Stengårdshult

[Jan Åke Sandberg]

Hej
Enl Skillius Mo härads kompani (Jönköping 1994) sid 179 antogs Magnus Swahn som soldat 1809 16/6 för nr 48 Styrshult i Mo härads kompani efter att under ett år tidigare varit vargeringskarl.  Han dog 1833 10/6.  Han är enl denna källa felaktigt född 1776 26/9.  
Enl Stengårdshults socken förr och nu (1995) sid 198 var både han och hustrun födda 1786 i Norra Unnaryd, de har här elva barn födda mellan 1811 och 1832.  På sid 193 finner man att änkan efter mannens död flyttar till backstuga Rödjorna med tre barn och där hon dör 1847.
Tyvärr börjar JBGF:s data för Norra Unnaryd först 1790 (www.jbgf.se) men det finns tidigare data på Stengårdshult B:1.  
Där finner man att Magnus föddes 1786 26/9 som son till Håkan och Maria, bondefolk från Lilla Hökhult i Norra Unnaryd.  De hade tidiagre fått barnen Ingeborg 1775 23/7, Sigrid 1778 5/10 och Anders 1782 8/6.  I intet fall anges föräldrarnas patronymikon.  Sannolikt är de identiska med de som vigdes 1772 22/4; vigseln finns i Stengårdshult B:1 sid 21 men också på JBGF:s sida för vigda i Stengårdshult.  Föräldrarnas namn anger JBGF till Jöns och Anders, själv är ?jag lite osäker på just Jöns (mycket kludd på fichen); varifrån de kom anges ej av JBGF och är omöjligt att läsa.  Deras resp ålder anges till 26 resp 25 år och hans yrke Bonde.  I JBGF:s register för Norra Unnaryd finns en inhysesänka Maria Andersdotter från Hökshult som dog 1823 27/6 76 år 1 månad 1 dag gammal vilket skulle kunna stämma med vid vigseln angiven ålder.  Ingeborg Håkansdotter dog 1802 26/11 i en ålder av 24 år och 8 månader vilket slår på några år; dödsorsak trånsjuka vilket ju låter lite tragiskt (= lungsot).  Tyvärr finner jag ingen dödsnotis för Håkan i någon av angivna källor.
Betr Ingeborg Håkansdotter slutligen så var hon född i Norra Unnaryd angiven datum och föräldrarna uppges vara Håkan och Ingrid.  Inga patronymikon och bostället för mig oläsbart på fichen.
Jag har ej tillgång till husförhörslängder och vet inte heller om det finns några.  För full säkerhet är naturligtvis bouppteckningar nödvändiga men patronymikon kan ju också finnas i mantalslängderna.
Obs att det finns en Jöns Svensson i Hökshult som dog 1800 10/12 80 år gammal.  Håkans pappa?
 
Lycka till med fortsatt forskning

[Inger Nilsson]

Hej Jan Åke
 
Tack så hemskt mycket för alla dina uppgifter.Jag kollar vidare på de uppgifter om Håkans pappa.
 
Varma hälsningar från Blekinge och Inger.

[Ann Carlsson]

Domstolsbeslut
Är det någon som kan hjälpa mig att tyda texten på den lösa lappen i hfl?
GID 1135.7.19200 hfl Stengårdshult 1854-1863 AI:7 sid 23
Jag vet i princip vad texten innehåller (Charlotta Larsdotter dömdes till döden för att ha förgiftat en flicka med arsenik) men jag skulle gärna vilja tyda texten.
 
Ann

[Fredrik Salomonsson]

Hej Ann.
Kan det vara den Charlotta Larsdotter som jag har på min hemsida?
 
http://fredriksslekt.se/fredrik/p1f7cf806.html
 
Hur är du släkt med henne?

