och det har jag inte möjlighet att göra just nu.  
 
Men min tro är att Jonas Jonsson i Hjälmaryd är den Jonas Jonsson som föddes i Skräddarp den 1 maj 1759. Saken kompliceras av att det faktiskt finns en Jonas som föddes den 6/8 1756 i Pipplarp, vilket skulle kunna vara förklaringen till uppgiften i dödboken när bonden i Hjälmaryd dör, att han skulle vara född det datumet. Denne Jonas hette dock Andersson och är bror till en av mina egna anor och jag har hittills inte kunnat finna någon koppling mellan mina släktingar och bonden i Hjälmaryd eller hans familj.
 
För min kandidat finns flera indicier som pekar på att jag är rätt ute, även om jag alltså understryker att jag hittills inte lyckats bevisa att jag har rätt. Då Jonas gifter sig första gången  1785 kallas han hemmansbrukare i Kolshult, medan bruden bor i Björka. Deras äldsta gemensamma barn Johan föddes en månad före vigseln - i Björka. Deras andra gemensamma barn, en dödfödd flicka, föddes 1787 i Kolshult. Där hade även Jonas Jonssons föräldrar Jon Hansson och Elin Persdotter varit brukare på 1750-talet. Alla Jonas Jonssons syskon var födda där (se nedan).
 
Efter åren som brukare blev Jon Hansson torpare i Etterlycke på Säthälla ägor, där senare sonen och skräddaren Per Jonsson övertog bruket. Där dog också äldsta dottern Margareta, och från Etterlycke kom den dräng Jonas Jonsson som 1784 blev far till en uä dotter Maria i Lilla Slättåsstugan. Jag tror att det är samma person som den blivande bonden i Hjälmaryd, som i så fall alltså var far till tolv barn i tre olika förhållanden, inte tio barn som du skrev.
 
Min tolkning av familjeförhållandena leder mig till följande sammanställning. Uppgifterna är hämtade ur Säbys kyrkböcker. Jag vill än en gång påpeka att du bör kolla dopvittnen för Jonas Jonssons och hans båda hustrurs barn, samt förbrodern Per Jonssons barn för att om möjligt få släktskapen bekräftad.
 
 
Jon Hansson i Mörbylund, f 10/1 1721 i Magersjö, död 2/2 1789 i Etterlycke u Säthälla. Brukare i Kolshult, Skräddarp, torpare i Etterlycke u Säthälla.
gift 8/10 1749 med  
Elin Persdotter, f 19/10 1718 i Farsbo, död 5/10 1777 i Etterlycke
barn:
Margareta Jonsdotter, f 6/7 1750 i Kolshult, död 25/9 1774 i Etterlycke
Per Jonsson, f 4/1 1753 i Kolshult, död 29/1 1822 i Fetås
 gift 5/10 1777 med Maria Jonsdotter i Ulvsbo
bosatta i Etterlycke u Säthälla
Elisabet Jonsdotter, f 30/9 1756 i Kolshult
Jonas Jonsson, f 1/5 1759 i Skräddarp
 gift 22/3 1785 med Stina Svensdotter i Björka
bosatta i Kolshult och Hjälmaryd

[Madeleine Albertsson]

Jag söker uppgifter om föräldrar och syskon till Stina Carlsdotter född 26 januari 1776. Jag har själv tittat i födelseboken men kunde inte hitta nån Stina född då. Jag har ganska nyligen börjat forska så jag hoppas nån kan hjälpa mej att komma vidare. /Madde

[Hans Egeskog]

Hej Madeleine
 
Din Stina föddes nog ändå den 26 januari 1776. Fast i födelseboken står det Kerstin Carlsdotter. Namnen Stina - Kristina - Kerstin användes ofta om en och samma person. De var alltså vid denna tid inte skilda namn utan kunde vara ett och detsamma, beroende på vem som skrev.
 
Hennes föräldrar var torparen Karl Månsson i Slantarp, Häggarp, Säby socken. Han var född 10/3 1729 på Hårkrankeryds ägor, Säby, och i sitt andra äktenskap gift 22/12 1768 i Säby med
Maria Persdotter, som enligt husförhörslängden 1769-1788 [AI:2] var född 1747 i Linderås.
 
Det skulle vara intressant att veta vad det blev av Kerstin/Stina. Enligt mina anteckningar har jag inte funnit henne som vuxen i Säby. Flyttade hon från socknen?
 
Mvh/
Hans Egeskog

[Olle Elm]

Hej Madeleine och Hans,
Maria Persdotter som enligt husförhörslängden 1769-1788 [AI:2] var född 1747 i Linderås, skulle kunna vara den Maja Persdotter som föds 1747 19/1 i Kåkenhys. Namnet avser torpet Kåkenhus under Göberga.  
Ytterligare en Maja föds 1747 och då 9/10, där patronymikon är osäkert; soldatens d i Finnanäs.
 
Ang Kåkenhus; Där föds 1744-03-07 Karin Persdotter. F ö inga kandidater till familjen, som kanske endast bor ett kort tag på torpet ....  
 
Här också några kandidater för åren runt 1747:
 
f. 1746-03-02 Maria Persdr, Per Jönssons d i Rossmäte
f. 1746-08-11 Maria Persdr, soldatens d i Vippersjö (trol d. 1747; Maja Persdr i Vippersjöhemmet, död av kopporna, 25 jan. 23 v)  
1748-02-15 Maria Persdr i Rödjan  
1748-05-02 Maria Persdr i Rossmäte  
Vänligen,
Olle Elm

[Kjell Östby]

Hej!
Jag söker föräldrar och syskon till Per Johansson f. 1753 i Säby. Gifter sig 1786 med Kerstin Jonasdotter som är född 1764 i Linderås.
De är bosatta i Vätinge, Säby och har två barn Katarina f. 1789 och Maria f. 1794.
Mvh
Kjell Östby

[Olle Elm]

Kjell Östby,
Har Du koll på Kerstin Jonasdotter som är född 1764 i Linderås? Det finns ingen Kerstin född i Linderås 1764, men dock en Stina född 1764-07-07, föräldrar Jonas Larsson o Katharina Eliadotter i Väderkvarnen (som väl låg under Oberga om jag inte missminner mig).
 
Föregående år finns en flicka född som heter Kerstin med rätt patronymikon; 1763-03-20 Kerstin, Jonas Jönsson o Kerstin Jonsdotter i Sänninge.
1765 finns ingen passande kandidat född.
Vänligen,
Olle Elm