Skulle vara kul att få kontakt med någon som härstammar från Nils Larsson (1677-1738)
Nils Larsson var min morfars farmors morfars farmors morfar.
Nils Larsson brukade först Hjälmstorp, Skärstad men tog senare över sin faders gård Gestra Skattegård
Har hittat några domboksmål där Nils Larsson nämns, han verkar vara lite ilsken av sig Personakt
Nils Larsson
Brukare. Blev högst 61 år.
Far Lars Svensson. Född 1641. Död 1709-12-05 Gestra Skattegård, Skärstad (F) [1].
Mor Sigrid Nilsdotter. Född 1636. Död 1721-02-19 Gestra, Skärstad (F) [2].
Född 1677.
Födelse beräknad efter dödbok.
Död 1738-05-20 Gestra Skattegård, Skärstad (F) [3].
Som förr brukat och sedan suttit inhyses i Gestra Skattegård, hade bråck. Sjukdomen började med ryggslag, sedan håll och styng i bröstet, 61 år gammal.
Äktenskap med Britta Olofsdotter
Maka Britta Olofsdotter. Född 1684-03-09 Flättinge Nedergård, Skärstad (F) [4]. Död 1766-02-27 Gestra Skattegård, Skärstad (F) [5].
Vigsel 1707-10-13 Skärstad (F) [6].
Dotter Marit Nilsdotter. Född 1708-08-14 Hjälmstorp, Skärstad (F) [7]. Död 1737-08-24 Gestra Skattegård, Skärstad (F).
Son Per Nilsson. Född 1710-11-12 Hjälmstorp, Skärstad (F) [8].
Dotter Ingeborg Nilsdotter. Född 1713-03-23 Hjälmstorp, Skärstad (F) [9]. Död 1744 Hillinge Skattegård, Skärstad (F).
Dotter Sigrid Nilsdotter. Född 1715-12-21 Hjälmstorp, Skärstad (F) [10].
Son Olof Nilsson. Född 1721-05-10 Gestra Skattegård, Skärstad (F) [11]. Död 1807-06-10 Gestra Skattegård, Skärstad (F).
Dotter Kerstin Nilsdotter.
Noteringar
Kom från Gestra, Skärstad innan vigseln.
Vista dombok 1708-02-26
Jöns Gudmundsson i Hjälmstorp klagar att Nils
Larsson i Hjälstorp överfallit honom med hugg och
skällsord, kallandes jämväl dess hustru hora.
Nils Larsson säger, att han tog Jöns antingen i halsen
eller håret, och allenast böjde ned till backen, och
intet vidare slagsmål skedde kunnandes icke veta
om käranden då fått någon liten rispa på kindbenet.
Nämndemannen Lars i Råby betygar, att käranden
hade en liten rispa, lite som efter en nagel.
Efterskrivna vittna edligen, utan jäv, nämligen
1. Soldathustru Elin Åkesdotter i Brunkulla Torp, att
Nils Larsson kallade Jönses hustru Ingrid Jönsdotter
hora och tik: sägandes, när dumben i Krubbarp får
tala, så skall du skämmas vid namnet yttrade och till
lika, att en femtingssoldat skrivit dit det han
hade fullar horor i Stockholm, men icke så gott, som
då han brukade Ingrid Jönsdotter för sin hora.
2. Soldathustru Gunnil Nilsdotter i Gestra soldat
torp, att Nils Larsson sade i sin egen stuga, huruledes
den ständiga soldaten Johan, skall gjort barnet på Ingrid
och icke hennes man.
Nils Larsson säger, att han och torparehustrun Kerstin i
Hjälmstorp, hava sett bemälda soldat och Ingrid i
ladan, liggandes i hop. Nilses fader Lars i Gestra
bemäler tillika, det att rykte gångit om Ingrid på
sådant sätt; ankallandes svaranden nerskrivna vittne
som utan exception avlade den, betygandes där på nämligen
1. Assar i Råmmarp att ett tal vankat om Ingrids
förmanta lösaktighet, skolandes skomakaren Nils
som nu är i Svarttorp socken, för någon tid sedan efter
givit halvparten av den pratension han hade hos
Jöns, emedan Anders i Karsnäs sade, att bemälda
skomakare hade bedragit Jönses hustru.
Anders i Karsnäs förklarar att han sade de orden av
sådant tillfälle, att skomakaren kommit Ingrid till
att låna sig hästar åt Gränna, en och annan gång
för vilket han tilltalade bemälda Nils.
2. Per Skomakare i Långeberg, att Jöns kom till honom
med Lars Jonsson i Långeberg frågandes, om han hört
något angående dess hustru? "fråga icke mig
där efter, jag vet intet där om, men fråga eder tjänstepiga
Ingrid Svensdotter. Vet i icke henne på en natt
till att leta efter matmodern?" Varvid Jöns
teg stilla.