[Ann Carlsson]

Hej Fredrik
Ja, det är hon. Boken bilan föll har jag läst så jag känner till historien. Jag var mest nyfiken på ordalydelsen på lappen.
Din hemsida hade jag redan upptäckt och sett att vi har en del gemensamma anor.
Det är Charlottas bror Sven Johan som är min ana. Jag ser att du inte har med honom på hemsidan.
Mitt material bygger i grunden på en forskning som gjordes på 60-talet men som tyvärr helt saknar källhänvisningar. Jag håller nu på att arbeta mig bakåt i husförhörslängder mm för att verifiera materialet och har kommit till Sven Johan och Charlotta. Trots det har jag några namn du saknar (åtminstone på hemsidan)Bl a anor till Hindrich Wilhelm Thimmern och till Helena Lithenia.
Om du är intresserad kan du väl skicka ett mail. Du kanske i gengäld kan hjälpa mig med några källhänvisningar.
 
Ann

[Fredrik Salomonsson]

Ok, Ann.
Jag har kommit i kontakt med Olle Gustavsson, han skickade värdefull information till mig.

[gunhild svenonius]

Någon som vet något om Åsafors bruk? Hur länge pågick verksamhet där?

[Fredrik Salomonsson]

Hej Gunhild.
Jag hittade en liten text om Åsafors Bruk i boken Stengårdshults socken förr och nu
 
Åsafors
Åsafors nämnes första gången i Stengårdshults husförhörslängder 1840­54, ursprungligen en fors mellan två bergåsar, kanhända därav namnet. Platsen är en gränspunkt i Stengårdshults församlings sydöstra hörn, här mötas, Stengårdshult, Åsenhöga och Åkers församlingar, Växjö och Skara stift, Östbo och Mo härad samt Gislaved, Gnosjö och Vaggeryds kommuner.
Under tiden som brukssamhälle blev platsen en medelpunkt för den kringliggande bygden, arbetstillfällena vid industrin var väl en orsak till detta, men icke mindre den lanthandel som startades där under sista hälften av 1870-talet. Runt sekelskiftet säges arbetarstammen vid bruket varit som störst, enligt en uppgift skulle det då på Åsafors med en omkrets på fem km. funnits över 600 bofasta personer, 1984 är fyra personer fast bosatta i Asa-fors.
Det första man nu vet som drivits av vattenkraften i fallet var en hjulkvarn som tillhörde Virvhult, den del av bruksområdet som ligger i Stengårdshult är avsöndrat från Virvhult, Åsenhögadelen är avsöndrat från Voxtorp, denna del är nu frånsåld och äges 1984 av tysk medborgare. Före järnbru­kets tid skulle det också funnits en skvaltkvarn tillhörig Säldeberget och Gårdesbacken, denna låg litet längre nerströms än den förutnämnda kvar­nen.
 
JÄRNBRUKET
Den 7 augusti 1844 undertecknades ett köpebrev där jordägare i Virvhult och Voxtorp sålde två jordplaner med vattenfall och uppdämningsrättighe­ter som sedan fick namnet Åsafors. Köpare var intressenterna i det tilläm­pade hammarbygget, eller som namnet blev Åsafors Bruksbolag. Bolag­sintressenterna var fanj. Johan Thenberg, Bubbarp, Sven Jaensson, Pung, Magnus Mickaelsson, Johannes Andersson, Lindhult, Magnus Jönsson, Peter Nilsson, Johannes Andersson och Jöns Petersson, Tranhult, Christof­fer Svensson, Svening Svensson och Lars Jonasson Granstory, dessutom är antecknat att säljarna hade fem lotter i bolaget. Som säljare är köpet under­tecknat av, Anders Jönsson och Peter Nilsson Voxtorp, Sven Krans Gärdes-backen, Johannes Johansson Säld Virvhult, Abraham Andersson och An­ders Johannesson Virvhult. Köpesumman var för Virvhultsdelen 175 rdr och för Voxtorpsdelen 25 rdr, dessutom är inskrivet ett årligt arrende på 10 rdratt erläggas årligen den 25 mars tilljordägare i Virvhultoch Voxtorp. Till­trädet var den 14 mars 1845. Utom jorden och vattenfallet fårköparna enligt köpebrevet uppdämningsrätt vid Kolasjöarna, Voxtorps och Granstorps sjöar, ägogränserna är också noga angivna i köpehandlingarna.
Smidesverksamheten vid stångjärnssmedjan var troligen i gång 1846, då inflyttade till Åsafors knipsmeden Patrik Rahm född 1806, död i Åsafors 1852. År 1847 kom mästersmederna J P Osbäck född 1808 och C J Fogelq­vist född 1811, Fogelqvist dog på Åsafors 1904. Av övriga smeder kan näm­nas Johannes Engström född 1819 inflyttad 1849 och död 1862, A Bergbom inflyttade 1854 och var född 1816, de båda sistnämnda titulerades ham­marsmedmästare.
Åtminstone tidtals var järnbruketutarrenderat och drevs av enskildaper­soner.
Vid en arrendeåuktion den 12 mars 1853 blev högsta budet 1.333 rdr 16 sk rgs per år. Det var Anders Johannesson Virvhult som lämnade budet, till­trädesdag var den 1 nov samma år, förutvarande arrendator var Magnus Jönsson Tranhult.
Den 4 nov. 1853 hölls av- och tillträdessyn på bruket, syneförrättare var nämndeman Abraham Andersson, Virvhult, kallad av bolagsintressen-tema, samt Daniel Trulsson, Ingarp, kallad av Anders Johannesson, Virv­hult. Enheldelbristerochreparationerantecknades isyneprotokolletvilket dock är av mindre intresse, av mera värde är att man här kan utläsa vad som fanns vid järnbruket 1853. Stångjämssmedjan var byggd av en del sten, en del trä och täckt modbräder. 35 114a1n lång 18 114a1n bred sam 91/4 aln hög och innehöll två rum. Troligen fanns det tre hammare i smedjan, storham­maren skulle vägt två skeppund (drygt 340 kg.) dessutom nämnes en knip­hammare och en spikhammare. En materialbod av trä hade tak av bräder och tegel, var 16 alnar lång, 10 112 aln bred och 4 1/2 aln hög i två våningar. Kolladan varav trä täckt med bräder, 42 alnar lång (i det närmaste 25 m. en aln är 0,594 m.) bredden var 21 alnar ochhöjden ända upp tillröstet 20 alnar, den var delad i tre rum. Där fanns vid denna tidpunkt två boningshus, ett 22 1/2 aln långt 14 alnar brett och sex alnar högt i två våningar med 13 rum. Det andra huset var något mindre, 20 1/2 aln långt 111/2 aln brett och 7 1/2 aln högt, i två våningar med tio rum. En ladugårdsbyggnad är också omnämnd i protokollet.
Kol och tackjärn var stora förbrukningsartiklar för järnbruket, träkolet kunde ju framställas av skogsägarna i bygden, bolagsintressenterna hade dock i arrendekontraktet bundit arrendatorn att i första hand köpa deras kol.
Tackjärnet hämtades i masugnarna i Taberg, Rasjö och Lomsjö. En som varit med och kört tackjärn från Taberg var August Pettersson, Fållekärret född 1859. Han har berättat om de långa fororna med häst- och oxskjutsar, vilka vinter som sommar körde den fyra mil långa vägen till Taberg. De bru­kade starta på natten från Åsafors, gick det bra kunde de få lasta på dagen och köra hem nästa natt, fick de vänta på lasten ställdes dragdjuren in skolla­dan medan de själva sökte skydd på masugnen.
 