3. Lars Jönsson i Långeberg, att när Jöns frågade Per
Skomakare, om han hört något av dess hustru, svarade
han "I har ingen närmare att fråga där efter, än
eder piga, emedan hon, skall ridit omkring, och letandes
efter matmodern, på en natt"
Rätten frågar: Vem som berättat för Per Skomakare att
pigan letat efter matmodern? Per Skomakare förklarar
att pigan själv sådant för honom sagt. Lars Jonsson
i Långeberg betygar ytterligare på sin avlagda
ed, att pigan Ingrid monde idag säga, det hon var
utsänd av sin husbonde Jöns, till att leta efter
matmodern.
Utslag:
Nils Larsson i Hjälmstorp böter efter sin egen bekännelse
för angripande i Jönses hals eller hår samt
dess nedböjande till backen så att där efter synts en liten
rispa, 2 gånger 3 mark silvermynt
Men beträffande det uppkomna talet om hustrun, så
måste Nils inskaffa sina oberopade vittne till nästa
ting: Emellertid förbjuds under laga plikt, att
oskäligen tala och vanfrejda bemälda hustru, på ett
eller annat otillbörligt sätt.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:243 (1708-1708) Bild 4590 (AID: v280364.b4590, NAD: SE/VALA/0382503)
Vista dombok 1708-05-18
Uti den på senaste ting angivna sak, av beskyllningar
som Nils Larsson i Hjälmstorp utkastat på
Jöns Gudmundssons hustru Ingrid Jönsdotter
vittnar förlovade furiren Johan Persson i Krustorp
att i förliden vintras sade Nils i Hjälmstorp nämligen
"Karlen kan jag väl komma överens med, men
den sakramenska horan intet". Furiren frågade
om hon är hora? Savarade "Ja, så sant tar
henne fan, den slypan"
Nils Larsson vill nu avbedja sin försmädliga utsago
men Ingrid påstår, att han antingen må
bevisat, eller plikta, samt betala expenser. Alltså
förmanas Nils alvarligen att framskaffa sina
åberopade vittne till övermorgon.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:243 (1708-1708) Bild 4930 (AID: v280364.b4930, NAD: SE/VALA/0382503)
Vista dombok 1708-05-19
Nils Larsson i Hjälmstorp har nu framställt de vittnen
som han igår sig åberopat, nämligen: Kerstin
Persdotter på Målens ägor, mot vilken Jöns
Gudmundsson och dess hustru Ingrid Jönsdotter, ingen
exception gör: men pigan Ingegerd Svensdotter .....
inständigt, förmedelst dess dragande avund, i det
hon olovligen förlupit sin tjänst hos dem, sägandes
Ingegerd Svensdotter, nu inför rätten, att de intet
gjorde rätt mot henne, ty hon fick där varken
lön eller mat, och således själv visar sig passionerad.
Efter avlagd ed, betygar Kerstin Persdotter att hon i
fjol på sidvintern ärnade fråga hustru Ingrid
Jönsdotter, om hon hade vattnat sitt fä, tänkandes att
hon då var på fähusvinden till att nedriva hö
för boskapen, samt således uppsteg på en stege
och tittade genom gluggen, men blev henne intet där
vara, emedan hon var i ladan, till att skrapa hop
foder för boskapen, varast hon även talte med hustru
Ingrid, som hade sig redan vattnat fäet: dock
såg hon ingalunda femtingssoldaten Johan, antingen
där i ladan eller annorstädes, vet ej heller, om han
då var i Hjälmstorp. Dess utom betygar hon sig aldrig
ha sett någon tecken eller liknelse av olovlig sammangänge
mellan hustru Ingrid och bemälda soldat eller
någon annan.
Tingsrätten tillfrågade pigan Ingegerd Svensdotter, om
hon vet något oärligt med sin förra matmoder
hustru Ingrid? Svar: Nej; men hennes man, min förra husbonde
blev en gång hastigt sjuk, för 3 år
sedan emot kyndelsmässotiden, och på ottan bad han
henne gå efter sin hustru Ingrid, som sagt sig vilja
vara hos torparehustru Kerstin över samma natt
medan bemälda Kerstins dotter skulle gå bort. Och
då på ottan mötte hon skomakaren Nils i Jakobstorp
vid ledet, och matmodern sin synte hon bättre fram
på gärdet.
Hustru Ingrid förklarar, att hon var på sin hemväg
från Smetlåga, dit hon om aftonen hade sig förfogat, att
efter begäran hjälpa grannhustrun kasta solv.
Jöns Gudmundsson påstår i det högsta, att hans
hustru är alldeles oskyldig i detta uppkomna skvallret
skolandes han själv talat med bemälda grannhustrus man
Anders i Smetlåga, som sagt, att hustru Ingrid var
där över natten och hjälpte hans hustru, som nu är
död, till att solva.