MASSABRUKET
Jårnförädlingen på Åsafors blev icke mera än 38 år gammal, den 24 februari 1882 undertecknades ett köpekontrakt där Åsafors Bruksbolag sålde järnbruket med tillhörande jordavsöndringar samt vattenfall coh uppdäm­ningsrätt till Åsafors Aktiebolag, köpesumman var 11.600 varav 600 för smedjeinventarier. Av det undertecknade köpekontraktet framgår att av de ursprungliga intressenterna i bruksbolaget fanns endast två kvar, förmodli­gen hade väl de flesta ägarskiften skett genom arv, uteslutet är väl icke attan-delar också sålts. De som nu sålde järnbruket var, Kvistoffer Sveningsson, Lars Jonasson, Anders Petersson, Johan Kristoffersson Granstory, Mag­ans Jonasson Gunilstorp, Magnus Johannesson, Nils Peter Johannesson In­garn, Svening Magnusson, Anders Johannesson Lindhult, Ch Andersson, Johan Petersson, E M Johannesson Tranhult, Johannes Svensson Yhult, Jo­han Magnusson Kyllås, Johannes Magnusson Ljussegren, A M Lorents­son, N P Petersson Voxtorp, S Andersson ibm.
Det nya bolaget satsade på träförädling, de köpte ytterligare ett markom­råde av Nils Peter Petersson Voxtorp någr ahundra meter nerströms från fal­let. Här byggde de en massafabrik som alltså låg i Åsenhöga, vattnet leddes i en trätub från dammfästet till fabriken. Fördelen med omläggningen var ju att råvaran fanns runt omkring i skogarna, transportproblemet med den färdiga produkten fanns dock kvar. Den nuvarande vägen mot Skillingaryd blev icke färdig förrän 1902, förut fick transporterna gå den backiga vägen ~ Basseberg, Alaryd, Åker och Älgebo till Skillingaryd. Otillräcklig vat­tentillgå' ng var ett annat problem för att driften skulle bli lönsam, på somma­ren torkade vattnet bort och påvinternfrös detbort. Att driften icke blev lön­sam påstås också bero på dålig fackkunskap hos anställda ledare. Förmodi­gen var det flera samverkande orsaker som gjorde att bolaget gick omkull.
 
KONKURS
Den 1 maj 1909 såldes Åsafors på exekutiv auktion till direktör Carl Bodin Stockholm för 10.000 kronor, endast en femtedel av taxeringsvärdet som var 50.000, auktionsprotokollet var undertecknat på landshövdingeämbe­tets vägnar J W Spens och Knut Gislén. Massabruket blev alltså en dålig af­fär för delägarna i aktiebolaget, det säges att det var 40 stycken som satsade 1.000 kronor var vid bildandet. Ägarbytena på Åsafors blev sedan många, senare bruksägare försökte eliminera vattenbristen genom att utnyttja vattnet två gånger, detta genom att bygga en kraftstation vid Kyllås, icke ens detta kunde rädda driften vid bruket. 1912 brann massafabriken ned, dåva­rande brukspatronen hette Engenfelt tydligen en herre som kunde tala för sig. Han gickrunt hos skogsägarna i trakten ochtiggde virke till en nyfabrik,
detta med så gott resultat att han både kunde bygga en ny fabrik och dess­utom en villa till sig själv, villan står kvar 1984 medan fabriksbyggnaden är riven. 1917 upphörde massabruket på Åsafors, ägare var då ett bolag Grab­bens & Co. I första världskrigets materialbrist och inflation fick de ut höga priser på maskiner och övrig material, de sålde då ut allt av värde och säges varade enda som gjort någon förtjänst på Åsafors.
Sedan har många enskilda ägare försökt att driva rörelse i fabriksloka­lerna men ingen med framgång, en bygdens son Johan Nilsson bördig från Voxtorp slöt cirkeln och byggde åter en kvarn, litet modernare än den tidi­gare hjulkvarnen, såg och träullshyvleri har också prövats, en av senare ägare Oskar Hafström ström moderniserade med en valskvarn. Ägare till Sten­gårdshultsdelenär nu Bernt Karlsson.
 