Ovannämnda hustru Kerstin Persdotter vittnar ytterligare
på sin avlagda ed, att hon aldrig såg soldaten Johan
ligga ihop med hustru Ingrid i ladan, såsom
Nils Larsson på förra tinget, efter protokollets innehåll sig
yttrat.
Utslag:
I anledning av förhörda vittnens edliga utsagor både
nu och förra tinget, samt parternas anförda tal och
gensvar inför rätten, befinns det uppkomna lösa rykte om
Jöns Gudmundssons hustru Ingrid Jönsdotter, vara utom
skäl och bevis, eller grundat liknelse; därför hon och
här utinnan alldeles befrias, i förmåga av domarreglerna
26 och 27 punkt: jämte förbud av 40 marks
plikt, enligt kapitlet 14 rådstugu balken att henne i denna
eller annan måtta, oskäligen tala och vanfrejda!
men Nils Larsson i Hjälmstorp, som haver pliktligen avbadit
sin förlåtelse i slikt skvaller yrkan och efter
härmande, samt dess medelst blivit med målsäganden
förlikt, mot fem daler silvermynts utfästande, till
deras expensers vedergällning, böter för två okvädesord
två gånger tre mark silvermynt, enligt kapitlet 43
tingsmålsbalken och fullgör besagda förmanings kvantum, utan
någon anstöt eller förklaring av dess ära och Existimation.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:243 (1708-1708) Bild 4960 (AID: v280364.b4960, NAD: SE/VALA/0382503)
Vista dombok 1714
Skogvaktaren välaktad Håkan Svensson i Ekeskogen
kärar till Nils Larsson i Hjälmstorp
om 1. tvänne olovligen huggna svedjefall, varav
den ena är sådd; 2. bortsåld timmer
6 tolfter och 4 stockar, som nämnden värdrerar
för två daler 12 öre silvermynt: ansökandes
bemälda kärande, om laga plikt uppå
slik förgripning åtgärd, jämte skadans
återgälldande.
Svaranden tillstår själv, att han på berörda
sätt sig förbrutit, bedjandes om all möjlig
belindring: Men käranden säger, sig det
ingaledes kunna bevilja.
Utslag:
I förmåga av husesynsordningens 19 och 20 punkt
de anno 1681, prövas skäligt, att Nils Larsson
i Hjälmstorp frälse, böter för olovligen bortsålt
timmer ifrån Bola en karolin 16 öre
silvermynt, betalandes dessutom trädens
värde på två daler 12 öre silvermynt. Men för
bägge svedjelanden, pliktar han med tolv
mark silvermynt till ....... och mister
arvodet samt all säden.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:435 (1714-1714) Bild 1340 (AID: v328849.b1340, NAD: SE/VALA/0382503)
Vista dombok 1722:
Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:601 (1722-1722) Bild 3400 / sid 336
Nils Larsson i Gestra kärar till dess
broder Sven Larsson ibidem, angående
inbördandet av skatterättigheten ibidem
Parterna berätta, här med således före...
att Nils Larsson inköpt en fjärding i
Gestra av deras sam syskonbarn Nils
Svensson för 50 karoliner silvermynt, den
andra fjärdingen är dem samfällt
tillfallen efter deras framlidna moder.
Parterna begär anstånd att påfresta
en vänlig förlikning.
Vista dombok 1722:
Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:601 (1722-1722) Bild 3420 / sid 338
Nils och Sven Larssöner i Gestra ger tillkänna
att de är vänligen förenade i
på förmiddagen inkamminerade sak
angående rätten och inlösen av halva
skattehemmanet Gestra Skattegård, nämligen
att Nils ska ge dess bror Sven för
en åtting skatterättighet, vilken han
inlöst av dess syskonbarn Nils Svensson
40 karoliner silvermynt item en .. silvermynt för
använt arbete på trädans uppkörande på en åtting
dito en del silver för ett örtalands
uppsande på sistnämnda åtting: så att
dessa bägge bröder nu också hädanefter
blir ägare av en fjärding vardera
i ovannämnda halva skattegård.
Försäkrandes Nils Larsson, att .....
inom 14 dagars förlopp erlägga
ovannämnda 42 silvermynt, varemot
på andra sidan belovas att Nils ska
njuta sin tillständiga halva andel
i gården.
Vilket och sålunda med vänligt
handslag stadfästas måste.
Källor
[1] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 80 / sid 151
[2] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 89 / sid 169
[3] Skärstad C:2 (1734-1776) Bild 218 / sid 427
[4] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 32 / sid 55
[5] Skärstad C:2 (1734-1776) Bild 266 / sid 523
[6] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 14 / sid 21
[7] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 67 / sid 125
[8] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 102 / sid 193
[9] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 107 / sid 203
[10] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 114 / sid 217
[11] Skärstad C:1 (1679-1733) Bild 132 / sid 253