LANTHANDEL
Lanthandlare Johan Alfred Stenholm, född 1854 i Tranhult, var väl den som i hög grad bidrog till att göra Åsafors till ett centrum för bygden. Enligt en uppgift skulle Stenholm bott på Hultafors när han började sin affärsmanna­bana genom att köpa upp smör som han åkte till Göteborg och sålde. Under senare delen av 1870-talet öppnade han en lanthandel på Åsafors, troligen hyrde han först i en av brukets byggnader. Senare friköptes huset med väl
Magen tomt, den ursprungliga byggnaden revs och av virket uppfördes de två hus som ännu 1984 står kvar. J A Stenholm var en herre med en så om­~rik kroppshydda att han väcke uppmärksamhet vart han kom, han var omså begåvad med ett orubbligt lugnt och humoristiskt sinnelag Exempel-vt når ett gäng ortsbor hjälpt handlarn att hugga upp ved i skogen, som tack f-or hjälpen inbjöd han samtliga till middag påföljande söndag. Med känne­dom om Fru Minas kokkonst var det en förväntansfull samling på ett fem­wntal karlar som infann sig i god tid till middagen. Det var dock förvånans­vårt stilla i köket och frun verkade väl något undrande, orsaken var att hand­larn glömt tala om att han bjudit gäster. De flesta hade väl i denna situation sått någon skuldkänsla och försökt ursäkta sig, handlarn tog det hela lugnt hans kommentar var man kan väl icke berätta allt för fruntimren, tilläggas kan att frun trots det korta varslet ordnade en middag till allas belåtenhet. Stenholm dog 1923 men affären fortsatte, en tid drevs rörelsenaven hand­lare i Skillingaryd. Fastigheten inköptes 1928 av Enock och Sigrid Sandahl som också övertog affären. Under några år fanns det två affärer på platsen, den andra handlaren var bördig från Lindhult och hette Folke Andersson. Som de flesta andra lantaffärer kunde icke heller denna överleva den tillta­gande bilismens tid. 1957 lades den då omkring 80-åriga lanthandeln ned. Enock Sandahl har Också drivit både lastbilsåkeri och taxirörelse, som pen­sionär har han nu avvecklat båda dessa rörelser. När lastbilsåkeriet överläts startade hanen snickeriverkstad, här tillbringar den nuvarande pensionä­ren en hel del tid när detta skrives, denna snickeriverkstad är nu den enda
verksamhet som finnes i det gamla brukssamhället.
Det enda som nu påminner om den tidigare industriella verksamheten är dammfästet och rester av den långa trätuben. En av arbetarbostäderna fin­nes kvar, den är nu fritidsbostad, brukspatronsvillan står kvar uppe på höj­den men stårför det mesta tom när detta skrives. Fyra personer är nu fast bo­satta på Åsaförs, de boride två hus Stenholm byggdepå 1800-talet. Åsaförs har också varit ett centrum för bygdens frireligiösa, verksamhet, om detta påminner ett missionshus byggt på 1800-talet, denna verksamhet omtalas i en annan artikel.

[Christer Lundberg]

Jag är intresserad av bakgrunden för Israel Månsson, f. den 1 mars 1799 i Stengårdshult. Hans föräldrar kan vara Måns Svensson, f. 1759, och Catharina Andersdotter, f. 1761. Kan någon bidra med födelsedatum och -ort för föräldrarna?

[Anders Spångberg]

Hej Christer!
Enligt Stengårdshult AI:3 sid. 11 är Måns från Plombo, och Catharina från Svinhult.
Födda Stengårdshult B:1 sid. 67 finns en Måns, men han är född 14 nov 1759 i Plombo. Under 1758 finns ingen Måns, utan troligt är att detta är den Måns du söker, då fadern också heter Sven.
Födda Svinhult C:3 sid. 95, år 1760 finns flera med namnet Kristina, men inte vad jag kunnat se någon Catharina, men ibland så blir Kristina till Catharina, så jag tror nog att någon av dessa är din Catharina.
 
Anders

[Christer Lundberg]

Tack Anders för denna info om Måns och Catharina!

[Gunvor Carlsson]

Christer
Den Catharina du söker finns mycket riktigt född i Svinhult 1 dec 1761. Det är bara det att detta Svinhult är ingen egen socken, utan en rote i Valdshults socken, som ligger granne med Stengårdshult. Föräldrarna heter Anders Svensson och Britta Jonsdotter. Se Valdshult C:1 sid 58.
 
Hälsningar Gunvor

[Andreas Karlsson]

Jag söker anorna till Ingrid Nilsdotter, enligt uppgift född 16 november 1784 i Stengårdshults fs, Jönköpings län, död 25 oktober 1847 i Hjortåsen, Sandhems fs. Föräldrarna hette Nils Gunnarsson och Gunilla Svensdotter, men något mer vet jag inte. Är det någon som vet mer om Ingrid Nilsdotters anor och kan lägga ut det här så vore jag tacksam.

[Inger Lindberg]

Hej.
Söker anor till en  dr Erik Eriksson, från Kolabo som gifter sig i november 1784 i Unnaryd med änkan Stina Andersdotter,  från Unnaryd, född 1743 . Eriks födelseår 1752 enligt vigselboken Stengårdshult B1:1 1743-1851, sid 29.
Tittade i Husförhörslängden  A1:2 sid 93 för Kolabo. Där står änkan Annika 1720, sonen Erik överstruken med rödpenna och ersatt med Sven, född 1756, dotter Stina född 1754, Stinas oäkta son Johan född 1776.
Vet ej om Erik är son i huset eller dräng. År 1782 står han inte antecknad som dräng. Han vigs 1784 men då finns ingen hfl. för denna tid.  
Finns det någon som känner till Kolabo och dess invånare. Tydligen flyttade paret till Fagerås i N. Unnaryd.
Tacksam för svar.
Mvh
Inger

[Andreas Karlsson]

Enligt Sandhem (Skaraborgs län) C:4 s. 579 gifter sig Ingrid Nilsdotter, 32 år gammal, den 19 oktober 1816. Föräldrarna hette Nils Gunnarsson och Gunilla Svensdotter. Sandhem AI:4 s. 147 uppger att hon är född i Stengårdshults fs (Jönköpings län) den 16 november 1784. Sandhem AI:4 s. 115 uppger att hon 1809 flyttade till Sandhem från Kulltorps fs (Jönköpings län). Sedan tappar jag bort henne. Hittar henne inte i Stengårdshults födelsebok. Finns det någon som kan hjälpa mig på traven och vet var man hittar hennes födelsenotis eller något annat som kan föra mig vidare?

[Inger Lindberg]

Hej  
Fortsätter att söka efter Erik Eriksson, som gifter sig 1784 med änkan Stina Andersdotter. Han kommer från Stengårdshult.
En vild gissning är att hans far inte heter Erik utan Jöns. Kan vara en av många felaktigheterna som förekommer i Stengårdhults kyrkoböcker vid denna tid.
I Kohlabo finns enl. AI:1 (1749-1873)sid 67.
Jöns Ersson (en förkortning av Eriksson?), h Karin (Jeansdotter) , dotter Kerstin 1752, son Måns 1754, (finns ingen Måns i kyrkoböckerna för denna tid), Eric (Under Erics namn i
födelseboken skymtar Jöns, döpt 31/3 1755). Uppgifter inom parentes från födelseboken.
I AI:2 sid 92 finns Jöns 1721, Karin 1731, Måns 1754, Eric 1757, Sigrid 1759. I AI:3 har Sigrid övertagit Kohlabo tillsammans med sin make Peter Nilsson.
Finns inga andra kvar på gården.
Finns det någon som känner till Kohlabo och förhållandena där. Kan det vara så att Erik har fel patronymikon?
Tacksam för svar
Mvh
Inger

[Elisabeth Gunnarsson]

Hej
 
Jag tror att den Erik Jönsson gifter sig i stengårdshults B1:1 sid 22 17930327 med Martha Knutsdotter.
 
vänligen Lizza

[Inger Lindberg]

Tack Elisabet.  
Vi avskriver honom. Det var verkligen en vild gissning.
Fortsätter att leta och finner i Stengårdshult Husförhörslängd AI:2 (1773-82) sid 93 Kohlabo:
Änkan Annika född 1720, son Erik (Sven) 1756, d Stina 1754, Peter 1759, Stinas oäkta son Johan 1776.
I födelseboken hittar jag Stina född 17/8 1754 i Kohlabo. Föräldrar ERIK och Annika.  
Hittar inten födelsenotis för sonen Eric. Sökt tiden 1755-1762. År 1756 finns endast 2 födda barn i Stengårdshult.
Erik flyttar till N Unnaryd och gifter sig i november 1784 med Stina Andersdotter, änka i Linderum .
Hittar också Stina i Kohlabo som dopvittne till ett av Eriks och Stinas barn, Ingeborg Eriksdotter, född den 13/12 1784 i Fagerås i N Unnaryd.
I Hfl-böckerna står aldrig fadern Erik nämnd enbart  änkan Annika. Har hittat hennes dödsnotis. Hon dör den 8/11 1798 som inhyses i Kohlabo i en ålder av 80 år.
Få fortsätta med detektivarbetet, men vet ej var man skall hitta ytterligare uppgifter.
Mvh
Inger

[Lena Björling]

Hej.
Har letat efter min farmors farfar och hittade honom och familjen på Kroken, S.Säm Han heter Anders Petersson och är född 1808 02 17 i Stengårdshult.
Trodde han var son till Peter Larsson och Maria Andersdotter i Plombo.
Men efter att ha läst i Stengårdshuklt socken förr och nu, vet jag inte riktigt vad jag ska tro.
Där verkar det som min Anders är identisk med Kullstra´knekt,och då stämmer ingenting.
Är det någon som vet.
Tack på förhand.
MVH
Lena Björling, Ulricehamn

[Börje Hillfelt]

Lena,
Jo, det finns ju en Anders Petersson bosatt med sin hustru i Kroken, S Säm (enl AI:3, s 66).
Sedan flyttas de till ändan av socknen (AI:3, s 88), där de får en son Peter Johan 1837-04-03.
På sid 66 anges han vara född i Stengårdshult 1808-10-22.
Familjen flyttar sedan till Damsberg, S Säm (AI:3, s 40)
I Stengårdshult (BI:1, sid 130) finns bara en Anders född år 1808, och han är född 27 februari
och föräldrarna är Peter Larsson och Maria Andersdotter i Plombo.
Att Anders i ett flertal hf-längder anges vara född 1808-10-22 kan ju vara ett fel, som uppstår
vid hans många flyttningar: Fr Plombo, Stgh till Gärde, Unnaryd 1825, till Östorps säteri, Grönahög 1827,
tillbaka till Stgh 1828; sedan via Dalstorp till Baggebo, Unnaryd 1831 och till Gällstads pastorat 1833.
Han gifter sig i S Säm 1835-06-12 med Johanna Jonasdotter (båda bosatta i Kroken). Han anges vara 27 år
vid vigseln, vilket verkar stämma, men hon anges vara 22 år, vilket inte överensstämmer med att det står
att hon är född 1808 i hfl (AI:3, s 66).
Är Du säker på Dina uppgifter från familjens senare levnadsöden, dvs exempelvis att Anders är född 1809 i Stgh,
eller att hans son Peter Johan, f 1837, är Din ana, så borde väl kyrkböckerna vara mer tillförlitliga än en skriven sockenbok.
 
hälsn
Börje H

[Lena Björling]

Tack Börje.
Nu får jag lite ny inspiration att fortsätta.
Vi kanske hörs igen.
MVH /Lena

[Lena Björling]

Hej igen Börje.
Fick ny inspiration och har nu hittat rätt Anders i Plombo.
Det står ju att han är född där men han fanns inte i födelseboken.
Eftersom jag har fler anor i Plombo, så har jag kollat runt på gårdarna och hittar då Peter Svensson och hans fru Stina Andersdotter på Hägnen i Plombo.De har en son Anders, som inte står i födelseboken. Tog en chansning och kollade i Öreryd där Stina kommer från och där bor Peter och Stina på Hjärpakullen när Anders föds i oktober 1808, inte att förväxla med den andre Anders från Plombo som är född i februari.(nu stämmer det också att han kan vara kulstraknekten. Min Anders flyttar sedan till Kockö i Ljungsarp, Baggebo i Unnaryd, Torsbo i Gällstad och sedan till Kroken där min Farmors far föds. Phu......Mycket jobb, men roligt
Hej så länge
Lena